Motioner i Andra Kammaren, N:o 58.
9
N:o 58.
Herr J. Ericsson i Norrby: Om nedsättning för innevarande av
i arrendet för indragna militieb o ställena Alvastra och
Uckleby i Östergötlands län.
o
År 1877 den 14 Mars emottog landtbrukaren P. Rhenström, på
tjuguårigt arrende, egendomen Alvastra, f. d. öfversteboställe om 4
mantal, samt Uckleby, 1 mantal f. d. kaptensboställe, båda egendo¬
mar ne belägna i Vestra Tollstads socken åt' Lysings härad och Öster¬
götlands län.
Enligt ekonomiska kartverkets beskrifning utgör den samfälda
arealen omkring 200 hektar; och det årliga arrendet för båda egen-
domarne utgår med 600 kubikfot råg, 500 kubikfot korn samt 5,010
kronor i penningar.
För att komma i åtnjutande af de fördelar, som Kong!, kungörel¬
sen den 10 november 1882, punkterna 15 och 21, tillerkänner arren-
datorer af kronans domäner för af dem under arrendetiden å egen¬
domen gjorda grundförbättringar, har en besigtning öfver sådana vid
Alvastra boställe af arrendator!! verkstälda blifvit under år 1883 för¬
rättad af kom mission slandtmätaron i Östergötlands län C. Th. Flodman,
vid hvilken förrättning dessa förbättningar blifvit uppskattade till ett
belopp af 24,373 kronor 24 öre, och bifogades detta värderingsinstru-
ment af ett af Ivra ledamöter i länets hushållningssällskap afgifvet
yttrande.
På grund af detta besigtnings- och värderingsinstrument ingick
arrendatorn till Kongl. Do in än styreis eu med ansökan om att för dessa
grundförbättringar, bestående i täckdikningsarbeten, betydande sten¬
arbeten, odlingar af stenlindor och annan oländig mark samt trädgårds¬
anläggning, få åtnjuta den nedsättning i arrendeafgiften, som ofvan
åberopade Kongl. kungörelse antyder, helst de gjorda förbättringarne
Bill. till Bibi. Prat 1886. 1 Sami. 2 Åfä. 2 Band. 9 Höft. 2
10
Motioner i Andra Kammaren, Ko 58.
voro af den beskaffenhet, att någon ersättning i jemförelse med derå
nedlagda kostnader endast i ytterst ringa mån vore att beräkna under
den återstående arrendetiden, hvilket förhållande jemväl vitsordades af
domänintendentens skrifvelse till Domänstyrelsen af den 13 Mars 1884.
Kongl. Do män styreis en remitterade denna arrendatorns ansökan till
Konungens Befallningshafvande i länet, som med anledning häraf in¬
fordrade Domänstyrelsens utlåtande i frågan. Både Konungens Befall¬
ningshafvande och domänintendenten förordade en nedsättning i arrende-
afgiften, och föreslogs densamma af Konungens Befallningshafvande till
20,000 kronor.
När sedan frågan pröfvades af Domänstyrelsen, fann densamma
sig ej kunna bifalla ansökningen, enär vid arrendeaftalets ingående
ifrågavarande förordning ej var utfärdad och således ej arrendator!!
tillförsäkrat sig eu sådan fördel.
Hos Kongl. Maj:t sökte arrendator!! derefter att af gunst och nåd
komma i åtnjutande af de fördelar, 1882 års förordning tillförsäkrar
arrendatorer af kronans domäner. Uti från Kongl. Maj:t infordradt.
utlåtande afstyrkte Domänstyrelsen ansökningen, såsom det vill synas,
hufvudsakligast på den grund, att de verkstälda täckdikningsarbetena
ej voro utförda efter af statens landtbruksingeniör utförd plan.
Konungens Befallningshafvande hade i skrifvelse till Domänstyrel¬
sen tillstyrkt arrendatorns ansökan, dels på grund af det företedda
besigtnings- och värderiagsinstrumentet och dels »med hänsyn jemväl
dertill, att arrendator!! haft och har att kämpa med jemförelsevis gan¬
ska högt arrende och svåra konjunkturer».
Detta yttrande, hvithet afgafs den 15 Mars 1884, har för när¬
varande en ännu större utsträckning. Sällan, om någonsin, torde i
senare tider jordbruket arbetat under mera tryckta förhållanden än de
närvarande. Ett arrende, ingånget 1877 och då såsom högt ansedt,
blir under nu varande förhållanden ruinerande.
Då nu, trots detta, arrendator!! sökt genom verkliga grundförbätt¬
ringar höja den arrenderade egendomens värde, så synes det rättvist
och billigt, att staten lernnar honom ersättning härför. Egentligen är
det här ej fråga om eu nådegåfva af staten, utan om eu godtgörelse
(i statens hand jemförelsevis af ringa betydelse, men för den enskilde
rätt betydlig) för verkstälda grundförbättringar, hvaraf staten i en
framtid alltid drager nytta; ty sådana massor af sten, som blifvit ur
åkerjorden bortförda och hvarmed solida arbeten blifvit verkstälda, skola
i all framtid tillföra den skoglösa domänen eu väsentlig fördel.
Kongl. Domänstyrelsens afstyrkande utlåtande på arrendatorns hos
Motioner i Andra Kammaren, N:o 58.
11
Kongl. Magt gjorda hemställan, grundar sig, såsom förut är anfördt,
på den omständigheten att täekdikningsarbetena ej är o utförda, såsom
1882 års kungörelse föreskrifter, efter af landtbruksingeniör utförd
plan. Om äfven denna åsigt från Domänstyrelsens sida må anses rig-
tig, så torde dock få erinras, alt af de i värde uppskattade förbättrin-
garne å den arrenderade egendomen belöpa sig å täckdikningskost-
naden endast 9,700 kronor, hvaremot ä stenarbeten, uppodling af
oländig mark och stenbundna kanalbankar, vägars omläggning, träd¬
gårdsanläggningar in. in. kommer ett belopp af 14,673 kronor 24 öre.
Skulle nu täekdikningsarbetena, på anförda skäl, nedsättas med 50
procent eller till 4,850 kronor (ett sådant värde böra de väl i alla af-
seenden ega; det bevis, som föreligger öfver täc.kdikningens beskaffen¬
het, torde lemna stöd för detta påstående), sä återstår dock af de i
värde uppskattade förbättringarne ett belopp af 19,523 kronor 24 öre,
eller ungefärligen det, hvartill Konungens Befallningshafvande ansett
arrendator!! böra få tillgodoräkna sig godtgörelse.
Då Konungens Befallningshafvande i sitt tillstyrkande utlåtande
fäst särskild! afseende på det jemförelsevis höga arrende och de
svåra konjunkturer, arrendator]! har att kämpa med, torde till ytter¬
ligare belysande af dessa svårigheter kunna anmärkas, att spanmåls-
prisen vid arrendetidens början stodo i minst 75 procent högre värde
än de för närvarande göra. Det har också visat sig, att många af de
arrenden, som öfvertogos på 1870-talet, medfört för deras innehafvare
och borgesmän fullständig ekonomisk ruin, och åtskilliga af dessa do¬
mäner har staten måst, mot betydligt nedsatta arrenden, öfverlåta åt
andra innehafvare.
Enligt särskilda mig meddelade underrättelser har arrendator!! till
en viss grad nödgats ingå på de höga arrendevilkoren. Så hade han
nemligen några år förut, mot en ej obetydlig afträdessumma, öfver-
tagit egendomen, och redan innan han å den sist hållna arrendeauk-
tionen öfvertog den, å nyo nedlagt ej obetydliga kostnader på densam¬
mas förbättring både till jord och åbyggnader, ett förhållande, som
äfven kan sägas hafva medverkat till stegring af arrendet. Vid till¬
trädet måste han jemväl lösa byggnadsår och öfverloppshus med eu
ganska betydlig summa, hvarigenom jemväl arrendesumman indirekt
bli 1 Vit förhöjd.
Om också den föreliggande ersättningsfrågan kan sägas vara af
mera enskild natur, så är den icke dess mindre äfven eu principfråga;
ty bär gäller huru vida kostnaden för en utförd, vederbörligen bestyrkt
grundförbättring å eu statens egendom bör räknas verkställaren till
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 58.
godo eller icke. Må vara, att frågan delvis stöter på formella hinder,
egendomen har dock genom de utförda grundförbättringarne erhållit
ett förökadt värde; detta är ett faktum, som bestyrkes af så väl det
bifogade besigtnings- och. värderingsinstrumentet som af särskildt in¬
tyg öfver täckdikningsarbetets utförande, Indika dokument vant af¬
görande för Konungens Befallningshafvande vid dess tillstyrkande, .så¬
som ofvan blifvit anfördt.
Under sådant förhållande synes det vara både rättvist och billigt,
att staten bifaller den gjorda ersättningsansökningen; antagligen skulle,
under liknande förhållanden, enskild jordägare icke kunna tillbakavisa
eu framställning af ifrågavarande slag.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville tillerkänna arrendatorn af
indragna militieboställena Alvastra och Uckleby, P.
Rhen ström, ersättning för å egendomen Alvastra gjorda
grundförbättringar enligt deröfver upprättadt värde-
ringsinstrument, eller, om hela summan ej kan med-
gifvas, till det belopp, som Konungens Befallnings¬
hafvande i Östergötlands län tillstyrkt; och att er¬
sättningen måtte utgå på det sätt, att arrendet för
innevarande år afräkna», och återstående beloppet för¬
delas på de qvarvarande arrendeåren.
Om remiss till Stats-Utskottet anhåll ce vördsamt; och skola de hand¬
lingar, som bestyrka do i motionen förekommande uppgifterna, Utskottet
tillhandahållas.
Stockholm den 26 Januari 1886.
J. Ericsson
från Östergötlands län.