Motioner i Andra Kammaren, N:o 147.
17
N:o 147.
Af Herr A. Key: Om förhöjning i anslaget till understöd åt
anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningar för
arbetsklassen.
Det, extra anslag af 15,000 kronor, som å S:de hufvudtiteln vid 1884
års riksdag beviljades till understöd åt sådana anstalter, som anordnade före-
läsningskurser för arbetsklassen, visade sig från början vara otillräckligt.
Sålunda inlemnades för ar 1885 från 10 dylika anstalter ansökningar om
understöd till ett sammanräknad! belopp af närmare 20,000 kronor. Rege¬
ringen nödgades under sådana förhållanden, redan första gången som den
hade att öfver anslaget förfoga, att endast delvis bevilja eller helt och hållet
afstå gjorda ansökningar, äfven om de anstalter eller föreningar, som häraf
drabbades, behörigen styrkt sig kunna uppfylla alla de för de begärda an¬
slagens fulla beviljande föreskrifna vilkoren. Så blef den från Venersborg
inlemnade ansökan afslagen, det för Gefle arbetareinstitut begärda anslaget
af 3,000 kr. nedsattas till 2,500 kr. o. s. v. Särskilt utöfvade reduktio¬
nen ett hämmande och tillbakasättande inflytande på det i kraftig verksam¬
het och utveckling redan då sedan några år befintliga arbetareinstitutet i
Stockholm. Detta, det först af alla upprättade, hvilket gifvit uppslaget till
de öfriga arbetareinstitutens inrättande i vårt land och äfven tjenat till
förebild för dylika i utlandet, arbetade på 3:ne afdelningar, förlagda till olika
delar af hufvudstaden, nemligen eu hufvudafdelning på Norrmalm samt en
filial på Södermalm och en annan på Kungsholmen. För hvartdera af läs¬
åren 1882, 1883 och 1884 hade institutet af statsmedel åtnjutit ett bidrag
af 5,000 kr., af Indika 3,000 kr. för hufvudafdelningen, sjelfva moder-
anstalten, och 1,000 kr. för hvar och en af de båda filialerna, Indika senare i
omfattning och verksamhet voro fullt jemförliga med sjelfständiga institut i
Bill. till Iliksd. Brok 1S86. 1 Sand. 2 Afä. 2 Band. 17 Höft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o lå?.
medelstora städer. Institutet, som förut erhållit sitt anslag- för läsår, fick
nu sin ansökan om statsanslag för höstterminen 1884 helt och hållet utsla¬
gen, och statsbidraget för 1885 nedsatt med 2,000 kronor. Följden häraf
blef, förutom det att eu betydlig brist genast uppstod, att institutet måste så
fort ske kunde inskränka sin verksamhet och för läsåret 1885—1886 indraga
sina båda filialer, ehuru kommunens anslag utgick med samma belopp som
förut, och ehuru institutet fortfarande erhöll betydliga bidrag från enskilda.
Då det med hänsyn till den stora nytta, som det genom arbetareinsti¬
tuten afsedda höjandet af folkbildningen borde för samhället medföra, vore
mycket att beklaga, om otillräckligheten i det för ändamålet afsedda stats¬
anslaget skulle vålla, att de redan upprättade föreläsningsanstalterna och
föreningarna på detta sätt hämmades i sin verksamhet och utveckling, samt
att nya sådana förqväfdes redan vid sin första uppkomst, och då det dess¬
utom var . att motse, att för framtiden, i den mån som intresset för arbets¬
klassens höjande i intellektuel! hänseende blefve allmänt mer och mer vaket
och handlingskraftigt, ännu större kraf skulle komma att ställas på ifråga¬
varande anslag, väckte jag vid sistlidne riksdag en motion om detsammas
höjande till 20,000 kronor. Härtill blef jag äfven särskild! föranledd af eu
skrifvelse från Stockholms arbetareinstituts förvaltningsråd till Stockholms
stads representanter i Andra Kammaren. I motionen instämde ett stort antal
representanter från olika grupper inom Andra Kammaren.
Den föreslagna förhöjningen blef tillstyrkt af Stats-Utskottet, som an¬
såg »de företag, hvarom här är fråga, vara förtjenta af allt det understöd,
som lämpligen kan beredas»; men Stats-Utskottets härom gjorda hemställan,
hvilken i Första Kammaren utan diskussion bifölls, blef i Andra Kammaren,
trots ett varmt förordande af flere talare, afslagen med några få rösters öf¬
vervigt. Jag vill erinra derom, att ett af de skäl för afslag, som framhöllos,
var, såsom det af en talare formulerades, att frågan borde »ännu ett år upp¬
skjutas, på det att man måtte fä någon erfarenhet af de verkningar, som
uppstått af föregående Riksdags fattade beslut». Denna erfarenhet före¬
ligger nu.
I Kong!. Ecklesiastikdepartementet har jag tagit kännedom om de af
vederbörande styrelser till Kong!. Maj:t inlemnade ansökningarna om bidrag-
till innevarande års föreläsningskurser, och jag lemnar öfver dem en öfver¬
sigt i efterföljande tabell:
Motioner i Andra Kammaren, N:o 147.
19
|
Kommu-
|
|
|
Ort och anslagssökande.
|
nens eller
andras
|
Begärdt
anslag.
|
Anmärkningar.
|
|
bidrag.
|
|
Äldre.
|
|
|
|
Stockholm, Arbetareinstitutet ...
|
6,000 ö
|
3,000
|
/') Af stadsfullmäktige 5,000 kr. Af Car-
fnegie 1,000.
|
» Arbetareföreningens
|
|
|
föreläsningsstyrelse
» Styrelsen för Stock¬
holms borgareskola
|
3,000 2)
500 3)
|
1,500
500
|
2) Af stadsfullmäktige.
f3) Kommunen ger anstalten årligen 5,000
1 kr., deraf 500 kr. anslås för här ifråga-
|
Upsala, Arbetareinstitutet
|
|
|
(varande ändamål.
|
1,000 4)
|
1,200
|
4) Af stadsfullmäktige.
|5) Af stadsfullmäktige 250 kr. Afegaren
,af Munksjö 250 kr., med vilkor att no-
|
Jönköping, Arbetareföreningen..
|
500 5)
|
500
|
(digt statsbidrag lemnas.
I6) Af stadsfullmäktige 1,500 kr., resten
(af enskilda.
|
Malmö, Föreläsningsföreningen..
|
3,000 6)
|
3,000
|
Göteborg, Arbetareinstitutet ......
Örebro, Arbetareföreningens före-
|
5,000 7)
|
3,000
|
’) Af stadsfullmäktige.
|
läsningskomité ........
|
1,040 s)
|
600
|
I8) Af stadsfullmäktige 600 kr. Af en-
1 skilda 440 kr.
|
Venersborg, Arbetareföreläs-
ningsföreningen ...
|
650 9)
|
650
|
P) Af stadsfullmäktige 200 kr. Af kyrko-
istämman 400 kr. Af Vargö bolag 50 kr.
|De båda sistnämnda under vilkor, att
(statsbidrag erhålles.
|
|
|
|
Gefle, Arbetareinstitutet ..........
|
2,50010)
|
2,500
|
I10) Af stadsfullmäktige 1,500 kr., resten
\af enskilda (egentligen 1,350 kr.)
|
Under året tillkomna.
|
|
|
Visby, Arbetareföreningen .........
|
50011)
|
500
|
") Af arbetareföreningen.
|
Norrköping, Arbetareinstitutet...
Landskrona, Föreläsnings-
|
a.öOO12)
|
2,500
|
12) Af stadsfullmäktige.
|
föreningen...........
|
50013)
|
500
|
fu) Innestående i sparbank för attanvän-
\das till ändamålet
|
Lund, Arbetareinstitutet
Kristianstad, Föreläsnings-
|
50014)
|
500
|
14) Af stadsfullmäktige.
|
töreningen .
|
50015)
|
500
|
I15) Af stadsfullmäktige 300 kr., resten
((eller egentligen 613 kr.) af enskilda.
|
Tillsammans
|
24,790
|
20,950
|
Såsom af tabellen synes, hafva ansökningarnas antal under det för¬
flutna året stigit från 10 till 15, och sålunda ej mindre än 5 nya föreläs-
ningsanstalter på olika platser blifvit upprättade, hvilket förhållande torde
innebära ett talande vittnesbörd om det stigande intresse, hvarmed den vig¬
tiga frågan omfattas. De inlemnade ansökningarna hafva ännu, dä denna
motion framlägges, ej hos regeringen undergått slutlig pröfning, och att rege¬
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 147.
ringen här står inför en svår uppgift, torde framgå deraf, att de sökta an
slagen uppgå till ett belopp af i det allra närmaste 21,000 kronor, under
det att regeringen blott bar 15,000 kronor till sitt förfogande. Den er¬
farenhet, som sålunda ytterligare vunnits, talar högt om behofvet att höja
anslaget, så vida ändamålet med detsamma skall vinnas, och eu rättvis för¬
delning möjliggöras, utan att hvarje särskild anstalt erhåller en allt för obe¬
tydlig andel.
Vid den ofvan omnämnda diskussionen i denna Kammare vid sistlidne
riksdag om den då afgifna motionen gjordes äfven den invändningen, att
anslaget egentligen skulle komma städernas, framför allt de större städernas
arbetarebefolkning, men ej landsbygdens till godo, hufvudsakligen emedan det
mötte svårigheter att på landet anordna sådana föreläsningskurser, som de
här ifrågavarande. I öfrigt inskränkande mig till att hänvisa till de be¬
mötanden, som denna invändning redan under debatten erhöll, vill jag här
fästa uppmärksamheten på, att staten under andra former sedan flera år
lemnar särskilda bidrag för främjandet af en högre bildning för den kropps¬
arbetande landtbefolkningen. De uteslutande för landsbygdens befolkning af-
sedda folkhögskolorna torde i allt väsentligt kunna ställas vid sidan af ar¬
betareinstituten. Till understöd för dessa skolor stälde redan Riksdagen 1878
till regeringens förfogande ett årligt förslagsanslag af 40,000 kronor och från
och med Riksdagen 1.882 har hvarje Riksdag dessutom beviljat på extra stat
ett anslag af 15,000 kronor till understöd åt mindre bemedlade manliga och
qvinligt lärjungar vid nämnda skolor. Alltså är af statsmedel eu summa åt
55,000 kronor årligen anslagen för främjandet af den folkbildning på lands¬
bygden, som folkhögskolorna äro afsedda för. Men äfven eu annan institu¬
tion, åtnjutande statsmedel och uteslutande afsedd för folkbildningens höjande
på landsbygden utöfver folkskolans vanliga nivå, förefinnes, nemligen de högre
folie skot orna. I § 1 af Kong!, kungörelsen åt den 16 Juni 1875, angående
anslaget till dessa skolor, hvilkas upphof ligger så långt tillbaka, som till
1856—58 årens riksdag, heter det: »Högre folkskola, hvarmed förstås en
sådan skola, som för en eller gemensamt för flera församlingar på landet in¬
rättas i ändamål att bereda de arbetande klassernas barn tillfälle att inhemta
ett högre mått af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnads-
förliållanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbete,
kan erhålla understöd af statsmedel till högst dubbla beloppet af hvad till
skolan i distriktet sammanskjutes, dock för hvarje skola ej öfverstigande
1,200 kronor årligen.» Det såsom reservationsanslag för dessa skolor be¬
viljade anslaget är 20,000 kronor. Något motsvarande kommer ej städerna
till godo för meddelande af en högre undervisning åt folkskolebarnen eller
de arbetande klassernas barn.
Motioner i Andra Kammaren. N:o 147.
21
Ett af de vilkor, som 1884 års Riksdag nppstälde för erhållande af
nn ifrågavarande understöd, nemligen »att det understödsbelopp, som utgifves
till hvarje anstalt eller förening, ej finge öfverstiga 3,000 kronor, för är
räknad t*, har, till följd af sin formulering, gifvit anledning till någon menings¬
skiljaktighet rörande rätta tolkningen. Frågan gäller, huruvida nämnda vil¬
kor medgifva, att en förening, hvilken, såsom till exempel fallet varit med
Stockholms arbetareinstitut, arbetar ej blott på en hufvudafdelning utan der¬
jemte upprättat filialer, kunde erhålla anslag jemväl för sina filialer, Indika
naturligtvis föranleda dryga årsomkostnader och hvar för sig kunna hafva eu
större verksamhet än många sjelfständiga institut. Den ledamot af Stats-
Utkottet, som redan vid 1883 års riksdag väckte motion om bär ifråga¬
varande anslag, yttrade vid debatten härom vid nämnda riksdag, att han
för sin del ej kunde tro, att nämnda, af Ståts-Utskottet uppstäda vilkor
härför utgjorde något hinder. Ingen gensaga inlades häremot, och i full
öfverensstämmelse härmed uttalade sig vid sistlidne riksdag andra sims
utskottsledamöter, hyilka deltagit i Utskottets beslut så väl vid 1883 som 1884
årens riksdagar. Da det emellertid var af stor vigt för de mera omfattande
arbetareinstituten, att vilkoret så formulerades, att en annan tolkning ej för
framtiden blefve möjlig, föreslogs i min ofvan oftanämnda motion ett förtyd¬
ligande i angifna syfte. Såsom särskildt motiv för yrkandet härpå framhölls
hufvudsakligen följande: »Lätt inses, att i de större städerna med deras stora
lokala afstånd ett enda institut är alldeles otillräckligt; om icke vid aftonen
frestelsen för den trötte arbetaren att utbyta föreläsningen mot på närmare
håll till buds stående, ofta icke nyttiga sysselsättningar skall blifva allt för
stark för att kunna motstås, får föreläsningslokalen icke ligga allt för långt
bort från^ hans verkstad eller hem. Men om flera föreläsningsanstalter i skilda
lokaler sålunda ovilkorligen erfordras i de stora städerna, så synes den om¬
ständigheten, att de lyda under samma styrelse, ej böra utgöra hinder för, att
de erhålla samma rätt till understöd, som om de lydde under särskilda styrelser.»
Ståts-Utskottet- ansåg äfven, att »i vissa fäll ett belopp af 3,000 kro¬
nor för år torde visa sig otillräckligt för att fylla de kraf på en mera full¬
ständig och utsträckt undervisning, som med fog kunde framställas.» »Att
deremot vidtaga», så yttrar sig Utskottet vidare »någon speciel bestämmelse
i fråga om filialanstalters eventuela rätt till anslag, synes så mycket mindre
af behofvet påkalladt, som den närmare pröfningen af särskilda omständig¬
heter i alla fall lär tillhöra kong!. Maj:t. Om nu åt Kong!. Maj:t lenmas
rättighet att i förekommande fall pröfva, huruvida skäl föreligga att höja
anslagsbeloppet till en anstalt, hvilket endast undantagsvis bör kunna inträffa,
och tillräckligt anslagsbelopp i sådant hänseende ställes till Kong!. Maj:ts
disposition, torde Riksdagen derigenom hafva tillmötesgått verkliga behof.»
22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 147.
Med anslutning till detta Stats-Utskottets uttalande och med stöd af
hvad jag för öfrigt här ofvan anfört, får jag, i fullkomlig öfverensstämmelse
med Stats-Utskottets hemställan till sistlidne Riksdag, föreslå:
att Riksdagen må på extra stat för år 1887 anvisa ett
anslag till Kong! Maj:ts förfogande af 20,000 kronor, att
användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,
som anordna föreläsningar för arbetsklassen, dock under
följande vilkor:
att det understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt
eller förening, i allmänhet icke må öfverstiga 3,000 kro¬
nor för år räknadt; dock med rättighet för Kongl. Maj:t
alt, der särskilda förhållanden dertill föranleda, öka be¬
loppet, till högst 5,000 kronor;
att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket
som staten;
att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som
antager föreståndare och lärare;
att föreläsningarna ordnas regelbundet, vissa antal tim¬
mar i veckan under fem till åtta månader och i väl af¬
passa de kurser;
att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för
denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig
och passande undervisningsmateriel;
att. alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar
vid föreläsningar eller undervisningen varda förbjudna; samt
att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att
underkasta sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af
Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller lämpliga.
Stockholm i Januari 1886.
Axel Key.
I denna motion instämma:
J. Johansson, E. It'. Wretlind. A. Hedin. (Jarl Auy. Andersson.
Noraskog.
E. Thcmasson. Sixten fou Friesen. Jons Bengtsson. Hans Andersson.
Olof Äldst rom. M. Halm. E. ron der Lancken. O. Stackelberg.
Joh. Ohlsson. A. E. Nordenskiöld. Jak, Erik son. Erik Nyström.
0. A. Oléhn. Av/. Bakström. Arvid Gumeelms. ili. Arhusiander.