Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.
19
att Riksdagen ville i skrifvelse begära, det Kongl.
Maj:t måtte låta verkställa en utredning — vare sig
med ledning af redan tillgängliga handlingar eller
infordrade uppgifter — af dels huru många jordegare
som kunna sälja spanmål, dels huru många som be¬
höfva köpa sådan, och dels huru många som sjelfve
förbruka den säd de odla, samt att resultaten af denna
utredning snarast möjligt måtte för Riksdagen fram¬
läggas.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 25 Januari 1886.
Gustaf Ericsson.
>T:o 34,
Herr Petersson i Boestad: Om åsättande af tull d majs, mjöl,
fläsk och kött.
Då från nästan alla delar af vårt fädernesland ingå klagorop öfver
det betryck, som vår modernäring jordbruket iråkat, och öfver de svårig¬
heter, hvarmed såväl de större som mindre jordbrukarne hafva att kämpa,
och som man är temligen ense derom, att dessa svårigheter till stor del
bero af vår allt för fria tullagstiftning, som lemnar spekulationslustan
fritt fält för sin verksamhet, och då de fleste andra kulturländer år efter
år alltjemt mer och mer slagit in på tullskyddets bana, så har detta
vållat en öfverimport till vårt land, som icke är förenlig med våra till¬
gångar på egna penningar, utan har lånevägen mer och mer anlitats.
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.
Man liar under de senare åren till och. med hört uttalanden om,
att Sverige skulle låta sill mindre lönande spannmålsjordbruk till större
del ligga nere och i stället odla mer uteslutande fröväxter samt idka me¬
jeriaffärer — derhän har frihandlens försvarare kommit i sina opraktiska
och oftast på endast teoretiska grunder byggda system. I hvad mån
detta inverkat förlamande på den kraftfulle och flitige svenske jordbru¬
karen lemnar jag derhän, men säkert är, att skola dessa frihandelsidéer
fortfarande praktiseras på rent allvar, så komma följderna häraf att blifva
olycksbringande för landets bestånd så i finansielt som borgerligt afse¬
ende, ty om folket ej flitigt brukar sin åkerjord och odlar spanmålsväxter,
så ser jag icke någon möjlighet att landet kan reda sig, och kommer
landtbon på obestånd, så måste stadsbon och industriidkare!! göra det¬
samma, ty det är klart, att landet måste uppehålla staden och industri-
idkaren såsom köpare af dess produkter, och att den enes välgång är
den andres.
Må vi aldrig glömma, att våra förfäder under träget arbete, för¬
sakelse, svett och möda odlat vår jord, så att de å densamma under år¬
hundraden kunnat skörda sitt sparsamma lefvebröd för Sveriges folk utan
att lita på utlandets öfverproduktion och utan att skuldsätta vårt kära
fädernesland, såsom under de senare åren skett.
Med stöd af här ofvan anförda erfarenhet, och lifligt öfvertygad
att landets jordbruk kräfver ett snart öfvergifvande af de hittills följda
grundsatserna i fråga om tullfri införsel af främmande landtbruksalster,
tillåter jag mig vördsammast föreslå följande tullsatser för nedan upp¬
tagna artiklar:
Majs pr 100 kilogram............... 2 kronor,
Mjöl af alla slag » >' ............... 1 » 50 öre,
Fläsk » 1 " ............... 20 »
Kött » 1 .............. 10 »
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles ödmjukligen.
Stockholm den 25 Januari 1886.
Johan Petersson
i Boestad från Kronobergs län.
Stockholm, John Björkmans boktryckeri, 1886.