10
Motioner i Första Kammaren, N:o 51.
N:o SI.
AP li OIT Mankön: Om upphörande af tullen d Ipsatjor.
Då fotogen för några årtionden sedan började införas, ansågs den
såsom ett hjelpmedel till öfriga lysämnen, hvilket endast i ringa mån
och af de bemedlade klasserna användes. Sedermera bär dess begag¬
nande likväl nedträngt äfven till de obemedlade klasserna och på många
ställen bär fotogenen nndanskjutit de flesta öfriga lysämnen samt torde
i eu framtid i ännu högre grad komma att göra det. J vårt klimat och
med våra långa och mörka vintrar har den allt mera antagit naturen
af eu nödvändighetsvara, som är lika behöflig för alla folkklasser.
Fastän det ökade behofvet af fotogen och öfriga lysoljor äfven
framkalla! eu ökad produktion deraf, hvilken nedsänkt priset på varan,
bär den dock genom de föreskrifter, som ansetts nödvändiga till eldfaras
förekommande vid dess forsling och förvaring, hållits i högre pris, än
den eljest skulle betingat. Detta pris har ytterligare ökats genom den
tullsats, som varit åsatt införseln af varan.
Såsom skäl för tullens åsättande skulle dels kunna anföras stats¬
verkets behof af inkomster, dels nyttan af den svaga näringsgrens uppe¬
hållande, som försökt utveckla sig genom införsel och förädling af rå¬
varan. Men båda dessa skäl torde hafva förlorat mycket af sin kraft
genom den nedsättning i tullen å renade lysoljor från 5 öre till 2 öre per
kilogram, som vid 1882 års riksdag beslöts. Statsverkets inkomst af
denna tullsats har derigenom mycket minskats och den uppspanande
förädlingsindustrien bär genom tullnedsättningen, så vidt mig är bekant,
i det närmaste blifvit förqväfd.
Dessutom kan ifrågasättas, huruvida det kan vara med billigheten
öfverensstämmande att såsom föremål för finanstull betrakta eu artikel,
Motioner i Första Kammaren, N:o 51.
It
hvilken icke i någon män kan betecknas såsom en lyxartikel, hvars
förbrukning kärr minskas eller ökas efter tillgångar]ie. Då de obemed¬
lade i alla fall för många allmänna förbrukningsartiklar få bära högre
skatt än de bemedlade, i förhållande till skatteförmågan, synes åtmin¬
stone denna verkliga nödvändighetsvara böra vara alldeles skattefri. Så
mycket mera torde detta böra blifva fallet, om tull nu skulle läggas på
lifsmedel. Och då man tillika från tronen hört försäkras, att statsverkets
ställning icke förut varit mera tillfredsställande, synes råtta tiden inne
att låta tullen å lysoljor upphöra.
Enligt kommerskollegii berättelse för år 1883 har införseln af
fossila (dier mineraloljor, rektificerade, fotogen o. s. v., under de senare
åren uppgått till följande belopp i kilogram:
|
|
Renade
|
År
|
1874 .............
|
................................................... 7,872,748
|
11
|
1875 ........
|
.................................................... 8,259,856
|
11
|
1876 .............
|
................................................... 9,636,299
|
n
|
1877 ...........
|
................................................... 11,098,049
|
n
|
1878 ........
|
..................................................... 10.901,535
|
n
|
1879 .............
|
......................................................13,270,133
|
ii
|
1880 ............
|
..................................................... 12,023.793
|
ii
|
1881...........
|
..................................................... 16,039,162
|
ii
|
1882 .............
|
............................................. 17,183,248
|
ii
|
1883 ............
|
..................................................... 18,281,850
|
ii
|
1884 .............
|
................................................... 22,310,000
|
ii
|
1885 .............
|
..................................................... 24,811,000
|
grund af hvad
|
jag sålunda anfört, ber jag vördsamt f
|
att Riksdagen måtto besluta, att tullen å fossila
eller mineraloljor, rektificerade, fotogen m. in. måtte
från början af år 1887 upphöra.
Om remiss till Bevillning»-Utskottet ankaUes.
Stockholm den 28 Januari 1886.
J. Man hd K