4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 102.
N:o 102.
Af Herrar Anders IIuss och Johan Nydahl: Om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om framläggande af förslag till em
del af bätsrnanshållets ställande pa vakans.
Det är ett egendomligt och för det tillstånd, hvari försvarsfrågan
hos oss under en lång tid befunnit sig, kännetecknande förhållande,
att vi, oaktadt våra mycket begränsade tillgångar och ehuru den redan
år 1861 tillsatta försvarskomitén i sitt 1865 (således för mer än 20 år
sedan) afgifna betänkande ansåg sig kunna föreslå, att eu del af båts-
manshållet skulle, såsom för sjöförsvaret obehöflig!, öfverflyttas till
armén, hvithet förslag Kongl. Maj:t ock sedermera upptog i sitt till
1869 års riksdag framlagda härordnings förslag, dock fortfarande under¬
hålla ett större antal båtsmän, än som med hänsyn till sjöförsvarets
kraf är behöflig^.
Huru stort detta, öfverflödiga antal är, lärer väl icke kunna på
siffran uppgifvas, så länge man icke vet, om och i hvad mån vid en
blifvande organisation af sjöförsvaret beväringen kan komma att tagas
i anspråk för detta vapen; men då enligt den beräkning i detta af¬
seende, som förekommer i sjöförsvarskomiténs betänkande år 1882,
för flottans mobilisering, skulle erfordras 4,115 man — deraf 1,615
värnpligtig^ — och båtsmanshållet enligt Kongl. Marinförvaltningens
öfver samma betänkande afgifna yttrande utgör 4,631 man, hvartill
komma 825 matroser, eldare och handtverkare, eller tillsammans 5,456
man, och således den nu underhållna stamtruppen öfverskjuter det be¬
räknade behofvet med 1,341, så får man väl antaga, att sistnämnda
antal i hvarje händelse kan af sjöförsvaret undvaras. Att fortfarande
år efter år bekosta ett så stort antal öfverflödiga båtsmän är tydligen
icke förenligt med ett klokt och ändamålsenligt användande af landets
Motioner i Andra Kammaren, N:o 102.
5
försvarskraft, och är det så mycket mindre, som armén lider stor brist
på utbildadt folk, en brist, som till följd af stammens ojemna förlägg¬
ning gör sig så mycket känbarare förnummen.
Några nämnvärda svårigheter borde väl ej heller möta för att
åstadkomma en väl behöflig rättelse i detta oegentliga förhållande, och
att så icke länge sedan skett torde få tillskrifvas endast och allenast
den omständigheten, att vederbörande i det längsta och ända till sista
tiden trött på möjligheten att efter en på förhand uppgjord plan i
hela deras omfattning genomföra försvars- och skattefrågorna. Då
emellertid Riksdagen genom sina beslut sistlidet år tyckes hafva från¬
gått dessa försök för att i stället steg för steg ordna värt försvars-
och skatteväsende, så torde ock tiden nu sent omsider vara inne att
genom en reducering af båtsmanshåll till det nödvändiga bereda me¬
del, att i någon mån bota de brister, som vidlåda vårt försvarsverk.
På grund af hvad vi sålunda anfört, få vi vördsamt föreslå,
att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta, om möj¬
ligt, redan till nästa Riksdag framlägga förslag att i
mån af afgång bland båtsmännen ställa på vakans så
stor del af båtsmanshåll, som är för sjöförsvaret
obehöflig^ samt att på annat, af Kongl. Maj:t upp-
gifvet sätt till försvarets stärkande använda de medel,
som härigenom varda disponibla.
Om remiss till vederbörande Utskott anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1886.
And. Huss. Johan Nydald.
Uti förestående motions syfte instämma
Er. Petter Jonsson. Eric Öberg. P. Näsman. C. M. Huss.