BETÄNKANDE
I FRÅGA OM
BYGGNADSSÅ T T M. M.
FÖR
STAMBANA GENOM ÖFRA NORRLAND
MELLAN
SOLLEFTEÅ OCH LULEÅ
AFGIFVET DEN 14 DECEMBER 1885
AF
DEN DERTILL I NÅDER TILLSATTA KOMITÉN.
---
STOCKHOLM
TRYCKT I CENTEAL-TRYCKERIET
18 8 6
TILL KONUNGEN.
Den af Eders Kongl. Maj:t, jemlikt nådiga brefvet den 31 sistlidne
Juli, tillsatta Komitén för afgifvande af yttrande i fråga om byggnadssätt
in. in. för stambanan genom öfra Norrland mellan Sollefteå och Luleå
får, efter nu afslutade arbeten, härhos i underdånighet öfverlemna sitt
betänkande i ämnet.
Underdånigst
Gustaf Ryding.
F. v. Essen. A. F. 0. Cederberg. Rudolf Cronstedt.
Hj. Elworth. P. 0. Hörnfeldt. C. Jehander.
F. v. Krusenstierna. J. E. Wikstén.
C. Ii. Troilius.
Stockholm den 14 December 1885.
i
fj emlikt nådiga brefvet den 31 Juli 1885 har Kongl. Maj:t åt eu
komité, bestående af undertecknade, uppdragit att, efter utredning af om¬
fattningen och beskaffenheten af den trafik, som vore att påräkna för en
stambana genom öfra Norrland mellan Sollefteå och Luleå, afgifva ytt¬
rande, huruvida vid en sådan stambanas byggande och trafikerande borde
tillämpas samma system, som det hittills vid stambanan genom Norrland
följda, eller om med hänsyn till den blifvande trafiken förenklingar kunde
och borde vidtagas, ledande till nedsättning i kostnaderna, äfvensom att
i sammanhang härmed jemväl yttra sig om anledning förefunnes att vid
banans byggande i större eller mindre mån använda entreprenadsystemet.
Den stambana, om hvilken nu är fråga, är ämnad att utgöra en fort¬
sättning af den från Bräcke utgående stambanan till Sollefteå, till på¬
börjande af hvilken jernvägsanläggning 1881 års Riksdag, med anledning
af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat anslag. Redan på
hösten samma år vidtogos de första åtgärderna för åstadkommande af en
undersökning om lämpligaste sträckningen af fortsatt jernväg från den
punkt vid Angermanelfven, dit norra stambanan på grund af samma års
riksdags beslut komme att sträcka sig, eller från annan lämplig utgångs¬
punkt vid samma bana till Vesternorrlands lånegräns mot Vesterbotten,
i det att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i förstnämnda län den 26
November 1881 aflat skrifvelse till Kongl. styrelsen för statens jernvägs-
byggnader med anhållan, att styrelsen måtte föranstalta, att en sådan
undersökning blefve så fullständigt verkstäld, att densamma, derest Kongl.
Maj:t framdeles skulle vilja föreslå Riksdagen att fortsätta stambanan
norr ut, måtte kunna läggas till grund för en proposition derom. I samma
skrifvelse meddelades tillika, dels att Vesternorrlands läns landsting an-
Förberedande
under¬
sökningar.
4
visat medel till bestridande af kostnaderna för undersökningen, och dels
att en af landstinget i Vesterbottens län tillsatt jernvägskomité i samråd
med delegerade från en dylik af Norrbottens läns landsting tillsatt komité
uttalat den åsigt, att stambanan borde framgå i sådan riktning, att den¬
samma vid Trehörningsjö träffade gränsen mellan Vesternorrlands och
Vesterbottens län; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i sistnämnda
län förklarat siar instämma i denna åsigt.
o o
På grund af ofvanberörda hos jernvägsbyggnadsstyrelsen gjorda fram¬
ställning blef genom dertill förordnad person undersökningen företagen.
Dessförinnan hade styrelsen angifvit de grunder, som vid undersökningen
borde följas, nemligen, att banan skulle beräknas med den för stamba¬
norna brukliga spårvidden (4,83 fot = 1,435 meter) med broöfverbygg-
nader af jern, och såsom regel antagas, att den starkaste lutningen icke
finge öfverstiga 1 : 60, samt att den minsta krökningsradien icke finge un¬
derstiga 1,000 fot.
. °
Vid undersökningens början i Augusti månad 1882 hade inom Ån¬
germanland framstälts alternativa förslag till fyra olika hufvudsträckningar
för banan, nemligen:
Bo en med utgångspunkt från Bräcke—Sollefteåbanan vid Helgum-
sjön förbi Norrsjön, Salsjö, Tunsjön, genom Liden, Junsele och öfverstå
delen af Anundsjö samt Björna socknar till Vesterbottens gräns vid Aspsele.
2:o en med utgångspunkt från nämnda bana vid Långsele öfver
Granvåg, genom Ed, Resele, Skorped, Anundsjö och Björna socknar till
lånegränsen i närheten af Trehörningsjö;
)>:o eu med utgångspunkt antingen från Sollefteå eller Långsele öfver
Skedom, Multrå och Strinne samt genom nå,gon af de der i trakten ut-
mynnande dalgångarne till Skorped, hvarefter banan skulle fortsättas på
sätt i näst föregående punkt angifvits; samt
4:o en från Sollefteå på någondera sidan af Angermanelfven till Ny¬
land och derifrån vidare efter kusten norr ut.
Undersökningsförrättaren fann det första och det fjerde alternativet
icke böra ifrågakomma, det förra, emedan det medförde en betydligare
vägförlängning, bland annat derför, att eu till Aspsele framdragen linie
maste kringgå den i Vesterbotten belägna bergsträckningen Angermau-
balilen, samt det senare, dels emedan äfven här en vägförlängning upp-
stode, om banan först skulle sträckas till Nyland och derifrån vidare norr
ut genom den kuperade marken utefter hafskusten, och dels emedan jern-
vägens anläggande i denna riktning stode i strid med den antagna grund¬
satsen, att stambanorna icke borde ledas utmed segelbara vatten, och att
de gagnade det allmänna samt motsvarade nedlagda kostnader i den mån
de byggdes i trakter, der långa och dyra transporter hämmade indu¬
striens och jordbrukets utveckling.
Beträffande derefter de bida återstående alternativen, så blefvo för
vinnande af antaglig uppgång öfver den vattendelare, som skiljer Anger-
mandalen från Nätradalen, omfattande dels okulära och dels fullständiga
undersökningar utförda i alla de dalgångar, som från norr utmynna till
Angermanelfven mellan Sollefteå och Nyland. Dervid utröntes, att, i
hvilken af dessa dalgångar jernväg än förlädes, vägförlängning uppkomme,
och med anledning häraf ansåg undersökningsförrättaren äfven det tredje
alternativet böra öfvergifvas.
Sålunda återstod, såsom enligt undersökningsförrättarens åsigt lämp-
ligt, allenast det andra alternativet. Till utgångspunkt för den blifvande
jernvägens utstakning valdes Nässjö (Hjelta) i Långsele socken, emedan
det på grund af terrängförhållandena befanns nödvändigt att redan vid
denna punkt linierna åtskildes. Stambanans blifvande fortsättning skulle
då dragas öfver Faxelfven och vidare utefter Ångermanelfvens venstra
strand till Ohns by, der jernvägen lämpligast kunde öfvergå Ångerman-
elfven och vidare framdragas förbi Eds kyrka, Forsmo, Selsjön, Backsjö-
bränna och stora Aspsjön till Jussjö. Derifrån utstakades linien förbi By-
vattnet, Holm, Lännäs, Skorped, Bredbyn till Anundsjö-sjön samt vidare i
ostlig riktning förbi Selsbyarne, Gottne och Östansjö till Fors. Från denna
plats visade det sig möjligt att framdraga linien antingen förbi Utanland-
sjö sågverk till Gideå kyrka eller ock vester om Vestergunsjön samt öster
om Perresjö och Ledingen till det s. k. Björnafallet vid Gideå eif. Med
anledning deraf, att sträckningen Fors—Gideå, ehuru närmande sig kusten,
syntes ega företräde genom bättre kurv- och lutningsförhållanden, lättare
6
arbeten och bättre jordmån för jernväg!* anläggande samt vid framtida
utsträckning af stambanan genom Vesterbotten erbjöde kortare och för¬
delaktigare väg, utstakades först denna linie, som i närheten af Gideå
kyrka öfvergår Gideåvattnet, hvilket är segelbart omkring en och en halt
mil inåt landet, räknadt från den plats, der det direkt skulle komma att
beröras af jernvägen.
Från Fors till Björna utstakades jemväl eu linie.
Sammanlagda längden af de sålunda utstakade jernvägslinierna utgör:
från Hjelta öfver Fors till Gideå kyrka 1 1 mil 32,800 fot (127,4 km.)
» » » )) » Björnafallet 11 » 12,900 » (121,4 » )
Efter fullbordan af denna undersökning afstannade utstakningen af
jernvägslinien för någon tid och återupptogs först sedan Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Vesternorrlands län i skrifvelse till Kongl. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen den 7 April 1884 gjort framställning om verk¬
ställande genom bemälda styrelses försorg af fullständig undersökning
jemte upprättande af kostnadsförslag rörande, jemte annat, lämpligaste
sträckningen för den inom Vesternorrlands. län fallande fortsättningen af
norra stambanan mellan Fors och Vännäs. I denna skrifvelse åberopade
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eu från den af landstinget i Vester-
bottens län tillsatta jernvägskomitén mottagen skrifvelse, hvari koinitén
tillkännagifvit, att den icke ville framställa något bestämdt påstående an¬
gående jernvägens riktning genom norra Ångermanland och södra delen
af Vesterbotten i vidare mån än. att komitén, som ansåg, att terräng-
och öfriga på sträckningen inverkande förhållanden borde i fråga härom
verka afgörande, så vidt Vesterbottens län angick, bestämdt yrkade, att
jernvägen skulle beröra någon punkt i närheten af den vid Urnans och
Vindelns sammanfiöden belägna Vännäs kyrka.
Sedan med anledning häraf bemälda styrelse åt samme ingeniör, som
utstakat här ofvan omförmälda jernvägslinier inom Ångermanland, upp¬
dragit att i öfverensstämmelse med de uttalade önskningarna verkställa
den ifrågasatta nya undersökningen, påbörjades denna samt afslutades på
sommaren 1884. Utstakningen fortsattes från hvardera ändpunkten af
alternativlinierna, den ena från Fors till Björnafallet och den andra från
Fors till Gideå kyrka. Björnalinien leddes från Björnafallet förbi Mattar-
bodum, Storsjön, Långvattnet och vestra änden af inre Lemmusjön vid
Trehörningsjö samt vidare förbi Norsjön och Önskasjön till lånegränsen
vid Nordsjö; och angafs såsom särskildt talande för denna linie, att en
direkt förbindelse med Lemmusjöarne ernåddes, hvaremot, om den fram-
droges till lånegränsen förbi Ökvattnet, Trehörningssjön, Atjern och längs
sydöstra stranden af Önskasjön, gynsammare lutningsförhållanden vunnes.
Den andra alternativlinien eller Gideålinien utstakades i riktning från
o
Gideå kyrka förbi Hundsjön och Flärke till Grösjön samt derifrån till
länegränsen vid Nybergsjö. Denna sträckning föredrogs framför en ännu
östligare, som erbjöd fördelen af förkortad väglängd, hufvudsakligen der¬
för, att jernvägen, om den lades i den utstakade riktningen, vid Grösjön
komme Lemmusjöarne så nära, som med denna alternativlinie vore möjligt.
De båda alternativliniernas längd utgör:
från Björna öfver Trehörningsjö till Nordsjö 3 mil 10,199 fot (35,1 km.)
)) Gideå kyrka ........................ » Nybergsjö 1 mil 30,500 )> (19,7 » )
Inom Vesterbottens län företogos, jemlikt den ofvannämnda, af lands¬
tinget tillsatta jernvägskomiténs begäran och på Väg- och Vattenbygg-
nadsstyrelsens förordnande, under sommaren 1884 undersökning för ut¬
rönande af jernvägens lämpligaste sträckning genom länet. Svåra ter¬
rängförhållanden inom södra delen af Vesterbotten befunnos dervid göra
det oundvikligt att dels öfvergå vattendragen på betydliga höjder och
dels göra stora krökningar för att med föreskrifven högsta lutning af -
1 : 60 öfvervinna de stora höjdskilnaderna. Gideålinien ansågs böra fram¬
dragas från länegränsen vid Nybergsjö förbi Storfall, Djupsjö, Torrböle
och Gräsmyr till Pengsjö. Från Pengsjö utstakades med hänsyn till en
möjligen blifvande bibana till Umeå och Holmsund två alternativa rikt¬
ningar för hufvudbanan, nemligen den ena vestligare, öfvergående Ume
eif vid Nyby och derifrån följande elfvens vestra strand förbi Vännäs
kyrka utmed Vindelelfven till Hedlunda, hvaremot, enligt det andra, öst¬
ligare alternativet, banan skulle från Pengsjö framgå på Umeelfvens östra
strand till Brån samt der öfvergå elfven och derpå fortsätta längs östra
stranden af Vindelelfven till dess linien omkring ’/2 fjerdingsväg norr om
8
Hedlunda sammanfölle med det vestra alternativet. För den föreslagna
bibanan skulle det östligare alternativet, såsom väsentligen underlättande
byggandet af samma bana, ega företräde, men det vestligare medförde
för hufvudbanan till det öfra Norrland 0,2 mil (2 kilometer) kortare
värn Från Hedlunda fortsättes linien utefter östra stranden af Vindel-
o
elfven till Ytter flöda, hvarefter den ingår i Rödåns dalgång och vid
Qvarnsvedjan gör en betydlig svängning för att möjliggöra öfvergången
af vattendelaren mellan Qvarnsvedjan och gården Norrland. Sedermera
löper linien i temligen rak sträckning förbi Eriksbo, Björklund, Björn¬
tjälen, Nya Bäcknäs och Förliden till Äträsk och derifrån mot öster
förbi Mjödtjern, Bjursjön till Hvälfsjön samt utmed södra änden af stora
Bygdeträsket till Bygdsiljum. Från Bygdsiljum fortsätter linien längs
östra stranden af stora Bygdeträsket till Bygdeträsk by och följer der¬
efter östra stranden af Göksjön samt framgår i nära nordlig riktning om¬
kring V4 mil vester om Burträsks kyrka samt derefter längs östra stran¬
den af Lidträsket och Skråmträsket fram till Skellefte eif, som den öfver-
går i närheten af Gråberget. Linien är vidare utstakad förbi Löparnäs,
Svanström och Torsbäckliden till Bäckfors, hvarifrån den gör en sväng¬
ning åt vester till Norrbäck och derifrån åter åt öster till Falkliden,
hvarefter den följer vestra stranden af Kågeelf och Storkågeträsket, Der¬
ifrån gick linien öfver Aspliden till gränsen mot Norrbottens län, som den
nådde ungefär vid rålinien mellan Byske och Jörns socknar vid Stryckfors.
Vid Pengsjö sammanfaller den nu angifna linien med den s. k.
Björnalinien, hvilken vid Nordsjö öfvergår länegränsen mot Vesternorr-
lands län. Af undersökningsförrättaren har denna senare linie utstakats
från Nordsjö till Mjösjön och derifrån till Fällfors, hvarest den öfvergår
Fogde eif, samt vidare i nära nordlig riktning förbi Bjurvik, nedra Ny¬
land och Johannisbo. Derpå svänger linien åt öster och framgår till
Bahlsjö och Ljusåker, hvarifrån den i nära sydöstlig riktning följer Bahlån
till dess sammanflöde med öre-elf. Efter att hafva passerat nämnda eif
fortsätter linien längs elfvens norra strand å en längd af omkring 0,3
mil (3 kilometer) förbi Agnäs, gör sedan åter en tvär böjning mot
norr till Lågsjö, går vidare i östlig riktning till södra änden af Hvit-
9
vattnet och följer derefter i nordlig riktning detta vattenbäckens vestra
strand till Hvitvattnets by, kröker åter i sydostlig riktning förbi Bränn-
land till Thorsjön samt derpå förbi Östanbäck till Pengsjö för att vid
den s. k. Pengsjö qvarn förena sig med den öfver Gideå— Nybergsjö
framdragna linien.
Längden af de sålunda utstakade linierna utgör:
från Nybergsjö............ till Pengsjö.................. 5 mil 17,982 fot ( 58,8 km)
» Nordsjö ............... » » ................ 7 » 5,601 » ( 76,5 » )
» Pengsjö ............... » Vännäs.................. 1 » 1,200 » (11 » )
» Vännäs ............... x> Storkågeträsk...... 14 )) 7,518 » (151,9 » )
» Storkågeträsk...... »• Norrbottens gräns 8 » 16,620 )) ( 87 » ).
Liniens längd inom Vesterbottens län utgjorde följaktligen, om alter-
nativlinien Nybergsjö—Pengsjö valdes, 24 mil 7,820 fot (258,7 km) och,
om alternativlinien Nordsjö—Pengsjö valdes, 25 mil 30,939 fot (27 6,4 km).
Hvad slutligen angår den del af stambanan genom öfra Norrland,
som skulle dragas genom Norrbottens län, så blef af Kongl. Majrts Be¬
fallningshafvande i länet i underdånig skrifvelse den 30 September 1884
på anförda skäl hemstäldt, att Kongl. Maj:t måtte anbefalla Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen att låta verkställa definitiv undersökning för
norra stambanans sträckning genom länet från gränsen mot Vesterbottens
län till lämplig punkt vid riksgränsen mot Finland. Sedan nämnda sty¬
relse meddelat utlåtande i frågan samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ytterligare blifvit hörd och dervid meddelat, hurusom de kommuner i
länet, inom hvilka stambaneundersökningar kunde komma att verkställas,
förbundit sig, medelst laga kraft egande beslut, att vid desamma kost¬
nadsfritt bestrida all erforderlig handtlangning, hvadan blifvande under-
sökningsförrättare endast hade att hänvända sig till ordförandena i veder¬
börande kommunalnämnder för att erhålla erforderligt arbetsmanskap,
fann Kongl. Maj:t, jemlikt nådiga brefvet den 10 April 1885, godt att,
för verkställande under året af undersökningar till utrönande af lämpli¬
gaste sträckningen utaf norra stambanan från gränsen mellan Vesterbottens
och Norrbottens län till lämplig punkt å Luleå— Ofotenbanan, ställa till
styrelsens förfogande ett belopp, af 7,500 kronor att, under vilkor af för
2
10
staten kostnadsfri handtlangning, användas till betäckande af öfriga med
nämnda undersökningar förenade utgifter. Innan styrelsen med anledning
häraf vidtog åtgärder, fick styrelsen från den af landstinget i länet till¬
satta jernvägskomitén mottaga en skrifvelse af den 1 Maj 1885 jemte en
dervid fogad karta öfver den del af länets kustland, der undersökningen
skulle ega rum, å hvilken karta den ungefärliga sträckningen af jern-
väa-en angifvits sådan den enligt komiténs förmenande borde läggas för
att rätt tillgodose ortens kraf. I skrifvelsen framhölls bland annat Imf-
vudsakligen, att hänsyn så väl till befolkningens intressen som till bere¬
dande af den största möjliga trafik för banan kräfde, att jernvägen genom
Norrbotten förlädes närmare kusten än utstakningen af jernvägslinien ge¬
nom Vesterbotten syntes förutsätta, och att derför denna senare linie
borde erhålla eu förändrad riktning, så att den komme att vid 1 innträsket öf¬
vergå länegränsen; och påpekades äfven, att rent tekniska förhallanden gjorde
en förändring af en del af jernvägslinien närmast länegränsen önsklig.
Kongl. styrelsen anbefalde sedermera i skrifvelse den 12 Juni 1885
behörig person att verkställa de ifrågasatta jernvägsundersökningarna i
fortsättning af de under år 1884 verkstälda undersökningarna inom Vester-
bottens län samt att, då efter förmodan terrängförhållandena inom Norr¬
bottens län vore sådana, att de utan allt för stora arbeten och kostnader
medgåfve lutningsförhållanden af 1 : 100 i stället för 1 : 60, som mast
användas å den undersökta linien mellan Sollefteå och Norrbottens låne¬
gräns, förstnämnda lutningsförhållande borde ligga till grund för under¬
sökningarna, hvarjemte minsta krökningsradien å kurvorna icke finge un¬
derstiga 1,000 fot.
Med ledning af dessa och under hand lemnade föreskrifter börjades
undersökningen under Juli månad och afslutades pa hösten sistlidne ar.
Enär allt för stora terrängsvårigheter mötte att fortsätta linien norr ut
från Stryckfors, eller den punkt dit den under det föregående året under¬
sökta linien nådde gränsen mellan Vester-och Norrbottens län, fann under-
sökningsförrättaren nödigt, att öfvergången förlädes till en omkring 17,
mil (16 km) öster om Stryckfors belägen punkt, eller till närheten af
Uddfors. Denna förändring hade till följd, att den nordligaste delen af
11
den genom Vesterbotten utstakade linien måste omstakas, och valdes dervid
Storkågeträsket till utgångspunkt för den nya undersökningen. Härifrån
framgår linien söder om Lillkågeträsk, öster om Norrlångträsk förbi De-
gerliden, der den öfvergår Byske eif, och öfver Lundfors till ofvannämnda
punkt å länegränsen i närheten af Uddfors.
Genom Norrbottens län är linien framdragen vester om Granträsk
till det vester om Kalaträsket belägna Kalamark, hvarifrån Rokåns dal¬
gång följes till Storinyrbodarne. Derifrån löper linien till Ytterfors, der
den öfvergår Lill-Pite eif. För att möjliggöra öfvergångarne af vatten-
delarne mellan Lill-Pite eif och Norrbodbäcken samt der emellan och Pite
eif har linien måst dragas i en betydlig krökning mot öster och når ej
långt ifrån Finnbäck Pite elfs dalgång, som derefter i nordlig riktning
följes förbi Borgfors upp till Sikfors. Från Sikfors framgår linien i östlig
riktning till Långträsket, der den öfvergår Alterelfven, och vidare till
Holmträsk och Vestmark, der den nordliga riktningen åter vidtager.
Linien är derifrån utstakad förbi Rosfors, mellan inre och yttre Bjur-
träsket, förbi det helt nära Selet belägna Eriksberg, vester om och ut¬
med Mokkträsket upp till Heden och Långforsen, der den öfvergår Lule
eif, samt derifrån i östlig riktning mot det vid södra änden af Bodträsket
belägna Boden i Öfver-Luleå socken, vid hvilken punkt linien anknytes
med Luleå-Ofotens jernväg.
Längden af den sålunda undersökta linien utgör 15 mil 22,466 fot
(167 km), hvaraf 4 mil 13,957 fot (46,9 km) falla inom Vesterbottens
och 11 mil 8,509 fot (120,1 km) inom Norrbottens län.
Sedan Komitén sålunda angifvit föreslagna riktningar af den bana,
om hvilken Komitén fått nådigt uppdrag att i uppgifna hänseenden af¬
gifva yttrande, har Komitén att redogöra för de under fortgången af
Komiténs arbeten till densamma inkomna ärenden, äfvensom för de af
Komitén från åtskilliga myndigheter och korporationer infordrade yttranden.
Genom särskilda remisser den 5, 19, 26 och 31 Oktober 1885 har
Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Civildepartementet till Komitén
Remisser.
12
öfverlemna!, för att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det Komitén
lemnade uppdrag, följande ärenden:
l:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesternorrlands län under¬
dåniga skrifvelse den 5 Augusti 1885, hvari Kongl. Majrts Befallnings¬
hafvande, efter omförmälande af den af landstinget samt enskilde per¬
soner bekostade jernvägsundersökning, som egt ruin, och för hvars resultat,
så vidt stambanan angår, här ofvan närmare redogjorts, dels hemstält om
aflåtande till 1886 års Riksdag af nådig proposition om fortsättning af
norra stambanan från lämplig punkt i riktning mot Vesterbotten; dels
ock, jemte anmälan, att på köpingen Örnsköldsviks bekostnad fullständiga
undersökningar egt rum till utrönande af lämpligaste sträckningen för en
bibana från den föreslagna fortsättningen af stambanan norr om Sollefteå
till nämnda köping, framhållit de omständigheter, som, för den händelse
att Kongl. Maj:t skulle vilja taga i nådigt öfvervägande, huruvida det icke
vore med statens fördel bäst förenligt att sjelf öfvertaga byggandet af
denna bibana, kunde på ett dylikt beslut inverka.
2:o. En af J. E. Gavelius, Fr. Malmberg in. fl. hos Herr Statsrådet
och Chefen för Kongl. Civildepartementet den 14 September 1885 gjord
ansökning, hvari desse, med förmälan, att de af Ytter! ännäs församling i
Ångermanland utsetts till komiterade för att föranstalta om fullständig
undersökning af en linie för stambanans fortsättning från Sollefteå genom
Dals socken till stora segelleden af Ångermanelfven i närheten af Nyland
samt vidare öfver samma eif vid Hammar genom Styrnäs, Sidensjö och
Mo socknar till Fors by i Själevads socken, anhållit, att den af Kongl.
Maj:t tillsatta Komitén måtte erhålla uppdrag att taga äfven nyssnämnda
linie i öfvervägande; och skulle sökandene framdeles, sedan kartor, pro¬
filer och kostnadsförslag hunnit fullbordas, öfverlemna desamma.
3:o. Kongl. Majfis Befallningshafvandes i Vesterbottens län under¬
dåniga skrifvelse den 19 September 1885, hvari hemstälts, att till 1886
års Riksdag i nåder måtte framläggas proposition om fortsättning af norra
stambanan från lämplig punkt på gränsen mot Ångermanland i sådan
sträckning mot Norrbottens lånegräns, som kunde anses fördelaktigast,
hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande — med tillkännagifvande, att
13
på Umeå stads och enskilde personers bekostnad undersökts lämpligaste
sträckningen för en bibana från Vännäs till Umeå samt Sandviks och
Holmsunds lastageplatser, och att kostnadsförslag öfver en sådan bana
upprättats, — hemstält, huruvida det icke vore med statens fördel bäst
förenligt, att staten sjelf besörjde byggandet af samma bana.
Lo. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län under¬
dåniga skrifvelse den 20 September 1885, hvari hemstälts, att till kom¬
mande Riksdag måtte aflåtas nådig proposition om norra stambanans oaf-
brutna fortsättning från lämplig punkt vid Angermanelfven genom de öfra
norrländska länen till Lule eif med anslutning på derför tjenlig plats
till Luleå—Ofotens jernväg; samt
5:o—7:o. Af vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända
underdåniga framställningar från 1885 års landsting i Vesternorrlands, Ve-
sterbottens och Norrbottens län angående norra stambanans fortsättning ge¬
nom länen; i hvilka framställningar landstingen hufvudsakligen instämt i
hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i ofvanberörda skrivelser hemstält.
Förutom de sålunda till Komitén öfverlemnade ärenden, har till Ko-
mitén af uppgifna ombud för Sollefteå, Multrå, Sånga och Öfverlännäs sock¬
nar insändts en skrifvelse af den 21 November 1885, hvari ombuden fäst
uppmärksamheten å ett framstäldt förslag, att bandelen Nässjö—Ed—Lännäs
(Skorped) måtte utbytas mot en linie Sollefteå—Björkå-—Lännäs (Skorped).
För fullgörande af det Komitén lemnade uppdrag att utreda omfatt¬
ningen och beskaffenheten af den för stambanan genom öfra Norrland
påräkneliga trafik, har Komitén i fråga om samtliga här ofvan omför-
mälda jernvägslinier från de af vederbörande landsting tillsatta jernvägs-
koinitéer infordrat upplysningar angående särskildt huru stort antal passa¬
gerare, huru mycken boskap och huru många centner gods, som antag¬
ligen komme att å stambanan inom hvart och ett af de tre länen trans¬
porteras; hvarjemte angafs de slag af gods, som borde särskildt upptagas,
nemligen:
a) fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt;
b) bränvin;
14
Statistiska
redogörelser.
cj fisk, (färsk, rökt och torr), specerier och viktualier;
d) hudar och skinn (råa);
e) halm och hö;
f) sill, strömming och annan fisk (saltad);
g) snickeriarbeten;
It) asfalt och tjära;
i) frö, mjöl, gryn, spannmål och rotfrukter;
j) foderämnen (konstgjorda);
Tc) bark, näfver, cement och salt;
l) jern och stål;
m) träkol;
n) gödningsämnen;
o) trävaror (icke snickerifabrikat);
p) kalk, malmer och stenkol;
q) gods, diverse slag.
Beräkning skulle vidare göras öfver den väglängd, hvarje person,
hvarje djur och hvarje centner gods kunde antagas komma att transpor¬
teras å ifrågavarande stambanas olika delar inom hvart och ett af länen.
Slutligen har Komitén från Kong]. Dom än styrel sen inhemtat yttrande,
öfver hvilket inflytande en stambana genom öfra Norrland kunde komma
att utöfva på afsättningen af statens skogseffekter i Norrland samt i hvad
mån dessa kunde komma att befraktas å nämnda bana.
Ehuru möjligen liggande vid sidan af Komiténs uppdrag har Komitén
likväl, för frågans närmare belysning, sökt utreda, huruvida den del af
landet, genom hvilken den ifrågasatta stambanan skulle komma att fort¬
sättas,' är i och för sig af den betydenhet, att den kan uthärda jemförelse
med de landsdelar, livilka redan genom statsmakternas medverkan fått
stambanor inom sina områden anlagda; och då en landsdels lifskraft väl
i allmänhet beror af dels den naturliga folkmängdstillväxten, dels der¬
inom befintliga naturliga tillgångar samt dels den industriela rörelse, som
inom densamma utvecklat sig, har Komitén ansett sig böra från hvarje af
15
dessa olika synpunkter skärskåda, huru förhållandena gestalta sig inom
den del af öfra Norrland, som nu är i fråga.
Upplysande i detta hänseende äro de i tabellform ordnade uppgifter
öfver folkmängd, folkmängdstäthet, folkökning, odlad jordareal o. s. v. (se Tab.
N:ris 1 —12) samt dertill hörande text, som fogats vid och intagits i Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes i Vesternorrlands län ofvanberörda underdåniga
skrifvelse den 5 Augusti 1885; och med ledning af tillgängliga handlingar
samt införskaffade upplysningar äro motsvarande, uppgifter jemväl an¬
gående Vester- och Norrbottens län här nedan meddelade.
I ofvannämnda skrifvelse anför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Vesternorrlands län beträffande den del af Ångermanland, som lyder un¬
der samma län, d. v. s. hela den gamla provinsen, med undantag af Nord-
malings tingslag, hufvudsakligen följande:
På detta område, omfattande ett ytinnehåll af något mer än 145
svenska qvadratmil, förutom öfver 8 qvadratmil vatten, lefde vid 1884
års slut i rundt tal 110,000 invånare, så att vid en jemn fördelning
hvarje qvadratmil land skulle ega en folkmängd af 755 personer. Mot¬
svarande medeltal för hela riket var vid 1880 års slut 1,285 personer;
och skulle alltså Ångermanland vara endast något mer än hälften så tätt
befolkadt, som riket i dess helhet. Den ofantliga ojemnhet, som i fråga
om befolkningstätheten vore ett utmärkande drag för Norrland, gjorde
sig dock gällande äfven här. I enskilda socknar och tingslag öfverträf-
fades nemligen sistnämnda medeltal ganska betydligt; och äfven i Norra
Ångermanland voro icke mindre än fem socknar: Nordingrå, Ullånger,
Nätra, Själevad och Arnäs, tätare bebodda, än som angåfves af medel¬
talet för hela Sverige.
Till denna för ett så nordligt läge ganska aktningsbjudande folk¬
rikedom hade Ångermanland oaflåtligt höjt sig genom en folkökning, som,
så långt vår kunskap sträckte sig, städse varit, från svensk synpunkt sedt,
vida utöfver det vanliga måttet. Medan vårt land i dess helhet under
de tre fjerdedels sekel, som förflutit sedan år 1810, ökat sin folkmängd
med 95 procent eller ej fullt fördubblat densamma, hade deremot Ånger¬
manlands folkmängd under samma tid vuxit med öfver 170 procent eller
16
eu nära nog dubbelt starkare ökning. Denna skilnad till Ångermanlands
förmån hade ingalunda utplånats i den mån landet blifvit allt tätare och
tätare bebygdt. Tvärtom funnes äfven för perioden 1861 —1880 den år¬
liga tillväxten i Ångermanland hafva uppgått till ej mindre än 1,53 pro¬
cent, medan motsvarande riksmedeltal endast vore 0,83 procent.
Af rikets officiela statistik framginge likaledes, att den högre till-
växten i Ångermanland icke, såsom man väl kunde vara benägen att tro,
i någon väsentligare mån vore beroende på inflyttningsöfverskott. Årliga
inflyttningsöfverskottet under de nämnda 20 åren hade nemligen uppgått
till endast 0,05 procent, nativitets-öfverskottet deremot till 1,48 procent.
— För riket i dess helhet hade det årliga nativitets-öfverskottet uppgått
till 1,17 procent, således betydligt lägre än i Ångermanland; och genom
ett utflyttnings-öfverskott af 0,34 procent per år hade den verkliga folk¬
ökningen ytterligare, såsom nämndes, nedsatts till 0,83 procent.
Såsom ett vackert exempel på den nära nog amerikanska hastighet,
hvarmed många orter i Norrland tilltoge i folkmängd, kunde från Ångerman¬
land anföras de fem socknar, som bildade Ramsele tingslag, det nordvestra
hörnet af provinsen. Medan nativitets-procenten för riket i dess helhet ut¬
gjort 3,09, hade den i denna bygd stigit till 3,82; men icke desto min¬
dre hade dödssiffran i Ramsele betydligt understigit riksmedeltalet, och
öfverskottet af födda per år hade stegrats ända till 2,25 procent, en i
vår verldsdel synnerligen sällsynt siffra. Härtill komme, att denna oer¬
hörda tillväxt af befolkningen icke allenast funnit fullt utrymme i hem¬
bygden, utan till och med ytterligare ökats genom inflyttningar, i me¬
deltal uppgående till nära en fjerdedel procent per år. I allt hade folk¬
mängden inom detta tingslag sedan år 1810 ökats med ej mindre än 354
procent (i Fjällsjö och Tåsjö socknar resp. 618 och 737 procent). — Nära
nog lika gynsamma siffror uppvisades af Resele tingslag omkring meller¬
sta delen af Ångermanelfven.
o
Under det att den naturliga folkökningen för Ångermanlands samt¬
liga tingslag (med blott ett par undantag) skulle betinga desamma en
plats öfver medelmåttan, hade den verkliga folkökningen varierat rätt
betydligt inom provinsen till följd af en liflig omflyttning de olika or¬
terna emellan; och den ekonomiska rörelsen hade koncentrerats i de nej¬
der, som lyckliggjorts med mera fördelaktiga samfärdsmedel.
Att nya sådana verkligen äfven i vårt land förmått skapa tillfällen
till utkomst, som ej blott möjliggjorde den inhemska befolkningens uppe¬
hälle, utan äfven inbjöde till inflyttningar, syntes tydligt af förhållan¬
dena i Jemtland, der efter statsbanans färdigbyggande folkmängden till¬
tagit i en oerhörd grad. År 1883 egde Jemtlands län endast 88,186 in¬
byggare, år 1884 åter 90,631, d. v. s. nära nog 3 procents tillväxt på
ett enda år. Man hade ju rätt att under lika yttre vilkor förutsätta
samma möjlighet äfven för det hittills på kommunikationer vanlottade
norra Ångermanland, hvars inbyggare nu ofta nog såge sig nödsakade
att uppsöka på samfärdsmedel rikare, men måhända ingalunda af na¬
turen i öfrigt bättre utrustade nejder.
Af Ångermanlands till 3,370,000 tunnland uppskattade hela land¬
område upptogos enligt nyaste tillgängliga uppgifter 73,763 (i närvarande
stund väl mera än 80,000) tunnland af odlad jord. Mera än 150,000
tunnland utgjorde naturlig äng och af återstoden vore åtminstone 2,450,000
tunnland beklädda med skog. Den improduktiva ytvidden skulle alltså
uppgå till ej fullt 700,000 tunnland eller endast omkring 20 procent,
hvilket stälde Ångermanland på en hög plats bland Sveriges provinser,
i det nemligen den oredovisade marken eljest upptoge i medeltal ej mindre
än 44 procent af vårt land.
Redan här framträdde på ett glänsande sätt Ångermanlands rikedom
och stolthet, dess ofantliga skogar; men innan Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande öfverginge att kasta en blick på denna hufvudnäringskälla, åter-
stode att egna några ord äfven åt de för ingen del obetydliga närings-
grenarne jordbruket och boskapsskötseln.
Jemfördes den odlade jordens utsträckning med ytvidden i det hela,
vore det naturligt, att Ångermanlands läge ej långt från polkretsen skulle
göra sig påmint genom en siffra, som ej kunde uthärda jemförelsen med
motsvarande siffror för trakter med ett gynsaminare luftstreck. Sålunda
funne man, att endast omkring 21/a procent af Ångermanlands jord vore
lagd under plog mot 7J/2 procent inom vårt land i dess helhet; men äf-
18
ven här måste ihågkommas den stora olikheten mellan de bördiga flod-
dalarne och de undangömda, högt belägna fjelltrakterna, indika senare
hade sin rikedom inom ett annat näringsområde: skogsbruket. Likaså
funne man, att uppodlingen af Ångermanland fortgått med en kraft och
i en utsträckning, som öfverginge det hos oss vanliga måttet. Pa sextio
år hade Sveriges odlade jord utvidgats med 250 procent; men Ånger¬
manland hade nått ännu högre eller till den verkligen storartade siffran
350 procent; ja, det vore ingenting ovanligt inom provinsen att finna
tingslag och socknar, hvilkas areal af odlad jord fem- och sexfaldigats
under nämnda tidrymd. — Ramsele tingslag egde år 1S65 till och med
tolf gånger större åker-areal, än vid århundradets början; och oaktadt
folkökningen till en stor del framkallats af skogsskötselns stigande ut¬
veckling, hade likväl jordens uppodling ej allenast hållit jemna steg med
folkmängdens tillväxt, utan till och med ej obetydligt öfverträffat den¬
samma. Mot 100 inbyggare funnos år 1805 endast omkring 40 tunn¬
land åker. I närvarande stund torde detta tal hafva höjt sig till om¬
kring 80 tunnland. Detta tal vore visserligen fortfarande lågt i jemfö¬
relse med riksmedeltalet, som utgjorde ungefär 130 tunnland; men det
funnes dock vara oemotsägligt, att Ångermanlands ekonomiska trygghet,
för så vidt densamma grundade sig på jordbruket, ingalunda rubbats,
utan tvärtom väsentligen förstärkts under den ofantliga utveckling, som
framkallats genom skogsskötseln.
Hvad skördebeloppet beträffade, uppgick detsamma år 1882, hvilket
betecknats såsom ett fullt medelmåttigt år, till i rundt tal 800,000 kubikfot
korn, 70,000 kubikfot råg, 60,000 kubikfot hafre, 13,000 kubikfot ärter
och 740,000 kubikfot potatis; hvartill komrne något blandsäd och vicker.
I »rågvärde» beräknades hela skörden af säd och rotfrukter till något
mer än en million kubikfot, hvaraf hälften för Norra Ångermanlands
fögderi. — Af lin hade skörden uppgifvits till 9,000 lispund och af hö
till öfver en million centner, säkerligen ett tal, som vore vida under verkliga
förhållandet; och gåfve linskörden upphof till en särdeles värdefull samt
med afseende å finhet och godhet troligtvis inom riket oöfverträffad till¬
verkning af linnelärfter.
19
Mindre framsteg än åkerbruket hade tvifvelsutan en af provinsens
naturligaste näringsgrenar gjort, nemligen boskapsskötseln. Finge man
döma endast efter antalet kreatur, så skulle till och med ett bestämdt
tillbakagående kunna påvisas, åtminstone relativt. Under det att nemli¬
gen sedan århundradets begynnelse folkmängden vuxit med 180 procent
och åkervidden med minst 350 procent, hade kreatursstocken ökats med
allenast 30 procent, så att medan i äldre tider antalet inbyggare och an¬
talet beräknade nötkreatur vägde ungefärligen jemnt, så uppginge i våra
dagar kreatursstockens reducerade numerär endast till ungefär halfva an¬
talet mot folkmängden. Detta förhållande vore emellertid icke något sär¬
eget för Ångermanland, utan gälde, om än i lägre grad, hela våld land.
Det torde ej heller kunna förnekas, att vigtiga förbättringar i ladugårds-
skötseln allmänt genomförts under detta århundrade såväl i Ångermanland,
som i öfriga provinser; hvarför det vore orätt att döma qvaliteten efter
qvantiteten; men i alla händelser finge det anses visst, att Ångermanland
i boskapsskötseln hade en näringsgren, 'som — äfven med hänsyn till de
mejeri-anläggningar, hvilka, med understöd af hushållningssällskapet, under
nästlidet och innevarande år kommit till stånd — vore mäktig af en mycket
större utveckling, än som hittills kommit densamma till del. Få provinsers
ängar torde kunna täfla med Ångermanlands i gräsrikedom och fodervärde,
och otvifelaktigt skulle förbättrade kommunikationer äfven i detta fall
visa sin förmåga att väcka slumrande krafter till nytt lif.
I fråga om provinsens största naturrikedom, skogarne, vore redan i
det föregående påpekadt, att Ångermanland relativt vore bättre försedt
med skog, än annorstädes äfven i vårt skogrika land vore vanligt. I be¬
stämda siffertal syntes förhållandet kunna uttryckas sålunda, att medan
skogarne betäckte 44 procent af Sveriges yta, upptoge de ej mindre än
73 procent af Ångermanlands yta, tagen för sig. Af Sveriges aderton
millioner hektar skogsmark, egde Ångermanland åtminstone 1,200,000;
men räknade man härtill äfven de trakters skogar, hvilka i Ångerman¬
lands vattenleder hade sina naturliga utfartsvägar, så stege detta tal ofant-
ligt mycket högre. Man hade beräknat, att hela Vesternorrlands län för¬
medlade exporten från ett skogsområde, uppgående till nära tre millioner
20
hektar, alltså icke mindre än en sjettedel af Sveriges alla skogar. Häraf
torde säkerligen lejonparten komma på Ångermanland. I många trakter
af provinsen upptoge skogarne 80 å 90 procent af all mark. Fögderivis
räknadt egde Södra Ångermanlands öfra och Norra Ångermanlands fög¬
derier hvartdera ungefär en half million samt Södra Ångermanlands nedra
fögderi mer än tvåhundra tusen hektar.
För den ofantliga virkesexport, som försigginge från dessa väldiga
skogar, företeddes följande siffertal. Af den vigtigaste exportartikeln,
plank och bräder, afskeppades från Hernösands tullkammaredistrikt, om-
o
fattande just de hamnar, Indika funnes i den ifrågavarande delen af Ån¬
germanland, under sistförflutna årtionde mer än femton millioner kubikfot
årligen eller fullt sexton procent af hela rikets utförsel af denna artikel.
Ännu mera storartad var, relativt taget, exporten af gröfre rundvirke,
hvilken under nämnda årtionde uppgick till ej mindre än en femtedel
af rikets hela export; men dessa tal, representerande medelbeloppen för
eu nyss förgången tid, hade delvis hunnit betydligt öfverträffas. Under
det senaste år, för hvilket uppgifter förelåge, eller år 1883, utskeppades
från Hernösands distrikt af bräder och plank ej mindre än tjugosex millio¬
ner kubikfot, af bräd- och plankstump nära en och tre fjerdedels million
kubikfot och af gröfre rundvirke fullt eu half million kubikfot. Sam¬
manlagda utförseln af trävaror från distriktet närmade sig tjugonio mil¬
lioner kubikfot (750,000 kubikmeter).
Om den stora betydelsen af denna rörelse vunnes ock en föreställ¬
ning när man funne, att, i värde räknad, Ångermanlands trävaru-utförsel,
antagligen uppgående för sistnämnda år till ett tjugotal millioner kronor,
omfattade en femtedel af rikets hela trävaruexport och ungefär åtta procent
af rikets utförsel i det hela af alla dess produkter tillsammantagna. Af alla
rikets län funnes också intet enda, hvars landsbygd skattade för en högre
taxerad inkomst af kapital och arbete, än Vesternorrlands län. Ensamt i
o
Ångermanland funnes åttiosex större sågverk, hvilka med lastageplatser
och åbyggnader vore taxerade till mer än tre och en half millioner
kronor och hvilka för år 1884, ett år med dåliga konjunkturer, uppförts
att skatta för en till nära en million åttahundra tusen kronor beräknad
inkomst.
21
Äfven under den form af beskattning, som utgjordes af tulluppbör¬
den, hade provinsen under senare tider allt mer bidragit till statskassan.
Det årliga beloppet häraf, från att under förra hälften af 1870-talet hafva
utgjort endast ungefär 80,000 kronor, hade nu stigit till 120,000 kronor
eller 50 procent mera. Om, såsom ofta skedde, tulluppbörden finge anses
såsom mätare af ett lands konsumtionsförmåga, så hade denna följaktligen
under senare tiden ej obetydligt ökats i Ångermanland, och i alla hän-
o
delser kunde man säga, att med förbättrade kommunikationer Ångerman¬
land skulle blifva en fördelaktig afsättningsort för många af de sydligare
landsdelarnes produkter. Man viste för öfrigt, att redan nu den ojem¬
förligt största delen af Ångermanlands förbrukning, hvad kolonialvaror
m. m. beträffade, ej inginge i siffrorna för tulluppbörden vid Hernösands
tullkammare, i det att Norrland sedan äldre tider fortfarande läte största
delen af sina behof i dessa hänseenden fyllas af importfirmor i Stockholm.
Den kanske sannaste föreställningen om den lifliga affärsrörelsen i
provinsen vunne man derför, om man, jemte de nyss meddelade data
angående trävaruexporten, toge i betraktande sjelfva drägtigheten af de
från Ångermanlands hamnar årligen utklarerade fartyg. Man funne då,
t. ex., för år 1883, att i detta hänseende Hernösand med derunder lydande
hamnar, alla tillhörande Ångermanland, intog tredje rummet af alla.
Sveriges tullkammardistrikt, i det att endast Göteborg (med 658,000 tons)
och Sundsvall (med 510,000 tons) öfverträffade Hernösand, från hvars
distrikt utklarerades 1,042 lastade fartyg om sammanlagdt 320,000 tons.
Samtidigt utklarerades från Stockholm endast 743 fartyg med last om
tillsammans blott 273,000 tons.
Mycket mera kunde ännu vara att anföra i fråga om provinsens nä¬
ringar, såsom, bland annat, den storartade tillverkningen af träkol vid
sågverken, den derstädes allt mer tilltagande förädlingen af trävarorna,
den betydliga handeln med skogsvildt, den ganska afsevärda hästkulturen
i Norra Ångermanland, det ansenliga lax- och strömmingsfisket, in. m.,
men hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett sig desto hellre kunna
här afbryta den statistiska redogörelsen, som den omfattande utställning,
hvilken för blott tre år sedan egde rum i Sundsvall, allra bäst utvisade
på hvilken ståndpunkt Norrlands industri befunne sig.
22
Följande samma uppställning, som af Ivongl. Maj:ts Befallningshaf¬
vande i Vesternorrlands län användts, får Komitén här redogöra för mot¬
svarande förhållanden i Vester- och Norrbottens län, samt dervid, hvad
först Vesterbottens län (se Tab. N:ris 13—24) angår, anföra följande.
Af de nära 500 svenska qvadratmil — en åttondedel af Sveriges
hela rike, — som Vesterbottens län upptager, komma nära 320 qvadrat¬
mil på länets lappmarker, hvaremot ej fullt 180 qvadratmil räknas till
kustlandet. Fråndragas innanvattnen, nedsättas ytinnehållen till i runda
tal för lappmarkerna 300 qvadratmil och för kustlandet 170 qvadratmil.
Afser man folkmängden, varder, såsom bekant, de båda landsdelarnes be¬
tydelse alldeles omvänd. Inom länets kustland torde i närvarande stund
lefva nära 90,000 menniskor, det är på hvarje qvadratmil land mer än
500; å lappmarkens trehundra qvadratmil torde folkmängden deremot ännu
ej hunnit ens till 25,000, eller på hvarje qvadratmil ungefär 80 menniskor.
Fäster man sig allenast vid kustlandet, kan alltså folkmängdstätheten
i närvarande stund sägas uppgå till fullt 500 personer per qvadratmil.
Inom hela Sverige med frånräknande af lappmarkerna uppgår motsva¬
rande siffra till ungefär 1,600, eller omkring tre gånger så mycket som
i Vesterbottens län. Inräknas åter å ömse sidor lappmarkerna, blir hela
rikets folkmängdstäthet nära sex gånger högre än Vesterbottens läns, hvaraf
framgår, att lappmarkerna göra länets ställning dubbelt sämre än den
annars skulle vara. Då nu den föreslagna stambanan i alla händelser
skulle komma att under hela sitt lopp hålla sig åtskilliga mil från lapp¬
markernas gräns, torde man kunna utgå från det antagandet, att den bygd,
hon komme att genomlöpa, i medeltal är endast omkring tre gånger sva¬
gare befolkad än vårt land öfver hufvud, och dermed tager denna bygd
ett bestämdt försteg framför åtskilliga af de nejder inom Helsingland och
Jernband, genom hvilka staten redan anlagt jernväg.
Härtill kommer, att Vesterbottens läns folkökning, såsom välbekant
torde vara, under en stor del af vårt århundrade fortgått med en utom¬
ordentlig hastighet, och att den till och med skulle kunnat vara ännu
något högre, om ej i många hänseenden ogynsamma förhållanden, som
afstängningen från det öfriga landet åstadkomma, nödgat en del af be¬
23
folkningen att utvandra. De föddes öfverskott öfver de aflidne är ej blott
det högsta inom vårt land utan öfverhufvud ett af de allra högsta, som
kan uppletas inom hela vår verldsdel. Beräknar man detta öfverskott i
årlig procent af folkmängden, finnes det nemligen ha utgjort:
Aren
|
|
I Europa*
|
I Sverige
|
I Vesterbottens län
|
1816—
|
-40 .....
|
........ 0,90 ........
|
....... 0,97 .....
|
........... 1,90
|
1841-
|
-50 .....
|
........ 0,81.........
|
....... 1,05 .....
|
.......... 2,18
|
1851 —
|
-60 .....
|
........ 0,8 G ........
|
...... 1,11 .....
|
........... 1,87
|
1861 —
|
-70.....
|
........ 0,86 ........
|
....... 1,12 .....
|
........... 1,37
|
1871-
|
-80.....
|
........ 0,99 ........
|
...... 1,22 .....
|
........... 1,86
|
Länets siffra är alltså i de flesta fall från 50 till mer än 100 procent
högre än riksmedeltalet, och öfvervigten i jemförelse med det europeiska
medeltalet är ännu högre. Till och med för tjuguårsperioden 1S61—SO
i dess helhet, hvars tal dock i så hög grad nedtryckts genom följderna
af de svåra missväxterna under 1860-talet, utgjorde de föddes öfverskott
årligen i Degerfors tingslag 2,33 % och i Norsjö och Mala 2,28 %. Äfven
inom lappmarkens båda tingslag nåddes och öfverskredos 2 %.
Detta höga nativitetsöfverskott har varit tillräckligt ej blott att,
såsom redan är nämndt, tillförsäkra länet en utomordentlig folkökning,
utan ock dertill att låta länet afstå en icke obetydlig del af sin befolk¬
ning till andra orter så väl inom som utom fäderneslandet. Hvad först
detta sistnämnda förhållande angår, har under den senaste tjuguårsperioden
(1861 — 1880) utflyttningens öfverskott öfver inflyttningen årligen uppgått
till 0,33 %, eller nästan alldeles lika med riksmedeltalet, som är 0,34
%. Men den verkliga folkökningen har dock per år inom länet uppgått
till 1,31 %, mot inom riket i dess helhet ondast 0,83. Och tager man
perioden 1811—1884: under ett, utfaller resultatet än mer till Vesterbot-
tens förmån. Under denna tid ökades Sveriges folkmängd med ej fullt
100 %, men samtidigt växte folkmängden i Vesterbottens län med nära
250 %, det är, den blef mellan tre och fyra gånger större än vid tid-
För tidrymden efter 1840 enligt Stat. Tidskr. h. 67: för perioden 1816—40 lös
uppskattning.
24
rymdens början. Inom länets särskilda delar uppgick tillväxten till: i
första fögderiet 228, i andra 224 och i lappmarksfögderiet 364 %\ sär¬
skild! i Degerfors tingslag till 396 % och i Skellefteå, Norsjö och Malå
till sammanlagdt 310 %. Högst bland socknarna står Bjurholm, hvars
folkmängd under denna tid stigit från 368 till 3,427 och alltså blifvit
mer än niofaldigad.
Med hänsyn till den starka folkökningen skulle man kunna förmoda,
att Vesterbottens befolkning mer och mer skulle finna sig hänvisad till
de rörligare näringsgrenarne, i ty att provinsens nordliga läge måste
försvåra en mot folkökningen svarande fortgång af jordens uppodling.
Men märkvärdigt nog har i Vesterbottens län, liksom ock i det öfriga
Norrland (och inom vårt land öfver hufvud) denna farhåga visat sig vara
oberättigad, i det att i sjelfva verket röjningarna och uppodlingen ej blott
hållit jemna steg med folkökningen, utan till och med vida öfverträffat
densamma. Inom vårt land i dess helhet har sålunda under tidrymden
1806—1871 mot en ökning af mindre än 80 % inom folkmängden sva¬
rat en tillväxt af ej mindre än 280 % af den odlade jordens utsträck¬
ning, och inom Vesterbottens län har åkerns utvidgning varit till och med
dubbelt starkare eller 560 % (mot 250 % folkökning). Såsom en följd
häraf visar sig, att medan år 1805 hvarje hundratal af länets befolkning
förfogade blott öfver 30 tunnland åkerjord, motsvaras i våra dagar en
liknande folkmängd af bortåt 70 tunnland, ett förhållande, som utan allt
tvifvel är egnadt att åt befolkningens hela ekonomi gifva en ökad grad
af trygghet.
Naturligt är dock, att förhållandet mellan åkerjordens utsträckning
och befolkningens talrikhet icke desto mindre inom länet måste blifva
ogynsammare än inom vårt land i allmänhet är händelsen. Såsom ett
exempel på en hög grad af uppodling må emellertid det faktum an¬
föras, att äfven på denna nordliga breddgrad socknar kunna uppletas
med en relativt lika god tillgång på åkerjord som inom vårt lands syd¬
ligare delar. Detta är fallet med Umeå och Nysätra församlingar, hvilka
ega 120 ä 140 tunnland åker för hvarje hundratal af sin befolkning, då
medeltalet för hela riket uppgår till omkring 130.
25
Under år 1882 skördades inom länet mer än 1,850,000 kubikfot
korn, omkring 50,000 kubikfot hafre, 30,000 kubikfot råg, 25,000 ku¬
bikfot blandsäd och nära 1 million kubikfot potatis. Reducerad till råg¬
värde utgjorde hela skörden af säd och rotfrukter omkring 1,550,000
kubikfot, det är i penningevärde åtminstone 3 millioner kronor.
Af minst lika högt värde torde väl länets skörd få anses vara af
foderväxter, af hvilka under nyssnämnda år, enligt tillgängliga uppgif¬
ter, inbergades inemot 3 millioner centner. Högst få delar af vårt
land ega ock en sådan rikedom på ängsmark som Vesterbottens län; en¬
samt dess kustland besitter sådan till en utsträckning af mer än 200,000
tunnland. Helt naturligt pekar detta förhållande på boskapsskötseln så¬
som en för provinsen sjelfskrifven, ja såsom dess för framtiden mest lof¬
vande näringsgren. I den mån insigten härom väckts till nytt lif hos
länets befolkning, hafva ock förbättringar af glädjande art genomförts
inom ladugårdsskötsel!!, och särskildt torde härvid få omnämnas den be¬
tydande mejerihandtering, som under de senare åren inom länet kommit
till stånd.
Gent emot dessa fakta framträder såsom skenbart vittnande om till¬
bakagång det förhållande, att otvifvelaktigt kreatursuppsättningens numerär
icke under innevarande århundrade på långt när ökats i den grad, som
för den växande folkmängden kunde synas behöfligt. Men detta förhål¬
lande, som icke är något för Vesterbottens län särskildt utmärkande, torde
väl i främsta rummet få betraktas såsom vittnesbörd om en systemförän¬
dring inom ladugårdsskötsel^ nemligen eu öfvergång till att hufvud-
vigten lägges på kreaturens möjligast bästa utfodring, icke på deras an¬
tal. Sålunda fattadt, innebär alltså äfven detta förhållande snarast ett
framsteg, om än tilläggas bör, att i den mån odlingen af gräs mer och
mer lemnas tillträde till all mark, som af naturen är densamma beskärd,
Vesterbottens län väl skall finnas i stånd att med bibehållande af den
bättre utfodringen uppbringa kreatursstockens relativa storlek till samma
höjd som vid århundradets början.
Ännu en rikedomskälla eger länet i sina ofantliga skogar. Saminan-
lagdt upptaga dessa en ytvidd af mer än 2,100,000 hektar, eller mellan
i
en åttondedel och en niondedel af all rikets skogsmark. Ungefär med
halfva beloppet på hvardera är denna skogsareal fördelad på kustlandet
och lappmarken. Inom så godt som alla kustlandets och nedra lappmar¬
kens socknar äro skogarne oerhördt vidsträckta i förhållande till ytinne¬
hållet i öfrig! ; inom öfra lappmarken deremot utgöres största delen af
marken af myrar eller öde fjell. Om betydelsen af länets skogsafverk-
ning kan lätt dömas, då man finner, att ensamt från Umeå tullkammar¬
distrikt trävaror årligen utskeppas till en mängd af 140,000 kubikmeter,
under det att från den nyblifna stapelstaden Skellefteå torde utskeppas
än mera. Sammanlagdt synes länets hela trävaruutförsel uppgå till fulla
300,000 kubikmeter. Också finnas i taxeringslängderna upptagna eu mängd
sågverk, med ett sammanlagdt taxeringsvärde af mer än 2 millioner
kronor och en beskattad inkomst af mer än 400,000 kronor.
Jerntillverkningen inom länet, som bedrifves med malm, hemtad från
sydligare orter, idkas i jemförelsevis ringa omfång och utgjorde för år
1883 endast 0,6 procent af hela rikets tillverkning. — Den enda kända
jernmalmsgrufva inom länet, belägen vid Byske eif i Jörns socken, bear¬
betas icke i saknad af kommunikationer.
Bland länets binäringar, för hvilka bestämda sifferuppgifter endast
undantagsvis och ofullständigt kunnat erhållas, torde i främsta rummet
böra nämnas fisket samt vidare jagt och kolning.
Hvad till sist angår Norrbottens län, (se Tab. N:ris 25—36), så är
det till arealen det största af rikets län, men på samma gång det glesast
befolkade. På ett ytområde af något mer än 855 svenska qvadratmil
(oberäknadt nära 59 qvadratmil vatten) hade nemligen detta Sveriges
nordligaste län år 1880 en folkmängd af 90,761 personer, eller på
hvarje qvadratmil land i medeltal 106. Motsvarande medeltal för hela
riket var 1,285 personer.
Med afseende på dessa förhållanden gäller emellertid om Norrbot¬
tens län detsamma som om alla andra län norr om Dalelfven, nemligen
att den ojemförligt största delen af befolkningen är koncentrerad på vissa
platser i närheten af floderna och hafvet; och i en socken, Neder-Luleå,
uppgår befolkningstätheten till och med till 1,085 personer på qvadratmilen.
27
Så långt tillbaka vår befolkningsstatistik sträcker sig, har Norrbottens
län likasom de öfriga norrländska utmärkt sig genom en folkökning, som
varit vida öfver den för hela landet normala. Medan Sveriges hela be¬
folkning under tidrymden 1811 —1884 ej fullt fördubblats, har invånar¬
antalet i Norrbottens län under samma tid ökats med icke mindre än
181 %. I kustlandet var folkökningen under nämnda tid 184 %, i
lappmarkerna åter 164 %. Att länets folkökning fortfarande likasom i
äldre tider är högst betydlig, blifver tydligt, när man finner, att under
tjuguårsperioden 1861 —1880 Norrbottens läns folkmängd årligen vuxit
med 1,42 %, medan motsvarande riksmedeltal endast var 0,83 %.
Äfven om Norrbottens län gäller emellertid, livad som i än högre
grad är händelsen med Vesterbottens, att nemligen folkökningen skulle
vara ännu högre, om ej eu del af nativitetsöfverskottet förlorades ge¬
nom utflyttning. Arliga, utflyttningsöfverskottet är dock inom förstnämnda
län betydligt mindre än för hela riket, eller under tidrymden 1861 —1880
årligen 0,10 % för länet mot för hela riket 0,34 %. Den naturliga
folkökningen, eller de föddes öfverskott öfver de aflidne, är inom Norr¬
bottens län det högsta i riket med undantag af Vesterbottens. Medan
detta öfverskott inom riket i dess helhet under ofta nämnda tjuguårs-
period uppgått till 1,17 % per år, stiger siffran för Norrbottens län till
1,52 %, och för en del orter naturligtvis ännu högre, sålunda inom
Öfver-Kalix’ tingslag och Arvidsjaurs lappmark ända till 2 å 2,2 %.
Trots Norrbottens läns belägenhet omkring polkretsen, är åkerbruket
befolkningens förnämsta näringskälla. Enligt hvad Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande påpekat i sin senast afgifna femårsberättelse, kunna om¬
kring 70 % af länets befolkning sägas vara fästa vid jorden, antingen
såsom hemmansegare, hemmansinnehafvare och nybyggare eller ock såsom
besittande från hemman vederbörligen afsöndrade lägenheter. Af länets
till omkring 20 millioner tunnland uppskattade landområde voro visser¬
ligen år 1884 endast inemot 60,000 lagda under plogen; men länets upp¬
odling har fortgått med en hastighet, som vida öfvergår så väl det annars
inom riket vanliga måttet som ock den inom länet försiggångna folkök¬
ningen. På 80 år har Sveriges odlade jord ökats med 350 %, men Norrbot-
tens län har att uppvisa den verkligen storartade siffran af 710 %, hvilket
tal blir så mycket betydelsefullare, när man erinrar sig, att folkmängden
vuxit endast med 181 %. Under loppet af innevarande århundrade
hafva i dessa nordliga bygder omkring 50,000 tunnland lagts under
plog, och mot hvar och en af länets inbyggare svarar nu en nära fyra
gånger större odlad jordvidd än vid århundradets början, en tillökning i
befolkningens ekonomiska säkerhet som väl må kallas utomordentlig.
Kändt är ock, att jordbruket inom Norrbottens län under de senaste
årtiondena gått framåt i afseende icke blott på extensitet utan äfven uti
intensitet. Af länets hufvudsäde, kornet, skördades öfver 1,300,000 kubik¬
fot år 1884, samtidigt inhöstades mer än 50,000 kubikfot råg, nära
70,000 kubikfot hafre och inemot 600,000 kubikfot potatis. Hela skörden
af säd och rotfrukter beräknades i rågvärde utgöra nära en och en half
million kubikfot, eller i penningevärde åtminstone tre millioner kronor.
Mer än hälften häraf skördades ensamt inom Piteå samt Neder- och öfver-
Luleå tingslag, och något mer än en sjettedel inom Råneå, Neder-Kalix’
och Ofver-Kalix’ socknar. Inom dessa bygder är ock den mesta åker¬
jorden att finna, liggande denna i allmänhet utefter kusten och vid de
stora elfvarnes nedre lopp. Bäst uppodladt i förhållande till ytvidden är
Neder-Luleå tingslag, af hvars område åkerjorden upptager 4 %; rikast-
försedt i förhållande till folkmängden är Ofver-Luleå, med 48 hektar
odlad jord för hvarje hundratal af sina inbyggare, eller inemot lika
mycket som det för riket gällande medeltalet.
Den underlägsenhet, som helt naturligt måste förefinnas hos Norr¬
bottens län i fråga om åkerjordens relativa utsträckning, uppväges till
fullo af länets utomordentliga rikedom på till en stor del förträffliga
ängar. Visserligen har under långa tider länets häraf betingade, kanske
naturligaste näringsgren, boskapsskötseln, gjort mindre framsteg än åker¬
bruket, men detta förhållande är, såsom bekant, icke något för detta län
särskild! utmärkande, utan gäller om hela vårt land. I äldre tider lade
allmogen i Norrbotten, liksom i andra delar af riket, an på att ega en
möjligast stor kreatursuppsättning, hvaraf dock följden allt för ofta blef
att utfodringen kom att lemna åtskilligt öfrigt att önska. Så småningom
29
har dock äfven i dessa bygder spridt sig insigten om, att det är bättre
att hafva få, men välfödda kreatur än många klent utfodrade; och dermed
kan man hoppas, att en ny period har ingått för Norrbottens boskaps¬
skötsel, hvilken i fråga om naturliga förutsättningar torde vara bättre
lottad än någon annan trakts af vårt land. Och att länets inbyggare
allt fortfarande äro betänkta på en ytterligare utveckling i denna riktning,
framgår af den stigande användningen äfven af odlad jord för gräsbörd.
Allt talar för att den tid ej torde vara aflägsen då äfven inom detta län,
liksom i det sydligare belägna Vester bottens, skall uppstå en för länets
ekonomiska uppblomstring i hög grad betydelsefull mejerihandtering.
I förhållande till sin areal är Norrbottens län i sin helhet mindre
försedt med skog än Sverige öfver hufvud, i det att blott 27 % af länets
areal utgör skogsmark, medan af hela rikets landområde 44 % betäckas
af skog. Men detta förhållande är uteslutande att tillskrifva de vid¬
sträckta lappmarkerna med deras oerhörda utsträckning af fjellar och
myrar, och trots impedimentens vidd och trots att skogsarealen i länet
utgör föga mer än en fjerdedel af länets ytvidd, så innesluter dock Norr¬
bottens län inom sina gränser öfver en sjundedel af rikets hela skogsareal
eller 2,675,000 hektar. Endast för en mindre del af befolkningen utgör
dock skogsbruket hufvudnäringskällan; detta måste ännu inom Norrbottens
hushållning räknas endast såsom den förnämsta binäringen, och här torde
i synnerhet de rika möjligheter framträda, hvilka endast vänta på för¬
bättrade kommunikationer för att öfvergå till verklighet.
Att Norrbottens skogsbruk redan nu lemnar en högst betydande af¬
kastning framgår deraf, att den årliga trävaruutförseln från dess hamnar
uppgår till ej mindre än omkring 400,000 kubikmeter. I taxerings-
längderna upptagas ock för länet nära ett femtiotal sågverk, hvilka till¬
sammans äro taxerade till ett värde af 1,600,000 kronor.
En särskild betydelse tillkommer Norrbottens skogsbruk från den
synpunkten, att det omsluter tre fjerdedelar af rikets samtliga krono-
parker. Nära nog två tredjedelar af all länets skog utgör sålunda stats¬
egendom, en tillgång, som tvifvels utan icke under närvarande förhållanden
lemnar hela den afkastning, af hvilken densamma är mäktig.
1
30
Eu ytterligare betydelse eger Norrbotten genom sina malmrikedomar
och främst i detta hänseende stå Gellivare och Jukkasjärvi socknar, inom
livilka finnas outtömliga tillgångar af jernmalm, rikare än det stora fler¬
talet af södra Sveriges malmer, och som derför samt till följd af låg
brytningskostnad ega utsigt att med tillhjelp af lättare kommunikationer
uthärda pristäflan å verldsmarknaden, men som nu ej ens inom Norrbot¬
tens län kunna med fördel användas vid der befintlig jernhandtering. På
nådig befallning underkastades hithörande ämne fullständig utredning år
1875 enligt plan uppgjord af chefen för Sveriges geologiska undersökning,
till hvilkens härom afgifna berättelse* Ivomitén får hänvisa.
Den nuvarande jernhandteringen inom länet är af mindre betydelse
och uppgick år 1883 till 0,8 procent af rikets hela jerntillverkning.
Såsom ett allmänt vitsord, om ock ofullständigt, angående länets
växande konsumtionsförmåga, torde få anföras, hurusom tulluppbörden
inom länets samtliga hamnar, hvilken under åren 1871 —1875 blott uppgick
till 48,000 kronor pr år, under perioden 1881 —1883 deremot stigit till
89,000 kronor årligen och alltså mer än fördubblats.
För att underlätta öfversigten öfver eu del af de förhållanden, som
nu blifvit behandlade, har Komitén låtit upprätta och vid sitt betänkande
fogat en statistisk karta öfver de län, genom hvilka jernvägen skall dragas.
Och torde till ledning för begagnandet af denna karta följande böra an¬
föras.
Den ringa folkmängdstäthet, som de af Kongl. Statistiska Central¬
byrån meddelade uppgifter för de tre öfra norrländska länen utvisa, beror
derpå, att befolkningen i dessa län är så ojemt fördelad på den stora
arealen. Delar af en socken kunna således vara ganska tätt befolkade,
medan åter andra delar deraf endast bebos af några få personer, i följd
hvaraf medeltalssiffran för socknen varder låg. Med anledning häraf har
Komitén låtit beräkna folkmängdstätheten särskild! för de folkrikare och
* Underdånig berättelse om en på nådig befallning år 1875 företagen undersökning
af malmfyndigheter inom Gellivare och Jukkasjärvi socknar af Norrbottens län. Stock¬
holm 1877.
31
särskild! lör de folkfattigare delande af de 51 socknar inom förenämnda
län, som närmast tillhöra jernvägens trafikområde. Detta har tillgått på
det sätt, att med ledning af husförhörslängderna för år 1880 folkmängden
inom hvarje by uträknats och den dervid erhållna siffran utsatts inom
byns rågångslinier på en karta i relativt stor skala. Derefter särskildes
den folkrikare från den folkfattigare delen af socknen och för hvardera
af dessa uträknades befolkningstalet. Genom uträkning af hvardera delens
areal kunde derpå folkmängdstätheten utan svårighet bestämmas. De
resultat, som sålunda vunnits, åskådliggöras på kartan genom färgbeteck¬
ningar, hvilka äro mörkare och mera i ögonen fallande i den mån, folk¬
mängdstätheten är större, samt ljusare, när tätheten är ringare. För hvarje
socken finnas således två färger, endast med undantag af några socknar,
såsom t. ex. Asele, Fredrika, Lycksele och Malå i Vesterbottens län samt
Ofver-Torneå och Korpilombolo i Norrbottens län, hvilka utmärkts endast
med en enda färg, motsvarande folkmängdstätheten för hela socknen,
emedan befolkningens fördelning, som inom dessa socknar ej kan komma
att utöfva något väsentligare inflytande på frågan om jernvägens sträck¬
ning, ej blifvit särskildt uträknad.
Med ledning af den å kartan anbragta färgskalan samt tillhörande
tabell kan utan svårighet i detalj utrönas befolkningens täthet inom de
olika socknarna.
Beträffande kronoparkerna, hvilka å kartan utmärkas med grön färg
och om hvilka uppgifter lemnats af Ivongl. Domänstyrelsen, får Komitén
endast anmärka, att inom Asele, Fredrika och Malå socknar finnas krono-
parker, hvilka ej kunnat utsättas på kartan, emedan afvittringen inom
dessa socknar ej ännu är afslutad, och att arealen af dessa kronoparker
ungefärligen står i samma förhållande till dessa socknars areal som krono¬
parkerna i Lycksele socken till denna sockens areal.
Slutligen hafva å kartan upptagits de jernvägslinier inom det öfra
Norrland, som, så vidt till Komiténs kunskap kommit, hittills blifvit mer
eller mindre fullständigt undersökta.
De förhållanden, som i det föregående blifvit, med stöd af tillförlitliga
uppgifter, meddelade, synas innebära fullgiltiga bevis derför, att utveck-
32
lingen i de tre öfra norrländska länen nu nått en sådan stadga, att be¬
folkningen i dessa län väl förtjenar det kraftiga stöd till ytterligare för¬
kofran och framsteg, som en stambana bereder, på samma gång som en
sådan bana med fullt skäl kan antagas blifva äfven för ofri ga delar af landet
af stor betydelse såsom möjliggörande ett lättare utbyte af skilda lands¬
delars produkter, ett utbyte som nu endast med svårighet och tidsutdrägt
kan ega rum.
I sammanhang härmed bör ej lemnas oanmärkt den betydelse, som
stambanan genom öfra Norrland kan ega för staten sjelf med afseende
på värdet af de stora skogar, som staten der eger. I fråga härom har
Domänstyrelsen i utlåtande den 18 November 1885 meddelat hufvudsak¬
ligen: att de inom Vester- och Norrbottens län befintliga kronoparker
och kronoöfverloppsmarker samt sådana oafvittrade kronomarker, som
efter slutad afvittring ansåges förblifva kronans tillhörighet, innehölle
sammanlagdt en areal af 2,863,656 hektar, hvaraf omkring 863,000 hektar
vore belägna i nordostliga delen af sistnämnda län vid Råne, Kalix’ och
Torne elfvar, dit det för närvarande ej vore ifrågasatt att utsträcka stam¬
banan; att den öfriga delen af dessa skogar, utgörande omkring 2 millio¬
ner hektar, deremot vore belägen vid vattendrag, hvars nedra lopp komme
att skäras af stambanan, hvilken emellertid, med den sträckning, som för
densamma blifvit föreslagen, endast komme att beröra en obetydlig del
af kronoskogarne, hvilka i allmänhet vore belägna i öfra landet; att inom
den norr om Angermanelfven belägna delen af Vesternorrlands län kro¬
nan egde 52,910 hektar kronoparker, hvilka dock ej vore så belägna, att
de direkt berördes af banan; att dessa 2,052,910 hektar kronoskogar, å
hvilka under nuvarande förhållanden endast bjelkar och timmer rönte
efterfrågan, kunde i medeltal beräknas lemna i årlig afkastning omkring
700,000 timmerträd förutom hvad som af skadade träd kunde afyttras;
att om ock svårighet nu mötte att bedöma, huru stor qvantitet virke från
kronans skogar kunde komma att forslas på banan och genom densamma
vinna direkt afsättning, framdragandet af en jernbana genom öfra Norr¬
land, hvarigenom de särskilda floddalarne sattes i förbindelse med hvar¬
andra, likväl otvifvelaktigt syntes komma att utöfva inflytande å virkes-
33
prisen, som till följd af olika efterfrågan nu vore mycket vexlande vid
särskilda vattendrag; att sålunda, för att anföra exempel, kronans virke
o
å rot per sågtimmerträd betingade vid Angermanelfven 3 å 4 kronor,
under det att under vissa år ej hälften af detta pris erhållits vid Ume
och Vindelelfvarne; att, derest genom direkt jernvägsförbindelse mellan
vattendragen virket kunde fortskaffas från ett vattendrag. till ett annat,
antagligt vore, att kronans virke å trakter, der virkesprisen vore låga,
skulle röna efterfrågan af spekulanter jemväl från andra orter, hvari¬
genom konkurrens och prisstegring kunde förväntas; att härtill komme,
att en lättare samfärdsel och den utveckling af ortens näringar, som städse
visat sig vara en följd af jernvägsanläggningar, måste i ifrågavarande vid¬
sträckta och aflägsna landsdel framkalla ökad afsättning af skogseffekter
från kronans skogar; samt att, ehuru styrelsen icke nu ansåge sig kunna
anställa någon beräkning vare sig öfver de qvantiteter virke, som kunde
komma att å banan transporteras, eller med hvilket belopp årliga inkom¬
sten från kronans skogar genom banans inflytande kunde ökas, styrelsen
hölle före, att statens skogsväsende i betraktande af kronoskogarnes störa
areal i öfra Norrland utan allt tvifvel skulle tillföras synnerligen stora
fördelar genom ifrågavarande jernvägsanläggning, helst den för såväl sko-
garnes afkastning som deras skötsel och vård ogynsamma omständigheten,
att endast gröfre virke kunde vinna afsättning, i väsentlig mån undan¬
röjdes, om i sammanhang med eller till följd af ifrågavarande stambana
bibanor efter hand komme att utsträckas till det inre landet, der ofant¬
liga tillgångar af mindre virkesslag och s. k. kolningsvirke, som nu måste
lemnas att förfaras i skogen till men för skogsåterväxten, kunde tillgodogöras.
På sätt här ofvan blifvit omförmäldt, föreligga åtskilliga alternativa
förslag i fråga om stambanans sträckning från Hjelta till Öfver-Luleå,
men, då Komitén icke har till uppgift att utreda det företräde, som de
alternativa linierna kunna ega, den ena framför den andra, har Komitén
funnit sig böra i den följande framställningen yttra sig endast om den
5
o
’)■
Tv cijikupp-
gifter.
linie, solo genom kortare våglängd och andra förhållanden enligt under-
sökningsförrättarnes beräkningar visat sig kräfva den minsta kostnaden,
nemligen linien Hjelta—Aspeå— Gideå — V'minus— Ucldfors— Öfver-Luleå.
Till svar å de skrifvelse!’, som Komité]!, enligt hvad ofvan förmälts,
aflåtit till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de tre öfra norrländska länen
med begäran om infordrande från de af landstingen i länen tillsatta jern-
vägskomitéerna af beräkningar å den trafik, som för ifrågavarande stam¬
bana vore att påräkna inom hvart och ett af länen, har Komité!! fått
mottaga dels särskilda skrivelser från ' hvar och en af komitéerne jemte
dertill hörande i tabellform sammanförda trafikberäkningar, dels ock ytt¬
randen i frågan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
Af de från landstingskomitéerna inkomna tabellariska uppgifterna
meddelas de, som angå ofvannämnda bana, Hjelta—Aspeå—Gideå—Vännäs
—Uddfors—Öfver-Luleå under N:ris 37—39 bland tabellbilagorna.
Till vinnande af öfverskådlighet hafva dessa uppgifter, i hvad de
afse godstrafiken, sammanförts i en tabell (se Tab. N:o 40), i hvilken med
här nedan antydda modifikationer de uppgifna godsqvantiteterna upptagits,
reducerade till metriska ton.
Då de af landstingen tillsatta komitéerna arbetat hvar och en för
sig, och någon i alla detaljer utförd gemensam plan för beräkningarna
icke blifvit följd, har till undanrödjande af den svårighet för samman¬
dragets utarbetande, som härigenom uppkommit, Komitén funnit sig för¬
anlåten att på det sätt modifiera uppgifterna, att försändning från ett län
till ett annat antagits komma att omfatta den godsmängd, som landstings-
koinitén i det län, dit försändningen gått, uppgifva detta län kunna mot¬
taga. Härifrån har endast det undantag gjorts, att, när försändningen
kunnat antagas gå till ort söder om Hjelta, den af landstingskomitén upp¬
gifna godsmängden antagits antingen transitera genom närmaste län eller
afgå till närmaste hamn. Huru dessa allmänna grunder i detalj tilläm¬
pats inhemtas af de vid tabellen (N:o 40) fogade anmärkningar.
Af landstingskomitéernas uppgifter och omförmälda sammandrag fram¬
går, att följande antal personer och godsmängder skulle komma att1 mellan
nedannämnda platser transporteras å banan.
Statione r.
|
Re¬
sande. *
Antal.
|
Gods. **
Metriska
ton.
|
Stationer.
|
Re¬
sande. *
Antal.
|
Gods. **
Metriska
ton.
|
Hjelta—Ed ............|
|
3,000
|
102,878
|
Botsmark-—Bvgdsil- j
juni..............- —(
|
7,500
|
31,146
|
10,000
|
42,815
|
7,500
|
44,447
|
Ed—Aspeå ._..........|
|
5,000
|
00,078
|
Bygdsilj um—Bur-
|
11,000
|
31,447
|
2,000
|
37,193
|
träsk ...............\
|
11,000
|
44,944
|
Aspeå'—Skorped ......|
|
2,000
|
98,490
|
Burträsk—Skellefte
eif ..................j
|
18,000
|
22,082
|
3,000
|
25,321
|
18,000
|
44,162
|
Skorped—Bredbyn ...|
|
4,000
|
100,705
|
Skellefte eif—Stor- f
kågeträsk .........(
|
15,000
|
14,011
|
4,000
|
25,853
|
15,000
|
44,638
|
Bredbyn—Gottnc......j
|
10,000
|
116,031
|
Storkågeträsk—Byske (
eif ________________..(
|
13,500
|
14,481
|
5,000
|
28,535
|
13,500
|
43,257
|
Gott ne—Fors .......
1
|
2,000
|
54,197
|
Byske eif-—Storm yran j
|
4,385
|
11,220
|
3,000
|
54,170
|
4,385
|
27,387
|
(
|
1,500
|
55,081
|
f
|
5,110
|
10,850
|
Fors-—< i idea............\
|
6,000
|
47,978
|
Stormyran—Bil 1-Pite 1
1
|
5,840
|
27,601
|
1
|
2,000
|
51,323
|
j
|
5,840
|
7,552
|
Gideä—Fltirke.........|
|
3,000
|
47,468
|
Lill-Pite—Sikfors......j
|
5,840
|
27,913
|
Flärke—Djupsjö ______|
|
15,000
|
51,027
|
1
|
8,760
|
6,833
|
13,500
|
44,983
|
Sikfors—After.........<
|
8,760
|
61,844
|
Dj upsj ö—Gräsmyr ... j
|
15,000
13,500
|
44,588
55,871
|
After—Rosfors.......... j
|
9,125
9,125
|
5,370
62,086
|
Gräsmyr—Vännäs .j
|
15,000
13,500
|
40,679
53,610-
|
Rosfors—Sele!.........j
|
7,300
7,300
|
4,310
63,801
|
Vännäs—Rödå.........|
|
18,000
18,000
|
35,410
58,395
|
! Selet—Heden _________j
|
9,125
9,125
|
9,002
80,190
|
Ruda—Botsmark......|
|
7,500
7,500
|
30,384
45,389
|
Heden—Boden.........j
|
10,950
10,950
|
8,711
80,982
|
* Antalet resande norr vt angifves med svart tryck och söder ut med rödt tryck.
** De godsej vant] tete r, som sändas norr vt, angifvas med svart tryck och söder vt med rödt tryck.
36
Den nu uppgifva trafiken kan naturligtvis icke vara att påräkna
omedelbart efter det jernvägen blifvit för trafik upplåten, utan endast
efter hand utveckla sig. När detta kan komma att inträffa, låter sig icke
på förhand beräkna, men klart är, att vid banans anläggning hänsyn
måste tagas till denna utveckling och icke endast till den genast i början
uppstående mindre trafiken. Banan bör derför erhålla en sådan konstruk¬
tion, att hon kan utan särskilda anstalter för stärkandet af hennes trafik-
förmåga motsvara de fordringar, som komma att ställas på henne, när
den motsedda tillväxten i trafik förr eller senare inträffat.
Om byggnads- Sedan Komitén sålunda redogjort för den trafik, till hvilken hänsyn
bör tagas vid bestämmande af banans konstruktion, får Komitén öfvergå
till behandlingen af återstående delar af sitt uppdrag, hvarvid först möter
frågan om de förenklingar eller förändringar i byggnadssätt, som för åstad¬
kommande af besparing i kostnaderna kunna och böra vidtagas.
Härvid har komitén ansett sig först böra undersöka, huruvida skäl
finnas, att i ett eller flere hänseenden fullständigt bryta med det hittills
tillämpade byggnadssystemet för att på denna väg söka ernå den åsyftade
besparingen. De byggnadssätt, som då kunna ifrågasättas äro:
l:o. användande af en smalare spårvidd än den för statens jern-
vägar nu faststälda af 4,83 fot (1,435 meter);
2:o. användande af lättare räler än de vid stambanorna i Norrland
hittills begagnade, hvilka väga 19,04 skålpund per fot (27,2 7 kilogram
per meter); samt
3:o. användande af skarpare lutning än den hittills medgifna af 1: 60;
och får Komitén här nedan hvart för sig afhandla dessa olika byggnads¬
sätt och det inflytande de hafva på jernvägens anläggningskostnad och
trafikförmåga m. m.
Do.
Hvad angår minskning eif spårvidden, så är frågan derom ingalunda
ny, utan har tillförene varit föremål för uppmärksamhet inom repre¬
sentationen. Då nemligen vid 1870 års Riksdag Kongl. Maj:ts propo-
37
sition om anslag till norra stambanans fortsättande från Upsala till
Storvik framlades, väcktes jemväl en enskild motion om samma banas
byggande med en spårvidd af endast 31/2 fot; och detta förslag, som af
Första Kammaren afslogs, blef af Andra Kammaren på det sätt bifallet,
att Kammaren beslöt, att banan skulle byggas med eu spårvidd af 3 fot
6 tum engelskt mått. Då de olika besluten icke kunde sammanjemkas,
gjorde Riksdagen icke något uttalande om norra stambanans spårvidd,
men anhöll, att styrelsen för statens jernvägsbyggnader måtte anbefallas
att vid utförande af de jernvägsbyggnader, för hvilka anslag blifvit be¬
viljade, iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och ba¬
nornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig.
Med anledning af denna Riksdagens framställning blefvo, på Kongl.
Maj:ts befallning, undersökningar gjorda angående de förändringar i dit¬
tills användt byggnadssätt för stambanorna, som, till åstadkommande af
den af Riksdagen åsyftade besparing, vid arbetena å norra stambanans
fortsättning företrädesvis kunde ifrågasättas; och bland sådana förändrin-
gar omförmäldes jemväl förslaget att bygga banan med smal spårvidd,
men på grund af de betänkligheter, som härutinnan uttalades af styrel¬
serna för statens jernvägsbyggnader och jernvägstrafik, beslöt Kongl.
Maj:t, att någon förändring i spårvidd icke skulle vidtagas, hvilket Kongl.
Maj:ts beslut meddelades 1871 års Riksdag och icke föranledde någon
anmärkning af Riksdagen.
Frågan om byggandet af smalspåriga jernvägar för statens räkning
återupptogs sedermera vid 1873 års Riksdag, då, med anledning af Kongl.
Maj:ts proposition, beslöts, dels att med en bredspårig jernväg fortsätta
norra stambanan från Storvik till Torpshammar eller annan lämplig punkt
på sträckningen mellan Sundsvall och riksgränsen, dels ock att bygga en
smalspårig bana från Torpshammar eller annan punkt på berörda sträck¬
ning öfver Östersund till riksgränsen, en norsk statsbana från Trondhjem
till mötes. Yrkanden blefvo visserligen i Andra Kammaren gjorda, att
hela jernvägslinien ifrån Storvik skulle erhålla samma spårvidd som tvär¬
banan, men dessa yrkanden blefvo afslagna; och ej heller den beslutade
tvärbanan kom till utförande med den spårvidd, som Kongl. Maj:t före-
slagit och Riksdagen godkänt, ty redan vid 1874 års Riksdag blef, i en¬
lighet med Kongl. Maj:ts framställning, beslutet ändradt derhän, att tvär¬
banan till riksgränsen skulle byggas bredspårig, under förutsättning, att
samma banas fortsättning inom Norge erhölle samma spårvidd som den
svenska delen af banan; en förutsättning, som sedermera förverkligats.
Ehuru, enligt hvad ofvan är anfördt, någon smalspårig jernväg för
statens räkning icke blifvit byggd, och ehuru det med afseende på den
del af stambanenätet, om hvilken nu är fråga, icke synes sannolikt, att
en afvikelse från den hittills för stambanorna brukliga spårvidden skall
komma att beslutas, har Komitén likväl, för utredande af frågan, huru¬
vida antagandet af ett smalare spårsystem för nämnda del af statens jern-
vägsnät skulle medföra någon väsentligare nedsättning i anläggningskost¬
naden, anstalt beräkningar i detta syfte.
Såsom grund för jemförelse!! mellan kostnaderna för smal- och
bredspårig jernväg har Komitén antagit, att spårvidden för den smala
banan skulle bestämmas till 3 fot (0,89 meter) eller 0,59 fot mindre
än i hittills framstälda förslag om smalspåriga banors byggande af staten
satts i fråga. Till detta antagande har Komitén föranledts deraf, att,
jemte det eu bana med 3 fots (0,89 meter) spårvidd är billigare att an¬
lägga än eu med 3,59 fots (1,067 meter), densamma är tillräcklig för
ombesörjandet af en jemförelsevis ganska stor och tung trafik. Stöd för
riktigheten häraf lemnar erfarenheten å de med en spårvidd af 3 fot
(0,89 meter) byggda jernvägarne Pålsboda-—Norsholm—Vestervik—Hults-
fred samt Filipstad—Nordmark—Klarelfven, hvilka hafva en längd af
tillsammans 358 kilometer.
Vidare har, beträffande rälsvigten, Komitén antagit, att denna skulle
blifva densamma för begge spårvidderna, nemligen 15 skålpund per fot
(21,5 kilogram per meter), enär denna rälsvigt, som hvad smalspårig jern¬
väg angår, är jemförelsevis stor, måste anses vara den minsta, som för en
jernväg i de nordliga trakter, hvarom nu är fråga, bör användas. Genom
der rådande klimatiska förhållanden är spåret i vida högre grad än i
sydliga delar af landet utsatt för rubbningar och ojemnheter, hvilka, i
fall för svaga räler användas, lätt kunna orsaka rälsbrott samt olycksfall
39
för bautågeu. Härtill kominer, att erfarenheten från en del smalspåriga
jern vägar ådagalagt, att, sedan trafiken der någon tid varit i gång, dessa
jernvägars styrelser funnit sig föranlåtna att efter hand utbyta de vid
anläggningen använda lättare rälerna mot tyngre.
Slutligen har Komité]) antagit, att alla de tekniska bestämmelser,
som afse banans soliditet, skulle komma att blifva lika, vare sig att
banan byggdes smal- eller bredspårig, hvarjemte Komitén ur beräknin¬
garna uteslutit kostnaden för anskaffande af rörlig materiel, enär denna
kostnad, under förutsättning att samma trafik skall ombesörjas, kan an¬
tagas blifva lika stor i begge fallen.
För jemförelsens verkställande har Komitén funnit det icke vara
nödvändigt att anställa särskilda kostnadsberäkningar för hela linien Sol¬
lefteå—Luleå, utan för ändamålet valt sträckningen Hedlunda—-Skellefteå,
som har eu längd af 105,26 kilometer eller 9,85 gammal mil, och hvil¬
ken handel lämpar sig för ifrågavarande jemförelse, enär anläggnings¬
kostnaden för densamma, byggd bredspårig, temligen nära motsvarar den
beräknade medelkostnaden för linien i dess helhet.
Resultatet af de, med iakttagande af ofvan angifna grunder, verk-
stälda kostnadsberäkningar inhemtas af bilagda tabeller [se Tab. N:r dia)
och b.)]
Af desamma framgår, att den nedsättning i kostnad, som uppkom¬
mer genom spårviddens minskning, vunnits å de egentliga terrasseringarbe-
tena, bro- och trumbyggnader, öfverbyggnaden med undantag af räler
med tillbehör, jordlösen samt å beloppet af administrations- in. fl; kost¬
nader, hvilka senare i begge förslagen äro upptagna till samma eller 15
procent af totala byggnadskostnad^].
På sätt kostnadsförslag^]] gifva vid handen skulle kostnaden för ban-
sträckningen Hedlunda—Skellefteå uppgå till följande belopp:
per kilometer per gammal mil
1") bredspårig bana med räler af 15 it vigt
pr fot (21,5 kilogram pr meter)....... Kr. il,744:— Kr. 446,091: —
2) smalspårig bana med räler af 15 vigt
pr fot (21,5 kilogram pr meter)...... » 39,787:-—-
)> 425,178: —
40
Besparingen i anläggningskostnaden blefve således för den smalspå¬
riga banan per kilometer 1,957 kronor och per gammal mil 20,918 kro¬
nor samt för hela bansträckan Hedlunda—Skellefteå 206,000 kronor.
Läggas dessa medeltal till grund för en beräkning af den besparing i
anläggningskostnad, som skulle vinnas genom att bygga hela banan från
Hjelta till Öfver-Luleå smalspårig, så befinnes besparingen uppgå till kr.
1,048,462: 75.
Denna besparing är dock mera skenbar än verklig, i det att, hvad
som genom minskad spårvidd vinnes på ena hållet, å det andra motsvaras
af utgifter och förluster, Indika äro af den betydenhet, att den motsedda
vinsten försvinner; och får Komitén till stöd för detta uttalande anföra:
att staten för anläggandet af sina hittills utförda jernvägsbyggnader
efter hand anskaffat en ballastmateriel af lokomotiv och vagnar, som för
närvarande kan uppskattas till ett värde af omkring 350,000 kronor och
hvilken icke kan begagnas vid anläggningen af den smalspåriga banan
utan måste, då byggandet af bredspårig bana upphör, försäljas, dervid
högre pris icke torde kunna betingas, än som motsvarar hälften af den
bokförda kostnaden; och som det dervid inflytande beloppet icke torde
blifva tillräckligt för anskaffande af den nya erforderliga ballastmaterie-
len, uppstår härigenom en icke obetydlig förlust;
att den smalspåriga jernvägens begge ändstationer, vid hvilka anslutning
till bredspåriga jernvägar kommer att ega rum, måste förses med fullstän¬
digt spårsystem för hvardera spårvidden, med särskilda spår, godsmagasin
och lastkajer för transiterande gods, som ej genast kan omlastas, och med
dubbelt antal lokomotivstall, enär särskilda sådana måste finnas för hvar¬
dera spårvidden, hvarförutom nödiga bostadsbyggnader erfordras för den
ökade stationspersonal, som måste anställas för omlastningarnas verkstäl¬
lande; medförande allt detta en ganska betydlig förhöjning i dessa sta¬
tioners anläggningskostnad, hvaraf dock en del vid norra ändstationen
drabbar Luleå—Ofotens jernväg;
att den vid anslutningsstationerna nödiga omlastningen dels medför
kostnader, som komma att drabba jernvägen och således minska dess in¬
komster, och dels krafvel' tid, hvilket gör att eu del vagnar blifva uppe-
41
hållna och att således vagnantalet måste ökas i motsvarande förhållande
såväl å den bred- som å den smalspåriga banan, hvadan alltså en särskild re¬
servpark måste uppsättas, som icke vore behöflig, om samma vagnar
kunde framföras hela vägen utan omlastning; samt
att eu ingalunda obetydlig kostnad föranledes deraf, att särskilda
reservdelar måste anskaffas till lokomotiv och vagnar för den smalspåriga
jernvägen, enär statens jernvägstrafiks förråd af dylika effekter för de
bredspåriga banornas rörliga materiel blifver utan gagn för de smal¬
spåriga banornas.
Enligt Ivomiténs åsigt utvisa de nu påpekade, af eu olika spårvidd
föranledda, särskilda kostnaderna, att den beräknade besparingen motsvaras
af utgifter såväl för sjelfva byggnaden af jernvägen som för ombesörjandet
af trafiken å densamma.
Ur sparsamhetens synpunkt kan således företräde icke gifvas åt den
smalspåriga banan; hvartill kommer, att en dylik bana, som anknytes till
eu eller flere bredspåriga icke på långt när uppfyller sitt ändamål lika
bra som en bana af samma spårvidd med de tillstötande, men deremot
medför ganska stora olägenheter. Af dessa må särskilt bemärkas, att
omlastningen ofta nog föranleder en betydlig tidsutdrägt, hvilken bereder
producenter och afnämare förluster och olägenheter af mångfaldigt slag,
deribland i synnerhet den osäkerhet om tiden för en bestäld varas an¬
komst, som den nyare tidens affärslif minst kan fördraga; hvarförutom
i fråga om ett särskildt slag af gods, för hvilket stor trafik i öfra Norr¬
land påräknas, nemligen träkol, vid omlastning antingen en del af varan
går genom afstybbning förlorad eller transporten drabbas af en icke
oväsentlig utgift genom kostnaden för anskaffning och återförande af de
för transporten begagnade kolkorgar.
För staten, såsom jernvägens egare, måste ofvan antydda olägenheter
jemväl blifva af betydelse, i det att en försvårad trafik till följd af om-
lastningstvånget utsätter jernvägen för eu menlig täflan med andra kom¬
munikationsleder, särskildt sjökommunikationerna.
De menliga följderna af ifrågavarande banas byggande med annan
spårvidd, än de tillstötande banorna, skola vidare tydligt visa sig, i hän-
6
42
delse banan vid inträffande krig behöfver begagnas för militära ändamål.
Förutom de svårigheter vid fortskaffande af trupper, särskilt artilleri och
kavalleri, som uppkomma genom de för dylika transporter mindre lämp¬
liga dimensionerna å den smalspåriga jernvägens vagnar, måste den tids¬
utdrägt, som omflyttningen af krigsmateriel och proviant kommer att för¬
orsaka, nära nog omöjliggöra begagnandet af i fråga varande jernvägs-
förbindelse till förflyttning af en något så när betydande militärstyrka,
sammansatt af flere olika vapenslag, inom en på förhand beräknad tid
och med den skyndsamhet och regelmessighet, som den moderna krigs¬
konsten fordrar; isynnerhet som den olika spårvidden medför hinder för
sammandragningen och begagnandet af öfriga statsbanors och enskilda
bredspåriga jernvägars transportmedel på de punkter, der de för tillfället
bäst kunna behöfvas.
Att i bestämda penningebelopp uppskatta de kostnader och förluster,
som härflyta af ofvan omförmälda olägenheter, låter sig ej göra, men
deras inträdande kan dock, derest i fråga varande bana skulle erhålla
annan spårvidd än de till henne stötande jernvägar, med visshet förutses.
Alla de olägenheter, kostnader och förluster, hvilka, om i fråga va¬
rande bana bygges smalspårig, komma, till följd af den derigenom nödig
blifna omlastningen, att uppstå och i mån af rörelsens tillväxt ökas, skulle
tvifvelsutan flill sist framtvinga en förändring af spårvidden från smal till
bred, hvilken förändring icke kan åstadkommas utan högst betydliga kost¬
nader, vida öfverstigande den nedsättning i ursprungliga anläggningskost¬
naden, som tillämpning af den smala spårvidden skulle kunna medföra.
Fn sådan förändring har flerstädes i utlandet och äfven inom vårt land
å banorna Sundsvall—Torpshammar och Söderhamn—Bergviken måst vid¬
tagas, när banor af olika spårvidd blifvit satta i förbindelse med hvar¬
andra; och det är så mycket sannolikare, att ett dylikt tvång kommer
att inträda äfven härstädes, som dels, enligt hvad ofvan åberopade stati¬
stiska uppgifter ådagalägga, hela öfra Norrland är stadt i en ovanlig till¬
växt, hvad både folkmängd och landets uppodling beträffar, och dels
stambanan genom denna landsdel kommer att bilda en föreningslänk å
ena sidan med statens bredspåriga jernvägar i södra och mellersta Sverige
43
samt å andra sidan med den likaledes bredspåriga under byggnad varande
Luleå-Qfotens jernväg, hvilken senare jernväg kommer att för öfra Norr¬
land öppna tillträde till en på Norges vestkust belägen, året om isfri
hamn, och således har en mycket stor betydelse för befolkningen i rikets
nordligare län.
Komitén finner, vid öfvervägande af samtliga de förhållanden, hvilka
böra beaktas vid valet af spårvidd för i fråga varande jernväg, den
breda ega afgjorda företräden framför den smala; och då skilnaden i kost¬
nad för smalspårig och bredspårig jernväg i verkligheten icke medför
någon fördel, om man deremot väger de ökade utgifter, som olikheten i
spårvidd föranleder, torde alla slätt saknas att på denna väg söka ernå en
lägre anläggningskostnad för i fråga varande stambana.
Ett vigtigt stöd för riktigheten af Komiténs åsigt, att det icke är
med statens fördel förenligt, att för en jernvägsanläggning, hvilken skall
utgöra en fortsättning af dess redan färdiga, en stor del af landet om¬
fattande jernvägsnät, begagna annan spårvidd än den hittills använda,
hemtar Komitén jemväl från de upplysningar, som meddelats angående
statens jernvägsbyggnader i Finland. Äfven der hafva de betydliga kost¬
naderna för de först byggda jernvägarne framkallat sträfvanden, att för
de sedermera anlagda nedbringa kostnaderna, och man har sökt nå detta
mål genom uppoffringar i flere hänseenden af dessa jernvägars trafikför¬
måga; men, huru långt nämnda uppoffringar än blifvit sträckta, har det dock
icke ansetts fördelaktigt att ändra spårvidden för de nya jernvägarne, ehuru
en minskning i sjelfva anläggningskostnaden på sådant sätt kunnat vinnas.
2:o.
Beträffande frågan om användande af lättare väder än de hittills
vid statens jernvägar begagnade, måste först utredas, huru mycket räls-
vigten skulle kunna nedsättas. I sydligare delar af landet har det visat
sig, att fullastade godsvagnar kunna från statens banor, der rälerna i all¬
mänhet hafva en vigt af 22,5 skålpund per fot, införas å banor, der räler-
nas vigt endast uppgår till 12 skålpund per fot, utan att olägenheter deraf
uppstått. Komitén har dock redan här ofvan vid redogörelsen angående
44
frågan om smalare spårvidd anfört de skäl, som tala mot användandet af
så lätta räler i de nordliga trakter, om hvilka nu är fråga och påvisat, att
15 skålpund per fot är den minsta rälsvigt, som för en bana genom öfra
Norrland bör ifrågakomma. Användandet af räler med denna vigt i stället
för räler om 19 skålpunds vigt per fot, som för de färdiga delarne af stam¬
banan i Norrland begagnats, skulle medföra en nedsättning i kostnaden
för räler med tillbehör af 920,725 kronor, och anläggningskostnaden så¬
ledes, om allt annat kunde vara lika, från det belopp af 27,437,750 kronor,
hvartill jernvägens kostnad, enligt hvad här nedan närmare omförmäles,
blifvit beräknad, nedbringas till 26,517,025 kronor.
Den verkliga nedsättningen varder dock ingalunda så stor. De sva¬
gare rälerna böra nemligen förses med en sliper mera för hvarje sken¬
längd än de starkare, men tillåta det oaktadt icke användning af tyngre
lokomotiv. Ä 19 skålpunds räler kunna med säkerhet framgå lokomotiv
af 30 tons vigt, under det att 15 skålpunds räler ej medgifva användandet
af lokomotiv med större vigt än 24 ton; och medan förstnämnda loko¬
motiv i lutning af 1 : 60 förmå framdraga 15 fullt lastade vagnar, kunna
de sistnämnda endast draga 12 sådana. En och samma trafik föranleder
således å den svagare banan i regel större antal tåg än å den starkare,
och redan den trafik, som kan motses under banans tidigare trafikperiod,
kräfver för framförandet af dessa tåg 6 lokomotiv mera för den svagare
än för den starkare banan, hvarjemte det ökade antalet tåg fordrar större
personal, för hvithet allt redan vid banans byggande särskilda anordningar
måste vidtagas. Kostnaden för det större antalet sliprar, för lokomotivstall
till nämnda 6 lokomotiv samt bostäder för den ökade personalen in. in.,
uppgår till 151,000 kronor, i hvilket belopp ingår den vanliga förhöj¬
ningen af 15 procent för administrations- in. fl. kostnader. Hvad loko¬
motiven angår, så varda visserligen de svagare något billigare än de star¬
kare, men, på grund af det större antalet, höjes dock kostnaden för rörlig
materiel med 234,000 kronor, hvadan kostnaden för den svagare banan
i verkligheten blefve 26,902,825 kronor, eller endast 534,925 kronor
mindre än för den starkare.
Angående frågans ekonomiska sida kan ensamt af byggnadskostnaden
45
emellertid icke något bestämdt omdöme vinnas, utan måste i sådant hän¬
seende jemväl driftkostnaderna å de begge olika slagen af banor tagas med
i beräkningen; och att dessa kostnader under antagande, att samma trafik
skall besörjas, blifva högre å banan med 15 skålpunds räler än å den med
19 skålpunds faller af sig sjelf!, då, såsom här ofvan påvisats, den svagare
banan kräfver ett större antal tåg. En beräkning af dessa högre kostnader
bör derför verkställas och torde lämpligast ske under följande grupper:
a) Byråafdelningen. Utgifterna å denna afdelning äro i det allra
närmaste lika för olika slag af banor och kunna derför helt och hållet
här uteleinnas.
o
b) Banafdelningen. A denna afdelning uppstår egentligen ingen annan
ökad kostnad än den för rälernas hastigare förslitning, orsakad dels deraf
att flere lokomotiv måste passera banan för besörjandet af samma trafik
och dels deraf, att de lika tungt lastade vagnarne jemförelsevis mera
fresta de svagare rälerna än de starkare. Då emellertid denna förslitning
sker mycket långsamt, sedan räler af stål numera användas, blifver den
tillökning i kostnad, som föranledes af slitningen, icke så betydlig, att den
här behöfver medtagas.
c) Trafikafdelningen. Den hufvudsakliga tillökningen i kostnad å
denna afdelning uppkommer genom behofvet af ökad tågbetjening. Kost¬
naden för denna är inom de gränser, hvarom här är fråga, visserligen
lika för hvarje tåg, vare sig att det framdrages af det starkare eller sva¬
gare lokomotivet, men, enär med de svagare lokomotiven erfordras flere
tåg, uppkommer derigenom enligt förslagsberäkning en tillökning af om¬
kring 152,000 tågkilometer; och då kostnaden för tågbetjeningen vid sta¬
tens banor i medeltal uppgår till 9,5 öre per tågkilometer, så varder
härigenom tillökningen i driftkostnad för den svagare banan 14,440 kro-
nor per år.
d) Maskinafdelningen. Bränslekostnaden för de lättare lokomotiven
ställer sig något lägre än för de tyngre, men tillökningen i tåg varder
så stor, att kostnaden för dragkraften det oaktadt i sin helhet blifver
större å den svagare banan än å den starkare. Bedömas dessa kostnader
med ledning af Kongl. trafikstyrelsens berättelse för år 1884, skulle drag-
46
knif ten för de tyngre tågen uppgå till 52,2 öre och för de tattare till
49,8 öre, allt per tågkilometer. Antages ifrågavarande jernväg komma
att erhålla en lutning af 1: 60 samt 19 skålpunds räler, så skulle den under
första tiden efter banans öppnande beräknade godstrafiken å densamma
komma att erfordra ett årligt tågkilometertal af 412,500. Minskas räls-
vigten till 1 o skålpund, ökas, enligt hvad ofvan är sagdt, tågkilometertalet
med 152,000 eller till 564,500. Dragkraften för bemälda trafik skulle alltså
komma att kosta, å den starkare banan, 215,325 kronor och å den sva¬
gare 281,121 kronor; hvadan således tillökningen i kostnad skulle utgöra
65,796 kronor.
I sin helhet skulle sålunda redan under de första trafikåren efter
banans fullbordande den årliga driftkostnaden blifva 80,236 kronor högre
för den svagare banan. Detta årliga utgiftsbelopp, kapitaliseradt efter
4 procent, motsvarar en summa af mer än två millioner kronor.
Med en växande trafik ökas tydligen detta utgiftsbelopp; och när
rörelsen å banan framdeles hunnit den utveckling, som landstingskomi-
téerna i sina trafikuppgifter förutsätta, skulle skilnaden i driftkostnad
uppgå till 171,440 kronor årligen, motsvarande ett kapital af mer än fyra
millioner kronor.
Härtill kommer, att den lättare öfverbyggnaden medför många olä¬
genheter, livilka, fastän de icke kunna till siffran uppskattas, dock äro syn¬
nerligen menliga. Dessa olägenheter äro hufvudsakligen desamma, som om¬
nämnts vid behandlingen af frågan om spårvidden, och Komitén får der¬
för hänvisa till framställningen derom. Här torde endast böra särskildt
påpekas, att de ballastlokomotiv, som staten nu eger, icke lämpa sig för
en bana med den svaga öfverbyggnad, hvarom här är fråga. Nya, för
denna bana särskildt afsedda ballastlokomotiv måste derför anskaffas, hvilket
icke kan ske utan förlust.
Slutligen bör beaktas, hurusom eu växande trafiks kraf endast till
en viss gräns kunna tillgodoses genom att öka tågens antal på den sva¬
gare banan. Fortfara rörelsen och allmänhetens anspråk på banans tra¬
fikförmåga att växa, sedan denna gräns uppnåtts, återstår ingen annan
47
utväg än att utbyta de lättare rälerna mot tyngre, hvilket naturligtvis
ej kan ske utan betydliga kostnader.
3:o.
Hvad slutligen angår användandet af brantare lutning än den hit¬
tills för statsbanorna i Norrland medgifna af 1: 60, så har Komitén,
som, på det att jernvägens trafikförmåga icke måtte öfver höfvan in¬
skränkas, ej ansett större lutningsmaximum än 1: 40 böra ifrågakomma,
icke varit i tillfälle, att låta verkställa undersökning på marken för ut¬
rönande af det inflytande på jernvägens sträckning och kostnad, som an¬
vändandet af denna brantare lutning skulle kunna medföra; en undersök¬
ning, som antagligen hade gifvit vid handen, att en del krökningar skulle
kunnat undvikas och jernvägen sålunda blifva något kortare än den af
vederbörande undersökningsförrättare i enlighet med erhållna instruktio¬
ner nu utstakade.
Komitén har af sagda anledning i stället sökt beräkna skilnaden i
anläggningskostnad mellan jernvägen byggd med lutning i ena fallet af
1: 60 och i andra af 1: 40 på det sätt, att, sedan alternativa balansli-
nier blifvit å den tillgängliga profilen utlagda så nära markens yta, som
med användande af nämnda lutningar varit möjligt, de arbetsqvantiteter,
som bero af terrängen och röna inverkan af lutningsförhållandena, blifvit
för hvartdera alternativet särskildt beräknade och värderade. Genom dessa
beräkningar har utrönts, att de arbeten, hvilka bero af terrängen, skulle å den
brantare banan blifva 2,228,000 kronor billigare, än om samma jernväg ut-
föres i lutningen 1: 60. Men på sätt här ofvan anförts i fråga om lät¬
tare skenvigt, minskas äfven i detta fall den beräknade besparingen ge¬
nom en för den brantare banan behöflig tillökning i kostnad å åtskilliga
poster, beroende derpå, att, äfven om lika starka, efter rälernas bärighet
lämpade lokomotiv användas, tågen dock måste blifva betydligt mindre,
och således för samma trafiks ombesörjande flere sådana anordnas å den
brantare banan. Af denna anledning måste för densamma flere lokomo¬
tiv anskaffas och stallutrymme för dessa beredas samt större lokomotiv-
och tågpersonal anställas.
48
De lokomotiv, som nu användas å de norrländska statsbanorna med
19 skålpunds rälsvigt, förmå enligt hvad å statens jernvägar nyligen anstälda
försök med derpå grundade beräkningar utvisa att i lutning 1: 60 framdraga
15 fullt lastade vagnar, men i lutning 1: 40 endast 10 sådana. Häraf följer,
att å de bandelar, der lutning af 1: 40 förekomme, skulle godstrafikens om¬
besörjande erfordra 50 % större lokomotivpark än der lutningen vore
1: 60. Af samma orsak måste den godsqvantitet, som kan antagas med¬
följa persontågen, blifva mindre å den brantare banan, livilket i sin mån
äfven bidrager till ökning af godstågen, men då, enligt hvad profilerna
utvisa, jemna bandelar förekomma, der enligt trafik utredningarna extra
godståg kunna antagas blifva behöfliga, samt storleken af godstågen å
dessa jemnare bandelar ej behöfver minskas i samma grad som af de tåg,
hvilka framgå öfver brantare bandelar, så har Komitén, som funnit, att
för ifrågavarande jernväg, byggd med maximilutningen 1: 60, under
första trafiktiden en lokomotivpark af 24 stycken skulle vara behöflig,
ansett sig ej böra beräkna den af den brantare lutningen beroende till¬
ökningen i lokomotivens antal till mer än 9 stycken. Kostnaden för dessa
lokomotiv med behöfliga stallrum äfvensom bostäder och vaktrum för
större så väl lokomotiv- som tågpersonal m. in. uppgår tillsammans till
596,000 kronor, hvadan således det belopp, som vid banans anläggning
kunde besparas genom att höja lutningsmaximum till 1: 40, reduceras
till 1,632,000 kronor.
Likasom vid frågan om mindre rälsvigt måste emellertid äfven i detta
fall driftkostnaderna tagas med i beräkningen för en fullständig utred¬
ning af sakens ekonomiska sida, hvarför Komitén ansett sig böra särskilt,
beräkna dessa kostnader, så vidt de icke äro lika eller i det närmaste
lika för banor med de begge ifrågasatta maximilutningarna; och har Ko¬
mitén dervid utgått från samma grunder, som antagits vid motsvarande
utredning i fråga om den lättare rälsvigten.
Sålunda hafva utgifterna under byrå- och banafdelningarna lemnats
ur räkningen, ehuru tydligen den starka bromsning, som erfordras i de
brantare lutningarna, något ökar slitningen å rälerna och dermed äfven
utgifterna under sistnämnda afdelning.
ro O
49
För beräkning af förhöjningarna i utgifterna så väl under trafikaf-
delningen — hvilka här liksom i fråga om lättare skenvigt hufvudsakli-
gast bero af nödvändigheten att öka tågbetjeningen — som under ma-
skinafdelningen, kunna de förut antagna kostnadsbeloppen för tågbetje-
ning (9,5 öre pr tågkilometer) och för dragkraften (52,2 öre pr tågkilo¬
meter med 30 tons lokomotiv) fortfarande användas; då det endast återstår
att bestämma tillökningen i antalet tågkilometer, som betingas af den
brantare lutningen. Denna kan visserligen icke här beräknas med samma
säkerhet som vid frågan om den lättare rälsvigten, enär den brantare lut¬
ningen icke verkar lika jemt efter hela banlängden som en nedsättning i
rälernas vigt, men bedömd efter samma grunder som nyss här ofvan vid
beräkningen af det större antalet lokomotiv, skulle tillökningen i tågkilo-
meter varda ungefär 270,000. Det större tågantalet skulle då orsaka en
förhöjning i kostnaden för tågbetjening af 25,650 kronor och för drag¬
kraften af 140,940 kronor, eller tillsammans 166,590 kronor, motsva¬
rande i kapital efter 4 procent ett belopp af mer än fyra millioner kronor.
Dessa större driftkostnader ökas naturligtvis i den mån, som trafiken
växer och allt flere tåg måste anordnas. Slutligen kommer en tidpunkt,
då banans trafikförmåga nått sin gräns, det vill saga, när rörelsen så ut¬
vecklat sig, att trafiken icke kan besörjas med hela det antal tåg, som
å ifrågavarande bana, byggd med maxiinilutningen 1: 40, är möjligt att
anordna. Man har då ingen annan utväg för att tillmötesgå rörelsens
fordringar än att antingen omlägga banan med tunga räler och anskaffa
mycket starka lokomotiv eller att anlägga dubbel bana eller ock att verk¬
ställa en ombyggnad af banan, hvarvid, om jernvägen vid första anlägg¬
ningen förlagts i sådan riktning, som endast på grund af den brantare
lutningens användande kunnat väljas, aldeles nya linier måste uppsökas
och således ny jernväg delvis byggas. Ilvilket af dessa sätt, som än an¬
vändes, skulle det komma att medföra kostnad af många millioner, hvar¬
förutom det sistnämnda sättet skulle orsaka betydliga hinder och rubb¬
ningar för den pågående trafiken.
Af hvad Komitén nu anfört rörande så väl frågan om mindre sken¬
vigt som om brantare maximilutning för banan genom öfra Norrland
50
framgår, att intetdera af dessa sätt för minskande af banans anläggnings¬
kostnad medför några verkliga besparingar, utan endast leder derhän, att
man åstadkommer en sämre, med olägenheter i större eller mindre grad
behäftad jernväg, å hvilken driftkostnaderna blifva i betydlig grad för¬
höjda.; och anser sig Ivomitén derför hafva fidla skal att afstyrka förän¬
dring i byggnadssättet i någondera af dessa båda hänseenden.
Då Ivomitén alltså funnit sig böra uttala sig mot användandet vid
ifrågavarande stambana af mindre spårvidd, mindre rälsvigt och skarpare
lutningar än vid statens hittills byggda jernvägar i Norrland begagnas,
återstår att undersöka, huruvida icke på annat sätt förenklingar i bygg¬
nadssättet kunna vidtagas för kostnadernas nedbringande, utan att en afse-
värd minskning i jernvägens trafikförmåga eller höjning i driftkostnad deraf
varder en följd.
För detta ändamål har Komitén, i olikhet med hvad som skett i de
af undersökningsförrättarne uppgjorda kostnadsförslagen, hvilka hvila på
antagandet, att lutningen skulle bestämmas till 1: 60 endast der sådant
icke kunde undvikas, och att mindre branta lutningar företrädesvis borde
sökas, låtit på tillgängliga profiler utlägga balanslinien så nära markens
yta som möjligt med begagnande af en lutning af 1: 60, öfverallt der
terrängförhållandena sådant föranledt; och vinnes härigenom en betydlig
nedsättning å de poster i kostnadsförslagen, som omfatta jordschaktning,
terrassering nära markens plan, doseringars befästande, bergsprängning
samt afloppstrummor, broar och vägportar.
Vidare har Komitén ansett, att vissa delar af jernvägsarbetena skulle
kunna utföras på ett enklare sätt än hittills, och att äfven i öfrigt åtskil¬
liga anordningar skulle kunna vidtagas, genom hvilka jernvägen komme
att något skilja sig från förutvarande statsbanor i Norrland.
De af Komitén nu åsyftade förenklingar falla under följande rubri¬
ker i kostnadsförslaget: '
51
1. Underbyggnad.
Komitén har ansett, att tillhuggning af sten endast bör utföras der
sådan af praktiskt behof oafvisligen påkallas.
Vidare hafva kostnadsberäkningarna för jernöfverbyggnaden till broar
kunnat något nedsättas genom antagandet, att nu gällande låga pris på
allt slags jern skulle komma att fortfara vid tiden för banans byggande.
För stängslet hafva slutligen kostnadsberäkningarna kunnat nedsättas
genom minskning i sianornas antal.
2. Öfverbyggnad.
Då priset å räler under en längre tid varit synnerligen lågt och an¬
ledning synts förefinnas antaga, att någon betydligare höjning i detta pris
icke är för den närmare framtiden att förvänta, har Komitén trott sig
kunna beräkna priset ungefärligen lika med det, som för närvarande gäl¬
ler samt härigenom kunnat nedsätta kostnadsberäkningarna.
O O
3. Stationer, telegraf m. m.
Hvad . angår antalet af stationer utefter banan, så har Komitén ut¬
gått från den förutsättning, att i medeltal endast en station skulle be-
höfva uppföras på hvarje vägsträcka af 2 mils längd, hvilket innefattar
en inskränkning i hvad af de särskilde undersökningsförrättarne antagits
och i allmänhet vid stambanorna beräknats.
För att emellertid lättare kunna tillgodose de af eu utvecklad ro-
relse framdeles sannolikt uppstående anspråken på flere stationer samt
med hänsyn till föreskriften i Kongl. Brefvet den 16 Mars 1877 om in¬
rättande på ett afstånd af omkring 1,3 mil af mötesplatser för militär¬
tåg, har Komitén i kostnadsförslaget upptagit kostnaderna för terrassering
och ballastning af för hela linien tillhopa 23 mötesplatser, förlagda, så
vidt det med iakttagande af de bestämda afstånden varit möjligt, på plat¬
ser, der behof af nya stationer kunna antagas först komma att yppas.
Beträffande stationernas beskaffenhet har Komitén ansett, att endast
vid hufvudpunkterna Vännäs och Ofver-Luleå större stationsanlägg-
ningar behöfva utföras, hvaremot alla öfriga stationer kunna göras enklare
än de förut vid stambanorna i Norrland använda; ocli hafva desamma
indelats i större och mindre, enligt följande grunder:
Större stationer.
Spårsystemet: 380 meter hufvudspår, 800 meter sidospår.
Stationsbyggnaderna: Stationshuset, 2 våningar, den Hedra innehållande
expeditionslokaler, 2 väntrum och förstuga, samt den öfra bostad för sta-
tionsbetjcning. Särskilt godsmagasin, uthus och källare samt afträde.
Mindre stationer.
Spårsystemet: 300 meter hufvudspår, 425 meter sidospår.
Stationsbyggnaderna: Stationshuset, 1 våning innehållande expeditions¬
rum, 1 väntrum, förstuga, 1 förvaringsrum för gods samt, på vinden, bo¬
stad för stationsbetjening. Särskildt uthus, källare och afträde.
Hvad vattenstationer angår, så har Komitén väl ej funnit antalet så¬
dana kunna i nämnvärd mån minskas i förhållande till antalet vid de hit¬
tills byggda norrländska statsbanorna, utan beräknat dylika komma att
uppföras, såsom hittills, till ett antal af eu på hvar tredje mil. Kostna¬
den för vattenstationer har dock kunnat beräknas något lägre, enär Ko¬
mitén icke fasthållit vid den eljest tillämpade regeln, att dessa skola läg¬
gas vid trafikstationerna, äfven i sådana fall, der vattentillgång endast
medelst dyrbara ledningar och pumpverk kan beredas. I följd häraf är
en del vattenstationer vid ifrågavarande bana beräknad att förläggas på
lämpliga ställen mellan trafikstationerna.
Hvad telegrafen angår, så har det synts Komitén tillräckligt att för
hela banlinien beräkna endast en ledning.
4. Banvakts- och Banmästarestugor.
Vid de i Norrland hittills byggda stambanorna finnes på hvarje
vägsträcka af 6 nymil ett antal af 36 banvaktsstugor och i allmänhet
2—3 banmästarestugor.
För den nu ifrågavarande stambanan bär Komitén ansett en minsk¬
ning i detta antal lämpligen kunna ske, samt på nämnda väglängd bo-
53
*
räknat endast 18 banvakts- och 2 banmästarestugor, dessa’senare i kost¬
nad beräknade motsvara 3 banvaktsstugor.
5. Expropriation.
De af undersökningsförrättarne beräknade kostnaderna för jordlösen
har Komitén i sina beräkningar bibehållit.
Hvad angår de till extra ersättningar för husflyttning, försvårad bruk¬
ning, förlängda vägar in. in. erforderliga kostnader, så har det naturligtvis
mött svårigheter att på förhand beräkna dessa, men Komitén har trott
sig böra approximativt upptaga dem i medeltal till 50 procent af upp¬
skattade jordvärdet.
Ett sammandrag af de kostnadsberäkningar, Komitén med iakttagande
af nu angifna grunder anstalt, utvisar eu kostnadssumma för hela linien
O ö 7
mellan Bjella och Öfver-Luleå af 27,437,7 50 kronor (rörlig materiel in¬
beräknad); varande detta sammandrag af följande innehåll:
Kostnadsförslag
för linien Hjelta—Aspeå—Gideå—Vännäs—-Uddfors—Öfver-Luleå.
Spårvidd — 1,435 meter (4,83 fot). Största lutning 1: 60. Längd = 535,76 km.
|
|
Antal
|
il
|
Kostnad
|
Summa
|
|
|
|
kr.
|
CD
|
kronor
|
O:
CD
|
kronor
|
<5
|
Underbyggnad.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Banvallen:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Röjning .....................
|
.. meter
|
535,750
|
0
|
80
|
428,600
|
00
|
|
|
|
kub.-m.
|
671,910
|
i
|
07
|
718,950
|
12
|
|
|
Jordschaktning, inberäknad
|
»
|
232,965
|
i
|
1 2
|
260,920
|
80
|
|
|
för 24 stationer och 23 mö-
|
).)
|
1,942,470
|
i
|
2 2
|
2,369,813
|
40
|
|
|
tesplatser........................
|
X>
|
1,816,018
|
i
|
20
|
2,288,182
|
68
|
|
|
|
»
|
245,893
|
i
|
30
|
319,660
|
9 0
|
|
|
Transport
|
—
|
|
—
|
6,386,127
|
9 0
|
|
|
54
|
|
|
ä
|
|
Kostnad
|
|
|
|
Antal
|
|
|
|
|
|
|
|
kr.
|
O:
6
|
kronor
|
<T>
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
6,386,127
|
'JO
|
Banvallen:
|
|
|
|
|
|
|
Terassering der balansplanet
|
|
|
|
|
|
ligger nära marken.....
|
____ meter
|
70,343
|
3
|
00
|
211,029
|
00
|
Doseringars befästande, 6
|
% af jord-
|
|
|
|
|
|
schaktningskostnaden...
|
|
—
|
—
|
—
|
357,451
|
07
|
Stenbeklädnad af sjöbankar.........
|
—
|
—
|
—
|
66,450
|
00
|
Bergsprängning, öppen .
|
. kub.-in.
|
262,145
|
4
|
so
|
1,258,296
|
00
|
» i tunnel
|
... meter
|
230
|
340
|
00
|
78,200
|
00
|
Slutplanering ..............
|
____ )>
|
535,750
|
0
|
70
|
375,025
|
00
|
Afloppstrummor:
|
|
|
|
|
|
|
1G0 st. enkla______________
|
»
|
2,745
|
47
|
00
|
129,015
|
00
|
197 » » ..............
|
____ )>
|
2,360
|
50
|
00
|
131,500
|
00
|
31 » » ..............
|
____ )>
|
531
|
52
|
00
|
27,612
|
00
|
309 » » ..............
|
____ »
|
3,705
|
54
|
0 0
|
200,070
|
00
|
31 » » ..............
|
.... »
|
588
|
70
|
00
|
41,160
|
00
|
2 » dubbla ...........
|
____ »
|
59
|
135
|
00
|
7,965
|
00
|
4 » » ..........
|
____ ))
|
54
|
140
|
00
|
7,560
|
00
|
17 » )» ...........
|
____ »
|
317
|
155
|
00
|
49,135
|
00
|
26 » )> ___________
|
____ ))
|
617
|
158
|
00
|
97,486
|
00
|
16 » » ...........
|
_____ »
|
481
|
165
|
00
|
79,365
|
00
|
6 )) D ...........
|
____ ))
|
S4
|
252
|
00
|
21,168
|
00
|
Kulvertar: 4 st................
|
|
—
|
—
|
—
|
35,570
|
00
|
Broar: större.
|
|
|
|
|
|
|
En öfver Faxelfven .....
|
|
—
|
—
|
|
82,544
|
00
|
» » Ångermanelfven____________
|
—
|
—
|
—-
|
171,670
|
00
|
» » Gideå eif .....
|
|
—
|
—
|
—
|
53,464
|
00
|
» » Lögde å________
|
|
—
|
—
|
—
|
183,760
|
00
|
« » Ledu å ........
|
|
—
|
—
|
—-
|
51,010
|
00
|
» » Öre eif ........
|
|
—
|
—
|
—
|
90,716
|
00
|
» » linie eif.........
|
|
—
|
—
|
—
|
206,837
|
00
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
10,400,186
|
5 7
|
Summa
kronor
öre
|
|
|
|
|
Kostnad
|
|
Summa
|
|
|
Antal
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kr.
|
C:
s
|
kronor
|
©:
|
kronor
|
©:
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
10,400,186
|
5 7
|
|
|
Broar: större.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En öfver Vindelelfven _________
|
—
|
. —
|
—
|
105,878
|
00
|
|
|
» i> Skellefte eif
|
|
—
|
—
|
—
|
123,487
|
00
|
|
|
» » Kåge eif____
|
|
—
|
—
|
—
|
60,264
|
OO
|
|
|
o » Byske eif -
|
|
—
|
—
|
—
|
121,598
|
OO
|
|
|
» v Aby ån____
|
|
—
|
—
|
—
|
55,660
|
00
|
|
|
» » Lill-Pite eif
|
|
—
|
—
|
—
|
57,750
|
00
|
|
|
« » Pite eif____
|
|
—
|
—
|
—
|
175,962
|
00
|
|
|
)i » Lille eif____
|
|
—
|
—
|
—
|
114,600
|
00
|
|
|
» » Boda eif____
|
|
—
|
—
|
—
|
65,500
|
00
|
|
|
i> mindre, 43 st. _______
|
|
—
|
—
|
—
|
685,081
|
00
|
|
|
Flätning af vattendrag_________
|
|
—
|
—
|
—-
|
25,575
|
0 0
|
|
|
Vägar:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vägöfvergångår i plan större ... st.
|
27
|
250
|
00
|
6,750
|
00
|
|
|
» » mindre »
|
788
|
125
|
00
|
98,500
|
00
|
|
|
Vägportar............-........
|
»
|
3
|
—
|
—
|
11,000
|
00
|
|
|
Vägomläggningar ..........
|
|
—
|
— _
|
—
|
121,007
|
00
|
|
|
Stängsel ________________________
|
.. meter
|
1,071,500
|
0
|
3 5
|
375,025
|
00
|
12,603,823
|
|
Öfverbyggnad till hufvudspåret.
|
|
|
|
|
|
|
|
kub.-m.
|
285,111
|
1
|
07
|
305,068
|
7 7
|
|
|
Ballast _________________________
|
|
292,250
|
1
|
15
|
336,087
|
5 0
|
|
|
|
|
182,507
|
1
|
18
|
215,358
|
26
|
|
|
|
))
|
177,695
|
1
|
20
|
213,234
|
00
|
|
|
Sliprar ...........................
|
/st.
|
174,425
|
0
|
6 5
|
113,376
|
25
|
|
|
|
1 »
|
559,564
|
0
|
75
|
419,673
|
00
|
|
|
Räler med tillbehör.............
|
.. meter
|
535,750
|
7
|
3 2
|
3,921,690
|
00
|
|
|
Utläggning af banan_____________
|
|
535,750
|
1
|
18
|
632,185
|
00
|
6,156,672
|
7 8
|
Transport
|
|
|
—| —
|
-
|
18,760,496
|
35
|
56
Transport
Stations- och husbyggnader m. m.
Stationsanläggningar vid:
Hjelta....................................
Ed _______________________________________
Aspeå....................................
Skorped _________________________________
Bredbyn ... .............................
Gottne eller Fors, med lokomotivstall
. G ideå....................................
Flärke....................................
Djupsjö (Nordmaling) ...............
Gräsmyr.................................
Vännäs, med lokomotivstall.........
Rödå ....................................
Botsmark ..............................
Bygdsiljum..............................
Burträsk........................•.........
Skellefte eif, med lokomotivstall...
Storkågeträsk...........................
Byske....................................
Uddfors eller Stormyran ............
Ytterfors (Lill-Pite) ..................
Sikfors, med lastplats vid Alter ...
Rosfors .................................
Selet ....................................
Öfver-Luleå, med lastplats vid Heden
samt med lokomotivstall och en
mindre reparationsverkstad ......
Telegraf och signaler............... km.
Banvaktsstugor med uthus............ st.
Transport
Antal
535,75
187
kr.
300
4,000
Kostnad
kronor
45,900
41.800
23,390
37.800
41.800
58.800
41.800
26,030
26,030
26,030
113,060
41,880
26,030
26,030
41.880
62.880
26,030
26,030
26,030
41,880
41,880
26,030
41,880
228,060
160,725
748,000
Summa
kronor
18,760,496
2,047,685
20,808,181
3 5
o re
57
|
|
Antal
|
å
|
Kostnad
|
Summa
|
|
|
|
kr.
|
O:
CD
|
kronor
|
O:
>1
CD
|
kronor
|
O:
CD
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
20,808,181
|
35
|
Ofriga kostnader för banans
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggning.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Expropriation:
|
hektar
|
102
|
140
|
00
|
14,280
|
00
|
|
|
|
»
|
90
|
280
|
00
|
25,200
|
00
|
|
|
|
)>
|
742
|
300
|
00
|
222,600
|
00
|
|
|
Jordlösen.....................
|
ö
|
164
|
320
|
00
|
52,480
|
00
|
|
|
|
s>
|
296
|
330
|
00
|
97,680
|
00
|
|
|
|
))
|
64
|
570
|
00
|
36,480
|
00
|
|
|
|
»
|
47
|
650
|
00
|
30,550
|
00
|
|
|
Diverse ersättningar till jordinne-
|
|
|
|
|
|
|
|
häfvare 50 % af jordlösen ......
|
—
|
,-
|
—
|
239,635
|
00
|
|
|
Administrations- och förrådskostnader,
|
|
|
|
|
|
|
|
provisionela byggnader m. in
|
. omkr.
|
|
|
|
|
|
|
|
15 % af ofvanstående kostnader...
|
—
|
—
|
—
|
3,231,913
|
6 5
|
3,950,818
|
65
|
Rörlig materiel.
|
|
|
|
|
|
|
|
Beräknad till 5,000 kronor pr kilo-
|
|
|
|
|
|
|
|
meter ...........................
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,678,750
|
00
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
27,437,750
|
00
|
Fördelning af förestående kostnadsbelopp å följande bandelar.
|
Kilometer
|
Total kosta.
med materiel
|
Kostnad
pr kilometer
|
IJjelta—Fors .........................
|
101,54
|
6,401,700
|
63,046
|
Fors—Vännäs—Hedlunda ........................
|
130,18
|
7,758,900
|
59,601
|
Hedlunda—Storkågeträsk...........................
|
137,03
|
6,391,150
|
46,641
|
Storkågeträsk—Öfver-Luleå ........................
|
167,oo
|
6,886,000
|
41,233
|
Summa-
|
535,7 5
|
27,437,750
|
51,214
|
8
Det kostnadsbelopp för ifrågavarande linie, till hvilken undersökningsför-
rättarne kommit, kan, till följd af den förändrade utstakningen i Vesterbot-
tens läns nordligaste del, icke till bestämd siffra uppgifvas; men uppgår i
alla händelser till minst 9 millioner kronor mer än Ivomitén här ofvan
beräknat; hvadan genom de af Komitén föreslagna förenklingar en minsk¬
ning i kostnad af 25 procent vunnits.
I fråga om den trafikinkomst, som ifrågavarande stambana kan an¬
tagas komma att lemna, hafva inom Komitén alternativa beräkningar upp¬
gjorts, grundade dels omedelbart på det här ofvan å pag. 35 införda
sammandrag, dels på folkmängdsförhållandena, jemförda med enahanda
förhållanden i andra, med jernvägar redan försedda delar af Norrland
och dels på inkomsten af vagnkilometer vid andra delar af statens jern¬
vägar. Alla dessa särskilda beräkningar hafva, med afseende å den
för ifrågavarande stambana förutsatta låga kostnad, gifvit vid handen, att
nettoinkomsten af banan skulle redan i början uthärda jemförelse med
motsvarande inkomst vid en del af rikets nu trafikerade stambanor och
inom en icke aflägsen framtid antagligen öfverträffa densamma. Då lik¬
väl dessa beräkningar äro af ett särdeles vidlyftigt innehåll, samt härtill
kommer, att Komitén icke erhållit uppdrag att i denna fråga afgifva
yttrande, har Komitén icke ansett lämpligt att för nämnda beräkningar
här vidare redogöra.
Till sist har Komitén att yttra sig öfver frågan, om anledning före¬
finnes att vid banans byggande i större eller mindre mån använda en¬
treprenadsystemet.
I detta hänseende hafva inom representationen förekommit yrkanden,
att vid fortsatt stambanebyggande entreprenadsystemet skulle i vidsträck¬
tare grad tillämpas, utan att dock Riksdagen ännu i denna riktning fattat
något afgörande beslut.
I regel utföras redan nu nästan alla arbeten vid statens jernvägar på
59
beting, hvarvid så tillgår, att ingeniören, efter undersökning af arbetets
beskaffenhet, erbjuder arbetslaget dess utförande mot en viss, af inge¬
niören beräknad summa. Dessa ackordsarbeten äro i regel icke större,
än att de hinna fullbordas under en period af 14 dagar ä 1 månad.
Visar sig under arbetets fortgång, att sådana omständigheter, soin icke
kunnat på förhand beräknas, bort föranleda till ackordsummans förhöj¬
ning, varder, efter arbetsbefälets ompröfning, sådan förhöjning beviljad;
hvaremot nedsättning för minskade svårigheter ej förekommer.
Enär det vid detta slags ackord alltid blir arbetsbefälet, som an¬
skaffar redskap och materialier samt träffar de mera omfattande anord¬
ningarna för arbetets gång, så är det klart, att på det sätt, hvarpå arbets¬
befälet leder och anordnar arbetet, till stor del beror, huruvida arbetet
blir dyrare eller billigare.
Arbete mot bestämd dagspenning kan dock ej fullständigt undvikas
och användes alltid vid detaljer af synnerligen grannlaga beskaffenhet,
men detta aflöningssätt förekommer mera som undantag än som regel.
Stundom har dock inträffat, att ackordsarbete blifvit i något större
utsträckning använda i det att husbyggnader och äfven andra arbeten
blifvit upplåtna åt personer, hvilka sjelfve uppträdt som arbetsledare och
varit så godt som oberoende, väl icke af jernvägsbefälets kontroll, men af
dess omedelbara ledning vid arbetets utförande.
Detta sistnämnda sätt för arbetets utförande tick vid statens jernvägs-
arbeten sin största utsträckning vid byggandet af Värta-banan, der nästan
allt arbete verkstäldes af entreprenör, som sjelf svarade för redskap m. m.,
hvaremot de i banbyggnaden ingående hufvudsakligaste materialierna så¬
som skenor, sliprar o. d. anskaffades af Trafikstyrelsen, åt hvilken banans
byggande var öfverlemnadt.
Det är detta system för jernvägsarbetens utförande, eller det i all¬
mänhet s. k. general-entreprenadsystemet, som numera nästan uteslutande
följes vid byggande af enskilda banor, hvaremot vid statsbanebyggande
betingssystemet nästan lika uteslutande herskar.
I vissa hänseenden arbetar statens jernvägsbyggnadsförvaltning (nu
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen) icke under alldeles samma förhållanden,
60
som de enskilda banornas styrelser. Hos den förra bär man rätt att för¬
utsätta eu genom mångårig vana vid jernvägsarbetens anordnande och ut¬
förande högt uppdrifven skicklighet, under det att man hos direktionerna
för de enskilda banorna, hvilka direktioner tillsättas för ett eller annat år,
och som bestå af personer, för hvilka ledamotskapet i en jern vägsförvalt¬
ning måste vara ett tillfälligt uppdrag, icke eger rätt att fordra annan
utbildning än den, som finnes hos hvarje dugande praktisk man.
Det är under sådana omständigheter naturligt, att statsjernvägarnes
byggnadsförvaltning helst sjelf öfvertager ledningen af arbetena, under
det att den enskilda banans styrelse föredrager att åt en entreprenör öf¬
verlemna de arbeten, som kunna åt honom anförtros, och derigenom be¬
friar sig från en mängd detaljbestyr, för den ovane medförande bekymmer
och besvär, synnerligast som direktionen derigenom jemväl befrias från en
icke ringa del af den dyrbara förrådsuppsättningen och den dermed för¬
enade förvaltning, hvilken till stor del af entreprenören bestrides. Då
emellertid, så vidt Komitén har sig bekant, hittills ingen anmärkning i
tekniskt hänseende förekommit mot det sätt, hvarpå statens jernvägar blif¬
va byggda, utan tvärtom alla synas vara derom ense, att de utförts vida
bättre än de flesta enskilda banor, finnes således i tekniskt hänseende ej
skäl till någon förändring i arbetsledningen.
Skälen skulle således finnas i ekonomiska förhållanden; och har
Komitén derför gjort till sin uppgift att söka utreda, dels huruvida en¬
skilda på entreprenad utförda jernvägar varit billigare än statsbanorna,
dels ock huruvida de enskilda banor, som varit utförda under veder¬
börande styrelses egen ledning, i stort taget blifvit dyrare än de enskilda
banor, som samtidigt och under liknande förhållanden varit utförda på
entreprenad.
För att erhålla någon ledning för omdömet i förra hänseendet har
Komitén till en början låtit genom två sina ledamöter utarbeta en jem¬
förelse mellan å ena sidan bandelen Mjölby—Nässjö af östra stambanan
och å andra sidan den ungefärligen samtidigt på entreprenad utförda
Halsberg—Motala—Mjölby-jernvägen. Då endast för den förra fanns full¬
ständiga räkenskaper, kunde jemförelsen icke ske på annat sätt, ärt att
61
verkliga kostnaden å Motäla-banan jemfördes med den kostnad, som skulle
uppstått, derest samma banas arbetsqvantiteter blifvit efter stambanans
medelpris beräknade, eller med andra ord, jemförelse!! afsåg att lemna
svar på frågan: huru mycket hade den enskilda banan kostat om arbets¬
prisen varit desamma som på statsbanan? De genom dessa reduktioner
funna summorna visade, att jordarbeten, bergsprängning, afloppstruminor,
trästängsel, telegraf och signaler kostat jemförelsevis mera å statsbanan
än å den enskilda; men att öfverbyggnad, bangårdar och husbyggnader
betingat ungefär samma pris å båda ställena. Största skilnaden förefanns
under rubrikerna undersökningar, byråomkostnader och tjensteman aflö¬
ning, der statsbanan visade väsentligt större kostnader än den enskilda
banan. — Att så skall vara förhållandet ligger ock i sakens natur och
skulle påtagligen ej hafva kunnat förekommas, äfven om arbetena utförts
på entreprenad, men huruvida skilnaden i kostnad under de förstnämnda
rubrikerna berodde af sättet för arbetets ledning (entreprenad eller egen
förvaltning), af arbetenas mer eller mindre omsorgsfulla utförande, eller
af dessa arbetens svårare eller lättare beskaffenhet, derom har genom de
anstälda jemförelserna icke något bestämdt omdöme kunnat bildas.
För att belysa frågan, huruvida enskilda på entreprenad utförda jern¬
väg ar åter varit billigare än de enskilda jernvägar, som samtidigt byggts
af arbetsstyrelsernas egna ingeniörer hafva först försök blifvit gjorda att
å de olika banorna jemföra de upprättade kostnadsförslagens slutsummor
med de verkliga kostnaderna.
Ehuru denna undersökning syntes i flnansielt hänseende luta till för¬
mån för entreprenadsystemet, voro dock de jernvägar, för Indika full¬
ständiga uppgifter rörande både beräknad och verklig kostnad kunde an¬
skaffas, allt för få, för att på dem skulle kunna grundas ett säkert om¬
döme; och då dertill lägges, att förut antagna arbetsplaner ofta varda vid
arbetenas utförande förändrade, och detta af nära till hands liggande skäl
lättare låter sig göra då ej entreprenadkontrakt till en del fastläst arbe¬
tets detaljer, så torde äfven på denna väg vara föga att inhemta.
Dernäst har blifvit försökt att jemföra de enskilda banor, som blif¬
vit under olika tidsperioder byggda, och att tillse, huruvida denna samman¬
62
ställning utvisade bestämda fördelar hos vare sig det ena eller andra ar¬
betssättet.
De första enskilda jernvägar, som byggdes i landet, voro: Gefle—
Dala, Köping—Hult, Kora—Ervalla, Christianstad—Hessleholm, Lands-
krona—Helsingboi^g—Eslöf samt Ystad—Eslöf af tillsammans 32,4 mils
längd, hvilka under åren 1857 —1866 öppnades för trafik, och samtliga
byggdes direkt genom sina styrelsers försorg. Efter denna tidsperiod hvi-
lade jernvägsbyggandet för enskildes räkning i flere år, men tog derefter
en så mycket större fart, så att under tiden från och med 1874—1880
enskilda jernvägar med eu sammanlagd längd af mer än 250 mil öpp¬
nades för trafik, en del byggda med, en del utan entreprenad. För
större delen af dessa jernvägar bar Komitén, med ledning af Trafik¬
styrelsens årsberättelser, upprättat tabeller, hvilka utvisa jernvägarnes
längd, vigten å använda räler samt anläggningskostnaden i helt krontal.
De under tidsperioden 1857 —1866 för trafik öppnade banorna, hvilka
alla hafva eu spårvidd af 4,83 fot, hafva sammanförts i en tabell för sig
(se Tab. N:r 42); och, hvad angår de under 1874 — 1880 färdigbyggda
enskilda jernvägarne, har Komitén upptagit dessa i två särskilda tabeller,
af hvilka en (se Tab. N:r 43) afser banor med 4,83 fots (1,435 meter)
och en (se Tab. N:r 44) banor med 3 fots (0,89 meter) spårvidd.
För erhållande af en, så vidt förhållandena medgifva, riktigare jemförelse
liar i tabellerna rälsvigten för de bredspåriga banorna antagits utgöra
22,5 skålpund per fot (32,21 kilogram per meter) eller den vigt, som
vid stambanorna allmännast förekommer, samt för de smalspåriga
banorna 10 skålpund per fot (14,32 kilogram per meter) eller den
vid sådana banor vanligen använda; och har jernvägarnes på grund
häraf reducerade kostnad införts i en särskild kolumn. Rälskostnaden
har dervid för hvarje skålpund beräknats till 5,000 kronor milen, mot¬
svarande ett pris af omkring 6 kronor 50 öre per centner, hvilket un¬
der de ifrågavarande tidsperioderna torde kunna anses såsom ett medelpris,
Af de under åren 1S74—1880 färdigbyggda banorna med 4,83 fots
spårvidd hafva några icke kunnat i tabellen upptagas, nemligen Krylbo—
Norbergs (1,8 mil), Vimmerby—Hultsfred (2 mil) och Vexiö—Alfvesta
63
(1,7 mil), hvilka jernvägar sakna egen rörlig materiel, samt Oxelösund—
Flen—Vestmanlands (14,6 mil) och Halmstad—Nässjö (10,8 mil) jernvä¬
gar, för hvilka kostnadsuppgifter icke leinnats, äfvensom Bånghammar—
Klotens (2 mil) jernväg, hvilken jernväg är byggd med eu lutning af
1 : 40 och således icke är jemförlig med de öfriga, hvilka hafva lutning,
som icke för någon öfverstiger 1 : 60, samt slutligen Bergslagernas jern¬
väg mellan Göteborg och Falun, hvilken uteslutits af skäl, som nedan
angifvas.
Upplysande i det fall, hvarom här är fråga, äro endast de för tids¬
perioden 1874—1880 uppgjorda tabellerna, enär entreprenadsystemet först
under dessa år kom i bruk. Enligt tabellen (Tab. N:r 43) skulle jemfö-
relsen mellan kostnaderna för de å densamma upptagna åtta banorna,
som byggts enligt hvardera systemet, utfalla till fördel för det system,
enligt hvilket vederbörande jernvägsstyrelser sjelfva direkt ombesörjt ba¬
nornas byggande, i det att medelkostnaden, beräknad enligt antagna grun¬
der, för 60,4 mil bredspårig bana, byggd enligt detta system, utgör 637,737
kronor, men för 72,6 mil likaledes bredspårig jernväg, byggd på entre¬
prenad, 658,825 kronor, eller således 21,088 kronor mera per mil.
Detta resultat erhålles, om från jemförelsen uteslutes Bergslagernas,
af vederbörande styrelse sjelf direkt byggda jernväg mellan Göteborg och
Falun. Om deremot denna jernväg medtages, utfaller jemförelsen så, att
ehuru flere af de på entreprenad utförda banorna äro dyrare än sådana,
som byggts direkt genom styrelsernas försorg, dessa senare banor utvisa
eu (reducerad) medelkostnad af 762,470 kronor per mil. Detta beror
derpå, att Bergslagernas jernväg har att uppvisa den höga summan af
926,923 kronor per mil i (reducerad) anläggningskostnad; och då denna
jernväg genom stora lokala svårigheter och andra förhållanden är nästan
den dyraste i landet samt alldeles saknar motsvarighet bland de på
entreprenad utförda, å tabellen (N:r 43) upptagna banorna, så har den
samma, enligt Komiténs åsigt, bort utgå vid ifrågavarande jemförelse.
Hvad de smalspåriga jernvägarne angår, så har ur jemförelsetabellen
(Tab. N:r 44) uteslutits Norsholm—Vestervik—Hultsfred samt Uddeholms
och Filipstads norra bergslags jernvägar, enär dessa äro anlagda å en
G4
delvis särdeles ogynsam terräng samt, såsom afsedda ätt betjena en stor
bruks- och skogsrörelse, blifvit försedda med många utgreningsspår, stora
stationer och synnerligen betydlig rörlig materiel, så att de icke lämpli¬
gen kunna jeinföras med de på entreprenad utförda, i tabellen upptagna
banorna.
Medelkostnaden per mil för de direkt genom jernvägsstyrelsernas för¬
sorg samt de på entreprenad utförda smalspåriga banorna utvisar icke, att,
med hänsyn till kostnaden, företräde kan gifvas åt någotdera systemet,
enär den ringa skilnad af 380 kronor, som förefinnes, icke kan tillmätas
någon betydelse.
Ehuru Komitén, såsom ofvan är anfördt, ur dessa tabeller uteslutit
de jernvägar, som genom sin höga kostnad tydligen gifva vid handen, att
de äro anlagda under särdeles svåra terrängförhållanden, kan Komitén
emellertid icke tillmäta de siffror, som framgått ur nu anstälda jemförelse
någon afgörande betydelse för frågan, huruvida tillämpningen af det ena
eller andra systemet i och för sig medför besparing i anläggningskostnad,
enär åtskilliga på samma kostnad i hög grad inverkande faktorer, såsom
t. ex. banornas olika soliditet, de olika svårigheterna med afseende å jordmå¬
nens beskaffenhet och öfriga terrängförhållanden, samt, hvad banor byggda
på entreprenad angår, de mellan bolaget och entreprenören öfverens-
komna betalningsvilkor, icke äro af Komitén kända.
Efter 1880 har emellertid entreprenadsystemet vid det enskilda jern-
vägsbyggandet vunnit allt mer och mer insteg; och numera torde knap¬
past finnas något enda företag af denna beskaffenhet, der icke entrepre¬
nör anlitas.
Inom de stora kulturländerna användes entreprenadsystemet vid stats-
jernvägars utförande i Frankrike och Österrike samt delvis äfven i Preus¬
sen. Der förekommande banor erbjuda å många ställen vida större ter¬
rängsvårigheter än hvad hos oss och särskildt å den bana, hvarom nu är
fråga, i allmänhet är fallet; och till följd deraf kräfva de ock vida större
personal för tillsyn. Den vid dessa banförvaltningar anstälda personalen
är nemligen talrikare, än man här föreställer sig, och öfverstiger i antal
den personal, som vid byggandet af våra statsbanor bestrider på en gång
65
både tillsyn och arbetsledning. Huruvida arbetena det oaktadt blifva
billigare eller dyrare, än om entreprenör icke begagnades, derom torde
vara än svårare att döma, än i afseende å samma förhållanden inom landet.
Att det utländska entreprenadsystemet icke allestädes odeladt gillas,
utan tvärtom å vissa håll anses ofördelaktigt, är dock kändt, såsom exem¬
pel hvarpå kan anföras, att i Wurtemberg man helt och hållet frångått
detta system. Förut hade vid en konferens af tyske jernvägsteknici,
som hölls i Diisseldorf 1874 och vid hvilken 98 olika jernvägsförvalt-
ningar voro representerade, framstälts till besvarande följande fråga:
»Hvilken erfarenhet har vunnits vid den under senare åren särdeles
lilliga byggnadsverksamheten angående sättet för jernvägsanläggningars ut¬
förande (generalentreprenad, större ackord, mindre ackord eller byggande
under egen förvaltning) och hvilket af dessa byggnadssätt erbjuder största
garanti för ett solidt och billigt utförande?»
A frågan lemnade konferensen följande svar:
»Efter det material till frågans besvarande, som föreligger, synes frå¬
gan utan allt tvifvel vara afgjord till förkastande af generalentreprenader
och större ackorder och till fördel för byggande under egen förvaltning
med mindre ackord.»
Detta den stora tyska konferensens yttrande har antagligen, om än
icke föranledt, åtminstone bidragit till den öfvergång från generalentre¬
prenaden till byggande under egen förvaltning, som under de senare åren
mer och mer inom Tyskland egt rum.
Kan alltså på erfarenhetens väg visshet icke ernås om hvilketdera
af ifrågavarande system för jernvägsbyggnaders utförande, som är billigast,
finnas dock åtskilliga sannolikhetsskäl för att entreprenaden kan medföra
besparing.
Främst får då erinras, att samma skäl som tala för beting i stället
för arbete mot dagspenning, i stort taget äfven gälla för entreprenad.
1 betinget är det kroppsarbetarnes flit och omtanke, som eggas ge¬
nom hoppet om vinst, i entreprenaden arbetar jemväl hufvudledaren,
d. v. s. entreprenören, under samma förhoppning om vinst, hvarförutom,
der entreprenören använder tantiémesystemet vid uppgörelsen med sina
o
66
ingeniörer, äfven desse blifva direkt intresserade i att det arbetas billigt;
och den egna fördelen är ju alltid en kraftig sporre till omtanke och
ansträngning. Visserligen begagnar entreprenören äfven ingeniörer mot
fast aflöning; men dessa stå till honom i icke alldeles samma förhållande,
som till eu styrelse. Denna senare måste nemligen i vanliga fall med
en viss hänsyn till ålder i tjensten, studier in. in. välja sina biträden, eu
hänsyn, som entreprenören deremot jemförelsevis mindre behöfver fästa
sig vid.
Hvad särskildt entreprenadsystemet för den enskilde jernvägsbygga-
ren vidkommer, kan derjemte påpekas, att entreprenaden sätter honom i
stånd att med större noggrannhet, än eljest, beräkna det belopp, han för
sill banas fullbordande behöfver; till följd hvaraf han kan med större
säkerhet ordna sin penningeanskaffning, än vid byggnad under egen för¬
valtning; och trots den mindre talrika kontrollpersonal, som i allmänhet
blifvit af de enskilda styrelserna använd, hafva dock de af dem anlagda
jernvägar i de flesta fall blifvit utförda till de kontrollerande statsmyn¬
digheternas belåtenhet.
Den enskilde jernvägsbyggaren kan dessutom vid valet af entreprenör
förfara med fullständig frihet och till täflan inbjuda endast dem, för
hvilka han har förtroende, samt på detta sätt möjliggöra entreprenadens
verkställande med den minst kostsamma kontroll och med ringa eller ingen
risk för försummelse i afseende å ingångna förbindelsers fullgörande; och
dessa fördelar förringas ej här af några nämnvärda olägenheter, enär jern-
vägens längd oftast ej är större, än att den kan i sin helhet utbjudas
och risken för konjunkturvexlingar, som skulle kunna föranleda entrepre¬
nören att af denna anledning höja sitt anbud, är ringa eller ingen.
I fråga åter om generalentreprenad vid statsjernvägarne och särskildt
vid den bana, om hvilken här är fråga, ställer sig saken annorlunda.
Koinitén torde knappast behöfva förutsätta, det någon tänker på möjlig¬
heten att utbjuda hela jernvägen Sollefteå—Luleå i eu enda entreprise.
Detta omöjliggöres redan af det sätt, hvarpå besluten om stambanors
byggande i allmänhet fattas, nemligen så, att Riksdagen beslutar, att eu
stambana af en viss betydligare längd skall för statens räkning utföras,
67
men icke på eu gång utan i smärre poster beviljar och anvisar de erfor¬
derliga medlen, ett tillvägagående, som erbjuder flere och säkrare fördelar
än de ovissa, som kunde af en generalentreprenad i ofvannämnda omfatt¬
ning påräknas. Det återstode således, att på generalentreprenad upplåta
de delar af den beslutade stambanan, som kunde byggas med de sär¬
skilda anvisningarna. Redan utbjudandet af äfven en sådan entreprenad
ställer sig dock helt annorlunda för staten än för den enskilde. Man har
i Tyskland försökt att till täflan inbjuda endast några få såsom duglige
och samvetsgranne kände entreprenörer, alldeles som nu vid de enskilda
banorna inom landet eger rum, men detta förfaringssätt har å de från
täflan uieslutne entreprenörernes sida' föranledt sådana klagomål och till¬
vitelser mot vederbörande förvaltning för partiskhet och mannamån, att
man omsider måst medgifva allmän och offentlig konkurrens för hugade
spekulanter utan undantag i fråga om större delen af de till jern vägs¬
byggnaderna hörande arbeten.
I enlighet med den princip, hvarpå ett följdriktigt genomförd t entre¬
prenadsystem hvilar, lemnas utförandet af de för generalentreprenad af-
sedda arbetena åt den bland spekulanterna, som afgifvit lägsta anbudet
och tillika förmår ställa nöjaktig säkerhet. I stället för att den bepröf-
vade dugligheten hos den täflande entreprenören utgör grunden för för¬
troendet att utföra arbetet, kommer, då konkurrensen varder fri och
allmän, grunden för detta förtroende att blifva en annan, nemligen be¬
skaffenheten af den säkerhet, som ställes, hvilken vid generalentreprenad
af den storlek, hvarom här är fråga, är ur flere synpunkter mycket vansk¬
lig att uteslutande bygga på. Ty för så vidt icke fordringarna på sä¬
kerhetens beskaffenhet skärpas ända derhän, att de faktiskt endast genom
medverkan af några få rike förläggare kunna uppfyllas, är det nödvän¬
digt att i den mån modifiera sagda fordringar, att säkerheten blott vid
tiden för pröfningen finnes tillfredsställande. Eu så beskaffad säkerhet är
naturligtvis underkastad vexlingar i följd af dödsfall, förändrad affärs¬
ställning i landet o. s. v. och olägenheterna deraf kunna endast i ringa
mån förekommas genom en bestämmelse, att säkerheten skall tid efter
annan förnyas. Om nemligen den en gång antagne entreprenören icke
68
är i tillfälle till sådan förnyelse, måste ny täflan om återstående arbetens
öfvertagande af annan entreprenör anställas, och i sådant fall naturligtvis
under minskade utsigter att erhålla billiga anbud.
I ett afseende varder den stälda säkerheten, huru stränga fordrin¬
garna å densamma än må vara, alltid otillräcklig, nemligen för den hän¬
delse att entreprenören icke fullbordar åtagna arbeten å bestämd tid. De
i fixa penningebelopp uppskattbara förluster, som i sådant fall uppstå,
kunna visserligen ersättas, om säkerheten dertill lemnar tillgång, men för
den skada för den allmänna rörelsen, som förorsakas genom ett på för¬
hand icke beräknadt uppskof med arbetenas fullbordan, finnes icke något
medel att skydda sig.
Nödvändigheten af fri täflan och dermed följande risk att erhålla en
mindre kunnig eller samvetsgrann entreprenör, medför vidare nödvändig¬
heten för staten att hålla vida större kontrollpersonal än den enskilda
jernvägsdirektionen, som eger valfrihet i afseende på entreprenör. Öfver
de arbeten, generalentreprenören utför, måste nemligen staten utöfva en
oaflåtlig och i alla detaljer strängt genomförd kontroll; och hvilken per¬
sonal härför erfordras, visar sig bäst vid eu blick på förhållandena i de
länder, der man för statens jernvägsanläggningar tillämpat generalentre-
prenadsystemet, och hvarest kontrollpersonalen, såsom ofvan är nämndt,
varit och är större än den man nu i Sverige använder för både ledningen
och utförandet af motsvarande arbeten.
Deremot minskas behofvet af den personal, hvilken nu erfordras vid
förvaltningen af arbetsmaterielen samt dennas redovisning och bokföring,
men att realisera förrådet för att kunna indi’aga. den dervid anstälda per¬
sonal, torde vara mindre välbetänkt, ty derigenom skulle staten så godt
som afskära möjligheten för sig att förkasta för högt tilltagna entreprenad-
anbud och eventuel utföra arbetena under egen förvaltning. För när¬
varande är nemligen inom landet antalet jernvägsentreprenörer, som skulle
kunna täfla om generalentreprenad å statsbanan, icke större, än att dessa
kunna sammansluta sig om ett gemensamt anbud; hvarigenom förhopp¬
ningen om verksam konkurrens blefve illusorisk; och för att möta sa väl
denna eventualitet, som risken att möjligen behöfva öfvertaga en försumlig
69
entreprenörs återstående arbeten, måste arbetsförrådet bibehållas. Eljest
blefve den för den först upplåtna bandelen antagne generalentreprenören
vid utbjudande af nästföljande bandelar försatt i så stark ställning, gent¬
emot så väl staten, som nya spekulanter, att täflan blefve i hög grad
försvårad. Till sist måste till olägenheterna af generalentreprenad räknas,
att, ehuru den naturligtvis förutsätter förberedande fullständiga undersök¬
ningar, åtföljda af noggranna kostnadsberäkningar samt en i alla detaljer
strängt genomförd plan för arbetenas utförande, upprättad genom statens
försorg och af dess ingeniörer, dermed dock icke kan förekommas, att
under arbetenas fortgång, förhållanden möjligen yppas, hvilka icke kunnat
förutses; och då entreprenören vid kontraktssummans bestämmande måste
vara beredd att möta konjunkturvexlingar och andra oförutsedda händelser,
som kunna inträffa, så måste på grund deraf anbudet ställas högre, än den
ursprungligen beräknade kostnaden eljest skulle kraft.
Dessa och flere dylika skäl, jemförda med den omständighet, att
någon bindande bevisning ej kunnat förebringas derom, att ovilkorligt
entreprenadsystem medför eller medfört sådana fördelar, att dessa böra
föranleda till en fullständig öfvergång från hittills antagen praxis vid
jernvägsarbetenas utförande, synas derför mana till försigtighet, så att
man icke öfvergifver det goda, man eger i det gamla, för ett nytt, som
måhända kan vara bättre i vissa fall, men med säkerhet måste medföra
olägenheter i andra och som dertill hos oss är nästan alldeles opröfvadt
i hvad det rörer statsbanebyggande.
Deraf följer dock icke, att man ej bör försöka en utveckling af arbets-
betinget i riktning mot entreprenaden, men med undvikande af de olägen¬
heter, som påtagligen äro förknippade med entreprenad i större omfatt¬
ning (generalentreprenad) och som ofvan påvisats.
För det system, som hittills varit vid statsbanearbetena tillämpadt,
har det ej heller varit främmande att begagna sig af de fördelar, som
entreprenaden i mindre omfattning erbjuder, ehuru med undantag i fråga
om Värtabanan den i allmänhet endast omfattat husbyggnader. Det
synes då ligga nära till hands att utsträcka denna art af entreprenad äfven
till andra arbeten, hvilka äro af den beskaffenhet, att de egna sig för
70
utförande genom entreprenör. Derigenom att vederbörande arbetsför-
valtning sjelf skulle komma, att utföra alla sådana arbeten, der större
noggrannhet och ingeniörsskicklighet är af nöden, kommer antagligen
ingeniörspersonal att finnas samlad å de bansträckor, som äro under ar¬
bete. Genom denna personal torde styrelsen utan svårighet kunna utöfva
erforderlig tillsyn å de arbeten, hvilka anses kunna anförtros åt eu eller
flere under arbetsbefälets kontroll arbetande, men af dess arbetsledning
oberoende entreprenörer.
Att fullständigt bestämma gränsen mellan och omfattningen af de
arbeten, som skola på entreprenad utbjudas eller icke, bör enligt Komiténs
åsigt öfverlemnas åt styrelsen; likasom styrelsen jemväl i fråga om de
arbeten, som utbjudits på entreprenad, bör ega rättighet att, efter pröfning
af de inkomna entreprenadanbuden, afgöra huruvida dessa äro af den be¬
skaffenhet, att de böra antagas eller om icke möjligen det skulle bereda
staten större fördelar att på annat sätt låta utföra arbetena; och torde
vid all entreprenad täflingen böra blifva fri och allmän.
Såsom exempel på sådana arbeten, som synas kunna utlemnas på
entreprenad, får Komitén nämna stations- och andra husbyggnader, jord-
schaktning, bergsprängning, hägnader, trummor i allmänhet, samt större
murningsarbeten.
Genom en på detta sätt ordnad entreprenad kunna visserligen icke
alla, men dock en väsentlig del af de olägenheter, som vidlåda general-
entreprenaden, undvikas. Det varder icke nödvändigt att, allenast för att
kunna åstadkomma en entreprenad, anvisa medel på en gång till full¬
bordande af större delar af banan än som anses vara i och för sig
önskligt; och genom att till entreprenören uthyra tillgänglig arbets-
materiel, kan staten draga nytta äfven af den del af samma materiel,
som, ifall entreprenör för vissa arbeten antages, icke af staten begagnas.
Derigenom bör dels vinnas minskad entreprenadsumma och dels före-
kommas, att en en gång antagen entreprenör kommer i en bättre ställ¬
ning i förhållande till möjligen uppträdande spekulanter på samma slags
arbeten å en annan del af banan.
Genom den mindre omfattning, som ifrågavarande entreprenad kom¬
71
mer att erhålla, varder dessutom sannolikheten större för att flere entre¬
prenörer skola komma att inlåta sig på täflan, helst någon betydligare
svårighet att ställa säkerhet för gjorda åtaganden här icke bör komma
att förefinnas. Vådan af försummelser, som föranleda tidsutdrägt, varder
jemväl vida mindre vid denna entreprenad än vid generalentreprenaden,
i det att staten har vida lättare att ingripa och sjelf låta fullgöra de
försummade arbetena.
På grund af hvad nu blifvit anfördt i fråga om entreprenadsystemets
tillämpande vid byggandet af stambanan genom öfra Norrland från Sol¬
lefteå till Luleå får Komitén alltså såsom sin åsigt uttala, att Komitén
saknar tillräckliga skäl att nu förorda eu ovilkorlig öfvergång till fullständigt,
entreprenadsystem, men tillstyrker, det vederbörande förvaltning må erhålla
uppdrag att vare sig på beting eller, efter pröfning af infordrade anbud, på
entreprenad låta utföra större eller mindre del af arbetet, derest förvaltningen
finner sådant med statens fördel förenligt.
De resultat, till hvilka Komitén för sin del vid fullgörande af det
Komitén nådigst lemnade uppdrag kommit, äro följaktligen:
att utvecklingen i de tre öfra norrländska länen nu nått eu sådan
stadga, att befolkningen derstädes väl förtjenar det kraftiga stöd till ytter¬
ligare förkofran och framsteg, som en stambana bereder;
att omfattningen och beskaffenheten af den trafik, som är att påräkna
för ifrågavarande stambana, synas böra utesluta användandet af vare sig
mindre spårvidd, lättare öfverbyggnad eller skarpare lutningar, än vid
statens hittills byggda jernvägar i Norrland användas;
att deremot andra förenklingar i byggnadssätt kunna vidtagas för
kostnadernas nedsättande utan att en afsevärd minskning i jernvägens
trafikförmåga deraf varder en följd;
att, med iakttagande af dylika förenklingar, luden Hjelta—Aspeå—
(jidea—Vännäs—Uddfors—Öfver-Luleå, upptagande eu sträcka af 535,7 5
kilometer, skulle kunna byggas för eu kostnad i ett för allt af 27,437,750
kronor, rörlig materiel häri inberäknad;
72
att i fråga om den trafikinkomst, som ifrågavarande stambana kan
antagas komma att lemna, nettoinkomsten deraf torde redan i början ut¬
härda jemförelse med motsvarande inkomst vid en del af rikets nu tra¬
fikerade stambanor och inom eu icke aflägsen framtid antagligen öfver¬
träffa densamma; samt slutligen
att Kömitén saknar tillräckliga skäl att nu förorda en ovilkorlig
öfvergång till fullständigt entreprenadsystem, men tillstyrker, det veder¬
börande förvaltning må erhålla uppdrag att vare sig på beting eller, efter
pröfning af infordrade anbud, på entreprenad låta utföra större eller mindre
del af arbetet, derest förvaltningen finner sådant med statens fördel för¬
enligt,
Stockholm den 14 December 1885.
GUSTAF RYDING.
F. v. Essen. A» F. 0. Cederborg. Rudolf Cronstedt.
llj. Elwortli. P. 0. Hörnfeldt. C. Jeliander.
F. v. Krusenstierna. J. E. Wikstén.
C. 11. Troilias.
——J—DhhH
TABELLER
TILL BETÄNKANDET
JST:ris 1—44.
'
3
Tub. N:r 1.
Vesternorrlands län.
Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.
0 m r å d e.
.
|
Ytinnehåll, sv.
|
qv.-mil.
|
Folkmängd
|
Inbyggare
på hvarje
|
Land.
|
Vatten.
|
Summa.
|
1880.
|
qv.-mil
land.
|
Hela Sverige ........................
|
8,552,3 6
|
317,57
|
3,869,9 3
|
4,565,668
|
1,285
|
Ångermanland * .....................
|
145,39
|
8,27
|
153,6 6
|
102,983
|
708
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
Säbrå _________________________________
|
6,1 4
|
0,23
|
6,3 7
|
8,628
|
1,400
|
Gudmundrå...........................
|
4,21
|
0,4 2
|
4,6 3
|
6,534
|
1,560
|
Nora....................................
|
3,28
|
0,4 0
|
3,6 8
|
5,990
|
1,826
|
Boteå ..............................
|
8,6 3
|
0,50
|
9,13
|
9,450
|
1,095
|
Sollefteå ..............................
|
8,46
|
0,40
|
8,86
|
8,132
|
961
|
Resele..................................
|
17,5 3
|
1,09
|
18,62
|
5,924
|
339
|
Ramsele ______________________________
|
36,43
|
2,7 8
|
39,2 1
|
11,505
|
316
|
! Nordingrå ...........................
|
4,74
|
0,16
|
4,90
|
7,087
|
1,495
|
Nätra .................................
|
32,13
|
1,09
|
33,22
|
13,376
|
416
|
Själevad ..............................
|
11,69
|
0,5 2
|
12,21
|
9,514
|
814
|
Arnäs ..................................
|
11,80
|
0,6 8
|
12,48
|
11,473
|
972
|
Socknarna i N. Ångermanland.
|
|
|
|
|
|
1 Nordingrå ...........................
|
1,65
|
0,0 6
|
1,71
|
3,352
|
2,032
|
Ullånger ..............................
|
1,30
|
0,0 4
|
1,34
|
1,672
|
1,286
|
Vibyggerå ...........................
|
1,79
|
0,06
|
1,85
|
2,063
|
1,153
|
i Nätra .................................
|
3,0 7
|
0,16
|
3,2 3
|
4,777
|
1,556
|
Sidensjö _______________________________
|
3,2 6
|
0,1 3
|
3,39
|
2,468
|
757
|
S Skorped ..............................
|
3,8 7
|
0,10
|
3,9 7
|
1,682
|
435
|
Anundsjö..............................
|
21,55
|
0,70
|
22,25
|
4,385
|
203
|
Själevad ..............................
|
2,48
|
0,1 7
|
2,65
|
5,470
|
2,206
|
Mo .....................................
|
1,46
|
0,0 2
|
1,48
|
1,739
|
1,191
|
Björna.................................
|
7,75
|
0,3 3
|
8,0 8
|
2,305
|
297
|
Arnäs .................................
|
2,90
|
0,17
|
3,07
|
4,397
|
1,516
|
Gideå och Trehörningsjö _________
|
6,04
|
0,4 7
|
6,51
|
3,896
|
645
|
Grundsunda ........................
|
2,8 6
|
0,04
|
2,90
|
3,180
|
1,112
|
* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad (0,3 5 qv.-mil land och 5,370 inb.).
4
Tal). N:r 2.
Vesternorrlands län.
Folkmängd och folkökning 1810—1884.
0 in r å d e.
|
F
|
0 1
|
v m ä n g
|
d.
|
Folkökning, %.
|
|
1810
|
1840
|
1860
|
1880
|
1884
|
1811—84! 1861 —84
|
Vesternorrlands län_________
|
60,500
|
85,875
|
116,669
|
169,195
|
181,808
|
200
|
56
|
nemligen:
|
|
|
|
|
|
|
|
Medelpad.....................
|
19,965
|
28,814
|
40,743
|
66,212
|
71,978
|
261
|
78
|
Ångermanland ...............
|
40,535
|
57,061
|
75,926
|
102,983
|
109,830
|
171
|
45
|
Fögderier (i Ångermani.)
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra Ångermani. Nedre...
|
13,815
|
17,920
|
22,424
|
30,602
|
33,044
|
139
|
47
|
Södra Ångermani. Öfre ...
|
7,180
|
11,560
|
16,833
|
25,561
|
27,418
|
282
|
63
|
Norra Ångermani. .........
|
17,565
|
25,237
|
33,158
|
41,450
|
43,712
|
149
|
32
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå ........................
|
4,081
|
5,216
|
6,581
|
8,628
|
8,955
|
119
|
36
|
Gn dmim drå ..................
|
2,373
|
3,353
|
3,991
|
6,534
|
7,280
|
207
|
82
|
Nora...........................
|
3,114
|
4,124
|
4,727
|
5,990
|
6,517
|
109
|
38
|
Boteå ........................
|
4,247
|
5,227
|
7,125
|
9,450
|
10,292
|
142
|
44
|
Sollefteå .................. ..
|
2,792
|
4,433
|
6,052
|
8,132
|
8,649
|
210
|
43
|
Resele ........................
|
1,648
|
2,497
|
3,884
|
5,924
|
6,338
|
285
|
63
|
Ramsele _____________________
|
2,740
|
4,630
|
6,897
|
11,505
|
12,431
|
354
|
80
|
Nordingrå....................
|
4,239
|
5,331
|
6,604
|
7,087
|
7,253
|
71
|
10
|
Nätra ________________________
|
5,971
|
8,160
|
10,393
|
13,376
|
14,055
|
135
|
35
|
Själevad .....................
|
3,333
|
5,089
|
6,915
|
9,514
|
10,259
|
208
|
48
|
Arnäs ........................
|
4,022
|
6,657
|
9,246
|
11,473
|
12,145
|
202
|
31
|
Socknar.
Säbrå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå *......................
|
1,757
|
2,163
|
2,701
|
4,333
|
4,568
|
160
|
69
|
S tigsjö ------------------------
|
892
|
1,250
|
1,707
|
1,898
|
1,901
|
113
|
11
|
Viksjö ................
|
622
|
929
|
1,185
|
1,295
|
1,323
|
113
|
12
|
Häggdånger ..................
|
810
|
874
|
988
|
1,102
|
1,163
|
44
|
18
|
* I Säbrå socken ingår här Hernösands centralhospital.
Tab. N:r 2. (Forts.)
ö
Område.
|
F
|
0 1 1
|
m ä
|
n g
|
d.
|
F olköknii
|
g, %■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1810
|
1840
|
1800
|
1880
|
1884
|
1811-84
|
18G1-84
|
Gudmundrå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gudmundrå..................
|
1,225
} 1,148
|
1,551
|
2,004
/ 1,536
\ 451
|
4,163
1,856
515
|
4,643
2,134
503
|
279
|
|
132
|
Högsjö .........................
Hernsö ........................
|
1,802
|
j 130
|
f
l
|
39
12
|
Nora tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nora...........................
|
1,470
|
2,215
|
2,517
|
2,673
|
2,884
|
96
|
|
15
|
Bjertrå ........................
|
1,044
|
1,179
|
1,502
|
2,424
|
2,724
|
161
|
|
81
|
Skog...........................
|
600
|
730
|
708
|
893
|
909
|
152
|
|
28
|
Boteå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Torsåker ._...................
|
592
|
721
|
847
|
946
|
1,042
|
76
|
|
23
|
Ytter-Lännäs ...............
|
1,071
474
|
1,345
|
2,083
758
|
3,392
839
|
3,862
925
|
261
|
|
85
|
Dal ... .......................
|
631
|
95
|
|
22
|
Boteå med Gålsjö bruk ...
|
732
|
931
|
1,201
|
1,404
|
1,445
|
97
|
|
20
|
Styrnäs ........................
|
639
|
663
|
930
|
1,229
|
1,353
|
112
|
|
45
|
Öfver-Lännäs .............
|
546
|
626
|
830
|
1,002
629
|
986
|
81
|
|
19
|
Sånga ........................
|
193
|
310
|
476
|
667
|
246
|
|
14
|
Sollefteå tingslag.
|
|
Sollefteå .....................
|
812
|
1,156
|
1,542
|
2,289
|
2,579
|
218
|
|
67
|
Multrå ........................
|
459
|
634
|
777
|
1,134
|
1,178
|
157
|
|
52
|
Ed..............................
|
391
|
594
|
831
|
1,181
|
1,151
|
194
|
|
39
|
Långsele _____ _______________
|
518
|
1,043
|
1,592
|
2,097
|
2,273
|
339
|
|
43
|
Graninge (länsdel) __________
|
612
|
1,006
|
1,310
|
1,440
|
1,480
|
142
|
|
13
|
Resele tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resele ........................
|
768
|
1,070
|
1,513
|
1,952
|
2,031
|
164
|
|
34
|
Adals-Liden ..................
|
469
|
726
|
1,144
|
1,853
|
1,990
|
324
|
|
74
|
Junsele........................
|
411
|
701
|
1,227
|
2,183
|
2,398
|
483
|
|
95
|
Ramsele tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helgurn .....................
|
794
|
1,083
|
1,527
|
2,136
|
2,282
|
187
|
|
49
|
Ramsele .....................
|
762
|
1,331
|
1,672
|
2,733
|
2,937
|
285
|
|
76
|
Ström (länsdel) ............
|
—
|
—
|
117
|
227
|
269
|
—
|
|
130
|
Edsele ........................
|
415
|
655
|
984
|
1,507
|
1,529
|
268
|
|
55
|
Bodum........................
|
231
|
370
|
499
|
1,016
|
1,120
|
385
|
|
124
|
Fjällsjö........................
|
252
|
532
|
912
|
1,589
|
1,809
|
618
|
|
98
|
6
T eib. N:r 2. (Forts.)
O m r å cl e.
F o 1 k m ä n
1810 1840
1800
1880
1884
1811-84
Folkökning, %.
1801-84
Tåsjö------------------------
Dorotea (länsdel).........
Nordinera tingslag.
Nordingrå..................
Ullånger ..................
Vibyggerå------------------
Nätt a tingslag.
Nät ra .....................
Sidensjö __________________
Skorped .................
Anundsjö ._...............
Själevads tingslag.
286
1,941
1,024
1,274
2,246
1,482
398
1,845
Siälevad ---------------------
Mo ......................
|
j 2,788
535
|
Björna ........................
Arnäs tingslag.
Arnäs ...... ..........
|
2,157
J 757
1,108
|
Clideå ........................
Trehörningsjö _______________
Grundsunda..................
|
Stad.
|
|
Hernösand *..................
|
1,975
|
659
2,498
1,148
1,685
2,863
1,966
727
2,604
\ 3,172
| 844
1,073
2,948
1,943
1,766
2,344
1,155
3,092
1,484
2,028
3,933
2,094
1,207
3,159
4,092
1,359
1,464
3,694
2,934
2,618
3,511
2,188
109
3,352
1,672
2,063
4,777
2,468
1,682
4,385
5,470
1,739
2,305
4,397
/ 2,790
| 1,106
3,180
5,370
2,393
92
3,429
1,692
2,132
4,921
2,509
1,696
4,848
6,001
1,831
2,427
4,584
2,954
1,160
3,447
737
77
65
67
119
69
326
163
181
354
113
443
211
186
107
11
14
5
25
12
41
53
/ 47
\ 35
66
24
40
32
61
* Jlernö församlings folkmängd är för alla åren räknad till staden.
Tab. N:r 3.
Vesternorrlands län.
Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.
|
Folkmängd.
|
|
Under
|
åren 1861-—1880.
|
|
Område.
|
1860
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
< öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflygt-
ning (—).
|
Vesternorrlands län......
|
116,638
|
169,086
|
98,192
|
56,827
|
41,365
|
52,448
|
+ 11,083
|
nemligen:
|
|
|
|
|
|
Medelpad ..................
|
40,743
|
66,212
|
35,475
|
20,271
|
15,204
|
25,469
|
+ 10,265
|
Ångermanland ............
|
75,895
|
102,874
|
62,717
|
36,556
|
26,161
|
26,979
|
+
|
818
|
Fögderier.
(i Ångermanland)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra Ångermani. Nedre
|
22,424
|
30,593
|
18,405
|
11,518
|
6,887
|
8,169
|
+
|
1,282
|
Södra Ångermani. Öfre...
|
16,802
|
25,525
|
15,409
|
7,245
|
8,164
|
8,723
|
+
|
559
|
Norra Ångermanland ...
|
33,158
|
41,386
|
26,158
|
15,726
|
10,432
|
8,228
|
—
|
2,204
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå........................
|
6,581
|
8,628
|
5,196
|
3,332
|
1,864
|
2,047
|
+
|
183
|
Gudmundrå ...............
|
3,991
|
6,534
|
3,650
|
2,093
|
1,557
|
2,543
|
+
|
9861
|
Nora ........................
|
4,727
|
5,990
|
3,743
|
2,518
|
1,225
|
1,263
|
+
|
381
|
Boteå........................
|
7,125
|
9,441
|
5,816
|
3,575
|
2,241
|
2,316
|
+
|
75
|
Sollefteå.....................
|
6,052
|
8,141
|
4,856
|
2,767
|
2,089
|
2,089
|
+
|
0
|
Resele _____________________
|
3,884
|
5,988
|
3,604
|
1,618
|
1,986
|
2,104
|
+
|
118
|
Ramsele.....................
|
6,866
|
11,396
|
6,949
|
2,860
|
4,089
|
4,530
|
+
|
441
|
Nordingrå..............
|
6,604
|
7,087
|
4,299
|
3,031
|
1,268
|
483
|
_
|
785
|
Nätra..................
|
10,393
|
13,312
|
8,284
|
5,039
|
3,245
|
2,919
|
—
|
326
|
Själevad
|
6,915
|
9,514
|
6,098
|
3,477
|
2,621
|
2,599
|
—
|
22
|
Arnäs.....................
|
9,246
|
11,473
|
7,477
|
4,179
|
3,298
|
2,227
|
—
|
1,071
|
Socknar.
Säbrå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå................
|
2,644
|
4,274
|
2,436
|
1,628
|
808
|
1,630
|
+
|
822
|
Stigsjö ---------------------
|
1,707
|
1,898
|
1,198
|
764
|
434
|
191
|
|
243
|
Viksjö ..............
|
1,185
|
1,295
|
862
|
436
|
426
|
no
|
—
|
316
|
Häggdånger ___________ ...
|
988
|
1,102
|
675
|
487
|
188
|
114
|
—
|
74
|
8
Idb. N:r 3. (Forts.)
0 m r å d e.
|
Folkmängd.
|
|
Under
|
åren 1861 —1880.
|
|
18G0
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Således:
Öfverskott
af in- (+)
eller utflytt¬
ning (—).
|
Gudmundrå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gudmundrå _______________
|
2,004
|
4,163
|
2,192
|
1,187
|
1,005
|
2,159
|
+ 1,154
|
Högsjö ...................~
|
1,536
|
1,856
|
1,124
|
707
|
417
|
320
|
—
|
97
|
Hemsö .................—
|
451
|
515
|
334
|
199
|
135
|
64
|
—
|
71
|
Nora tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nora ........................
|
2,517
|
2,673
|
1,582
|
1,120
|
462
|
146
|
—
|
316
|
Bjertrå .....................
|
1,502
|
2,424
|
1,608
|
1,006
|
602
|
922
|
+
|
320
|
Skog .....................—
|
708
|
893
|
553
|
392
|
161
|
185
|
+
|
24
|
Boteå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Torsåker ..................
|
847
|
946
|
654
|
440
|
214
|
99
|
—
|
115
|
Ytter-Lännäs................
|
2,083
|
3,392
|
1,967
|
1,158
|
809
|
1,309
|
+
|
500
|
Dal...........................
|
758
|
839
|
480
|
298
|
182
|
81
|
—
|
101
|
Boteå........................
|
1,009
|
1,230
|
793
|
505
|
288
|
221
|
—
|
67
|
Gålsjö .....................
|
192
|
174
|
91
|
49
|
42
|
— 18
|
—
|
60
|
Styrnäs_____________________
|
930
|
1,229
|
786
|
489
|
297
|
299
|
+
|
2
|
Öfver-Lännäs_______________
|
830
|
1,002
|
659
|
406
|
253
|
172
|
—
|
81
|
Sånga........................
|
476
|
629
|
386
|
230
|
156
|
153
|
—
|
3
|
Sollefteå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sollefteå....................
|
1,542
|
2,289
|
1,259
|
787
|
472
|
747
|
+
|
275
|
Multrå .....................
|
777
|
1,134
|
695
|
406
|
289
|
357
|
+
|
68
|
Ed...........................
|
831
|
1,181
|
674
|
418
|
256
|
350
|
+
|
94
|
Långsele
|
1,592
|
2,097
|
1,283
|
704
|
579
|
505
|
—
|
74
|
Graninge (länsdel) ______
|
1,310
|
1,440
|
945
|
452
|
493
|
130
|
—
|
363
|
Resele tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resele .....................
|
1,513
|
1,952
|
1,073
|
570
|
503
|
439
|
—
|
64
|
Ådals-Liden _______________
|
1,144
|
1,853
|
1,201
|
518
|
683
|
709
|
+
|
26
|
Junsele _____________________
|
1,227
|
2,183
|
1,330
|
530
|
800
|
956
|
+
|
156
|
Ramsele tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helgum....................
|
1,527
|
2,136
|
1,276
|
693
|
583
|
609
|
+
|
26
|
Ramsele.....................
|
1,672
|
2,733
|
1,760
|
691
|
1,069
|
1,061
|
—
|
8
|
9
Tub. N:r 3. (Forts.)
|
Folkmängd.
|
|
Under
|
åren 1861—1880.
|
0 m rå de.
|
1860
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflygt-
ning (—)•
|
Ström (länsdel)
|
117
|
227
|
155
|
62
|
93
|
no
|
+ 17
|
Edsele .....................
|
984
|
1,507
|
872
|
386
|
486
|
523
|
+ 37
|
Bodum ---------------------
|
499
|
1,016
|
588
|
207
|
381
|
517
|
+ 136
|
Fjällsjö .....................
|
912
|
1,589
|
934
|
339
|
595
|
677
|
+ 82
|
Tåsjö........................
|
1,155
|
2,188
|
1,364
|
482
|
882
|
1,033
|
+ 151
|
Nordingrå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordingrå..................
|
3,092
|
3,352
|
2,049
|
1,488
|
561
|
260
|
— 301
|
Ullånger.....................
|
1,484
|
1,672
|
1,065
|
702
|
363
|
188
|
— 175
|
Vibyggerå ... ..............
|
2,028
|
2,063
|
1,185
|
841
|
344
|
35
|
— 309
|
Nätra tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nätra........................
|
3,933
|
4,777
|
2,940
|
2,071
|
869
|
844
|
— 25
|
Sidensjö.....................
|
2,094
|
2,468
|
1,615
|
1,040
|
575
|
374
|
— 201
|
Skorped.....................
|
1,207
|
1,682
|
1,070
|
600
|
470
|
475
|
+ 5
|
Anundsjö ..................
|
3,159
|
4,385
|
2,659
|
1,328
|
1,331
|
1,226
|
— 105
|
Själevads tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Själevad.....................
|
4,092
|
5,470
|
3,485
|
2,175
|
1,310
|
1,378
|
+ 68
|
Mo_..........................
|
1,359
|
1,739
|
1,072
|
610
|
462
|
380
|
— 82
|
Björna .....................
|
1,464
|
2,305
|
1,541
|
692
|
849
|
841
|
— 8
|
Arnäs tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Arnäs....................-----
|
3,694
|
4,397
|
2,738
|
1,702
|
1,036
|
703
|
— 333
|
Gideå och Trehörningsjö
|
2,934
|
3,896
|
2,729
|
1,311
|
1,418
|
962
|
— 456
|
Grundsunda ...............
|
2,618
|
3,180
|
2,010
|
1,166
|
844
|
562
|
— 282
|
Stad.
|
|
|
|
|
|
|
|
Hernösand..................
|
3,511
|
5,370
|
2,745
|
2,067
|
678
|
1,859
|
+ 1,181
|
2
10
Tab. N:r 3. (Forts.)
18G1 —1880 årligen på 1,000 inb.
0 m r å cl e.
|
Medel-
folkmängd
1861—1880.
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Öfverskott
af in- eller
utflyttning.
|
Hela Sverige ....___________
|
4,233,000
|
30,9
|
19,2
|
11,7
|
8,3
|
|
3,4
|
Ångermanland ..............
|
88,200
|
35,5
|
20,7
|
14,8
|
15,3
|
+
|
.0,5
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå_____________________
|
7,600
|
34,2
|
21,9
|
12,3
|
13,5
|
+
|
1,2
|
Gudmundrå _______________
|
5,000
|
36,5
|
20,9
|
15,6
|
25,4
|
+
|
9,8
|
Nora ...............
|
5,300
|
3.5,3
|
23,8
|
11,5
|
11,9
|
+
|
0,4
|
Boteå .................
|
8,100
|
35,9
|
22,1
|
13,8
|
14,3
|
+
|
0,5
|
Sollefteå____________
|
7,000
|
34,7
|
19,8
|
14,9
|
14,9
|
+
|
0,o
|
Resele __________
|
4,900
|
36,8
|
16,5
|
20,3
|
21,5
|
+
|
1,2
|
Ramsele...........
|
9,10.0
|
38,2
|
15,7
|
22,5
|
24,9
|
+
|
2,4
|
Nordingrå ........
|
6,800
|
31,6
|
22,3
|
9,3
|
3,6
|
|
5,7
|
Nätra..............
|
11,800
|
35,1
|
21,4
|
13,7
|
12,4
|
_
|
1,3
|
Själevad_________
|
8,100
|
37,6
|
21,4
|
16,2
|
16,0
|
_
|
0,2
|
Arnäs______________
|
10,200
|
36,7
|
20,5
|
16,2
|
10,9
|
—
|
5,3
|
Hernösands stad.....
|
O
o
CO
|
31,9
|
24,o
|
7,9
|
21,6
|
+
|
13,7
|
11
Tab. N:r 4.
Vesternorrlands län.
Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1865.
Område.
|
Ytinne¬
håll
|
Deraf
|
Område.
|
Ytinne¬
håll
|
Deraf
|
(land)
tunnland.
|
odlad
jord.
|
naturlig
äng.
|
(land)
tunnland.
|
odlad
jord.
|
naturlig
äng.
|
Ångermanland *.
Tingslag.
|
3,370,063
|
73,763
|
152,865
|
Socknarna i N.
Angermanl.
Nordingrå ......
Ullånger .........
|
38,186
30,086
|
2,371
1,347
|
3,634
1,844
|
Säbrå ............
|
142,097
|
6,669
|
9,336
|
Vibyggerå ------
|
41,425
|
1,404
|
2,684
|
Gudmundrå......
|
97,431
|
4,870
|
2,599
|
Nätra ............
|
71,049
|
2,843
|
5,160
|
Nora ............
|
75,909
199,723
|
6,019
9,407
|
'4,044
7,478
|
Siden sjö
|
75,446
89,563
|
2,019
958
|
3,903
3,121
|
Boteå ............
|
Skorped .........
|
Sollefteå .........
|
195,788
|
6,995
|
9,814
|
Anundsjö____
|
498,728
|
3,343
|
14,576
|
Resele .............
|
405,695
|
4,622
|
13,202
|
Själevad .........
|
57,394
|
3,552
|
5,859
|
Ramsele .........
|
848,417
|
7,554
|
39,312
|
Mo ...............
|
33,789
|
802
|
2,666
|
Nordingrå ......
|
109,697
|
5,122
|
8,162
|
Björna............
|
179,357
|
1,108
|
5,145
|
Nätra ............
|
743,580
|
9,163
|
26,760
|
Arnäs ............
|
67,114
|
3,249
|
6,961
|
Själevad .........
|
270,540
|
5,462
|
13,670
|
Gideå och Treh.
|
139,783
|
1,756
|
7,913
|
Arnäs ............
|
273,086
|
6,868
|
18,488
|
Grundsunda ...
|
66,189
|
1,863
|
3,614
|
I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad (8,100 tid, hvaraf 1,012 tid . åker).
Tab. N:r 5.
Vesternorrlands län.
Ångermanlands uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.
Område.
|
Ytinnehåll,
qvkm
(land).
|
Folkmängd
1880.
|
nektar
|
Nötkreaturs¬
enheter.
|
På 100 hektar
land komma
|
Mot 100 inb.
svara
|
odlad jord.
|
naturlig
äng.
|
hektar
odlad
jord.
|
inb.
|
hektar
odlad
jord.
|
nötkrea¬
turs¬
enheter.
|
Hela Sverige_________
|
406,721
|
4,565,668
|
2,986,160
|
1,905,640
|
2,945,666
|
7,4
|
n
|
65
|
64
|
Ångermanland*______
|
16,610
|
102,983
|
40,575
|
75,500
|
56,555
|
2,4
|
6
|
39
|
55
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå..................■
|
701
|
8,628
|
3,900
|
4,610
|
4,497
|
6
|
12
|
45
|
52
|
Gudmundrå _________
|
481
|
6,534
|
2,680
|
1,280
|
2,549
|
6
|
14
|
41
|
39
|
Nora __________________
|
375
|
5,990
|
3,310
|
2,000
|
3,632
|
9
|
16
|
55
|
61
|
Boteå................_.
|
986
|
9,450
|
5,175
|
3,690
|
5,245
|
5
|
10
|
55
|
56
|
Sollefteå----------------
|
966
|
8,132
|
3,850
|
4,850
|
5,554
|
4
|
8
|
47
|
68
|
Resele . .............
|
2,003
|
5,924
|
2,540
|
6,520
|
3,834
|
1
|
3
|
43
|
65
|
Ramsele...............
|
4,162
|
11,505
|
4,155
|
19,420
|
7,281
|
1
|
3
|
36
|
63
|
Nördingrå ............
|
542
|
7,087
|
2,820
|
4,030
|
4,059
|
5
|
13
|
40
|
57
|
Nätra..................
|
3,671
|
13,376
|
5,040
|
13,220
|
8,217
|
1,4
|
4
|
38
|
61
|
Själevad_______________
|
1,335
|
9,514
|
3,005
|
6,750
|
4,548
|
2
|
7
|
32
|
48
|
Arnäs..................
|
1,348
|
11,473
|
3,780
|
9,130
|
6,600
|
3
|
9
|
33
|
58
|
* I summorna för Ångermanland ingår Hernösands stad (och Hernö socken) med 40 qvkms ytinnehåll, 5,370 inb., 320 har
odlad jord och 539 nötkreatursenheter.
1 o
1 o
Tab. N:r 6.
Vesternorrlands län.
Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.
Område.
|
Folkmängd.
|
Åkerjord
tunnland.
|
Kreatursstock
(nötkr.-enheter).
|
Om 1805 års
tal = 1, så är det
nyaste talet för
|
1805
|
1884
|
.
1805
|
1865
|
1805
|
1880
|
folk-
m.
|
åker¬
vidd.
|
krea¬
turs¬
stock.
|
Hela Sverige ...
|
2,422,039
|
4,643,128
|
1,370,580
|
4,754,000
|
2,000,000
|
2,945,666
|
1,9
|
3,5
|
1,5
|
Ångermanland*.
|
39,701
|
109,830
|
16,242
|
73,763
|
42,200
|
56,555
|
2,8
|
4,5
|
1,3
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå ............
|
3,980
|
8,955
|
894
|
6,669
|
3,900
|
4,497
|
2,3
|
7,5
|
1,2
|
Gudmundrå______
|
2,270
|
7,280
|
708
|
4,870
|
2,350
|
2,549
|
3,2
|
6,9
|
1,1
|
Nora ____________
|
3,091
|
6,517
|
1,168
|
6,019
|
3,250
|
3,632
|
2,1
|
5,2
|
1,1
|
Boteå ............
|
4,151
|
10,292
|
1,441
|
9,407
|
3,800
|
5,245
|
2,5
|
6,5
|
1,4
|
Sollefteå .........
|
2,737
|
8,649
|
911
|
6,995
|
2,800
|
5,554
|
3,2
|
7,7
|
2,0
|
Resele ____________
|
1,569
|
6,338
|
586
|
4,622
|
2,500
|
3,834
|
4,0
|
7,9
|
1,5
|
Ramsele .........
|
2,457
|
12,431
|
624
|
7,554
|
4,000
|
7,281
|
5,i
|
12,1
|
1,8
|
Nordingrå ......
|
4,311
|
7,253
|
2,426
|
5,122
|
4,100
|
4,059
|
1,7
|
2,1
|
1,0
|
Nätra ............
|
5,781
|
14,055
|
2,500
|
9,163
|
6,300
|
8,217
|
2,4
|
3,7
|
1,3
|
Själevad _________
|
3,396
|
10,259
|
3,440
|
5,462
|
3,750
|
4,548
|
3,0
|
1,6
|
1,5
|
Arnäs ............
|
3,905
|
12,145
|
1,432
|
6,868
|
5,000
|
6,600
|
3,1
|
4,8
|
1,8
|
Socknarna i N.
Angermanl.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
' Nordingrå ______
|
1,923
|
3,429
|
1,120
|
2,371
|
1,850
|
1,854
|
1,8
|
2,1
|
1,0
|
Ullånger _________
|
1,144
|
1,692
|
520
|
1,347
|
950
|
980
|
1,5
|
2,6
|
1,0
|
Vibyggerå ......
|
1,244
|
2,132
|
786
|
1,404
|
1,300
|
1,225
|
1,7
|
1,8
|
0,9
|
Nätra ............
|
2,279
|
4,921
|
1,000
|
2,843
|
2,400
|
2,286
|
2,2
|
2,8
|
1,0
|
Siden sjö _________
|
1,446
|
2,509
|
700
|
2,019
|
1,550
|
1,757
|
1,7
|
2,9
|
1,1
|
Skorped .........
|
393
|
1,696
|
200
|
958
|
350
|
999
|
4,3
|
4,8
|
2,9
|
Anundsjö.........
|
1,663
|
' 4,848
|
600
|
3,343
|
2,000
|
3,175
|
2,9
|
5,5
|
1,0
|
Själevad och Mo
|
2,837
|
7,832
|
2,940
|
4,354
|
3,000
|
3,544
|
2,8
|
1,5
|
1,2
|
Björna............
|
559
|
2,427
|
500
|
1,108
|
750
|
1,004
|
4,3
|
2,2
|
1,3
|
Arnäs, Gideå och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Trehörningsjö
|
2,830
|
8,698
|
1,032
|
5,005
|
3,800
|
4,373
|
3,1
|
4,8
|
1,2
|
Grundsunda ...
|
1,075
|
3,447
|
400
|
1,863
|
1,200
|
2,227
|
3,2
|
4,7
|
1,9
|
* I summorna för Ångermanland ingår Hernösands stad (och Hernö socken) med 2,053 inb. år 1805
och 5,656 år 1884; 112 tid åker år 1805 (endast Hernö) och 1,012 år 1865, samt omkr. 450 nötkr.-enheter år
1805 och 539 år 1880.
14
Idb. N:r 7.
Vesternorrlands län.
Skörden (i kubikfot) år 1882.
Område.
|
Hela skör¬
den af säd
och rot fr.,
reducerad
till råg.
|
Råg.
|
Korn.
|
Hafre.
|
Ärter.
|
Potatis.
|
Lin
Lisp.
|
Hö
Ctr.
|
Ångermanland * .
|
1,031,427
|
68,599
|
798,446
|
64,295
|
13,339
|
736,057
|
9,094
|
1,064,655
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå ____________
|
74,193
|
4,132
|
51,710
|
5,050
|
356
|
78,100
|
403
|
139,000
|
Gudm undra______
|
52,538
|
3,551
|
36,875
|
4,857
|
275
|
47,868
|
295
|
56,620
|
Nora ............
|
83,414
|
6,360
|
61,800
|
2,900
|
955
|
70,300
|
1,120
|
40,800
|
Boteå ............
|
106,582
|
10,118
|
79,579
|
8,946
|
2,471
|
61,672
|
472
|
92,028
|
Sollefteå _____ ...
|
78,172
|
9,551
|
56,284
|
8,036
|
1,629
|
42,224
|
280
|
92,887
|
Resele ............
|
50,363
|
2,210
|
43,300
|
2,450
|
595
|
25,900
|
80
|
51,000
|
Ramsele __________
|
53,308
|
5,472
|
46,824
|
4,123
|
740
|
61,173
|
147
|
149,420
|
Nordingrå ______
|
103,140
|
9,425
|
79,920
|
951
|
565
|
75,680
|
,1,000
|
100,400
|
Nätra ____________
|
178,125
|
5,875
|
147,120
|
8,760
|
4,210
|
102,340
|
2,705
|
112,000
|
Själa vad _________
|
130,673
|
4,607
|
99,270
|
9,931
|
888
|
86,228
|
1,147
|
86,500
|
Arnäs ____________
|
111,141
|
6,948
|
90,264
|
4,791
|
655
|
71,572
|
1,437
|
129,000
|
Socknarna i N.
Ångermani.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordingrå ______
|
40,824
|
2,975
|
31,220
|
261
|
295
|
33,680
|
—
|
45,300
|
Ullånger _________
|
25,190
|
2,000
|
19,200
|
580
|
150
|
20,000
|
200
|
25,000
|
Yibvggerå ______
|
37,126
|
4,450
|
29,500
|
no
|
120
|
22,000
|
800
|
30,100
|
Nätra ............
|
61,1(12
|
2,320
|
52,920
|
2,960
|
2,160
|
24,000
|
600
|
55,000
|
Sidens jo ________
|
36,909
|
1,125
|
29,400
|
2,500
|
300
|
26,500
|
1,500
|
25,000
|
Skorped _________
|
20,520
|
530
|
16,800
|
1,800
|
250
|
11,840
|
205
|
12,000
|
Anundsjö.........
|
59,594
|
1,900
|
48,000
|
1,500
|
1,500
|
40,000
|
400
|
20,000
|
Själevad .........
|
90,711
|
3,112
|
70,000
|
8,800
|
420
|
71,330
|
750
|
60,000
|
Mo ...............
|
26,631
|
1,206
|
18,700
|
795
|
410
|
2,450
|
280
|
12,500
|
Björna ............
|
13,331
|
295
|
10,570
|
336
|
58
|
12,448
|
117
|
14,000
|
Arnäs ____________
|
42,396
|
4,675
|
36,774
|
531
|
601
|
10,772
|
197
|
86,000
|
Gideå och Treh.
|
43,591
|
1,548
|
32,040
|
3,360
|
54
|
43,200
|
340
|
32,000
|
Grundsunda ...
|
25,154
|
725
|
21,450
|
900
|
—
|
17,600
|
900
|
11,000
|
* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad med 350 kbft råg, 5,500 kbft korn, 3,500
kbft hafre, 13,000 kbft potatis, 8 lisp. lin och 15,000 ctr hö; skörden i rägvärde = 9,778 kbft.
15
Talj. N:r 8.
Vesternorrlands län.
Antalet vid 1883 års slut underhållna kreatur.
0 m r å d e.
|
Hästar.
|
Oxar.
|
Tjurar.
|
Kor.
|
Ungnöt
under
2 år.
|
Får.
|
Getter.
|
Svin.
|
Ångermanland * ...
|
10,165
|
162
|
1,096
|
30,732
|
5,954
|
35,174
|
10,298
|
4,801
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Säbrå ...............
|
777
|
1
|
89
|
3,076
|
548
|
2,253
|
394
|
324
|
Gudmundrå.........
|
510
|
1
|
50
|
1,484
|
201
|
1,029
|
129
|
177
|
Nora............
|
635
|
2
|
93
|
1,703
|
470
|
2,064
|
50
|
497
|
Boteå .............
|
1,124
|
10
|
78
|
2,631
|
472
|
2,425
|
313
|
407
|
Sollefteå ............
|
1,025
|
36
|
82
|
2,444
|
500
|
3,066
|
985
|
367
|
Resele ...............
|
678
|
1
|
69
|
1,960
|
258
|
2,800
|
475
|
327
|
Ramsele ............
|
1,431
|
4
|
109
|
3,645
|
586
|
6,310
|
5,088
|
382
|
Nordingrå............
|
700
|
4
|
116
|
2,192
|
387
|
1,691
|
68
|
253
|
Nätra ...............
|
1,079
|
12
|
186
|
4,730
|
940
|
4,705
|
163
|
874
|
Själevad ............
|
837
|
12
|
90
|
2,397
|
623
|
3,066
|
176
|
538
|
Arnäs ...............
|
1,269
|
79
|
128
|
4,107
|
954
|
5,692
|
2,421
|
606
|
Socknarna i N.
Ångermanland.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordingrå........
|
355
|
4
|
51
|
992
|
197
|
791
|
18
|
73
|
Ullånger ............
|
150
|
—
|
15
|
550
|
130
|
400
|
25
|
80
|
Vibyggerå .........
|
195
|
—
|
50
|
650
|
60
|
500
|
25
|
100
|
Nätra .....
|
312
|
2
|
49
|
1,370
|
425
|
1,360
|
55
|
260
|
Sidensjö .........
|
225
|
—
|
45
|
1,000
|
225
|
845
|
18
|
219
|
Skorped ............
|
182
|
1
|
22
|
560
|
90
|
600
|
15
|
75
|
Anundsjö.........
|
360
|
9
|
70
|
1,800
|
200
|
1,900
|
75
|
320
|
Själevad ............
|
430
|
6
|
4.6
|
1,419
|
300
|
1,260
|
27
|
299
|
Mo ............
|
167
|
1
|
15
|
530
|
130
|
600
|
30
|
135
|
Björna............
|
240
|
5
|
29
|
448
|
193
|
1,206
|
119
|
104
|
Arnäs .........
|
755
|
51
|
58
|
2,007
|
463
|
2,827
|
886
|
306
|
Gideå och Trehörn.
|
285
|
20
|
40
|
1,200
|
295
|
1,605
|
1,000
|
160
|
Grundsunda......
|
229
|
8
|
30
|
900
|
196
|
1,260
|
535
|
140
|
* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad med 100 hästar, 6 tjurar, 363 kor, 15
ungnöt, 73 får, 36 getter och 49 svin.
16
T eib. N.r 9.
Vesternorrlands län.
Arealen af den skogbärande marken.
G m r å d o.
|
Areal
(land).
|
Deraf
skog.
|
ce
o
CTQ
|
|
Hekt a r.
|
|
Hela Sverige......
|
40,584,532
|
17,659,200
|
44
|
Ångermanland *
|
1,648,358
|
1,206,530
|
73
|
Tingslag.
|
|
|
|
1. Säbrå_________
|
70,148
|
57,140
|
81
|
2. Gudmundrä
|
48,098
|
41,200
|
86
|
3. Nora .........
|
87,473
|
27,830
|
74
|
4. Boteå_________
|
98,596
|
81,630
|
83
|
5. Sollefteå______
|
96,653
|
83,940
|
87
|
6. Resele ______
|
204,616
|
136,260
|
67
|
7. Ramsele______
|
403,521
|
285,890
|
71
|
8. Nordingrå ...
|
54,153
|
40,190
|
74
|
9. Nätra.........
|
362,735
|
268,860
|
74
|
10. Själevad......
11. Arnäs_________
|
133,554
|
78,340
|
59
|
134,812
|
103,330
|
77
|
Socknar.
|
|
|
|
1. Säbrå_________
|
22,507
|
17,050
|
76
|
S tigsjö ......
|
17,251
|
14,910
|
86
|
Viksjö ______
|
20,679
|
17,440
|
85
|
Häggdånger
|
9,711
|
7,740
|
80
|
2. Gudmundrå
|
22,621
|
18,560
|
82
|
Högsjö och
|
|
|
89
|
Hemsö
|
25,477
|
22,640
|
3. Nora ._.......
|
18,965
|
12,960
|
68
|
Bjerträ ______
|
12,796
|
10,540
|
82
|
Skog .........
|
5,712
|
4,330
|
76
|
4. Tor säker......
|
9,140
|
7,260
|
79
|
Ytter-Lännäs
|
26,734
|
20,820
|
78
|
Dal____________
|
10,168
|
8,650
|
85
|
Boteå.........
|
15,309
|
? 15,380
|
?
|
O m r å d e.
Areal
|
Deraf
|
ce
|
(land).
|
skog.
|
O
CfQ
|
|
|
X
|
Hekta r.
|
|
15,880
|
11,860
|
75:
|
14,167
|
11,810
|
83
|
7,198
|
5,850
|
81
|
18,508
|
16,230
|
88
|
13,253
|
11,900
|
90
|
16,794
|
13,680
|
81
|
48,098
|
42,130
|
88
|
- 50,383
|
41,290
|
82
|
45,013
|
32,010
|
71
|
109,220
|
62,960
|
58
|
44,442
|
35,280
|
79
|
94,368
|
83,700
|
89
|
39,181
|
30,790
|
79
|
64,327
|
30,470
|
57
|
71,633
|
40,530
|
57
|
89,570
|
59,120
|
66
|
18,851
|
11,630
|
62
|
14,852
|
12,140
|
82
|
20,450
|
16,420
|
80
|
35,074
|
27,560
|
79
|
37,245
|
24,400
|
66
|
44,214
|
38,330
|
87
|
246,202
|
178,570
|
73
|
28,333
|
20,660
|
73
|
16,680
|
13,060
|
78
|
88,541
|
44,620
|
50
|
33,132
|
23,330
|
70
|
69,005
|
54,070
|
78
|
32,675
|
25,930
|
79
|
10.
11
Styrnäs .
Öfver-Lännäs
Sänga .
Sollefteå
Multrå .
Ed.......
Långsele och
Graninge. ..
Resele ......
Liden (Åd.-)
Junsele______
Helgnm ..
Ramsele
Edsele _____
Bodum.....
Fjällsjö_____
Tåsjö........
Nordingrå__
Ullånger ..
Yibvggerå...
Nii t ra ......
Sidensjö ...
Skorped ...
Anundsjö ....
Siälevad ...
Mo _________
Björna ......
Arnäs ______
Gideå mec
Trehörning
sjö** ......
Grundsunda
* I summan för Ångermanland ingår Hemösands stad. (med Hernö), egande 1,920 hektar skog
(hela ytinnehållet ~ 3,999 har). _ , ..
** Skogbärande marken uppgifves särskildt för Gideå socken till 33,070 har, och för Trehorningsjo
till 20,310 har. ______
Tab. N:r JO.
Vesternorrlands län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Ångermanland åren 1871—1883.
1871 ..
1872 ..
1873 ..
1874 ..
1875 ..
1876 ..
1877 ..
1878 ..
1879 ..
1880 ..
1881 ..
1882 ..
1883 ...
År.
Timmer,
master m. m.
8,3 tums
(25 cm.).
Timmer,
master
m. m.
derunder.
Bjelkar
och
sparrar
6,6 tums
(20 cm.).
Bjelkar
och
sparrar
derunder.
Bräder
och
plankor.
Bräd-
och
plankstump.
S u m m a.
D:o i
kubik¬
meter.
1,297,097
1,305,140
1,336,328
1,087,409
954,290
896,060
809,475
1,121,272
1,007,803
730,552
916,609
674,497
514,860
3,676
49,503
44,155
2,964
23,165
28,552
70,916
77,782
259,492
157,460
143,594
295,859
232,526
233,161
367,687
298,838
145,346
348,693
446,776
582,106
105,714
196,061
205,898
196,654
171,671
5,191
6,090
22,500
10,157
14,025
17,745
8,495
1,822
7,564
8,862
22,538
11,963,228
12,622,435
14,152,901
13,991,900
14,155,111
15,682,700
18,501,424
15,343,994
18,850,262
17,536,489
19,132,508
24,324,576
25,989,714
666,695
691,209
586,776
693,260
1,298,768
855,854
858,071
1,058,839
1,294,179
1,391,053
1,522,690
1,524,218
1,713,041
14,168,413
14,851,945
16,499,285
16,138,062
16,566,636
17,806,472
20,658,323
18,194,872
21,344,235
20,115,469
21,942,729
26,872,401
28,707,683
371,212
389,121
432,281
422,817
434,046
466,530
541,248
476,706
559,219
527,025
574,417
703,466
751,510
Årligt medeltal.
1871—75 ...........
1876—80 ..........
1881—83 ...........
1,196,053
913,032
701,989
20,060
91,982
198,971
255,511
335,87 0
191.408i
8,788
8,417
12.988
13,377,115
17,182,974
23.14?
787,341
1,091,599
1.586 650
15,644,868 409,896
19,623,874 514,146
or. OJAOQQ RH RARA
T
18
Talj. N:r 11.
Vesternorrlands län.
Öfversigt af trävaruexporten under år 1883 samt beskattningen af trä¬
varurörelsen för år 1884.
|
|
Taxerings-
|
Utförsel, 188 3.
|
Beskattning
för 1884.
|
0 m r å d e.
|
Antal sågverk.
|
värde, 1884
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
|
Plankor, brä¬
der, bräd- o.
plankstump,
bjelkar,
sparrar, tim¬
mer, spiror,
ved.
|
Bärlin-
gar, år¬
ämnen
m. m.
|
Stäfver.
|
Af taxerings¬
nämnden
uppskattad
inkomst.
|
|
|
Kronor.
|
Standard.
|
Stycken.
|
Kronor.
|
Ångermanland.......—
|
86
|
3,558,200
|
161,956
|
55,734
|
3,516,976
|
1,790,859
|
Fögderier.
Södra Ångermani. Nedre
|
53
|
2,327,700
|
115,037
|
900
|
1,488,556
|
1,263,814
|
Södra Ångermani. Öfre
|
5
|
144,000
|
492
|
—
|
—
|
7,000
|
Norra Ångermani. ......
|
27
|
986,500
|
38,732
|
486
|
2,028,420
|
416,095
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
1. Säbrå__________________
|
13
|
215,800
|
6,988
|
—•
|
—
|
121,884
|
2. Gudmundrå ---------
|
17
|
1,047,400
|
54,480
|
—•
|
145,056
|
564,300
|
3. Nora ..................
|
7
|
707,000
|
25,023
|
—
|
1,343,500
|
326,800
|
4. Boteå.................-
|
16
|
357,500
|
28,546
|
900
|
—
|
250,830
|
5. Sollefteå ____________
|
4
|
124,000
|
492
|
—
|
—
|
7,000
|
6. Resele ...............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7. Ramsele ------------
|
1
|
20,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8. Nordingrå ...........-
|
3
|
105,000
|
3,845
|
—
|
—
|
31,300
|
0. Nätra..................
|
10
|
214,500
|
3,848
|
—
|
—
|
46,250
|
10. Själevad ------------
|
7
|
321,000
|
17,685
|
—.
|
—
|
177,700
|
11. Arnäs _______________
|
7
|
346,000
|
13,354
|
486
|
2,028,420
|
160,845
|
Hernösands stad ...
|
1
|
100,000
|
7,695
|
54,348
|
—
|
103,950
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
|
1. Säbrå..................
|
9
|
194,300
|
6,988
|
—
|
—
|
121,884
|
Stigsjö ---------------
|
4
|
21,500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2. Gudmundrå .........
|
11
|
851,400
|
45,097
|
—
|
■—■
|
471,900
|
Högsjö och Hemsi
|
6
|
196,000
|
9,383
|
—
|
145,056
|
92,400
|
Tab. N:r 11. (Forts.)
19
|
|
Taxerings-
|
U tfn
|
r sel, 1883.
|
Beskattning
för 1884.
|
0 m r å d e.
|
Antal sågverk.
|
värde 1884
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
|
Plankor, brä¬
der, bräd- o.
plankstump,
bjelkar,
sparrar, tim¬
mer, spiror,
ved.
|
Bärlin-
gar, år¬
ämnen
m. m.
|
Stäfver.
|
Af taxerings¬
nämnden
uppskattad
inkomst.
|
|
|
Kronor.
|
Standard.
|
Stycken.
|
Kronor.
|
3. Nora..................
|
i
|
25,000
|
|
|
|
1,500
|
Bjertrå .....:.........
|
6
|
682,000
|
25,023
|
—
|
1,343,500
|
325,300
|
4. Sånga ...............
|
1
|
15,000
|
552
|
—
|
—
|
11,000
|
Öfver-Lännäs.........
|
2
|
44,000
|
1,491
|
900
|
—
|
30,000
|
Boteå..................
|
1
|
10,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Styrnäs ...............
|
2
|
20,000
|
481
|
—
|
—
|
11,500
|
Dal ..................
|
2
|
8,500
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
Ytter-Lännäs ......
|
8
|
260,000
|
26,022
|
—
|
—
|
197,330
|
5. Sollefteå ............
|
1
|
100,000
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
Ed.....................
|
1
|
6,000
|
492
|
—
|
—
|
3,100
|
Långsele ............
|
1
|
15.000
|
—
|
—
|
—
|
2,100
|
Graninge ............
|
1
|
3,000
|
—
|
—
|
—
|
300
|
7. Helgum...............
|
1
|
20,000
|
•—
|
—
|
—
|
—
|
8. Nordingrå............
|
2
|
65,000
|
1,518
|
—
|
—
|
20,500
|
Ullånger ............
|
1
|
40,000
|
2,327
|
—
|
—
|
10,800
|
9. Nätra..................
|
6
|
196,000
|
3,848
|
—
|
—
|
46,250
|
Sidensjö ............
10. Själevad med Örn-
|
4
|
18,500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
sköldsvik............
|
4
|
252,000
|
16,273
|
—
|
—
|
120,700
|
Mo.....................
|
3
|
69,000
|
1,412
|
—
|
—
|
57,000
|
11. Arnäs ...............
|
4
|
163,000
|
4,500
|
—
|
—
|
43,500
|
Grundsunda .........
|
3
|
183,000
|
8,854
|
486
|
2,028,420
|
117,345
|
20
Tab. N:r 12.,
Vesternorrlands län.
Tulluppbörden vid Hernösands Tullkammare åren 1871—1883.
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
1871 ............
|
60,467
|
1876 ............
|
61,787
|
1881
|
102,811
|
1872 ............
|
88,565
|
1877 ............
|
100,161
|
1882
|
118,239
|
1873 ............
|
100,491
|
1878 .........
|
87,270
|
1883
|
138,391
|
1874 .......
|
68,258
|
1879
|
76 448
|
|
1875 ............
|
76,327
|
1880 ............
|
119,417
|
|
|
Medeltal årligen 1871—1875 ...............................__ Kr. 78,822.
» » 187G—1880 _______________________________ b 89,017.
» b 1881—1883 ................................ b 119,814.
21
Anmärkningar till tabellerna N:ris 1—12.
Tab. 1. Siffrorna hem tade ur Bidrag till Sveriges Ofta lela Statistik A) Be.
folkningsstatistik; ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, hvilka
tal särskildt beräknats.
Tab. 2. Folkmängdsbeloppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag bil
Sveriges Off. Stat, A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna direkt hemtats
ur presterskapets summariska redogörelser.
Folkmängden 1880 och 1884 afser resp. fögderier och tingslag inom deras verk.
liga gränser, alltså med iakttagande af vissa socknars fördelning på olika tingslag och
fögderier. För äldre år äro dessa delningar icke iakttagna, hvadan för åren 1810_
1860 länsdelen af Graninge är förd odelad på Sollefteå tingslag och Junsele socken
odelad på Resele tingslag.
För 1860, men ej för öfriga år, är en mindre del af Borgvattnets församling
(med 31 inb. år 1860) påförd länet och räknad till Ramsele tingslag.
För 1860 och följande år (men icke förut) är till länet och Ramsele tingslag-
räknad en mindre del af Ströms förs.
För 1880 och 1884 (men icke förut) är till samma tingslag räknad en läns-
del af Dorotea förs.
Tab. 3. De mindre skiljaktigheter, som, i fråga om folkmängdsbeloppen, före¬
komma mellan denna och föregående tabell, ha sin grund deri, att socknarna här
måst föras odelade på resp. tingslag. — Länsdelen af Dorotea är alldeles utelemnad,
emedan uppgifter saknas angående derinom födde och aflidne. — Länsdelen af Borg¬
vattnet är utesluten (ur 1860 års folkmängd).
I Säbrå tingslag ingår Hernösands centralhospital, med 57 inb. år 1860 och
59 år 1880 samt under åren 1861 — 80: 25 födde, 17 aflidne.
Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 ur
Bidrag etc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.
Tab. 4. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng ur Hushåll¬
ningssällskapets berättelse för 1865. Uppgifterna om ytinnehållet ur Stat. Tidskr. h. 47.
Tab. 5. Tabellen är hemtad ur Stat. Tidskr. h. 66. Arealen af odlad jord är
1865 års uppgifna (se tab. 4), höjd med 10 proc. (och reducerad till hektar efter för¬
hållandet 1 hektar = 2 tid). Naturlig äng = 1865 års siffror (se tab. 4). Krea¬
tursstocken 1880 reducerad till »nötkreatursenheter» efter den beräkningsgrund, som
är angifven i 1877 års jordbruksstatistik.
22
Tab. 6. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och krea¬
tursstock år 1805 enligt officiel» uppgifter, förvarade i Stat. Centralbyrån. Reduk¬
tionen till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej skilja
mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin. Getter¬
nas antal har då antagits lika med år 1880 och svinens lika med hälften af 1880
års tal. Antalet unghästar har i allmänhet antagits = år 1880 (hela antalet hästar
i Sverige år 1805 = 392,000, år 1880 = 405,000). Antalet renar har likaledes an¬
tagits lika med år 1880.
Åkerjorden för hela riket år 1865 ur detta års jordbruksstatistik. — Kreaturs¬
stocken 1880 ur Stat. Tidskr. h. 66.
Talj. 7. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1882. Reduktionen till
rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.
Tab. 8. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1883.
Tab. 9. Hela arealen (land) är hemtad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Reduk¬
tion till hektar: 1 sv. qv.-mil = 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbärande mark
ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktionen till hektar: 1 qv.-ref = 0,0882 hektar.
Länsdelen af Graninge är odelad förd på Sollefteå tingslag, och Junsele socken
odelad på Resele tingslag.
Tab. 10. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, Lit. F. Från och med
1881 lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kbft antagits = 0,026 2
kubikmeter, och 1 kubikmeter = 38,2 kubikfot.
TcA. 11. Enligt utdrag ur taxeringslängderna. De uppgifna taxeringsvärdena
äfvensom den uppskattade inkomsten äro å en eller annan socken helt obetydligt för
höga, beroende derpå, att i några fall annan industriel rörelse, idkad i förening med
trävarurörelsen, ej kunnat vederbörligen frånskiljas.
Exporten är i allmänhet påförd den socken, inom hvilken resp. sågverk äro
belägna; i några fall är deremot den taxerade inkomsten påförd sjelfva exportplatsen.
Antal sågverk omfattar endast de större.
Tab. 12. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit. F.
23
T eib. N:r 13.
Vesterbottens län.
Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.
|
Ytinnehåll, svenska
|
qv.-mil.
|
|
Inb. på
|
Område.
|
|
|
Folkmängd
|
hvarje
|
|
|
|
1880.
|
qv.-mil
|
|
Land.
|
Vatten.
|
Summa.
|
|
land.
|
Hela Sverige .....................
|
3,552,3 6
|
317,57
|
3,869,9 3
|
4,565,668
|
1,285
|
|
471,48
|
25,9 3
|
497,41
|
106,485
|
226
|
Tingslag.
|
|
Nordmalings och Bjurholms ...
|
19,7 8
|
0,7 8
|
20,5 6
|
10,300
|
521
|
|
20,3 4
|
0,7 5
|
21,09
|
18,845
|
926
|
Degerfors ...................
|
24,5 9
|
1,6 2
|
26,21
|
5,358
|
225
|
Bygdeå ______________________________
|
7,83
|
0,19
|
8,0 2
|
5,403
|
691
|
Nysätra .......................
|
2,96
|
0,0 6
|
3,0 2
|
3,070
|
1,039
|
Löfångers...........................
|
4,2 8
|
0,2 7
|
4,5 5
|
3,926
|
917
|
|
20,16
|
1,3 5
|
21,5 1
|
6,755
|
335
|
Skellefteå ......................
|
37,42
|
1,27
|
38,69
|
23,355
|
624
|
Norsjö och Malå..................
|
32,10
|
2,3 5
|
34,4 5
|
4,776
|
149
|
Lycksele lappmarks---------------
|
170,71
|
9,8 6
|
180,57
|
10,403
|
61
|
Åsele lappmarks __________________
|
181,2 1
|
7,4 3
|
138,6 4
|
10,549
|
80
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
Nordmaling ........................
|
10,04
|
0,34
|
10,38
|
7,051
|
702
|
Bjurholm---------------------------
Umeå landsförsaml. med Holm-
|
9,7 4
|
0,44
|
10,18
|
3,219
|
334
|
sund ......................
|
9,2 3
|
0,39
|
9,6 2
|
12,054
|
1,306
|
Vännäs..............................
|
5,5 0
|
0,21
|
5,71
|
3,282
|
597
|
Säfvar ............................
|
5,25
|
0,1 3
|
5,3 8
|
3,199
|
609
|
Holmö ........................
|
0,3 6
|
0,02
|
0,38
|
361
|
1,003
|
|
24,6 9
|
1,6 2
|
26,21
|
5,858
|
225
|
Bygdeå med Robertsfors.........
|
7,8 3
|
0,19
|
8,02
|
5,352
|
691
|
Nysätra..........................—
|
2,9 6
|
0,0 6
|
3,0 2
|
3,070
|
1,039
|
I summan för länet ingå städerna (0,10 qv.-mil land och 3,695 inb.)-
24
Tab. N:r 13. (Forts.)
Område.
|
Ytinnehåll, svenska
|
qv.-mil.
|
Folkmängd
1880.
|
Inb. på
hvarje
qv.-mil
land.
|
Land.
|
Vatten.
|
Summa.
|
1
i Löfånger ...................
|
4,28
|
0,27
|
4,5 5
|
3,926
|
917
|
Burträsk ..................
|
20,io
|
1,3 5
|
21,51
|
6,755
|
335
|
Skellefteå landsförsamling
|
14,49
|
0,5 2
|
15,01
|
14,886
|
1,023
|
Byske ..........
|
8,94
|
0,29
|
9,23
|
6,116
|
684
|
Jörn____________________
|
13,99
|
0,4 6
|
14,45
|
2,403
|
172
|
■ Norsjö .....................
|
15,7 5
|
1,31
|
17,06
|
3,268
|
207
|
Mala__________________
|
16,35
|
1,04
|
17,39
|
1,352
|
83
|
Lycksele med Örträsks kapell...
|
49,5 3
|
1,90
|
51,43
|
5,783
|
117
|
Stensele med Tärna kapell...
|
61,20
|
5,33
|
66,5 3
|
2,827
|
46
|
Sorsele ________________
|
59,98
|
2,6 3
|
62,61
|
1,949
|
32
|
Asele..................... _
|
27,88
|
1,12
|
29,oo
|
2,862
|
103
|
Fredrika ...................
|
9,3 2
|
0,3 7
|
9,69
|
923
|
99
|
Vilhelmina ...............
|
70,44
|
4,78
|
75,22
|
4,660
|
66
|
Länsdel af Dorotea...............
|
23,5 7
|
1,16
|
24,7 3
|
2,104
|
89
|
25
Tab. N:r 14.
Vesterbottens län.
Folkmängd och folkökning 1810—1884.
Område.
|
F
|
o 1 k m ä
|
n g
|
d.
|
Folkökning, %.
|
1810
|
1840
|
1860
|
1880
|
1884
|
1811-84
|
1861-84
|
Vesterbottens län............
|
32,205
|
55,003
|
82,158
|
106,435
|
112,209
|
248
|
37
|
nemligen:
|
|
|
|
|
|
|
|
Kustlandet ..................
|
27,191
|
45,127
|
65,771
|
83,975
|
88,112
|
224
|
34
|
Lappmarken..................
|
5,014
|
9,876
|
16,387
|
22,460
|
24,097
|
381
|
47
|
Fögderier.
|
|
|
|
|
|
|
|
Första fögderiet ............
|
12,652
|
21,059
|
31,513
|
39,906
|
41,547
|
228
|
32
|
Andra » ............
|
13,700
|
23,199
|
32,736
|
41,726
|
44,396
|
224
|
36
|
Lappmarks-fögderiet_________
|
4,814
|
9,476
|
15,707
|
21,108
|
22,360
|
364
|
42
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordmalings och Bjurh....
|
2,885
|
4,925
|
7,520
|
10,300
|
10,964
|
280
|
46
|
Umeå ........................
|
6,713
|
11,039
|
15,886
|
18,896
|
19,488
|
190
|
23
|
Degerfors .....................
|
1,145
|
2,066
|
3,426
|
5,358
|
5,681
|
396
|
66
|
Bygdeä ........................
|
1,909
|
3,029
|
4,681
|
5,352
|
5,414
|
184
|
16
|
Nysätra........................
|
1,615
|
2,321
|
3,058
|
3,070
|
3,186
|
97
|
4
|
Löfångers.....................
|
2,135
|
3,042
|
3,713
|
3,926
|
4,003
|
87
|
8
|
Burträsks .....................
|
2,609
|
3,986
|
5,766
|
6,766
|
7,088
|
172
|
23
|
Skellefteå.....................
|
| 7,341
|
(12,148
|
17,402
|
23,344
|
24,808
|
310
|
43
|
Norsjö och Mala............
|
| 1,702
|
2,797
|
4,620
|
5,311
|
90
|
Lycksele lappmarks........
|
2,166
|
4,732
|
7,537
|
10,559
|
11,272
|
420
|
50
|
Åsele » .........
Socknar.
|
2,648
|
4,744
|
8,170
|
10,549
|
11,088
|
319
|
36
|
Nordmalings tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordmaling ..................
|
2,517
|
3,591
|
5,289
|
7,051
|
7,537
|
199
|
43
|
Bjurholm_____________________
|
368
|
1,334
|
2,231
|
3,249
|
3,427
|
831
|
54
|
4
26
Tab. N:r 14. (Forts.)
|
F
|
o 1 k m ä
|
n g
|
d.
|
Folkökning, %.
|
0 m r å cl e.
|
|
|
|
|
|
|
|
1810
|
1840
|
1860
|
1880
|
1884
|
1811-84
|
1861-84
|
Umeå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Umeå landsförsamling......
|
|
7,217
|
10,229
|
111,607
|
11,747
|
|
i 19
|
Holm sunds kapell .........
|
|
| 447
|
437
|
|
I '
|
Vännäs________________________
|
6,713
|
1,787
|
2,746
|
3,282
|
3,620
|
190
|
32
|
Säfvar .......................-
|
1,828
|
2,601
|
3,199
|
3,321
|
|
28
|
Holmö kapell _..............
|
|
207
|
310
|
361
|
363
|
|
17
|
Degerfors tingslag.
Degerfors _____________________
|
1,145
|
2,066
|
3,426
|
5,358
|
5,681
|
396
|
66
|
Bygdeå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Bygdeå ........................
|
1,669
|
2,614
|
4,092
|
4,671
|
4,774
|
186
|
17
|
Robertsfors ...................
|
240
|
415
|
589
|
681
|
640
|
167
|
9
|
Nysätra tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nvsätra........................
|
1,615
|
2,321
|
3,058
|
3,070
|
3,186
|
97
|
4
|
Löfängers tingslag.
Löfånger ......................
|
2,135
|
3,042
|
3,713
|
3,926
|
4,003
|
87
|
8
|
Burträsks tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Burträsk .....................
|
2,609
|
3,986
|
5,766
|
6,766
|
7,088
|
172
|
23
|
Skellefteå tingslag.
Skellefteå landsförsaml. ...
Byske ........................
|
|
Jl 1,453
|
15,898
|
114,825
( 6,116
|
15,575
6,588
|
|
39
|
Jörn ___________________________
|
7,141
|
695
|
1,504
|
2,403
|
2,645
|
297
|
76
|
Norsjö o. Mala tingslag.
Norsjö ........................
|
|
1,302
|
2,117
|
3,268
|
3,574
|
|
69
|
Mala ...........................
|
200
|
400
|
680
|
1,352
|
1,737
|
769
|
155
|
Lycksele lajjpm. tingslag.
Lycksele .....................
|
|
j 2,692
|
3,672
|
5,040
|
5,337
|
,
|
45
|
Örträsks kapell...............
|
|
631
|
743
|
747
|
|
18
|
Stensele........................
|
2,166
|
1,066
|
1,321
|
1,906
|
2,085
|
420
|
58
|
Tärna kapell..................
|
|
496
|
921
|
957
|
|
93
|
Sorsele ........................
|
|
974
|
1,417
|
1,949
|
2,146
|
|
51
|
Tab. N:r 14. (Forts.)
27
0 m r å d e.
|
F
|
o 1 k m ä
|
n g
|
d.
|
Folkökning, %.
|
1810
|
1840
|
1860
|
1880
|
1884
|
1811—84
|
1861-84
|
Äsele lappm. tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Åsele..........................
|
916
|
1,415
|
2,228
|
2,862
|
2,948
|
222
|
32
|
Fredrika .....................
|
441
|
686
|
1,050
|
923
|
977
|
122
|
— 7
|
Vilhelmina ..................
|
854
|
1,759
|
3,184
|
4,660
|
4,971
|
482
|
56
|
Dorotea (länsdel)........
|
■487
|
884
|
1,556
|
2,104
|
2,192
|
402
|
41
|
Tåsjö (länsdel).______________
|
—
|
—
|
. 100
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Anundsjö (länsdel) .........
|
—
|
—
|
52
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Städer.
|
|
|
|
|
|
|
|
Umeå ........................
|
1,039
|
1,269
|
1,855
|
2,818
|
2,887
|
178
|
56
|
Skellefteå .....................
|
—
|
—
|
347
|
877
|
1,019
|
—
|
194
|
28
Tab. N:r 15.
Vesterbottens län.
Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.
0 m r å d e.
|
Folkmängd.
|
|
Under
|
åren 1860—1880.
|
1860
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
%
|
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflytt¬
ning (—).
|
Vesterbottens län ......
|
82,006
|
106,435
|
64,926
|
34,423
|
30,503
|
24,429
|
— 6,074
|
nemligen:
|
|
|
|
|
|
|
|
Kustlandet ...............
|
65,771
|
83,975
|
51,053
|
28,591
|
22,462
|
18,204
|
— 4,258
|
Lappmarken.,.............
|
16,235
|
22,460
|
13,873
|
5,832
|
8,041
|
6,225
|
- 1,816
|
Fögderier.
|
|
|
|
|
|
|
|
Första lögderiet .........
|
31,513
|
39,906
|
25,933
|
14,527
|
11,406
|
8,393
|
— 3,013
|
Andra fögderiet .........
|
32,736
|
41,726
|
24,144
|
13,105
|
11,039
|
8,990
|
— 2,049
|
Lappmarks-fögderiet ...
|
15,555
|
21,108
|
13,117
|
5,573
|
7,544
|
5,553
|
— 1,991
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordmalings och Bjurh.
|
7,520
|
10,300
|
6,737
|
3,499
|
3,238
|
2,780
|
— 458
|
Umeå .....................
|
15,886
|
18,896
|
12,477
|
7,449
|
5,028
|
3,010
|
— 2,018
|
Degerfors..................
|
3,426
|
5,358
|
3,371
|
1,372
|
1,999
|
1,932
|
— 67
|
Bygdeå.....................
|
4,681
|
5,352
|
3,348
|
2,207
|
1,141
|
671
|
470
|
Nysätra ..................
|
3,058
|
3,070
|
1,632
|
1,158
|
474
|
12
|
— 462
|
Löfångers..................
|
3,713
|
3,926
|
2,156
|
1,255
|
901
|
213
|
— 688
|
Burträsks__________________
|
5,766
|
6,766
|
3,965
|
2,277
|
1,688
|
1,000
|
— 688
|
Skellefteå..................
|
17,402
|
23,344
|
13,754
|
7,375
|
6,379
|
5,942
|
— 437
|
Norsjö och Malå.........
|
2,797
|
4,620
|
2,637
|
1,040
|
1,597
|
1,823
|
+ 226
|
Lycksele lappmarks ...
|
7,537
|
10,559
|
6,759
|
2,910
|
3,849
|
3,022
|
— 827
|
Åsele »
|
8,018
|
10,549
|
6,358
|
2,663
|
3,695
|
2,531
|
- 1,164
|
29
lab. N:r 15. (Forts.)
1
|
Folkmängd.
|
|
Under
|
åren 4860—1880.
|
Områ d e.
|
1800
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflyta-
ning (—).
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordmalings tingslag.
Nordmaling...............
|
5,289
|
7,051
|
4,602
|
2,603
|
1,999
|
1,762
|
— 237
|
Bjurholm..................
|
2,231
|
3,249
|
2,135
|
896
|
1,239
|
1,018
|
— 221
|
Umeå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Umeå landsförsamling...
Holmsunds kapell ......
|
j 10,229
|
11,607
447
|
7,422
350
|
4,647
158
|
2,775
192
|
j 1,825
|
— 1,142
|
Vännäs.....................
|
2,746
|
3,282
|
2,268
|
1,252
|
1,016
|
536
|
— 480
|
Säfvar .....................
|
2,601
310
|
3,199
361
|
2,203
|
1,222
170
|
981
|
598
|
— 383
— 13
|
Holmö kapell............
|
234
|
64
|
51
|
Degerfors tingslag.
Degerfors..................
|
3,426
|
5,358
|
3,371
|
1,372
|
1,999
|
1,932
|
— 67
|
Bygdeå tingslag.
Bygdeå.....................
|
4,092
|
4,671
|
2,848
|
1,867
|
981
|
579
|
402
|
Robertsfors bruksfolk____
|
589
|
681
|
500
|
340
|
160
|
92
|
— 68
|
Ny såfra tingslag.
Ny såfra .................
|
3,058
|
3,070
|
1,632
|
1,158
|
474
|
12
|
— 462
|
Löfångers tingslag.
|
Löfånger ..................
|
3,713
|
3,926
|
2,156
|
1,255
|
901
|
213
|
— 688
|
Burträsks tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Burträsk ...............
|
5,766
|
6,766
|
3,965
|
2,277
|
1,688
|
1,000
|
— 688
|
Skellefteå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Skellefteå landsförs.
Byske ...................
|
j 15,898
|
(14,825
| 6,116
|
j 12,225
|
6,748
|
5,477
|
5,043
|
— 434
|
Jörn...............
|
1,504
|
2,403
|
1,529
|
627
|
902
|
899
|
— 3
|
30
Tab. N:r 15. (Forts.)
|
Folkmängd.
|
|
Under
|
åren 1860—1880.
|
|
0 m r å d e.
|
1860
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflytt¬
ning (—).
|
Norsjö och Maki tingsl.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norsjö .....................
|
2,117
|
3,268
|
1,881
|
781
|
1,100
|
1,151
|
+
|
51
|
Malå........................
|
680
|
1,352
|
756
|
259
|
497
|
672
|
+
|
175
|
Lyclcsele lappm. tingsl.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lycksele '...................
|
3,672
|
5,040
|
3,320
|
1,445
|
1,875
|
1,368
|
—
|
507
|
Örträsks kapell ---------
|
631
|
743
|
543
|
255
|
288
|
112
|
—
|
176
|
Stensele ..................
|
1,321
|
1,906
|
1,170
|
516
|
654
|
585
|
—
|
69
|
Tärna kapell ____________
|
496
|
921
|
547
|
196
|
351
|
425
|
+
|
74
|
Sorsele................____
|
1,417
|
1,949
|
1,179
|
498
|
681
|
532
|
—
|
149
|
Asele lappm. tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åsele .....................
|
2,228
|
2,862
|
1,674
|
692
|
982
|
634
|
—
|
348
|
Fredrika ..................
|
1,050
|
923
|
616
|
289
|
327
|
— 127
|
—
|
454
|
Vilhelmina ...............
|
3,184
|
4,660
|
2,766
|
1,233
|
1,533
|
1,476
|
—
|
57
|
Dorotea .................
|
1,556
|
2,104
|
1,302
|
449
|
853
|
548
|
—
|
305
|
Städer.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Umeå ......................
|
1,855
|
2,818
|
1,406
|
1,023
|
383
|
963
|
+
|
580
|
Skellefteå__________________
|
347
|
877
|
326
|
195
|
131
|
530
|
+
|
399
|
31
T eib. N:r 15. (Forts.)
1. Område.
|
Medel¬
folkmängd
1861—80
|
1861—80
|
årligen på 1,000 inb.
|
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Öfverskott
af in- eller
utflyttning.
|
Hela Sverige ..................
|
4,233,000
|
30,9
|
19,2
|
11,7
|
8,3
|
|
3,4
|
Vesterbottens län...............
|
93,400
|
34,8
|
18,4
|
16,4
|
13,1
|
—
|
3,3
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordmalings och Bjurh.......
|
8,900
|
37,9
|
19,7
|
18,2
|
15,6
|
—
|
2,6
|
Umeå ............................
|
17,300
|
30,1
|
21,5
|
14,6
|
8,7
|
—-
|
5,9
|
Degerfors ______________________
|
4,300
|
39,3
|
16,0
|
23,3
|
22,6
|
—
|
0,7
|
Bygdeå...........................
|
5,100
|
32,7
|
21,6
|
ll,i
|
6,7
|
—
|
4,4
|
Nysätra..........................
|
3,000
|
27,3
|
19,3
|
8,o
|
0,2
|
—
|
7,8
|
Löfångers.................... .
|
3,800
|
28,4
|
16,6
|
11,8
|
2,9
|
—
|
8,9
|
Burträsks______________ ____
|
6,200
|
31,9
|
18,4
|
13,5
|
8,1
|
—
|
5,4
|
Skellefteå________________________
|
20,200
|
34,1
|
18,3
|
15,8
|
14,7
|
—
|
1,1
|
Norsjö och Mala...............
|
3,600
|
37,2
|
14,4
|
22,8
|
25,3
|
+
|
2,5
|
Lycksele lappmarks _________
|
9,000
|
37,c
|
16,2
|
21,4
|
16,8
|
—
|
4,6
|
Asele >> ______ .
|
9,000
|
35,3
|
14,8
|
20,5
|
14,1
|
—
|
6,4
|
Umeå .....................
|
2,400
|
29,2
|
21,3
|
7,9
|
20,o
|
+
|
12,1
|
Skellefteå____________ ... . .
|
600
|
26,7
|
16,7
|
10,0
|
45,o
|
+
|
35,0
|
32
Tab. N:r 16.
Vesterbottens län.
Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1871.
0 m r å d e.
|
Ytinnehåll
|
D e
|
a f
|
(land)
tunnland.
|
odlad
jord.
|
naturlig
äng.
|
Vesterbottens län*
|
10,911,355
|
64,233
|
280,116
|
Tingslag.
Nordm alings och
|
|
|
|
Bjurholms______
|
457,784
|
7,800
|
19,974
|
Umeå ............
|
470,780
|
21,249
|
39,205
|
Degerfors .........
|
569,055
|
3,290
|
20,296
|
Bvgdeå ...........
|
181,070
|
3,066
|
15,283
|
Nvsätra............
|
68,355
|
3,850
|
5,137
|
1 Löfångers.........
|
99,052
|
3,600
|
9,119
|
Burträsks .........
|
466,671
|
4,085
|
23,830
|
Skellefteå ..........
|
866,082
|
8,765
|
69,366
|
Norsjö och Mala
|
742,978
|
1,071
|
14,642
|
Lycksele lappm.
|
3,950,717
|
3,804
|
33,910
|
Åsele »
|
3,036,491
|
2,717
|
29,354
|
Socknar.
|
|
|
|
Nordmaling ______
|
297,117
|
6,000
|
11,164
|
Bjurholm _________
|
160,667
|
1,800
|
8,810
|
| Umeå landsförs.
|
J 213,673
|
|
|
| Holmsunds kapell
|
14,494
|
22,598
|
Vännäs____________
Säfvar ............
|
127,193
J 129,864
|
3,030
|
8,035
|
Holme kapell ...
|
3,725
|
8,572
|
O m r å d c.
|
Ytinnehåll
|
It e
|
• a f
|
(land)
tunnland.
|
odlad
jord.
|
naturlig
Ung.
|
Degerfors _________
|
569,055
|
3,290
|
20,296
|
Bvgdeå ............
|
|
|
|
Robertsfors bruks-
|
. 181,070
|
3,066
|
15,283
|
församling......
|
|
|
|
Ny såfra_____________
|
68,355
|
3,850
|
5,137
|
Löfånger .........
|
99,052
|
3,600
|
9,119
|
Burträsk .........
|
466,671
|
4,085
|
23,830
|
Skellefteå landsf.
|
|
|
|
Byske ............
|
j 542,378
|
8,269
|
51,843
|
Jörn ...............
|
323,704
|
496
|
17,523
|
Norsjö ____________
|
364,546
|
843
|
14,642
|
Mala...............
Lycksele .........
|
378,432
J 1,146,266
|
228
{ 2,165
|
?
17,549
|
Örträsks kapell...
|
{ 516
|
2,341
|
Stensele.___________
|
j 1,416,343
|
|
7,939
|
Tärna kapell______
|
668
|
Sorsele ____________
|
1,388,108
|
455
|
6,081
|
Åsele...............
|
645,223
|
1,144
|
7,106
|
Fredrika .........
|
215,691
|
283
|
3,181
|
Vilhelmina ......
|
1,630,183
|
869
|
12,631
|
Dorotea............
|
545,394
|
421
|
6,436
|
* I summan för länet ingå städerna (2,370 tid, hvaraf 986 tid åker).
Tab. N:r 17.
Vesterbottens län.
Vesterbottens läns uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.
0 m r & d e.
|
Ytinne¬
håll,
qvkm.
(land).
|
Folkmängd
1880.
|
Hektar
|
NÖtkreaturs-
enheter.
|
På 100 hektar
land komma
|
Mot 100 inb.
svara
|
odlad jord.
|
naturlig äng.
|
hektar
odlad
jord.
|
inb.
|
hektar
odlad
jord.
|
nötkre¬
aturs-
enhe¬
ter.
|
Hela Sverige ..................
|
406,721
|
4,565,668
|
2,986,160
|
1,905,640
|
2,945,666
|
7,4
|
n
|
65
|
64
|
Vesterbottens län *............
|
53,851
|
102,740
|
33,870
|
135,670
|
76,368
|
0,6
|
1,9
|
33
|
74
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordmalings och Bjurholms
|
2,260
|
10,300
|
4,210
|
9,500
|
5,799
|
2
|
5
|
41
|
56
|
Umeå ...........................
|
2,324
|
18,838
|
11,245
|
18,600
|
11,893
|
5
|
8
|
60
|
63
|
Degerfors........................
|
2,800
|
5,358
|
1,810
|
9,830
|
3,654
|
0,6
|
2
|
34
|
68
|
Bygdeå___________________________
|
894
|
5,410
|
1,685
|
7,370
|
4,178
|
2
|
6
|
31
|
77
|
Nysätra _________________________
|
337
|
3,070
|
2,120
|
2,320
|
2,771
|
6
|
9
|
69
|
90
|
Löfångers........................
|
489
|
3,926
|
1,380
|
4,900
|
2,921
|
3
|
8
|
35
|
74
|
Burträsks........................
|
2,304
|
6,755
|
2,070
|
11,710
|
4,315
|
0,9
|
3
|
31
|
64
|
Skellefteå........................
|
4,276
|
23,355
|
4,790
|
33,780
|
11,539
|
U
|
5
|
21
|
49
|
Norsjö och Malå...............
|
3,668
|
4,776
|
585
|
7,180
|
4,075
|
0,2
|
1,3
|
12
|
85
|
Lycksele lappmarks............
|
19,500
|
10,403
|
2,530
|
16,090
|
13,552
|
0,1
|
0,5
|
24
|
130
|
Åsele » .............
|
14,990
|
10,549
|
1,445
|
14,390
|
11,671
|
0,1
|
0,7
|
14;
|
in
|
* Landsbygden.
34
Tab. N:r 18.
Vesterbottens län.
Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.
Område.
|
Folk m ängd.
|
Ä k e r j ord,
tunnland.
|
Kreatursstock
(nötkreatursenheter).
|
Om 1805 års tal
= 1, så är det
nyaste talet för
|
|
1805.
|
1884.
|
1805.
|
1871.
|
1805.
|
1880.
|
folk-
ni.
|
åker¬
vidd.
|
krea-
tursst.
|
Hela Sverige......
|
2,422,039
|
4,644,448
|
1,370,580
|
5,245,871
|
2,000,000
|
2,945,666
|
1,9
|
3,8
|
1,5
|
Vesterbottens län*
|
32,491
|
112,209
|
9,695
|
64,233
|
41,447
|
77,010
|
3,5
|
6,6
|
1,9
|
Tingslag.
Nordmalings och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bjurholms ......
|
2,755
|
10,964
|
767
|
7,800
|
2,845
|
5,799
|
4,0
|
10,2
|
2,0
|
Umeå...............
|
7,439
|
19,488
|
1,950
|
21,249
|
8,196
|
11,893
|
2,6
|
10,9
|
1,5
|
Degerfors _________
|
1,057
|
5,681
|
492
|
3,290
|
1,472
|
3,654
|
5,4
|
6,7
|
2,5
|
Bvgdeå ............
|
1,891
|
5,414
|
732
|
3,066
|
1,478
|
4,178
|
2,9
|
4,2
|
2,8
|
Nysätra ............
|
1,678
|
3,186
|
805
|
3,850
|
1,702
|
2,771
|
1,9
|
4,8
|
1,6
|
Löfångers .......
|
2,233
|
4,003
|
910
|
3,600
|
2,666
|
2,921
|
1,8
|
4,o
|
1,1
|
Burträsks .........
Skellefteå .........
|
2,579
|
7,088
|
656
|
4,085
|
2,558
|
4,315
|
2,7
|
6,2
|
1,7
|
Norsjö och Mala...
|
j 7,460
|
30,119
|
2,917
|
9,836
|
7,240
|
15,614
|
4,o
|
3,4
|
2,2
|
Lycksele lappm____
|
2,023
|
11,272
|
?
|
3,804
|
7,240
|
13,552
|
5,6
|
?
|
1,9
|
Åsele »
|
2,366
|
11,088
|
412
|
2,717
|
5,738
|
11,671
|
4,7
|
6,6
|
2,0
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordmaling ** ...
|
2,755
|
10,964
|
767
|
7,800
|
2,845
|
5,799
|
4,0
|
10,2
|
2,0
|
Umeå landsförs.***
|
7,439
|
19,488
|
1,950
|
21,249
|
8,196
|
11,893
|
2,6
|
lO.oi 1,5
|
* I summan för länet ingå städerna med 1,010 inb. år 1805 och 8,906 år 1884; 54 tid åker år 1805 och
936 år 1871, samt omkr. 312 nötkr.-enh. år 1805 och 642 år 1880.
** + Bjurholm.
+ Holmsunds kapell, Vännäs, Säfvar och Holmö kap.
***
Tal. N:r 18. (Forts.)
Folkmängd.
|
Åkerjord,
tunnland.
|
Kreatursstock
(nötkreatursenheter).
|
Om 1805 års tal
= 1, så är det
nyaste talet för
|
1805.
|
1881.
|
1805.
|
1871.
|
1805.
|
1880.
|
folk-
m.
|
åker¬
vidd.
|
krea-
tursst.
|
1,057
|
5,681
|
492
|
3,290
|
1,472
|
3,654
|
5,4
|
6,7
|
2,5
|
1,891
|
5,414
|
732
|
3,066
|
1,478
|
4,178
|
2,9
|
4,2
|
2,8
|
1,678
|
3,186
|
805
|
3,850
|
1,702
|
2,771
|
1,9
|
4,8
|
1,6
|
2,233
|
4,003
|
910
|
3,600
|
2,666
|
2,921
|
1,8
|
4,0
|
1,1
|
• 2,579
|
7,088
|
656
|
4,085
|
2,558
|
4,315
|
2,7
|
6,2
|
1,7
|
7,280
|
28,382
|
2,917
|
9,608
|
7,240
|
13,270
|
3,9
|
3,3
|
1,8
|
200
|
1,737
|
|
228
|
|
2,344
|
8,7
|
?
|
9
|
j 2,023
|
11,272
|
i ;
|
3,349
455
|
4,575
2,665
|
9,377
4,175
|
j 5,6
|
(?
\ ?
|
2.0
1.0
|
845
|
2,948
|
220
|
1,144
|
1,254
|
2,373
|
3,5
|
5,2
|
1,9
|
372
|
977
|
81
|
283
|
429
|
804
|
2,6
|
3,5
|
1,9
|
791
|
4,971
|
50
|
869
|
3,514
|
6,722
|
6,3
|
17,4
|
1,9
|
358
|
2,192
|
61
|
421
|
541
|
1,772
|
6,1
|
6,9
|
3,3
|
0 m r å cl o.
Degerfors .........
Bygdeå ............
Nysätra ............
Löfånger............
Burträsk............
Skellefteå landsf. f
Mala ...............
Lycksele ff.........
Sorsele ............
Åsele ________________
Fredrika____________
Vilhelmina_________
Dorotea ____________
f + Byske, Jörn och Norsjö.
tf + Örträsks kapell, Stensele och Tärna kap.
i
36
Talj. y.r 19.
Vesterbottens län.
Skörden (i kubikfot) år 1882.
Område.
|
Hela skör¬
den af säd
och rotfruk¬
ter, reduce¬
rad till råg.
|
Eäg.
|
Korn.
|
Hafre.
|
Blandsäd.
|
Potatis.
|
Lin,
centner.
|
Hö,
centner.
|
Vesterbottens län *
|
1,553,498
|
31,106
|
1,356,390
|
50,759
|
25,061
|
964,858
|
1,077
|
2,823,370
|
Tingslag.
Nordmalings o. Bjur-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hokus...............
|
172,759
|
3,459
|
138,285
|
13,633
|
13,954
|
102,407
|
60
|
300,500
|
Umeå..................
|
247,710
|
8,278
|
206,212
|
24,343
|
3,219
|
141,378
|
614
|
454,158
|
Degerfors ____________
|
111,831
|
819
|
104,296
|
4,410
|
441
|
52,920
|
90
|
165,952
|
Bygden ...............
|
97,908
|
1,096
|
85,617
|
4,763
|
1,109
|
61,110
|
95
|
190,000
|
Nysätra...............
|
26,044
|
315
|
18,900
|
—
|
945
|
31,500
|
145
|
94,500
|
Löfångers ............
|
93,410
|
1,418
|
79,380
|
1,575
|
—
|
75,600
|
10
|
100,000
|
Burträsks ............
|
138,317
|
466
|
145,908
|
1,481
|
—
|
17,325
|
—
|
160,000
|
Skellefteå ............
|
367,528
|
8,964
|
334,379
|
—
|
3,604
|
207,333
|
40
|
444,000
|
Norsjö och Mala ...
|
75,657
|
1,093
|
68,985
|
50
|
—
|
47,250
|
3
|
96,100
|
Lycksele lappmarks
|
107,106
|
2,792
|
81,037
|
378
|
1,789
|
116,613
|
20
|
396,000
|
Åsele »
|
110,679
|
2,312
|
89,359
|
—
|
—
|
108,555
|
—
|
407,500
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nordmaling ..........
|
125,509
|
2,426
|
91,035
|
12,751
|
13,639
|
92,327
|
—
|
215,500
|
Bjurholm ............
|
47,250
|
1,033
|
47,250
|
882
|
315
|
10,080
|
60
|
85,000
|
Umeå landsförsaml.
|
161,664
|
7,377
|
125,824
|
18,887
|
3,219
|
105,972
|
409
|
297,798
|
Vännäs ----------------
|
41,612
|
611
|
36,855
|
2,835
|
|
23,310
|
100
|
100,000
|
Säfvar ...............
|
44,434
|
290
|
43,533
|
2,621
|
|
12,096
|
105
|
56,360
|
* I summan för länet ingå städerna med 94 kbft råg, 4,082 kbft korn, 126 kbft hafre, 2,867 kbft potatis
och 14,660 ctr hö; skörden i rågvärde = 4,549 kbft.
37
Tub. \:r W. (Forts.)
0 in r å d e.
|
Hela skör¬
den af säd
och rotfruk¬
ter, reduce¬
rad till råg.
|
Båg.
|
Korn.
|
Hafre.
|
Blandsäd.
|
Potatis.
|
Lin,
centner.
|
Hö,
centner.
|
! Degerfors ............
|
111,821
|
819
|
104,296
|
4,410
|
441
|
52,920
|
90
|
165,952
|
Bygdeå ...............
|
97,908
|
1,096
|
85,617
|
4,763
|
1,109
|
61,110
|
95
|
190,000
|
1 Ny såfra ...............
|
26,044
|
315
|
18,900
|
—
|
945
|
31,500
|
145
|
94,500
|
j Löfånger ............
|
93,410
|
1,418
|
79,380
|
1,575
|
—
|
75,600
|
10
|
100,000
|
Burträsk ............
|
138,317
|
466
|
145,908
|
1,481
|
—
|
17,325
|
—
|
160,000
|
Skellefteå ............
|
228,708
|
5,216
|
206,615
|
—
|
2,268
|
135,828
|
30
|
340,000
|
By ske..................
|
117,734
|
3,339
|
110,124
|
—
|
643
|
55,125
|
10
|
79,000
|
Jörn ..................
|
21,086
|
409
|
17,640
|
—
|
693
|
16,380
|
—
|
25,000
|
Norsjö ...............
|
58,930
|
1,084
|
56,700
|
—
|
—
|
25,200
|
3
|
61,100
|
Malå ..................
|
16,727
|
9
|
12,285
|
50
|
—
|
22,050
|
—
|
35,000
|
|
j Lycksele ............
|
60,341
|
1,544
|
46,368
|
—
|
1,260
|
63,000
|
—
|
120,000
|
Örträsks kapell......
|
12,701
|
554
|
11,605
|
—
|
378
|
5,292
|
4
|
109,000
|
Stensele...............
|
15,983
|
347
|
11,025
|
—
|
151
|
22,050
|
16
|
22,000
|
Tärna kapell.........
|
2,318
|
—
|
1,417
|
—
|
—
|
4,095
|
—
|
25,000
|
Sorsele ...............
|
15,763
|
347
|
10,622
|
378
|
—
|
22,176
|
—
|
120,000
|
Asele..................
|
35,608
|
441
|
31,399
|
—
|
—
|
26,504
|
—
|
80,000
|
Fredrika ............
|
7,396
|
57
|
5,922
|
—
|
—
|
7,787
|
—
|
25,000
|
Vilhelmina .........
|
45,329
|
1,625
|
32,508
|
—
|
—
|
56,624
|
—
|
218,000
|
Dorotea ...............
|
22,346
|
189
|
19,530
|
—
|
—
|
17,640
|
—
|
84,500
|
38
Tält. N:r 20.
Vesterbottens län.
Antalet vid 1883 års slut underhållna kreatur.
0 in r å d e.
|
Hästar.
|
Oxar.
|
Tj urar.
|
Kor.
|
Ungnöt
under
2 år.
|
Får.
|
Getter.
|
Svin.
|
Renar.
|
Vesterbottens län *
|
12,861
|
434
|
1,676
|
38,937
|
7,102
|
44,302
|
3,404
|
6,126
|
12,000
|
Tingslag.
Nordmalings och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bjurholms ......
|
1,040
|
32
|
90
|
3,330
|
928
|
4,550
|
346
|
684
|
—
|
Umeå ...............
|
2,084
|
125
|
239
|
7,839
|
1,030
|
5,987
|
532
|
1,621
|
—
|
Degerfors............
|
650
|
15
|
100
|
2,300
|
500
|
3,500
|
150
|
300
|
—
|
Bygdeå...............
|
590
|
130
|
96
|
2,500
|
230
|
2,100
|
60
|
220
|
—
|
Nysätra ............
|
395
|
12
|
40
|
1,725
|
450
|
1,870
|
20
|
250
|
—
|
Löfångers............
|
500
|
2
|
80
|
1,600
|
400
|
1,000
|
20
|
400
|
—
|
Burträsks___________
|
890
|
15
|
70
|
2,200
|
140
|
1,050
|
175
|
450
|
—
|
Skellefteå.............
|
2,850
|
27
|
200
|
5,440
|
850
|
6,000
|
585
|
1,650
|
—
|
Norsjö och Malå...
|
600
|
26
|
65
|
1,480
|
230
|
3,630
|
237
|
60
|
|
Lycksele lappmarks
|
1,595
|
22
|
273
|
5,380
|
1,320
|
9,520
|
250
|
118
|
12,000
|
Asele »
|
1,511
|
28
|
417
|
4,828
|
1,004
|
5,059
|
1,029
|
235
|
9
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nordm äling.........
|
620
|
12
|
40
|
2,130
|
598
|
2,900
|
146
|
609
|
—
|
i Bjurholm____________
|
420
|
20
|
50
|
1,200
|
330
|
1,650
|
200
|
75
|
—
|
i Umeå landsförsaml.
|
1,409
|
93
|
194
|
4,924
|
780
|
4,387
|
432
|
1,196
|
—
|
Vännäs...............
|
350
|
7
|
15
|
1,550
|
150
|
1,100
|
50
|
225
|
—
|
Säfvar ...............
|
325
|
25
|
30
|
1,365
|
100
|
500
|
50
|
200
|
—
|
Degerfors............
|
650
|
15
|
100
|
2,300
|
500
|
3,500
|
150
|
300
|
■ —
|
Bygdeå...............
|
590
|
130
|
96
|
2,500
|
230
|
2,100
|
60
|
220
|
—
|
* I summan för länet ingå städerna med 156 hästar, 6 tjurar, 315 kor, 20 ungnöt, 36 får och 138 svin.
39
Tab. N:r 20. (Forts.)
Område.
|
Hästar.
|
Oxar.
|
Tjurar.
|
Kor.
|
Ungnöt
under
2 år.
|
Får.
|
Getter.
|
Svin.
|
Renar.
|
Nysätra ............
|
395
|
12
|
40
|
1,725
|
450
|
1,870
|
20
|
250
|
|
Löfånger ............
|
500
|
2
|
80
|
1,600
|
400
|
1,000
|
20
|
400
|
—
|
Burträsk ............
|
890
|
15
|
70
|
2,200
|
140
|
1,050
|
175
|
450
|
—
|
Skellefteå landsförs.
|
1,760
|
15
|
no
|
3,250
|
380
|
2,700
|
175
|
1,390
|
—
|
By ske ...............
|
750
|
10
|
40
|
1,450
|
300
|
2,000
|
250
|
200
|
—
|
Jörn._................
|
340
|
2
|
50
|
740
|
170
|
1,300
|
160
|
60
|
—
|
Norsjö ...............
|
360
|
16
|
35
|
850
|
100
|
1,600
|
150
|
30
|
—
|
Malå..................
|
240
|
10
|
30
|
630
|
130
|
2,030
|
87
|
30
|
9
|
Lycksele ...........
|
680
|
5
|
60
|
1,900
|
650
|
2,850
|
90
|
60
|
9
|
Örträsks kapell ...
|
105
|
4
|
8
|
300
|
100
|
850
|
40
|
30
|
V
|
Stensele ............
|
410
|
10
|
100
|
1,760
|
290
|
2,700
|
50
|
10
|
9
|
Tärna kapell .......
|
100
|
—
|
20
|
425
|
90
|
520
|
10
|
10
|
9
|
Sorsele_______________
|
300
|
3
|
85
|
995
|
190
|
2,600
|
60
|
8
|
12,000
|
Asele ...............
|
375
|
4
|
95
|
1,355
|
200
|
450
|
140
|
135
|
?
|
Fredrika ............
|
130
|
5
|
20
|
475
|
65
|
565
|
90
|
40
|
9 1
• 1
|
Vilhelmina .........
|
711
|
14
|
236
|
1,913
|
476
|
2,213
|
86
|
3
|
9
|
Länsdel af Dorotea
|
295
|
5
|
66
|
1,085
|
263
|
1,831
|
713
|
57
|
?
|
40
Tal. N:r 21.
Vesterbottens län.
Arealen af den skogbärande marken.
|
Areal
|
Deraf skog
|
U1
VT
|
|
|
Areal
|
Deraf
|
m 1
VT
|
|
(land)
|
09
|
|
Område
|
(land)
|
skog
|
CfQ
|
Område
|
|
|
|
|
|
|
h-
|
|
|
|
»75
|
|
Hektar
|
ö
p
|
|
|
Hektar
|
d
o
'
|
Hela Sverige______
|
40,584,532
|
17,659,200
|
44
|
|
Vännäs ______
|
62,790
|
27,709
|
44
|
Vesterbottens län *
|
5,386,498
|
2,120,703
|
39
|
|
Säfvar med
Holmö kapell
|
64,108
|
37,655
|
58!
|
Tingslag.
|
|
|
|
3.
|
Degerfors ...
|
280,920
|
185,815
|
66
|
1. Nordmalings
|
|
|
|
4.
|
Bygdeå ------
|
89,387
|
49,010
|
55
|
o. Bjurh. ...
|
225,990
|
195,333
|
86
|
5.
|
Nysätra ______
|
33,744
|
24,298
|
72;
|
2. Umeå_________
|
232,380
|
145,603
|
63
|
6.
|
Löfånger ...
|
48,898
|
33,973
|
69
|
3. Degerfors ...
|
280,920
|
185,815
|
66
|
7.
|
Burträsk______
|
230,377
|
75,214
|
33
|
4. Bygdeå ______
|
89,387
|
49,010
|
55
|
8.
|
Skellefteå
|
|
|
|
5. Nysätra......
|
33,744
|
24,298
|
72
|
|
landsf. ______
|
165,586
|
jl 83,597
|
69
|
6. Löfångers ___
|
48,898
|
33,978
|
69
|
|
Byske.........
|
102,164
|
7. Burträsks ...
|
230,377
|
75,214
|
33
|
|
Jörn .........
|
159,799
|
94,419
|
59
|
8. Skellefteå ...
|
427,549
|
278,016
|
65
|
9.
|
Norsjö ______
|
179,962
|
77,053
|
43
|
9. Norsjö och
|
|
|
|
|
Mala'™' ......
|
186,817
|
?
|
9
|
Mala ______
|
366,779
|
77,053
|
21
|
10.
|
Lycksele......
|
1
|
263,471
|
I
|
1 10. Lycksele lapp-
|
|
|
|
|
Örträsks ka-
|
565,865
|
|
49
|
mark_________
|
1,950,310
|
604,526
|
31
|
|
pell _________
|
|
|
13,999
|
]
|
11. A sele lappm.
|
1,498,994
|
451,481
|
30
|
|
Stensele______
Tärna kapell
|
Jö99,191
|
208,826
|
30
|
Socknar.
|
|
|
|
|
Sorsele ______
|
685,254
|
118,230
|
17
|
1. Nordmaling ...
|
114,686
|
98,463
|
86
|
11.
|
Asele _________
|
318,521
|
135,810
|
43
|
Bjurholm______
|
111,304
|
96,870
|
87
|
|
Fredrika______
|
106,478
|
28,324
|
27
|
2. Umeå landsf.
|
|
|
76
|
|
Vilhelmina...
|
804,756
|
238,061
|
30
|
Holmsnnds k.
|
j 105,482
|
j o0,2o9
|
|
Dorotea ......
|
269,239
|
49,286
|
18
|
* I summan för länet ingå städerna, som ega 381 hektar skog (hela ytinnehållet = 1,170 hektar).
c* Malå sockens skog ingår i Arvidsjaurs.
Vesterbottens län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Umeå åren 1871—1883.
År.
|
Timmer,
master, m.m.
8,;: tums
(25 cm.).
|
Timmer,
master, m. m.
derunder.
|
Bjelkar och
spärra r
6,G tums
(20 cm.).
|
Bjelkar och
sparrar
derunder.
|
Bräder
och
plankor.
|
Bräder
och
plankstump.
|
Summa.
|
l):o i
kubik¬
meter.
|
1871 ............
|
|
1,916
|
4,530
|
19,900
|
4,408,714
|
269,805
|
4,704,865
|
123,267
|
1872 ............
|
—
|
1,470
|
9,857
|
—
|
5,347,175
|
303,486
|
5,661,988
|
148,344
|
1873 ............
|
—
|
255
|
15,902
|
29,916
|
4,002,895
|
325,775
|
4,374,743
|
114,618
|
1874 ............
|
1,885
|
689
|
4,854
|
68,638
|
4,480,074
|
392,055
|
4,948,195
|
129,643
|
1875 ............
|
26,400
|
265
|
4,025
|
33,700
|
4,344,136
|
412,540
|
4,821,066
|
126,312
|
1876 ............
|
116,555
|
20,820
|
35,601
|
117,179
|
4,065,393
|
539,368
|
4,894,916
|
128,247
|
1877 ............
|
—
|
5,305
|
83,208
|
41,818
|
4,626,126
|
343,781
|
5,100,238
|
133,626
|
1878 ............
|
39,402
|
825
|
55,378
|
300
|
3,021,480
|
240,043
|
3,357,428
|
87,965
|
1879 ____________
|
—
|
1,060
|
20,355
|
47,241
|
3,851,501
|
321,442
|
4,241,599
|
111,130
|
1880 ............
|
34,290
|
3,654
|
108,842
|
190,455
|
4,764,301
|
561,162
|
5,662,704
|
148,363
|
1881 ............
|
63,985
|
1,490
|
308,389
|
262,587
|
3,891,167
|
471,579
|
4,999,197
|
130,979
|
1882 ............
|
—
|
—
|
497,479
|
441,439
|
4,829,435
|
388,418
|
6,156,771
|
161,307
|
1883 ............
|
—
|
38
|
548,552
|
414,088
|
3,759,453
|
443,235
|
5,165,366
|
135,333
|
Ärligt, medeltal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1871—75 ......
|
5,657
|
919
|
7,834
|
30,431
|
4,516,599
|
340,732
|
4,902,172
|
128,437
|
1876—80 ______
|
38,049
|
6,333
|
60,677
|
79,399
|
4,065,760
|
401,159
|
4,651,377
|
121,866
|
1881—83 ______
|
21,328
|
509
|
451,473
|
372,705
|
4,160,018
|
434,411
|
5,440,444
|
142,540
|
42
Tab. N:r ,2.V.
Vesterbottens län.
Antalet sågverk och deras taxeringsvärde samt för dem beskattad inkomst
år 1884.
Område.
|
Antal sågverk.
|
Taxerings¬
värde, 1884
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
|
Beskattning
för 1884.
Af taxerings¬
nämnden
uppskattad
inkomst.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Vesterbottens län.......................................
|
129
|
2,078,250
|
416,009
|
Fögderier.
|
|
|
|
Första fögderi et ...................... ... .......
|
39
|
1,070,650
|
203,100
|
Andra fögderiet ...................v.........................
|
89
|
994,200
|
177,409
|
Lappmarksfögderiet ..........................................
|
—
|
—
|
—
|
Tingslag.
|
|
|
|
1. Nordmalings och Bjurholms____________ ______________
|
14
|
415,800
|
74,500
|
2. Umeå ..................................
|
6
|
635,700
|
127,100
|
3. Degerfors ..............................
|
14
|
6,150
|
—
|
4. Bygdeå ..............................
|
5
|
13,000
|
1,500
|
5. Nysätra .............................
|
2
|
2,500
|
—
|
G. Löfångers ..............................
|
4
|
5,700
|
—
|
7. Burträsks ________________________
|
22
|
43,500
|
2,800
|
8. Skellefteå ...........................
|
47
|
935,400
|
174,609
|
9. Norsjö och Mala ...............................
|
14
|
7,100
|
—
|
10. Lycksele lappmarks _________________
|
—
|
—
|
—
|
11. Asele »
|
—
|
—
|
__
|
Umeå stad ..............._. . ..
|
1
|
13,400
|
35,500
|
Skellefteå stad ............................
|
—
|
—
|
—
|
Socknar.
|
|
|
|
1. Nordmaling ________________________
|
11
|
413,500
|
74,500
|
Bjurholm__________________________
|
3
|
2,300
|
—
|
43
Tab. N:r 23. (Forts.)
0 m r å d e.
|
Antal sågverk.
|
Taxerings¬
värde, 1884
å sågverk,
lastageplats^’
och
^byggnader.
|
Beskattning
för 1884.
|
Af taxerings¬
nämnden
uppskattad
inkomst.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
2. Umeå landsförsamling...
|
O
o
|
627,100
|
126,300
|
Säfvar ...______...... .. .
|
3
|
8,600
|
800
|
3. Degerfors.................
|
14
|
6,150
|
_
|
4. Bygdeå........................
|
5
|
13,000
|
1,500
|
5. Nysätra.....................
|
2
|
2,500
|
_
|
6. Löfånger ..................
|
4
|
5,700
|
_
|
7. Burträsk ..................
|
22
|
43,500
|
2,800
|
8. Skellefteå landsförsamling . .
|
28
|
533,000
|
42,397
|
Byske .....................
|
14
|
399,000
|
132,000
|
Jörn..................
|
5
|
3 400
|
212
|
9. Norsjö .....................
|
10
|
5,900
|
|
Mala.........................
|
4
|
1,200
|
- -
|
44
Tal. N:r 24.
Vesterbottens län.
Tulluppbörden vid Umeå Tullkammare åren 1871—1883.
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
1871............
|
40,753
|
1876............
|
35,143
|
1881____________
|
39,931
|
1872............
|
33,922
|
1877............
|
34,099
|
1882............
|
44,570
|
1873............
|
48,310
|
1878............
|
34,513
|
1883____________
|
43,637
|
1874............
|
36,413
|
1879............
|
22,996
|
|
|
1875............
|
32,394
|
1880............
|
27,060
|
|
|
Medeltal årligen 1871—1875....................... Kr. 38,358.
» » 1876—1880....... » 30,762.
» » 1881—1883........ » 42,713.
Anmärkningar till tabellerna N:ris 13—24.
Tab. 13. Siffrorna hemtade ur Bidrag till Sveriges Officiela Statistik A) Bc-
folkningsstatistik; ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, livilka
tal särskild! beräknats.
Folkmängden 1880 afser respektiva tingslag inom deras verkliga gränser,* alltså
med iakttagande af vissa socknars fördelning på olika tingslag.
Tab. 14. Folkmängdsbeloppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag
till Sveriges Officiela Statistik A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna
direkt hemtats ur presterskapets summariska redogörelser.
För 1810 äro Arvidsjaurs och Arjeplougs socknar (1,528 inbyggare) från-
räknade länet och Norsjö och Malå tingslag samt öfverflyttade till Norrbottens län;
Malå kapell, hvars folkmängd ingick i Arvidsjaurs socken, antages till 200 personer.
För 1840 och 1860 är Malå kapell räknadt till länet och Norsjö och Malå tingslag
med en folkmängd af 400 år 1840 och 680 år 1860.
Tab. 13. Den mindre skiljaktigheten, som i fråga om folkmängden förekom¬
mer mellan denna och föregående tabeller, har sin grund deri, att länsdelarne af
Anundsjö och Täsjö äro alldeles uteslutna vid beräkningen af 1860 års folkmängd.
Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 ur Bidrag
etc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.
Tab. 16. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng äro hem¬
tade ur Hushållningssällskapets berättelse för 1871. Uppgifterna om ytinnehållet ur
Statistisk Tidskrift, häft. 47.
Tab. 17. Tabellen är hemtad ur Statistisk Tidskrift, häft. 66. Arealen af
odlad jord är den för år 1871 uppgifna (se tab. 16), höjd med 10 proc. Naturlig äng =
1871 års siffror (so tab. 16). Kreatursstocken 1880 reducerad till »nötkreatursenhe¬
ter» efter den beräkningsgrund, som är angifven i 1877 års jordbruksstatistik. Dess¬
utom hafva tillagts 30 renar för hvarje lapp inom befolkningen, hvarjemte 5 renar
antagits motsvara 1 nötkreatur.
Tab. 18. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och
kreatursstock år 1805 enligt officiela uppgifter, förvarade i Statistiska Centralbyrån.
Reduktionen till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej
skilja mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin.
Getternas samt renarnes antal har då antagits lika med antalet år 1880, svinens och
unghästarnes lika med hälften af 1880 års tal.
Sådana dessa äro angifna i nämnda häfte af Bidr. till Sveriges Off. Statistik.
46
Uppgift om åkerjorden för hela riket år 1871 är hemtad ur detta års jord¬
bruksstatistik. Kreatursstocken 1880 ur Statistisk Tidskrift, haft. 66.
Tab. 19. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1882. Reduktionen
till rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.
Tab. 20. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1883.
Tab. 21. Hela arealen (land) är hemtad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Re¬
duktion till hektar: 1 svensk qvadratmil = 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbä¬
rande mark ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktion till hektar: 1 qvadrat-
ref = 0,08 8 2 hektar.
Tab. 22. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, lätt. F. Från och
med 1881 lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kubikfot anta¬
gits = 0,026 2 kubikmeter och 1 kubikmeter = 38,2 kubikfot.
Tab. 23. Uppgifterna äro utdragna ur till Statistiska Centralbyrån inkomna
uppgifter för utarbetande af en statistik angående den politiska rösträtten.
Tab. 24. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, Lätt. F.
47
Tab. N:r 25.
Norrbottens län.
Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.
O m r å d o.
|
Ytinnehåll, svenska qvadratinil.
|
Folkmängd
|
Inbyggare
på hvarje
qv.-mil
land.
|
Land.
|
Vatten.
|
Summa.
|
1880.
|
Hela Sverige _________
|
3,552,3 6
|
317,67
|
3,869,9 3
|
4,565,668
|
1,285
|
Norrbottens län*.........
|
855,1362
|
58,7906
|
913,9268
|
90,761
|
106
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
Piteå..........
|
40,4666
|
2,66 1 9
|
43,0185
|
16,597
|
410
|
Arvidsjaurs lappmarks _____
|
49,7 6 7
|
3,552
|
53,309
|
3,164
|
64
|
Arjepluogs »
|
114,261
|
14,28 1
|
128,532
|
1,352
|
12
|
Neder-Luleå ... .......
|
9,3166
|
1,0327
|
10,3483
|
10,105
|
1,085
|
Öfver-Luleå ............
|
24,3010
|
1,3421
|
25,6431
|
8,386
|
345
|
Jockmocks lappmarks ...
|
159,062
|
10,883
|
169,935
|
2,522
|
16
|
Råneå .......
|
17,6668
|
1,3904
|
19,0472
|
7,135
|
404
|
Neder-Kalix .....
|
14,7822
|
1,0499
|
15,8321
|
9,419
|
637
|
Öfver-Kalix ........
|
23,86 62
|
1,3875
|
25,2427
|
4,217
|
177
|
Gellivare lappmarks .....
|
138,639
|
9,880
|
148,5 1 9
|
3,253
|
23
|
Neder-Torneå och Karl Gust....
|
7,6963
|
0,4425
|
8,1 388
|
5,630
|
732
|
Öfver-Torneå.......
|
20,6668
|
1,15 9 5
|
21,7163
|
4,940
|
240
|
Korpilombolo ......
|
12,9272
|
0,317 1
|
13,2443
|
1,415
|
109
|
Paj ala .............
|
55,324
|
1,6 9 2
|
56,9 1 6
|
3,903
|
71
|
Juckasjärvi lappmarks..
Enontekis »
|
1 ,
j 165,8 3 2
|
7,9 2 0
|
173,7 5 2
|
| 1,973
| 1,293
|
20
|
Socknar
|
|
|
|
|
|
Piteå landsförsamling..........
|
26,6096
|
1,7324
|
28,2420
|
13,682
|
516
|
Elfsby ......
|
13,9670
|
0,8195
|
14,7766
|
2,915
|
209
|
Arvidsjaur .............
|
49,7 5 7
|
3,5 5 2
|
53,309
|
3,164
|
64
|
Arjepluog................
|
114,251
|
14,281
|
128,532
|
1,352
|
12
|
Neder-Luleå..........
|
9,3156
|
1,0327
|
10,3483
|
10,105
|
1,085
|
Öfver-Luleå ..........
|
24,3010
|
1,3421
|
25,6431
|
8,386
|
345
|
Jockmock.............
Qvickjocks kapell .............
|
159,0 5 2
|
10,883
|
169,935
|
| 2,092
| 430
|
! >«
|
1 1 summan för länet ingå städerna (0,8825 qv.-mil land, 0,0106 qv.-mil vatten och 6,496 inb.).
48
Tal. N:r 25. (Forts.)
0 in r å d e.
|
Ytinnehåll
|
svenska qvadratmil.
|
Folkmängd
|
Inbyggare
på hvarje
|
Land.
|
Vatten.
|
Summa.
|
1880.
|
qv.-mil
land.
|
Råneå ...............................
Neder-Kalix ..............
|
17,6 568
14,782 2
28,8552
138,639
3,6636
3,8737
|
1,3901
1,0199
1,3875
9,880
0,1 8 5 5
0,2551
|
19,0172
15,8321
|
7,135
9,419
|
404
637
|
! Öfver-Kalix .............
|
25,2127
|
4,217
|
177
|
Gelli vare ...........................
i Neder-Torneå .............
|
148,5 19
3,8191
|
3,253
2,347
|
23
641
|
i Karl Gustaf.......................
|
4,1291
|
2,244
|
579
|
Öfver-Torneå........................
|
12,8976
|
0,5838
|
13,1811
|
2,942
|
228
|
| Hietaniemi ........................
|
|
0,5 7 57
|
8,2319
|
1,998
|
261
|
i Korpilombolo kapell . _____
|
12,9272
55,321
|
0,3171
1,592
|
13,2113
|
1,415
|
109
|
Pajala .........................
|
56,916
|
3,903
|
71
|
1 Jucka si är vi .......................
|
[ 165,8 3 2
|
7,9 2 0
|
1 1,973
\ 1,293
|
1 20
|
Euontekis...........................
|
173,752
|
49
Tal. AV 26.
Norrbottens län.
Folkmängd och folkökning 1810—1884.
0 m r å d e.
|
|
Folkmängd.
|
|
Folkökning,
%
|
1810
|
1840
|
1800
|
1880
|
1884
|
1811-84
|
18G1-84
|
Norrbottens län...............
|
33,930
|
48,928
|
68,545
|
90,761
|
95,340
|
181
|
39
|
nemligen:
|
|
|
|
|
|
|
|
Kustlandet.....................
|
28,422
|
41,567
|
57,935
|
77,204
|
80,791
|
184
|
39
|
Lappmarken ..................
|
5,508
|
7,361
|
10,610
|
13,557
|
14,549
|
164
|
37
|
Fögderier.
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteä ___________________________
|
7,390
|
11,113
|
15,526
|
21,113
|
22,534
|
205
|
45
|
Luleå...........................
|
8,394
|
11,800
|
15,997
|
21,013
|
21,022
|
158
|
35
|
Kalix...........................
|
8,715
|
12,606
|
17,812
|
24,024
|
25,177
|
189
|
41
|
Torneå ........................
|
7,924
|
11,038
|
15,403
|
18,115
|
18,961
|
139
|
23
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå ...........................
|
5,802
|
8,952
|
12,253
|
16,597
|
17,601
|
200
|
44
|
Arvidsjaurs lappmarks ......
|
771
|
1,216
|
2,046
|
3,164
|
3,454
|
348
|
69
|
Arjepluogs » ......
|
757
|
945
|
1,227
|
1,352
|
1,479
|
95
|
21
|
Neder-Luleå ___________________
|
| 7,002
|
f 6,432
|
8,283
|
10,105
|
10,142
|
} 166
|
1 22
|
Öfver-Luleå ..................
|
| 3,861
|
5,809
|
8,386
|
8,0)51
|
| 49
|
Jockmocks lappmarks ______
|
1,332
|
1,567
|
1,905
|
2,522
|
2,829
|
112
|
49
|
Råneå...........................
|
2,405
|
3,910
|
5,487
|
7,135
|
7,298
|
196
|
33
|
Neder-Kalix ..................
|
3,473
|
4,961
|
6,969
|
9,419
|
10,006
|
188
|
44
|
Öfver-Kalix ..................
|
1,537
|
2,123
|
2,913
|
4,217
|
4,463
|
190
|
53
|
Gellivare lappmarks .........
|
1,240
|
1,612
|
2,443
|
3,253
|
3,410
|
175
|
40
|
Neder-Torneå o. Karl Gustafs
|
2,334
|
3,517
|
4.280
|
4,591
|
4,652
|
99
|
9
|
Öfver-Torneå __________________
|
2,924
|
3,556
|
4,164
|
4,940
|
5,132
|
76
|
23
|
Korpilombolo..................
|
—
|
—
|
962
|
1,415
|
1,530
|
—
|
59
|
Paiala...........................
|
1.258
|
1,944
|
3,008
|
3,903
|
4,270
|
239
|
42
|
Juckasjärvi lappmarks ......
|
905
|
1,250
|
1,750
|
1,973
|
2,065
|
114
|
18
|
Enontekis » ......
|
443
|
771
|
1,239
|
1,293
|
1,312
|
196
|
6
|
7
50
Tal. N:r 26. (Forts.)
Område.
|
Folkmängd.
|
Folkökning,
%
|
1810
|
1840
|
1860
|
1880
|
1884
|
1811-84
|
1861-84
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå landsförsamling ......
|
|
/ 7,869
|
10,451
|
13,682
|
14,332
|
l 9fin
|
| 37
|
Elfsby.............................
|
r 9,oOZ
|
\ 1,083
|
1,802
|
2,915
|
3,269
|
|
1 81
|
Arvidsjaurs lappm. t:g.
|
|
|
|
|
|
|
|
Arvidsjaur ......................
|
771
|
1,216
|
2,026
|
3,164
|
3,454
|
348
|
70
|
Länsdel af Norsjö ............
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Arjepluogs lappm. t:g.
|
|
|
|
|
|
|
|
Arjepluog .....................
|
757
|
945
|
1,207
|
1,352
|
1,479
|
95
|
23
|
Länsdel af Sorsele____________
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
|
|
Neder-Luleå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Neder-Luleå __________________
|
j
|
6,432
|
8,283
|
10,105
|
10,142
|
I
|
( 22
|
Ofver-Luleå tingslag.
|
[ 7,062
|
|
|
|
|
| 166
|
)
)
|
Öfver-Luleå ...................
|
>
|
3,861
|
5,809
|
8,386
|
8,651
|
J
|
I 49
|
Jockmoclcs lappm. tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Jockmock _____________________
|
636
|
1,006
|
1,378
|
2,092
|
2,379
|
274
|
73
|
Qvick] ocks kapell ............
|
696
|
561
|
527
|
430
|
450
|
— 55
|
— 17
|
Råneå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Råneå...........................
|
2,465
|
3,910
|
5,487
|
7,135
|
7,298
|
191)
|
33
|
Neder-Kalix tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
! Neder-Kalix ... ______________
|
3,473
|
4,961
|
6,969
|
9,419
|
10,006
|
188
|
44
|
Öfver-Kalix tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Öfver-Kalix ..................
|
1,537
|
2,123
|
2,913
|
4,217
|
4,463
|
190
|
53
|
Gellivare lappm. tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Clelli vare........................
|
1,240
|
1,612
|
2,443
|
3,253
|
3,410
|
175
|
40
|
Neder-Torneå o. Karl Gust. t.
|
|
|
|
|
|
|
|
Neder-Torneå..................
|
1,237
|
1,986
|
1,995
|
2,347
|
2,403
|
94
|
20
|
Karl Gustaf ..................
|
1,097
|
1,531
|
2,285
|
2,244
|
2,249
|
105
|
— 2
|
51
Tab. N:r 26. (Forts.)
Områ cl e.
|
Folkmängd.
|
Folkökning,
%•
|
1810
|
1840
|
1860
|
1880
|
1884
|
1811-84
|
1861- 84
|
Öfver-Torneå tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Öfver-Torneå ..................
|
1,808
|
2,113
|
2,368
|
2,942
|
3,091
|
71
|
31
|
Hietaniemi.....................
|
1,110
|
1,443
|
1,796
|
1,998
|
2,041
|
83
|
14
|
Korpilombolo tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Korpilombolo kapell * ......
|
—
|
—
|
962
|
1,415
|
1,530
|
—
|
' 59
|
Pajala tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Pajala...........................
|
1,258
|
1,944
|
3,008
|
3,903
|
4,270
|
239
|
42
|
Juckasjärvi lappm. t:g.
|
|
|
|
|
|
|
|
Juckasjärvi.....................
|
965
|
1,250
|
1,750
|
1,973
|
2,065
|
114
|
18
|
E nord ekis lappm. tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Enontekis .....................
|
443
|
771
|
1,239
|
1,293
|
1,312
|
196
|
6
|
Städer.
|
|
|
|
|
|
|
|
Luleå............................
|
873
|
1,139
|
1,516
|
3,120
|
3,306
|
279
|
118
|
Piteå ..........................
|
634
|
1,172
|
1,554
|
2,337
|
2,557
|
303
|
65
|
Haparanda **.................
|
-
|
—
|
737
|
1,039
|
1,183
|
—
|
61
|
* Korpilombolo kapell bildades 1856 ur Öfver-Torneå, Öfver-Kalix och Pajala socknar.
** Ingick förut med sill folkmängd i Neder-Torneä församling.
52
Tab. N:r 27.
Norrbottens län.
Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.
|
Folkmängd.
|
Under åren 1861—1880
|
|
0 m ra d c.
|
1860
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
<öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Således:
Öfver¬
skott af in-
( + ) eller
utflytt¬
ning (—).
|
Norrbottens län...............
|
68,505
|
90,761
|
58,465
|
34,618
|
23,847
|
22,256
|
— 1,591
|
nemligen:
|
|
|
|
|
|
|
— 1,161
|
Kustlandet.....................
|
57,935
|
77,204
|
50,351
|
29,921
|
20,430
|
19,269
|
Lappmarken ..................
|
10,570
|
13,557
|
8,114
|
4,697
|
3,417
|
2,987
|
— 430
|
Fögderier.
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå ___________________________
|
15,486
|
21,113
|
13,177
|
6,870
|
6,307
|
5,627
|
— 680
|
Luleå ____________________________
|
15,997
|
21,013
|
13,041
|
7,493
|
5,548
|
5,016
|
— 532
|
Kalix............................
|
17,812
|
24,024
|
16,389
|
9,731
|
6,658
|
6,212
|
— 446
|
Torneå ........................
|
15,403
|
18,115
|
12,508
|
8,217
|
4,291
|
2,712
|
-1,579
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå _________________________
|
12,253
|
16,597
|
10,419
|
5,621
|
4,798
|
4,344
|
— 454
|
Arvidsjaurs lappmarks ......
|
2,026
|
3,164
|
1,963
|
812
|
1,151
|
1,138
|
— 13
|
Arjepluogs » ......
|
1,207
|
1,352
|
795
|
437
|
358
|
145
|
— 213
|
Neder-Luleå ...................
|
8,283
|
10,105
|
6,021
|
3,690
|
2,331
|
1,822
|
— 509
|
Öfver-Luleå __________________
|
5,809
|
8,386
|
5,683
|
2,956
|
2,727
|
2,577
|
— 150
|
Jockmocks lappmarks ......
|
1,905
|
2,522
|
1,337
|
847
|
490
|
617
|
+ 127
|
Råneå...........................
|
5,487
|
7,135
|
5,095
|
3,129
|
1,966
|
1,648
|
— 318
|
Neder-Kalix ..................
|
6,969
|
9,419
|
6,357
|
3,921
|
2,436
|
2,450
|
+ 14
|
Öfver-Kalix ..................
|
2,913
|
4,217
|
2,811
|
1,359
|
1,452
|
1,304
|
— 148
|
Gellivare lappmarks .........
|
2,443
|
3,253
|
2,126
|
1,322
|
804
|
810
|
+ 6
|
Neder-Torneå och Karl Gust.
|
4,280
|
4,591
|
3,387
|
2,548
|
839
|
311
|
— 528
|
Öfver-Torneå ..................
|
4,164
|
4,940
|
3,522
|
2,166
|
1,356
|
776
|
— 580
|
Korpilombolo..................
|
962
|
1,415
|
1,104
|
709
|
395
|
453
|
+ 58
|
Pajala...........................
|
3,008
|
3,903
|
2,602
|
1 jt) 10
|
1,087
|
895
|
— 192
|
Juckasjärvi lappmarks ......
|
1,750
|
1,973
|
1,106
|
680
|
486
|
223
|
— 263
|
Enontekis » ......
|
1,239
|
1,293
|
727
|
599
|
128
|
54
|
— 74
|
53
Tab. N:r 27. (Forts.)
|
Folkmängd.
|
Under åren 1861 —1880
|
|
|
0 m r å d e.
|
18(50
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflåta e.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Således:
Öfver¬
skott af in-
( + ) eller
utflyt t-
ning (—).
|
Socknar.
Piteå tingslag.
Piteå landsförsamling ......
|
10,451
|
13,682
|
8,443
|
4,722
|
3,721
|
3,231
|
|
490
|
Elfsby...........................
|
1,802
|
2,915
|
1,976
|
899
|
1,077
|
1,113
|
+
|
86
|
Arvidsjaurs lappm. t:g.
Arvidsjaur.....................
|
' 2,026
|
3,164
|
1,963
|
812
|
1,151
|
1,138
|
—
|
13
|
Arjepluogs lappm. tingslag.
Arjepluog ................. ...
|
1,207
|
1,352
|
795
|
437
|
358
|
145
|
—
|
213
|
Neder-Luleå tingslag.
Neder-Luleå ..................
|
8,283
|
10,105
|
6,021
|
3,690
|
2,331
|
1,822
|
—
|
509
|
Öfver-Luleå tingslag.
Öfver-Luleå ..................
|
5,809
|
8,386
|
5,683
|
2,956
|
2,727
|
2,577
|
—
|
150
|
Jochmoclcs lappm. tingslag.
Jockmock .....................
|
1,378
|
2,092
|
1,142
|
659
|
483
|
714
|
+
|
231
|
Qvickjocks kapell............
|
527
|
430
|
195
|
188
|
7
|
— 97
|
—
|
104
|
Bäneå tingslag.
Råneå...........................
|
5,487
|
7,135
|
5,095
|
3,129
|
1,966
|
1,648
|
_
|
318
|
Neder-Kalix tingslag.
Neder-Kalix ..................
|
6,969
|
9,419
|
6,357
|
3,921
|
2,436
|
2,450
|
+
|
14
|
Ofver-Kalix tingslag.
Öfver-Kalix.....................
|
2,913
|
4,217
|
2,811
|
1,359
|
1,452
|
1,304
|
_
|
148
|
Gellivare lappm. tingslag.
Gelli vare________________________
|
2,443
|
3,253
|
2,126
|
1,322
|
804
|
810
|
+
|
6
|
Neder-Torneå o. Karl Gust. t.
Neder-Torneå..................
|
1,995
|
2,347
|
1,634
|
1,211
|
423
|
352
|
|
71
|
Karl Gustaf ..................
|
2,285
|
2,244
|
1,753
|
1,337
|
416
|
— 41
|
—
|
457
|
54
Tal. N:r 27. (Forts.)
0 in r ä cl e.
|
Folkmängd.
|
Under åren 1861—1880.
|
1860
|
1880
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Således:
Öfver¬
skott af in-
( + ) eller
utflyta-
ning (—).
|
Öfver- Torrved tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Öfver-Torneå ..................
|
2,308
|
2,942
|
2,034
|
1,225
|
809
|
574
|
— 235
|
Hietaniemi.....................
|
1,796
|
1,998
|
1,488
|
941
|
547
|
202
|
— 345
|
Korpilombolo tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Korpilombolo kapell.........
|
962
|
1,415
|
1,104
|
709
|
395
|
453
|
+ 58
|
Paj ala tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Pajala ..........................
|
3,008
|
3,903
|
2,602
|
1 1
|
1,087
|
895
|
— 192
|
Juclcasjärvi lappm. t:g.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Juckasjärvi.....................
|
1,750
|
1,973
|
1,166
|
680
|
486
|
223
|
-- 263
|
PnonteMs lappm. tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Enontekis .....................
|
1,239
|
1,293
|
727
|
599
|
128
|
54
|
— 74
|
Städer.
|
|
|
|
|
|
|
|
Luleå ...........................
|
1,516
|
3,120
|
1,455
|
957
|
498
|
1,604
|
+ 1,106
|
Piteå ...........................
|
1,554
|
2,337
|
1,223
|
837
|
386
|
783
|
+ 397
|
Haparanda...........1.........
|
737
|
1,039
|
672
|
513
|
159
|
302
|
+ 143
|
Tab. N:r 27. (Forts.)
0 m r å d e.
|
Medel-
folkmängd
1861—1880.
|
1861—
|
80 årligen på 1,000 inbyggare.
|
Lefvande
födde.
|
Aflidne.
|
Öfver¬
skott af
födde.
|
Folk¬
ökning.
|
Öfver¬
skott af
in- eller
utflytt¬
ning.
|
Hela Sverige.........................
|
4,233,000
|
30,9
|
19,2
|
11,7
|
8,3
|
_
|
3,4
|
Norrbottens län __................
|
78,500
|
37,2
|
22,0
|
15,2
|
14,2
|
—
|
1,0
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå.................................
|
14,300
|
36,4
|
19,7
|
16,7
|
15,2
|
—
|
1,5
|
Arvidsjaurs lappmarks____________
|
2,600
|
37,7
|
15,8
|
21,9
|
21,9
|
—
|
0,o
|
Arjepluogs » ............
|
1,300
|
30,8
|
16,9
|
13,9
|
5,4
|
—
|
8,5
|
Neder Luleå ........................
|
9,000
|
33,4
|
20,6
|
12,8
|
10,1
|
—
|
2,7
|
Öfver-Luleå ........................
|
7,100
|
40,o
|
20,8
|
19,2
|
18,2
|
—
|
1,0
|
Jockmocks lappmarks____________
|
2,100
|
31,9
|
20,o
|
11,9
|
14,8
|
+
|
2,9
|
Råneå ..............................
|
6,200
|
41,1
|
25,2
|
15,9
|
13,2
|
—
|
2,7
|
Neder-Kalix ........................
|
8,000
|
39,8
|
24,5
|
15,3
|
15,4
|
+
|
0,1
|
Öfver-Kalix ........................
|
3,600
|
39,2
|
18,9
|
20,3
|
18,1
|
—
|
2,2
|
Gellivare lappmarks...............
|
2,800
|
37,9
|
23,6
|
14,3
|
14,6
|
+
|
0,3
|
Neder-Torneå och Karl Gustafs
|
4,300
|
39,3
|
29,5
|
9,8
|
3,7
|
—
|
6,1
|
Öfver-Torneå.........................
|
4,500
|
39,1
|
24,o
|
15,1
|
8,7
|
—
|
6,4
|
Korpilombolo _____________________
|
1,200
|
45,8
|
29,2
|
16,6
|
19,2
|
+
|
2,6
|
Pajala ..............................
|
3,400
|
38,2
|
22,4
|
15,8
|
13,2
|
—
|
2,6
|
Juckasjärvi lappmarks............
|
1,800
|
32,2
|
18,9
|
13,3
|
6,1
|
—
|
7,2
|
Enontekis » ............
|
1,300
|
27,7
|
23,i
|
4,6
|
2,3
|
|
2,3
|
Luleå.................................
|
2,200
|
33,2
|
21,s
|
11,4
|
36,4
|
+
|
25,0
|
Piteå.................................
|
1,900
|
32,i
|
22,i
|
10,0
|
20,5
|
+
|
10,5
|
Haparanda ........................
|
900
|
37,8
|
28,9
|
8,9
|
16,7
|
+
|
7,8
|
56
Tab. N:r 28.
Norrbottens län.
Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1884.
O m r å d e.
Ytinnehåll
(land)
tunnland.
Deraf
odlad
jord.
naturlig
äng.
O m r å d e.
Ytinnehåll
(land)
tunnland.
Norrbottens län *
Tingslag.
Piteå ...............
Arvidsjaurs lappm
Arjepluogs »
Neder-Luleå ......
Öfver-Luleå _______
■Jockmocks lappm.
Eåneå_______________
Neder-Kalix ______
Öfver-Kalix.........
Gellivare lappm....
Neder-Torneå......
Öfver-Torneå ......
Korpilombolo......
Pajala...............
Juckasjärvi lappm.
Enontekis »
19,956,849
961,563
1,151,519
2,765,571
215,599
562,395
3,680,918
408,633
342,098
547,259
3,208,502
174,451
503,288
296,622
1,280,355
3,837,826
57,888
13,110
1,982
394
9,283
8,414
1,680
3,790
4,696
1,690
1,718
3,399
2,237
375
2,174
580
155
346,057
50,550
56,357
7,183
27.911
26,411
15.268
21,366
23,732
17,071
14,186
21.268
21.911
10,866
24,808
4,815
1,727
Socknar.
Piteå landsförs.... 1
Elfsby ............/
Arvidsjaur......
Arjepluog______
Neder-Luleå ...
Öfver-Luleå ...
Jockmoek......
Qvickjocks kap.
Råneå _________
Neder-Kalix ...
Öfver-Kalix ...
Gellivare _______
Neder-Torneå
Karl Gustaf ...
Öfver-Torneå......|
Hietaniemi ______j
Korpilombolo
Pajala .......
Juckasjärvi ......^
Enontekis........./
961,563
1,151,519
2 765,571
215,599
562,395
3,680,918
408,633
342,098
547,259
3 208,502
’ 84,795
89,656
503,288 {
296,622
1,280,355
3,837,826 {
Deraf
odlad
|
naturlig
|
jord.
|
äng.
|
11,421
|
38,946
|
1,689
|
11,604
|
1,982
|
56,357
|
394
|
7,183
|
9,283
|
27,911
|
8,414
|
26,411
|
1,680
|
15,268
|
3,790
|
21,366
|
4,696
|
23,732
|
1,690
|
17,071
|
1,718
|
14,186
|
1,745
|
9,589
|
1,654
|
11,679
|
1,140
|
13,268
|
1,097
|
8,643
|
375
|
10,866
|
2,174
|
24,808
|
580
|
4,815
|
155
|
1,727
|
I summan för länet ingå städerna (20,250 tid, hvaraf 2,211 tid åker och 627 tid äng).
Tal. N:r 29.
Norrbottens län.
Norrbottens läns uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.
0 m r å d e.
|
Ytinnehåll,
qvkm
(land).
|
Folkmängd
1880
|
H e k t a r
|
Nötkreaturs-
enheter.
|
På 100 hektar
land komma
|
Mot 100 inb.
svara
|
odlad
jord.
|
naturlig
äng.
|
hektar
odlad
jord.
|
inb.
|
hektar
odlad
jord.
|
nötkre¬
atur s-
en-
lieter.
|
Hela Sverige_______________
|
406,721
|
4,565,668
|
2,986,160
|
1,905,640
|
2,945,666
|
7,4
|
n
|
65
|
(54
|
Norrbottens län *.........
|
98,420
|
84,265
|
25,760
|
148,040
|
79,574
|
0,3
|
0,9
|
31
|
94
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå........................
|
4,747
|
16,597
|
6,150
|
25,000
|
8,772
|
1,3
|
3
|
37
|
53
|
Arvidsjaurs lappmarks ...
|
5,685
|
3,164
|
820
|
6,250
|
3,133
|
0,1
|
0,6
|
26
|
99
|
Arjepluogs » ......
|
13,653
|
1,352
|
180
|
3,540
|
3,671
|
0,o i
|
0,1
|
13
|
272
|
Neder-Luleå ...............
|
1,064
|
10,105
|
4,320
|
13,580
|
6,993
|
4
|
9
|
43
|
69
|
Öfver-Luleå ...............
|
2,777
|
8,386
|
4,020
|
12,950
|
7,553
|
1,4
|
3
|
48
|
90
|
Jockmocks lappmarks ...
|
18,170
|
2,522
|
770
|
7,260
|
4,756
|
0,04
|
0,i
|
31
|
189
|
Råneå .....................
|
2,017
|
7,135
|
1,775
|
10,500
|
3,287
|
0,9
|
4
|
25
|
46
|
Neder-Kalix ...............
|
1,689
|
9,419
|
2,170
|
11,590
|
4,274
|
1,3
|
6
|
23
|
45
|
Öfver-Kalix ...............
|
2,702
|
4,217
|
780
|
8,370
|
2,494
|
0,3
|
1,6
|
18
|
59
|
Gellivare lappmarks......
|
15,839
|
3,253
|
730
|
7,050
|
7,087
|
0,05
|
0,2
|
23
|
218
|
Neder-Torneå_______________
|
861
|
4,591
|
1,585
|
10,490
|
3,790
|
2
|
5
|
35
|
83
|
Öfver Törne;!...............
|
2,485
|
4,940
|
890
|
10,750
|
4,824
|
0,4
|
2
|
18
|
98
|
Korpilombolo ............
|
1,464
|
1,415
|
175
|
5,250
|
1,441
|
0,1
|
1
|
12
|
102
|
Pajala________________________
|
6,321
|
3,903
|
1,040
|
12,230
|
3,479
|
0,2
|
0,6
|
27
|
89
|
Juckasjärvi lappmarks ...
|
12,631
|
1,973
|
280
|
2,380
|
6,101
|
0,02
|
0,2
|
14
|
309
|
Enonteltis »
|
6,315
|
1,293
|
75
|
850
|
7,919
|
0,01
|
0,2
|
6
|
612
|
* Landsbygden.
58
Idb. N:r 30.
Norrbottens län.
Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.
() m r ä d c.
Folkmängd.
|
Åkerj ord
tunnland.
|
Kreatursstock
(nötkr.-enheter).
|
Om 1805 års tal
= 1, så är det
nyaste talet för
|
1805
|
1884
|
1805
|
1884
|
1805
|
1880
|
folk-
m.
|
åker-
vidd.
|
krea-
tursst.
|
2,422,039
|
4,644,448
|
1,370,580
|
6,105,854
|
2,000,000
|
2,945,666
|
1,9
|
4,5
|
1,5
|
35,398
|
95,340
|
7,162
|
57,888
|
59,490
|
80,417
|
2,7
|
8,1
|
1,4
|
G,151
|
17,601
|
1,500
|
13,110
|
6,221
|
8,772
|
2,9
|
8,7
|
1,4
|
712
|
3,454
|
99
|
1,982
|
1,825
|
3,133
|
4,9
|
20,0
|
1,7
|
669
|
1,479
|
?
|
394
|
3,077
|
3,671
|
2,2
|
?
|
1,2
|
} 7,742
|
18,793
|
1,775
|
17,697
|
8,918
|
14,546
|
2,4
|
10,o
|
1,6
|
1,294
|
2,829
|
50
|
1,680
|
3,545
|
4,756
|
2,2
|
33,6
|
1,3
|
2,497
|
7,298
|
400
|
3,790
|
3,156
|
3,287
|
2,9
|
9,5
|
1,0
|
3,497
|
10,006
|
433
|
4,696
|
3,238
|
4,274
|
2,9
|
10,8
|
1,3
|
1,481
|
4,463
|
225
|
1,690
|
2,317
|
2,494
|
3,0
|
7,5
|
1,1
|
1,272
|
3,410
|
60
|
1,718
|
5,028
|
7,087
|
2,7
|
28,6
|
1,4
|
2,724
|
4,652
|
1,471
|
3,399
|
3,408
|
3,790
|
1,7
|
2,3
|
1,1
|
2,836
|
5,132
|
775
|
2,237
|
2,979
|
4,824
|
1,8
|
2,9
|
1,6
|
—
|
1,530
|
—
|
375
|
—
|
1,441
|
—
|
—
|
—
|
1,290
|
4,270
|
312
|
2,174
|
1,835
|
3,479
|
3,3
|
7,0
|
1,9
|
953
|
2,065
|
?
|
580
|
5,345
|
6,101
|
2,2
|
?
|
1,1
|
434
|
1,312
|
?
|
155
|
7,775
|
7,919
|
3,0
|
?
|
1,0
|
6,151
|
17,601
|
1,500
|
13,110
|
6,221
|
8,772
|
2,9
|
8,7
|
1,4
|
712
|
3,454
|
99
|
1,982
|
1,825
|
3,133
|
4,9
|
20,0
|
1,7
|
669
|
1,479
|
?
|
394
|
3,077
|
3,671
|
2,2
|
?
|
1,2
|
7,742
|
18,793
|
1,775
|
17,697
|
8,918
|
14,546
|
2,4
|
10,o
|
1,6
|
Hela Sverige------
Norrbottens län *
Tingslag.
Piteå ................
Arvidsjaurs lappm.
Arjepluogs »
Neder-Luleå ......
Öfver-Luleå_________
Jockmocks lappm.
Råneå.............
Neder-Kalix —
Öfver-Kalix ____
Gellivare lappm.
Neder-Torneå____
Öfver-Torneå ....
Korpilombolo____
Paj ala.............
Jnckasjärvi.......
Enontekis .......
Socknar.
Piteå landsförs.
med Elfsby ____
Arvidsjaur .......
Arjepluog .......
Luleå landsförs..
* I summan för länet ingå städerna med 1,846 inb. år 1806 och 7,046 år 1884, 62 tid åker år 1805 och
2,211 år 1884 samt omkring 823 nötkr.-enh. år 1805 ocli 843 år 1880.
59
Tah. N:r SO. (Forts.)
Område.
|
Folkmängd.
|
Ä k e r j o r d
tunnland.
|
Kreatursstock
(nötkr.-enheter).
|
Om 1885 års tal
= 1, så är det
nyaste talet för
|
|
1805
|
1884
|
1805
|
1884
|
1805
|
1880
|
folk-
m.
|
åker¬
vidd.
|
krea-
tursst.
|
Jockmock med
Qviekjocks kapell
|
1,294
|
2,829
|
50
|
1,680
|
3,545
|
4,756
|
2,2
|
33,6
|
1,3
|
Råneå............. .
|
2,497
|
7,298
|
400
|
3,790
|
3,156
|
3,287
|
2,9
|
9,6
|
1 ,0
|
Neder-Kalix ......
|
3,497
|
10,006
|
433
|
4,696
|
3,238
|
4,274
|
2,9
|
10,8
|
1,3
|
Öfver-Kalix ......
|
1,481
|
4,463
|
225
|
1,690
|
2,317
|
2,494
|
3,0
|
7,5
|
1,1
|
Gelli vare............
|
1,272
|
3,410
|
60
|
1,718
|
5,028
|
7,087
|
2,7
|
28,6
|
1,4
|
Neder-Torneå ......
|
1,416
|
2,403
|
961
|
1,745
|
2,198
|
1,870
|
1,7
|
1,8
|
|
Karl Gustaf ......
|
1,308
|
2,249
|
510
|
1,654
|
1,210
|
1,920
|
1,7
|
3,2
|
1,6
|
Öfver-Torneå ......
|
1,674
|
3,091
|
300
|
1,140
|
1,542
|
2,588
|
1,8
|
3,8
|
1,7
|
Hietaniemi.........
|
1,162
|
2,041
|
475
|
1,097
|
1,437
|
2,236
|
1,8
|
2,3
|
1,6
|
Korpilombolo......
|
—
|
1,530
|
—
|
375
|
—
|
1,441
|
|
|
Pajala...............
|
1,290
|
4,270
|
312
|
2,174
|
1,835
|
3,479
|
3,3
|
7,0
|
1,9
|
Juckasjärvi_________
|
953
|
2,065
|
?
|
580
|
5,345
|
6,101
|
2,2
|
?
|
1,1
|
Enontekis .........
|
434
|
1,312
|
?
|
155
|
7,775
|
7,919
|
3,0
|
?
|
1,0
|
60
Tub. N:r 31.
Norrbottens län.
Skörden (i kubikfot) år 1884.
O m råd e.
|
Hela skör¬
den af säd
och rotfr.
reducerad
till råg.
|
Käg.
|
Korn.
|
Hafre.
|
Bland¬
säd.
|
Potatis.
|
_
T.'
|
Hö,
ctr.
|
Norrbottens län* ...
i
|
1,449,926
|
52,006
|
1,327,528
|
68,116
|
1,789
|
582,246
|
36
|
3,560,030
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå ..................
|
313,618
|
34,810
|
261,077
|
27,950
|
800
|
92,950
|
27
|
621,200
|
Arvidsjaurs lappm____
|
56,154
|
280
|
54,160
|
—
|
—
|
26,250
|
—
|
146,900
|
Arjepluogs »
|
12,942
|
—
|
9,780
|
—
|
—
|
16,000
|
—
|
44,200!
|
Neder-Luleå .........
|
213,818
|
5,355
|
200,040
|
14,500
|
—
|
68,918
|
3
|
439,500
|
Öfver-Luleå .........
|
211,405
|
3,780
|
199,920
|
10,250
|
—
|
78,000
|
2
|
415,150
|
Jockmocks lappri!____
|
18,007
|
66
|
15,540
|
—
|
—
|
14,995
|
—
|
129,000
|
Råneå..................
|
90,117
|
1,350
|
77,490
|
4,296
|
196
|
61,420
|
2
|
210,600
|
Neder-Kalix _________
|
117,157
|
2,460
|
106,645
|
6,800
|
595
|
51,510
|
2
|
275,800
|
Öfver-Kalix _________
|
55,322
|
532
|
54,725
|
—
|
198
|
19,200
|
—
|
159,500
|
Gellivare lappm. ...
|
35,490
|
168
|
33,129
|
—
|
—
|
19,800
|
—
|
178,500
|
Neder-Torneå.........
|
96,728
|
1,003
|
96,460
|
1,920
|
—
|
26,988
|
—
|
240,000
|
Öfver-Torneå _________
|
84,965
|
405
|
84,695
|
800
|
—
|
27,990
|
—
|
315,880
|
Korpilombolo_________
|
20,671
|
—
|
21,235
|
—
|
—
|
5,440
|
—
|
67,900
|
Pajala__________________
|
66,321
|
120
|
66,742
|
—
|
—
|
22,100
|
—
|
186,800
|
•Juckasjärvi............
|
16,917
|
—
|
15,795
|
—
|
—
|
10,237
|
—
|
75,300
|
Enontekis ............
|
1,619
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6,475
|
—
|
21,500
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå landsförs. ......
|
263,411
|
29,410
|
219,725
|
25,000
|
800
|
71,500
|
25
|
509,600
|
Elfsby ...............
|
50,207
|
5,400
|
41,352
|
2,950
|
—
|
21,450
|
2
|
111,600
|
Arvidsjaur____________
|
56,154
|
280
|
54,160
|
—
|
—
|
26,250
|
—
|
146,900!
|
Arjepluog ............
|
12,942
|
—
|
9,780
|
—
|
—
|
16,000
|
—
|
44,200
|
Neder-Luleå .........
|
213,818
|
5,355
|
200,040
|
14,500
|
—
|
68,918
|
3
|
439,500!
|
Öfver-Luleå .........
|
211,405
|
3,780
|
199,920
|
10,250
|
—
|
78,000
|
2
|
415,150
|
.Jockmock ............
|
18,007
|
66
|
15,540
|
—
|
—
|
14,995
|
—
|
129,000
|
* I summan för länet ingå städerna med 1,677 kubikfot råg, 30,095 kubikfot korn, 1,600 kubik¬
fot hafre, 33,973 kubikfot potatis och 32,300 centner hö; skörden i rågvärde = 38,675 kubikfot.
61
T oh. N:r 31. (Forts.)
Område.
|
Hela skör¬
den af säd
och rotfr.
reducerad
till råg.
|
Råg.
|
Korn.
|
Hafre.
|
Bland¬
säd.
|
Potatis.
|
£
ce'
y
|
Hö,
cfcr.
|
Råneå........
|
90,117
|
1,350
|
77,490
|
4,296
|
196
|
61,420
|
2
|
210,600
|
Neder-Kalix .........
|
117,157
|
2,460
|
106,645
|
6,800
|
595
|
51,510
|
2
|
275,800
|
Öfver-Kalix _________
|
55,322
|
532
|
54,725
|
—
|
198
|
19,200
|
—
|
159,500
|
Gellivare ......
|
35,490
|
168
|
33,129
|
—
|
—
|
19,800
|
—
|
178,500
|
Neder-Torneå_________
|
48,966
|
527
|
49,000
|
1,050
|
—
|
12,688
|
—
|
119,000
|
Karl Gustaf .........
|
47,762
|
476
|
47,460
|
870
|
—
|
14,300
|
—
|
121,000
|
Öfver-Torneå _________
|
49,759
|
135
|
51,740
|
300
|
—
|
9,450
|
—
|
171,980
|
Hietaniemi............
|
35,206
|
270
|
32,955
|
500
|
—
|
18,540
|
—-
|
143,900
|
Korpilombolo.......
|
20,671
|
—
|
21,235
|
—
|
—
|
5,440
|
—
|
67,900
|
Paj ala............... .
|
66,321
|
120
|
66,742
|
—
|
—
|
22,100
|
—
|
186,800
|
Juckasjårvi............
|
16,917
|
—
|
15,795
|
—
|
—
|
10,237
|
—
|
75,300
|
Enontekis ............
|
1,619
|
—
|
—
|
—
|
—
|
. 6,475
|
—
|
21,500
|
62
Tab. N:r 32.
Norrbottens län.
Antalet vid 1884 års slut underhållna kreatur.
Område.
|
Hästar.
|
O
>4
SO
|
Tjurar.
|
w
O
|
Ungnöt
under 2 ar.
|
Hrj
po
|
Getter.
|
Svin.
|
Renar.
|
Norrbottens län* ______
|
9,270
|
41
|
1,065
|
33,239
|
6,668
|
34,269
|
1,411
|
3,109
|
171,500
|
Tingslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå ___________________
|
1,632
|
4
|
137
|
6,106
|
1,165
|
2,390
|
305
|
2,496
|
—
|
Arvidsjaurs lappmarks
|
442
|
—
|
84
|
1,072
|
224
|
2,142
|
83
|
6
|
7,000
|
Arjepluogs »
|
• 85
|
5
|
30
|
400
|
65
|
750
|
200
|
—
|
13,000
|
Neder-Luleå ............
|
1,100
|
1
|
80
|
4,000
|
1,200
|
4,800
|
30
|
100
|
—
|
Öfver-Luleå_______________
|
1,530
|
1
|
72
|
3,465
|
520
|
4,000
|
33
|
165
|
3,500
|
J ockmocks lappmarks...
|
494
|
O
u
|
41
|
755
|
194
|
2,000
|
200
|
16
|
22,300
|
Råneå.....................
|
609
|
2
|
62
|
1,780
|
310
|
2,250
|
150
|
45
|
500
|
Neder-Kalix ............
|
688
|
1
|
75
|
2,610
|
512
|
2,360
|
200
|
no
|
250
|
Öfver-Kalix ............
|
358
|
1
|
44
|
1,437
|
236
|
2,585
|
—
|
8
|
2,500
|
Geliivare lappmarks ...
|
490
|
2
|
75
|
1,375
|
370
|
2,620
|
60
|
—
|
38,000
|
Neder-Torneå...........
|
487
|
4
|
87
|
2,645
|
500
|
1,500
|
55
|
23
|
650
|
Öfver-Torneå ............
|
604
|
3
|
84
|
3,510
|
660
|
2,560
|
11
|
32
|
200
|
Korpilombolo............
|
166
|
—
|
20
|
630
|
140
|
640
|
—
|
—
|
2,400
|
Pajala_____________________
|
400
|
15
|
130
|
1,751
|
425
|
2,400
|
20
|
7
|
4,900
|
Juckasjärvi...............
|
83
|
—
|
26
|
908
|
85
|
850
|
30
|
—
|
28,300
|
Enontekis ................
|
10
|
—
|
12
|
250
|
34
|
400
|
25
|
—
|
48,000
|
Socknar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Piteå landsförsamling...
|
1,300
|
4
|
100
|
5,200
|
1,000
|
1,300
|
120
|
2,400
|
—
|
Elfsbv ..................
|
332
|
—
|
37
|
906
|
165
|
1,090
|
185
|
96
|
—
|
Arvidsjaur ...............
|
442
|
—
|
84
|
1,072
|
224
|
2,142
|
83
|
6
|
7,000
|
Arjepluog _______________
|
85
|
5
|
30
|
400
|
65
|
750
|
200
|
—
|
13,000
|
Neder-Luleå .............
|
1,100
|
1
|
80
|
4,000
|
1,200
|
4,800
|
30
|
100
|
—
|
Öfver-Luleå_______________
|
1,530
|
1
|
72
|
3,465
|
520
|
4,000
|
33
|
165
|
3,500
|
Jockmock ...............
|
494
|
2
|
41
|
755
|
194
|
2,000
|
200
|
16
|
22,300
|
* I summan för länet ingå städerna med 92 hästar, 6 tjurar, 545 kor, 28 ungnöt, 22 får, 9 getter
och 101 svin.
63
Tab. N:r 32. (Forts.)
0 m r å d e.
|
Hästar.
|
Oxar.
|
Tjurar.
|
w
o
|
Ungnöt
j under 2 år.
|
2°
|
Getter.
|
Svin.
|
w
a>
3
2
|
Råneå...........
|
609
|
2
|
62
|
1,780
|
310
|
2,250
|
150
|
45
|
500
|
Neder-Kalix ..........
|
688
|
1
|
75
|
2,610
|
512
|
2,360
|
200
|
no
|
250
|
Öfver-Kalix .....
|
358
|
1
|
44
|
1,437
|
236
|
2,585
|
—
|
8
|
2,500
|
Gelli vare................
|
490
|
2
|
75
|
1,375
|
370
|
2,620
|
60
|
_
|
38,000
|
Neder-Torneå............
|
242
|
2
|
43
|
1,245
|
215
|
800
|
45
|
15
|
250
|
Karl Gustaf ............
|
245
|
2
|
44
|
1,400
|
285
|
700
|
10
|
8
|
400
|
Öfver-Torneå ____________
|
329
|
1
|
40
|
1,850
|
335
|
1,250
|
5
|
—
|
200
|
Hietaniemi..........
|
275
|
2
|
44
|
1,660
|
325
|
1,310
|
6
|
32
|
_.
|
Korpilombolo............
|
166
|
—
|
20
|
630
|
140
|
640
|
—
|
—
|
2,400
|
Pajala............
|
400
|
15
|
130
|
1,751
|
425
|
2,400
|
20
|
7
|
4,900
|
Juckasjärvi...............
|
83
|
—
|
26
|
908
|
85
|
850
|
30
|
—
|
28,300
|
Enontekis ...............
|
10
|
—
|
12
|
250
|
34
|
400
|
25
|
—
|
48,000
|
64
Idb. N:r 33.
Norrbottens län.
Arealen af den skogbärande marken.
0 m r å d e.
|
Areal
(land).
|
Deraf
skog.
|
| Skog, %.
|
Hektar.
|
Hela Sverige ...
|
40,584,532
|
17,659,200
|
44
|
Norrbottens län*
|
9,769,675
|
2,674,740
|
27
|
Tingslag.
|
|
|
|
1. Piteå ......
|
462,319
|
317,637
|
69
|
2. Arvidsjaurs
|
|
|
|
lappm. ...
|
568,459
|
327,409
|
58
|
3. Arjepluogs
|
|
|
|
lappm. ...
|
1,305,283
|
139,447
|
11
|
4. Neder-Luleå
|
106,428
|
70,249
|
66
|
5. Öfver-Luleå
|
277,632
|
180,423
|
65
|
6. Jockmocks
|
|
|
|
lappm. ...
|
1,817,121
|
248,353
|
14
|
7. Råneå ......
|
201,724
|
144,345
|
72
|
8. Neder-Kalix
|
168,882
|
75,841
|
45
|
9. Öfver-Kalix
|
272,539
|
134,189
|
49
|
10. Gellivare
|
|
|
|
lappm. ...
|
1,583,909
|
365,878
|
23
|
11. Ned.-Torneå
|
86,112
|
41,310
|
48
|
12. Öfv.-Torneå
|
234,855
|
117,236
|
50
|
13. Korpilom-
|
|
|
|
bolo ......
|
147,689
|
74,138
|
50
|
14. Paj ala ______
|
632,060
|
262,199
|
41
|
15. Juckasjärvi
|
yj
■JD
4^
IT*
DO
|
168,553
|
i 9
|
16. Enontekis...
|
1 ’
|
|
I
|
O m r a d o.
Areal
|
Deraf
|
Ul
|
(land).
|
skog.
|
|
Hektar.
|
|
302,864
159,455
|
j 317,637
|
jö9
|
568,459
|
327,409
|
58
|
1,305,283
|
139,447
|
11
|
106,428
|
70,249
|
66
|
277,632
|
180,423
|
65
i
|
1,817,121
|
j 248,353
|
L
|
1
201,724
|
144,345
|
72
|
168,882
|
75,841
|
45
|
272,539
|
134,189
|
49
|
1,583,909
|
365,878
|
23
|
41,856
|
21,402
|
51
|
44,256
|
19,908
|
45
|
147,351
87,504
|
j 117,236
|
jso
|
147,689
|
74,138
|
50
|
632,060
|
262,199
|
41
|
jl,894,581
|
121,998
46,555
|
1 9
jl '
|
la ytinnehållet
|
= 10,082 hektar)
|
i.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Socknar.
Piteå landsf.
Elfsby______
Arvidsjaur**
Arjepluog...
Neder-Luleå
Öfver-Luleå
Jockmock...
Qvickjocks
kapell______
Råneå ______
Neder-Kalix
Öfver-Kalix
Gellivare ...
Ned.-Torneå
Karl Gustaf
Öfv. -Torneå
Hietaniemi
Korpilom-
bolo ______
Pajala______
Juckasjärvi
16. Enontekis...
I summan för li
* + Måla skog.
Tab. N:r 34 A.
Norrbottens län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Luleå åren 1871—1883.
År.
|
Timmer,
master in. m
8,3 tums
(25 cm.).
|
Timmer,
master m. m.
derunder.
|
Bjelkar
och
sparrar
6,6 tums
(20 cm.).
|
Bjelkar
och
sparr ar
derunder.
|
Bräder
och
plankor.
|
Bråd¬
öd!
plank¬
stump.
|
Summa.
|
Dito i
kubikmeter.
|
! 1871 ________________________
|
_
|
300
|
527.151
|
878,275
|
2,251,574
|
19,285
|
3,676,585
|
96,327
|
11872 _________________ ______
|
51
|
112
|
943,649
|
666,045
|
2,337,974
|
77,019
|
4,024,850
|
105,451
|
1873 ........................
|
—
|
|
826,655
|
1,161,472
|
1,823,786
|
27,240
|
3,839,153
|
100,586
|
11874 ________________________
|
—
|
—
|
646,636
|
1,341,978
|
1,902,200
|
108,864
|
3,999,678
|
104,792
|
1875 ........................
|
588
|
601
|
402,214
|
691,146
|
1,680,899
|
47,536
|
2,822,984
|
73,962
|
1871) ________________________
|
279
|
_
|
860,220
|
924,653
|
1,949,925
|
148,906
|
3,883,983
|
101,760
|
i 1877 ________________________
|
—
|
16,995
|
773,260
|
719,258
|
3,466,218
|
126,493
|
5,102,224
|
133,678
|
1878 ........................
|
|
350
|
450,952
|
183,535
|
2,416,344
|
98,407
|
3,149,588
|
82,519
|
11879 ________________________
|
|
940
|
450,778
|
90,720:3,017,163
|
360,383
|
3,919,984
|
102,704
|
1880 ________________________
|
263
|
1,349
|
1,128,578
|
165,880
|
2,800,559
|
188,518
|
4,285,147
|
112,271
|
; 1881________________________
|
115
|
955 1,642,485
|
78,348
|
2,276,682
|
182,290
|
4,180,875
|
109,539
|
1882 ________________________
|
382
|
1,872 1,530,445
|
156,658
|
3,517,762
|
231,950
|
5,439,069
|
142,504
|
1883 ________________________
|
115
|
64911,320,116
|
89,388
|
3,078,500
|
320,116
|
4,808,884
|
125,993
|
Ärligt medeltal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1871—75 ..................
|
128
|
203
|
669,261
|
947,783
|
1,999,286
|
55,989
|
3,672,650
|
96,223
|
1876—80 ..................
|
108
|
3,9271
|
732,758
|
416,809
|
2,730,042
|
184,541
|
4,068,185
|
106,586
|
1881 — 83 ...................
|
204
|
1,159 1,497,682
|
108,131
|
2,957,648
|
244,785
|
4,809,609
|
126,012
|
02
Or
CD
Tal. N:r 34 It.
Norrbottens län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Piteå åren 1871—1883.
År.
|
Timmer,
master in. in.
8,3 tums
(25 em.).
|
.
rrv
1 mimer,
masterm. in.
derunder.
|
Bjelkar
och
sparrar
6,G tums
(20 cm.).
|
Bjelkar
O eif
sparrar
derunder
|
Bräder
och
plankor.
|
Bräd-
och
plank-
stump.
|
Sum mav
|
Dito i
kubikmeter.
|
1871 ________________________
|
1,185
|
374
|
451,159
|
3,373,089 3,909,998
|
100,262
|
7,896,067
|
200,8771
|
1872 ........................
|
590
|
226
|
607,291
|
3,651,563
|
5,408,294
|
53,508
|
9,721,472
|
254,703
|
1873 ________________________
|
77ii
|
563
|
536,414 4,975,544
|
3,929,719
|
110,087
|
9,553,097
|
250,291
|
1874 ________________________
|
120
|
2.040
|
457,953
|
4,467,636 4,123,928
|
109,658
|
9,161,335
|
240,027
|
1875 ........................
|
—
|
387
|
390,304
|
2,665,525
|
4,026,566
|
289,268
|
7,372,050
|
193,148
|
1876 ........................
|
357
|
20
|
432,220 3,958,399
|
4,559,131
|
227,705
|
9,177,832
|
240,459
|
1877 ........................
|
--
|
—
|
405,271
|
3,191,239
|
5,450,815
|
158,233
|
9,205,558
|
241,186,
|
1878 ________________________
|
250
|
1.512
|
233.533 2,455,079 4,277,870
|
244,258
|
7,212,502
|
188,968
|
1879 ________________________
|
171
|
271
|
288,798
|
2,819,7204,300,631
|
503,740
|
7,913,331
|
207,329}
|
1880 ________________________
|
100
|
1,576
|
416,746:4,166,430
|
5,670,468
|
227,486
|
10,482,806
|
274,650
|
1881 ________________________
|
535
|
688
|
332,684 3,785,391
|
5,268,926
|
394,453
|
9,782,677
|
256,306
|
1882= _____________________
|
229
|
2li7
|
316,831
|
1,868,438
|
3,052,333
|
304,569
|
5,542,667
|
145,218
|
1883 _________________________
|
802
|
191
|
197,341
|
424,05812,576,552
|
204,523
|
3,403,467
|
89,171
|
Ärligt medeltal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1871 —75 ..................
|
r o o
O DO
|
718
|
488,624
|
3,826,671
|
4,291,701
|
132,557
|
8,740,804
|
229,009
|
1876-80 __________________
|
176
|
676
|
355,314 3,318,173
|
4,851,783
|
272,284
|
8,798,406
|
230,518
|
! 1881 —83 ..................
|
522
|
382
|
282,285
|
2,025,962
|
3,632,604
|
301,182
|
6,242,937
|
1 Ii3,565
|
* Minskningen under de båda senaste åren beror derpå, att Skellefteå under dessa år räknats såsom eget tullkammardistrikt,
under det att exporten derifrån under föregående år ingår i Piteås.
Tal», N:r 34 C.
Norrbottens län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Haparanda åren 1871—1883.
År.
|
Timmer,
master m.m.
8,3 tums
(25 cm.).
|
Timmer,
masterm. m.
derunder.
|
Bjelkar
och
sparrar
6,6 tums
(20 cm.).
|
Bjelkar
och
sparrar
derunder.
|
Bräder
och
plankor.
|
Bräd-
ocli
plan k-
stump.
|
8 u in in a.
|
Dito i
kubikmeter.
|
1871 ________________________
|
727
|
574
|
52,279
|
65,193
|
2,440,805
|
20,779
|
2,580,357
|
67,605
|
1872 ........................
|
—
|
977
|
112,734
|
9,403
|
2,872,401
|
33,565
|
3,029,080
|
79,362
|
1873 ........................
|
—
|
4,386
|
31,088
|
23,124
|
3,051,442
|
123,238
|
3,233,278
|
84,712
|
1874 ........................
|
—
|
1,000
|
51,936
|
27,168
|
2,587,978
|
62,307
|
2,730,389
|
71,536
|
1875 ________________________
|
1,212
|
551
|
109,998
|
20,914
|
2,337,187
|
17,578
|
2,487,440
|
65,171
|
1876 ________________________
|
872
|
—
|
182,009
|
12,811
|
2,654,103
|
206,956
|
3,056,751
|
80,087
|
1877 ________________________
|
—
|
1,229
|
124,803
|
73,568
|
2,975,137
|
128,581
|
3,303,318
|
86,547
|
1878 ________________________
|
1 680
|
—
|
60,127
|
82,925
|
2,546,765
|
73,536
|
2,765,033
|
72,444
|
1879 ________________________
|
802
|
556
|
305,706
|
3,844 3,288,582
|
204,087
|
3,803,577
|
99,654
|
1880 ......................
|
1,565
|
470
|
416,314
|
938 3,215,141
|
208,174
|
3,842,602
|
100,676
|
1881 ________________________
|
1,528
|
344
|
398,120
|
3,285
|
2,283,902
|
157,881
|
2,845,060
|
74,541
|
1882 ________________________
|
2,407
|
115
|
491,787
|
16,655
|
3,579,760
|
138,666
|
4,229,390
|
110,810
|
1883 ________________________
|
2,559
|
—
|
366,987
|
18,260 2,293,108
|
175,605
|
2,856,519
|
74,841
|
Ärligt medeltal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1871 — 75 __________________
|
388
|
1,498
|
71,607
|
29,160 2,657,963
|
51,493
|
2,812,109
|
73,677
|
1876—80 ..................
|
984
|
451
|
217,792
|
34,817
|
2,935,945
|
164,267
|
3,354,256
|
87,882
|
1881—83 ..................
|
2,165
|
153
|
418,965
|
12,733
|
2,718,923
|
157,384
|
3,310,323
|
86,730
|
O)
-<I
68
Tab. N:r 35.
Norrbottens län.
Öfversigt af sågverkens antal och taxeringsvärde inom länet år 1884.
0 m r å d e.
|
Antal sågverk.
|
Taxerings¬
värde 1884
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
|
Beskattning
för 1884.
|
Af taxerings¬
nämnden
uppskattad
inkomst.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Norrbottens län .............................................
|
48
|
1,626,500
|
?
|
Fögderier.
|
|
|
|
Piteå............................................................
|
15
|
453,100
|
52,800
|
Luleå.............................................................
|
12
|
616,800
|
?
|
Kalix------------------------------------------------------------
|
16
|
337,200
|
62,900
|
Torneå .........................................................
|
5
|
219,400
|
10,000
|
Tingslag.
|
|
|
|
1. Piteå ......................................................
|
15
|
453,100
|
52,800
|
2. Arvidsjaurs lappmark .................................
|
—■
|
—
|
—
|
3. Arjepluogs » .................................
|
—
|
—
|
—
|
4. Neder-Luleå _____________________________________________
|
2
|
410,000
|
?
|
5. Öfver Luleå .............................................
|
10
|
206,800
|
?
|
6. Jockmocks lappmark .................................
|
—
|
—
|
—
|
7. Råneå......................................................
|
12
|
142,200
|
20,000
|
8. Neder-Kalix _____________________________________________
|
2
|
75,000
|
23,900
|
9. Öfver-Kalix.................................................
|
2
|
120,000
|
19,000
|
10. Gellivare lappmark ....................................
|
—
|
—
|
—
|
11. Neder-Torneå.............................................
|
1
|
135,900
|
2,000
|
12. Öfver-Torneå .............................................
|
2
|
67,000
|
1,500
|
13. Korpilombolo.............................................
|
1
|
10,000
|
3,500
|
14. Pajala......................................................
|
1
|
6,500
|
3,000
|
15. Juckasjärvi lappmark .................................
|
—
|
—
|
—
|
16. Enontekis » .................................
|
—
|
—
|
—
|
Luleå ......................................................
|
2
|
37,500
|
15,750
|
Piteå ......................................................
|
1
|
50,000
|
6,635
|
Haparanda ................................................
|
—
|
—
|
—
|
69
Tab. N:r 35. (Forts.)
Område.
|
Antal sågverk.
|
Taxerings¬
värde 1S84
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
|
Beskattning
för 1884.
|
Af taxerings¬
nämnden
uppskattad
inkomst.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Socknar.
|
|
|
|
1. Piteå landsförsamling ................
|
12
|
434,100
|
50,300
|
Elfsby.................................... .
|
3
|
19,000
|
2,500
|
4. Neder-Luleå .....................
|
2
|
410,000
|
p
|
5. Öfver-Luleå ____________________________
|
10
|
206,800
|
•p
|
7. Råneå............................................
|
12
|
142,200
|
20,000
|
8. Neder-Kalix _______________________
|
2
|
75,000
|
23,900
|
9. Öfver-Kalix..............................
|
2
|
120,000
|
19,000
|
11. Neder-Torneå................................
|
1
|
135,900
|
2,000
|
12. Öfver-Torneå ...............................
|
1
|
42,000
|
1,500
|
Hietaniemi..............................................
|
1
|
25,000
|
—
|
18. Korpilombolo.............................................
|
1
|
10,000
|
3,500
|
14. Pajala......................................................
|
1
|
6,500
|
3,000
|
70
Tal. N:r 36 A.
Norrbottens län.
Tulluppbörden vid Luleå Tullkammare åren 1871—1883.
År.
|
Kronur.
|
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
1871............
|
3,544
|
1876 ______
|
10,604
|
1881__________
|
.. : 14,087
|
1872
|
6,072
|
1877
|
16,084
|
1882 _______
|
13,326
|
1873............
|
12,124
|
1878 ______
|
..... 15,358
|
1883__________
|
16,022
|
1874____________
|
9,859
|
1879 .......
|
14,558
|
|
|
1875............
|
7,321
|
1880......
|
13,706
|
|
|
Medeltal årligen 1871 —1875 ___________________________________ Kr. 7,784.
>. 1876—1880____________ » 14,062.
r >, 1881 —1883............ >- 14,478.
Tal. N:r 36 B.
Tulluppbörden vid Piteå Tullkammare åren 1871—1883.
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
1871____________
|
9,788
|
1876____________
|
11,363
|
1881............
|
17,232
|
1S72............
|
16,408
|
1877............
|
17,317
|
1882____________
|
19,154
|
1873............
|
30,268
|
1878____________
|
11,023
|
1883............
|
21,333
|
1874............
|
35,525
|
1879____________
|
12,631
|
|
|
1875............
|
13,574
|
1880____________
|
13,884
|
|
|
Medeltal årligen 1871—1875............... Kr. 21,113.
» V 1876—1880....... ). 13,244.
b b 1881—1883 _______ b 19,240.
71
Tab. N:r 36 C.
Tulluppbörden vid Haparanda Tullkammare åren 1871—1883.
År.
|
Kronor.
|
Av.
|
Kronor.
|
År.
|
Kronor.
|
1871............
|
29,931
|
1876............
|
41,485
|
1881____________
|
57,159
|
1872............
|
82,458
|
1877 ............
|
29,059
|
1882____________
|
56,862
|
1873____________
|
46,259
|
1878____________
|
86,072
|
1883___________
|
51,804
|
1874............
|
43,047
|
1879____________
|
35,193
|
|
|
187.-»____________
|
40,308
|
1880 ___________
|
84,885
|
|
|
Medeltal
|
årligen
|
1871-
|
-1875...................
|
.................. Kr.
|
38,412
|
»
|
D
|
1876-
|
188(1___________________
|
................... »
|
35,329
|
»
|
»
|
1881-
|
-1883 ..................
|
.................. )>
|
55,275
|
72
Anmärkningar till tabellerna N:ris 25—36.
Tab. 25. Siffrorna hemtade ur Bidrag till Sveriges Officiela Statistik A) Bo-
folkningsstatistik; ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, hvilka
tal särskild t beräknats.
Staden Haparanda lyder under landsrätt och räknas till Neder-Torneå och
Karl Gustafs tingslag.
Tab. 26. Folkmängdsbeioppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag
till Sveriges Off. Stat. A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna direkt
hemtats ur presterskapets summariska redogörelser.
För 1810 äro Arvidsjaurs och Arjepluogs socknar (771 och 757 inv.) räknade
till länet.
För 1840 och 1860 är Maki kapellförsamling frånräknad länet och Överflyt¬
tad till Vesterbottens län.
Tab. 27. Den mindre skiljaktighet, som i fråga om folkmängden förekom¬
mer mellan denna och föregående tabeller, har sin grund deri, att iänsdelarne af Sor-
sele och Norsjö äro alldeles uteslutna vid beräkningen af 1860 års folkmängd.
Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 lu¬
ftdrag otc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.
Tab. 28. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng ur Hus¬
hållningssällskapets berättelse för år 1884. Uppgifterna om ytinnehållet ur Stat.
Tidskr. h. 47.
Tab. 29. Tabellen är herntad ur Stat. Tidskr., h. 66.
Tab. 30. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och
kreatursstock år 1805 enligt officiela uppgifter, förvarade i Stat. Centralbyrån. Re¬
duktionen till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej
skilja mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin.
Getternas samt renarnes antal har då antagits lika med år 1880, svinens och unghästar-
nes lika med hälften af 1880 års tal.
Tab. 31. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1884. Reduktionen till
rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.
Tab. 32. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1884.
Tab. 33. Hela arealen (land) är herntad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Re¬
duktion till hektar: 1 sv. qv.-mil .-= 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbärande
73
mark ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktion till hektar: 1 qv.-ref =
0,08 82 hektar.
Tab. 34. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit, P. Från och med 1881
lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kubikfot antagits = 0,0 2 6 2
kubikmeter, och 1 kubikmeter = 88,2 kubikfot.
Tab. 35. Uppgifterna för Neder- och Öfver-Luleå socknar äro hemtade ur
de taxeringslängd^-,. som förvaras i Kammarrätten; för öfriga socknar ur till Stati¬
stiska Centralbyrån insända uppgifter i och för den politiska rösträttsstatistiken.
Tab. 36. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit. F.
10
74
Talj. N:
Vesternorr
Uppgift på beräk
å Stambana Hjelta (Nässjö)—Aspeå—Anundsjö—Gottne
F r å n.
|
Till.
|
Antal nymil.
|
1
Resande, antal.
|
Boskap, antal.
|
Fjäder, garn, klä¬
den, väfnader och
dylikt.
|
Bränvin.
|
Fisk, färsk, rökt,
torr, specerier och
viktualier.
|
o
Hudar cell skinn,
råa.
|
T3
Halm och hö.
o
|
Sill, strömming och
ce annan fisk, saltad.
|
|
|
|
|
|
a.
|
b.
|
c.
|
d.
|
e.
|
f.
|
Hjelta (Nässjö)-----
|
Ed _____________________
|
0,9
|
3,000
|
300
|
60,000
|
77,500
|
540,000
|
5,000
|
2,000
|
50,000
|
Ed ___________________
|
Aspeå ...........
|
3,1
|
5,000
|
ISO
|
47,300
|
75,000
|
531,000
|
5,000
|
4,000
|
42,000
|
Aspeå..--.............
|
Lännäs (Skorped)...
|
1,6
|
2,000
|
200
|
47,000
|
74,900
|
530,000
|
5,000
|
2,000
|
41,000
|
Lännäs (Skorped)...
|
Bredbyn-------------
|
2,9
|
4,000
|
250
|
45,000
|
74,700
|
524,000
|
5,020
|
—
|
39,400
|
Bredbyn och anhaltstation Vestersel till
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gottne
|
|
1,7
|
10,000
|
600
|
30,000
|
71,700
|
424,000
|
5,020
|
—
|
37,500
|
Af det i Gottne sålunda samlade godset
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anses följande komma att transporteras
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med bibana till Örnsköldsvik--......—
|
—
|
—
|
500
|
3,000
|
1,000
|
50,000
|
2,500
|
—
|
8,000
|
för vidare transport
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gottne --------------
|
Fors ------------------
|
0,8
|
2,000
|
100
|
27,000
|
70,700
|
374,000
|
2,520
|
—
|
29,500
|
Genom Örusköldsviks bibana anses till-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bomma ____________
|
|
—
|
—
|
50
|
7,500
|
1,000
|
10,000
|
—
|
—
|
4,000
|
Fors ------------------
|
Gideå------------------
|
2,c
|
1,500
|
125
|
34,400
|
71,500
|
382,000
|
2,520
|
—
|
33,00,0
|
Gideå..................
|
Flärke (lånegränsen)
|
1,1
|
2,000
|
75
|
32,900
|
71,000
|
372,000
|
2,500
|
—
|
31,50
|
75
37 A.
lands län.
nåd årlig trafik
Fors—Gideå—Lånegränsen (mot Vesterbottens län).
(C
|
e n t
|
n e r)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Snickeriarbeten.
|
Asfalt och tjära.
|
Frö, mjöl, gryn, span-
mål och rotfrukter.
|
Foderämnen,
konstgjorda.
|
Bark, näfver, cement
och salt.
|
Jern och stål.
|
Träkol.
|
Gödningsämnen.
|
Trävaror (icke
snickerifabrikat).
|
Kalk, malmer och
stenkol.
|
Gods, diverse slag.
|
&
<2.
CD
O
£
K
CD
|-S
|
Summa
Centner.
|
g*
|
b.
|
i.
|
j.
|
k.
|
1.
|
m.
|
n.
|
0.
|
P-
|
q-
|
|
|
10,000
|
105,000
|
800,000
|
12,000
|
60,000
|
350,000
|
—
|
25,000
|
—
|
600,000
|
110,000
|
—
|
2,806,500
|
8,500
|
100,000
|
760,000
|
9,500
|
19,000
|
290,200
|
—
|
19,000
|
—
|
470,000
|
101,000
|
—
|
2,481,500
|
8,300
|
100,000
|
755,000
|
9,000
|
18,500
|
290,000
|
180,000
|
18,500
|
66,000
|
460,000
|
98,000
|
—
|
2,703,200
|
7,800
|
101,000
|
745,000
|
8,500
|
18,000
|
288,000
|
—
|
17,500
|
352,000
|
435,000
|
94,000
|
400
|
2,755,320
|
6,300
|
111,000
|
595,000
|
6,500
|
15,000
|
263,000
|
300,000
|
12,000
|
926,000
|
235,000
|
74,000
|
3,900
|
3,115,920
|
500
|
50,000
|
50,000
|
1,000
|
1,000
|
20,000
|
300,000
|
3,000
|
026,000
|
30,000
|
5,000
|
3,900
|
—
|
5,800
|
61,000
|
545,000
|
5,500
|
14,000
|
243,000
|
—
|
9,000
|
—
|
205,000
|
69,000
|
—
|
1,661,020
|
—
|
1,000
|
10,000
|
300
|
5,000
|
3,000
|
—
|
200
|
_
|
_
|
2,000
|
_
|
_
|
5,800
|
61,500
|
550,000
|
5,700
|
18,500
|
245,500
|
6,000
|
9,000
|
—
|
200,000
|
70,500
|
—
|
1,695,920
|
5,300
|
60,500
|
500,000
|
5,200
|
15,500
|
240,500
|
—
|
8,000
|
—
|
175,000
|
67,500
|
—
|
1,587,400
|
7(3
Tal. N:r
Vesternorr-
Uppgift på beräk-
å Stambana Lånegränsen (mot Vesterbottens län)—Gideå—
F r å n.
|
Till.
|
Antal nymil.
|
Resande, antal.
|
Boskap, antal.
|
Fjäder, garn, klä¬
den, väfnader och
dylikt.
|
Bränvin.
|
Fisk, färsk, rökt,
torr, specerier och
viktualier.
|
Hudar och skinn,
råa.
|
Halm och liö.
|
Sill, strömming och
co annan fisk, saltad.
|
|
|
|
|
|
a.
|
b.
|
c.
|
d.
|
e.
|
f.
|
Transitogods från Norr- och Vesterbotten
|
—
|
—
|
200
|
—
|
—
|
100,000
|
10,000
|
—
|
2,000
|
Flärke _______________
|
Gideå —......... ...
|
1,1
|
3,000
|
400
|
—
|
—
|
100,000
|
10,000
|
—
|
2,000
|
Gideå__________________
|
Fors ________ ________
|
2, G
|
6,000
|
600
|
—
|
—
|
101,000
|
10,200
|
—
|
1,800
|
Fors __________________
|
Gottne _______________
|
0,8
|
3,000
|
900
|
—
|
—
|
101,500
|
10,300
|
5,000
|
1,700
|
Af det i Gottne sålunda samlade godset
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anses följande komma att föras på
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bibana till Örnsköldsvik __________________
|
—
|
—
|
600
|
—
|
—
|
1,500
|
1,300
|
—
|
700
|
Återstoden och genom bibana från Örn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sköldsvik ankommet gods:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gottne ...............
|
Bredbyn_______________
|
1,7
|
5,000
|
450
|
7,500
|
1,500
|
110,000
|
9,000
|
13,000
|
7,000
|
Bredbyn_______________
|
Bannas (Skorped)...
|
2,2
|
4,000
|
700
|
2,500
|
200
|
110,000
|
11,000
|
3,000
|
2,000
|
Lännäs (Skorped)...
|
Aspeå________ _________
|
1,5
|
3,000
|
900
|
' 2,000
|
100
|
109,000
|
11,000
|
1,000
|
500
|
Aspeå-.........-.....
|
Ed _____________________
|
3,1
|
2,000
|
975
|
1,500
|
—
|
108,500
|
11,025
|
—
|
400
|
Ed _____________________
|
Hjelta (Nässjö)------
|
0,9
|
10,000
|
1,975
|
—
|
—
|
120,000
|
12,000
|
—
|
—
|
77
37 B.
lands län.
nåd årlig trafik
Fors—Gottne—Anundsjö—Aspeå — Hjelta (Nässjö).
(C c n t n e r).
Snickeriarbeten.
|
Asfalt och tjära.
|
Frö, mjöl, gryn, span-
mål och rotfrukter.
|
Foderämnen,
konstgjorda.
|
Bark, näfver, cement
och salt.
|
Jern och stål.
|
Träkol.
|
Gödningsämnen.
|
Trävaror (icke
snickerifabrikat).
|
Kalk, malmer och
stenkol.
|
Gods, diverse slag.
|
Mejeriprodukter.
|
S u m in a
Centner.
|
g-
|
h.
|
i.
|
j-
|
k.
|
1.
|
m.
|
n.
|
0.
|
P-
|
q-
|
|
|
5,000
|
20,000
|
40,000
|
—
|
—
|
25,000
|
6,000
|
—
|
10,000
|
800,000
|
3,000
|
10,000
|
_
|
5,000
|
30,000
|
40,000
|
—
|
—
|
25,000
|
36,000
|
—
|
55,000
|
800,000
|
3,000
|
10,500
|
1,116,500
|
4,000
|
38,000
|
35,000
|
—
|
—
|
210,000
|
—
|
—
|
414,000
|
300,000
|
2,000
|
12,500
|
1,128,500
|
4,000
|
39,500
|
33,000
|
—
|
—
|
209,000
|
—
|
—
|
555,000
|
300,000
|
1,700
|
13,500
|
1,274,200
|
2,000
|
39,500
|
5,000
|
—
|
—
|
53,000
|
—
|
—
|
555,000
|
—
|
500
|
6,500
|
—
|
2,300
|
1,000
|
43,000
|
700
|
5,000
|
158,000
|
__
|
300
|
|
301,500
|
4,200
|
7,000
|
671,000
|
800
|
300
|
13,000
|
300
|
2,000
|
152,000
|
—
|
100
|
—
|
300,500
|
1,200
|
9,000
|
607,900
|
600
|
100
|
10,000
|
100
|
500
|
150,500
|
—
|
—
|
—
|
300,000
|
1,000
|
9,000
|
595,400
|
500
|
4,000
|
9,000
|
—
|
—
|
150,000
|
180,000
|
—
|
100,000
|
300,000
|
800
|
9,000
|
871,725
|
—
|
6,000
|
5,000
|
—
|
—
|
150,000
|
200,000
|
—
|
200,000
|
300,000
|
—
|
14,000
|
1,007,000
|
Vesterbot-
Uppgift å beräk-
å den del af Norra Stambanan, som
|
|
|
|
|
|
|
|
G
|
O
|
d
|
s
|
F r A n.
|
Till.
|
Antal nymil.
|
Resande, antal.
|
Boskap, antal.
|
Fjäder, garn, klä¬
den, väfnader och
dylikt.
|
Bränvin.
|
Fisk, färsk, rökt,
torr, specerier och
viktualier.
|
Hudar och skinn,
råa.
|
Halm och hö.
|
Sill, strömming och
annan fisk, saltad.
|
|
|
|
|
|
a.
|
b.
|
c.
|
d.
|
e.
|
f.
|
Vesternorrl. gräns ,.
|
Djupsjö ...
|
1 9 r
|
15,000
|
—
|
51,000
|
15,500
|
372,000
|
4,460
|
|
—
|
30,300
|
Djupsjö ....
|
Vesternorrl. gräns...
|
|
13,500
|
3,000
|
—
|
|
100,000
|
10,000
|
|
—
|
2,000
|
D:0 _______________
|
Gräsmyr........ .......
|
} 2,3
|
15,000
|
—
|
51,000
|
14,300
|
330,200
|
3,660
|
|
—
|
23,800
|
Gräsmyr... ___________
|
Djupsjö
|
13,500
|
2,500
|
—
|
—
|
90,000
|
9,200
|
|
—
|
—
|
D:o ______________
Vännäs ...
|
Vännäs ______________
Gräsmyr---____________
|
12,s
|
15,000
13,500
|
500
2,000
|
50,000
|
14,200
|
323,800
85,000
|
3,510
9,000
|
|
|
21,800
|
D:o _______________
|
Rödå __________________
|
J 2,2
|
18,000
|
—
|
38,000
|
11,700
|
219,800
|
2,510
|
1,000
|
13,000
|
Rödå _______ . . . .
|
Vännäs _______________
|
18,000
|
5,000
|
—
|
—
|
80,000
|
8,000
|
|
—
|
—
|
D:o ________________ .
|
Botsmark ____________
|
'bo
|
. 7,500
|
—
|
30,000
|
10,800
|
219,800
|
2,310
|
|
—
|
12,300
|
Botsmark ............
|
Rödå ..................
|
j 2, i)
|
7,500
|
1,000
|
—
|
—
|
66,000
|
4,900
|
|
—
|
300
|
|
Bygdsiljum .. ______
|
| 2,2
|
7,500
|
—
|
29,000
|
10,600
|
217,100
|
2,275
|
|
—
|
11,850
|
Bygdsiljum ..........
|
Botsmark ............
|
7,500
|
1,500
|
—
|
|
65,000
|
1,800
|
|
—
|
—
|
D:o
Burträsk ____________
|
Burträsk ____________
Bygdsiljum _________
|
| 2, 5
|
11,000
11,000
|
1,500
|
28,500
|
10,400
|
211,700
58,000
|
2,255
4,700
|
|
—
|
10,750
|
D:0 __________
Skellefte eif . ... ...
|
Skellefte eif . -----
Burträsk ............
|
| 2,2
|
18,000
18,000
|
3,500
|
21,500
|
9,800
|
187,700
48,000
|
2,055
4,200
|
1,000
|
3,100
300
|
D:o .....
|
Storkågeträsk ......
Skellefte eif.........
|
J 3,0
|
15,000
15,000
|
__
|
10,000
|
6,800
|
87,700
|
1,555
|
|
—
|
3,000
|
Storkågeträsk ______
|
3,500
|
38,000
|
3,200
|
|
—
|
100
|
D:o
Byske eif . ______.
|
Byske eif ____________
Storkågeträsk ______
|
J 3,o
|
13,500
13,500
|
1,000
|
9,000
|
6,700
|
81,700
37,000
|
1,455
3,000
|
|
|
2,600
50
|
D:0 ............
|
Norrbottens gräns...
Byske eif ............
|
j 1,8
|
7,000
7,000
|
_
|
6,000
|
6,500
|
81,700
|
1,455
|
1,000
|
2,356
|
Norrbottens gräns...
|
1,000
|
36,700
|
2,800
|
|
—
|
30
|
|
|
|
280,500
|
20,000
|
|
|
|
|
|
|
|
79
N:r 38.
tens län.
nåd årlig trafik
ifrågasatts inom Vester!)ottens län.
(Cent
|
n e r).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Snickeriarbeten.
|
Asfalt och tjära.
|
Frö, mjöl, gryn, span-
mål och rotfrukter.
|
Foderämnen, konst-
gjorda.
|
Bark, näfver, cement
och salt.
|
Jern och stål.
|
H3
p:
O
|
Gödningsämnen.
|
Trävaror (icke
snickerifabrikat).
|
Kalk, malmer och
stenkol.
|
j Gods, diverse slag.
|
|
S u in m a
Centner.
|
g-
|
h.
|
i.
|
j-
|
k.
|
1.
|
in.
|
n.
|
0.
|
p.
|
q-
|
|
|
2,250
|
0,240
|
488,200
|
11,000
|
15,500
|
180,400
|
6,000
|
123,600
|
—
|
—
|
400,000
|
1,709,450
|
|
1,000
|
100,000
|
74,200
|
—
|
—
|
25,000
|
315,000
|
—
|
10,000
|
800,000
|
|
1,437,200
|
3,146,650
|
1,050
|
5,940
|
440,200
|
8,900
|
10,000
|
155,100
|
-
|
105,600
|
—
|
—
|
332,000
|
1,482,650
|
|
900
|
100,000
|
74,200
|
—
|
—
|
10,000
|
165,000
|
—
|
20,000
|
801,300
|
—
|
1,271,100
|
2,753,750
|
1,600
|
5,840
|
432,700
|
8,900
|
10,000
|
152,400
|
—
|
105,000
|
—
|
—
|
328,000
|
1,457,750
|
900
|
80,000
|
74,200
|
—
|
—
|
1,000
|
205,000
|
—
|
—
|
802,800
|
—
|
1,257,900
|
2,715,650
|
1,000
|
3,240
|
285,700
|
6,900
|
20,000
|
123,900
|
—
|
72,000
|
—
|
—
|
262,000
|
1,060,750
|
|
600
|
80,000
|
70,200
|
—
|
—
|
14,000
|
170,000
|
—
|
140,000
|
810,800
|
—
|
1,873,600
|
2,434,350
|
950
|
3,040
|
261,700
|
6,400
|
10,000
|
103,900
|
—
|
52,000
|
—
|
—
|
232,000
|
945,200
|
|
400
|
78,000
|
70,20"
|
—
|
—
|
29,000
|
—
|
—
|
8,000
|
815,800
|
—
|
1,067,600
|
2,012,800
|
850
|
2,940
|
249,700
|
6,200
|
9,000
|
102,100
|
40,000
|
50,500
|
—
|
—
|
228,000
|
960,415
|
|
400
|
60,000
|
69,200
|
—
|
—
|
30,000
|
—
|
—
|
—
|
816,000
|
—
|
1,045,400
|
2,005,815
|
700
|
2,800
|
225,700
|
4,700
|
8,000
|
81,000
|
75,000
|
43,000
|
—
|
—
|
223,000
|
927,505
|
|
400
|
60,000
|
69,000
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
—
|
7,000
|
857,000
|
—
|
1,057,100
|
1,984,605
|
300
|
300
|
225,700
|
3,200
|
6,000
|
69,500
|
110,000
|
34,000
|
40,000
|
—
|
183,000
|
897,155
|
|
200
|
60,000
|
67,000
|
—
|
—
|
2,000
|
—
|
—
|
—
|
857,000
|
—
|
1,038,700
|
1,935,855
|
300
|
300
|
105,700
|
1,400
|
5,000
|
10,500
|
280,000
|
4,000
|
—
|
—
|
63,000
|
579,255
|
|
30
|
51,000
|
52,000
|
—
|
—
|
8,500
|
—
|
—
|
40,000
|
857,000
|
-
|
1,049,830
|
1,629,085
|
250
|
100
|
105,700
|
1,400
|
4,000
|
10,000
|
305,000
|
2,400
|
—
|
—
|
60,000
|
590,305
|
|
30
|
44,800
|
52,000
|
—
|
—
|
8,500
|
—
|
—
|
15,000
|
857,000
|
—
|
1,017,380
|
1,607,685
|
239
|
100
|
93,700
|
900
|
2,500
|
4,900
|
205,000
|
1,600
|
86,000
|
7,400
|
20,700
|
522,050
|
|
30
|
25,000
|
52,000
|
|
2,500
|
8,500
|
25,000
|
100
|
15,000
|
472,000
|
4,350
|
644,010
|
1,166,060
23,392,305
|
80
Tab.
Norrbot-
Uppgift på beräk-
å den del af Norra Stambanan, som ifrågasatts mellan
|
|
|
|
|
|
|
|
G
|
0 cl
|
s
|
F r å n.
|
T i 11.
|
Antal nymil.
|
Resande, antal.
|
Boskap, antal.
|
Fjäder, garn, klä¬
den, väfnader och
dylikt.
|
Bränvin.
|
Fisk, färsk, rökt,
torr, specerier och
viktualier.
|
Hudar och skinn,
råa.
|
Halm och hö.
|
Sill, strömming och
annan fisk, saltad.
|
|
|
|
|
|
a.
|
b.
|
c.
|
d.
|
e.
|
f.
|
Boden ______ ________
|
Heden ...............
|
0,o
|
10,950
|
1,300
|
700
|
_
|
37,800
|
2,400
|
6,000
|
200
|
Heden ...............
|
Boden ..............
|
0,o
|
10,950
|
—
|
2,447
|
3,549
|
15,865
|
801
|
—
|
1,209
|
1).. ...........
|
Selet .......
|
1,6
|
9,125
|
1,250
|
660
|
—
|
32,700
|
2,400
|
5,000
|
200
|
Selet __________________
|
Heden . _____ .
|
1,6
|
9,125
|
—
|
2,667
|
3,919
|
17,155
|
876
|
—
|
1,302
|
Ilo __________________
|
Rosfors _______________
|
1,6
|
7,300
|
1,200
|
660
|
—
|
31,600
|
2,400
|
5,000
|
200
|
Eosfors ...............
|
Selet __________________
|
1,6
|
7,300
|
—
|
2,727
|
3,999
|
17,512
|
899
|
—
|
1,326
|
Ilo ____________
|
Alter _____
|
1,2
|
9,125
|
1,175
|
610
|
—
|
33,400
|
2,500
|
8,000
|
150
|
Alter ... ... ... .
|
Rosfors _______________
|
1,2
|
9,125
|
—
|
3,245
|
4,349
|
19,129
|
955
|
—
|
1,529
|
D:o ...............
|
Sikfors ...............
|
0,6
|
10,950
|
1,025
|
510
|
—
|
34,600
|
2,570
|
7,000
|
350
|
Sikfors . ......
|
Alter __________________
|
0,6
|
8,760
|
—
|
3,973
|
4,925
|
21,805
|
1,088
|
—
|
1,834
|
Ilo .. .. _________
|
Lill-Piteå ____________
|
?,2
|
8,760
|
925
|
660
|
—
|
36,600
|
2,720
|
--
|
120
|
Lill-Piteå .
|
Sikfors . ... .....
|
2,2
|
5,840
|
—
|
4,956
|
5,751
|
24,433
|
1,438
|
1,000
|
2,047
|
D:o . .......
|
Storm}Tan............
|
0,5
|
5,840
|
875
|
510
|
—
|
37,350
|
2,700
|
1,000
|
60
|
Stormyran____________
|
Lill-Piteå ............
|
0,6
|
5,110
|
—
|
5,434
|
6,127
|
25,609
|
1,472
|
—
|
2,202
|
D:0 ____________
|
Vesterbottens gräns
|
1,8
|
4,380
|
825
|
410
|
—
|
36,700
|
2,800
|
1,000
|
30
|
Vesterbottens gräns
|
Stormyran ............
|
1,8
|
4,385
|
—
|
5,912
|
6,502
|
20,685
|
1,455
|
—
|
2,356
|
81
N:r 39.
tens län.
nåd årlig trafik
Norrbottens södra lånegräns och Boden vid Lule eif.
Snickeriarbeten.
|
° Asfalt och tjära.
O
|
£ Frö, mjöl, gryn, span-
-4-5 mål och rotfrukter.
|
^ Foderämnen, konst¬
gjorda.
<X>
|
Bark, näfver, cement
och salt.
|
Jern och stål.
|
Träkol.
|
Gödningsämnen.
|
Trävaror (icke
snickerifabrikat).
|
Kalk, malmer och
stenkol.
|
Gods, diverse slag.
|
Maskiner, redskap
och gjutgods.
|
|
S u in m a
Centner.
|
g-
|
h.
|
i.
|
j-
|
k.
|
1.
|
m.
|
n.
|
O.
|
P-
|
q-
|
|
|
|
500
|
25,000
|
52,000
|
—
|
12,000
|
—
|
58,750
|
—
|
415,000
|
1,294,000
|
1,000
|
100
|
1,905,450
|
|
37
|
84
|
41,135
|
60
|
812
|
82,897
|
—
|
272
|
35,000
|
6,020
|
13,682
|
1,093
|
204,963
|
2,110,413
|
500
|
25,000
|
49,500
|
—
|
2,000
|
—
|
58,750
|
—
|
415,000
|
1,294,000
|
1,000
|
100
|
1,886,810
|
41
|
89
|
44,255
|
70
|
912
|
83,208
|
—
|
302
|
35,000
|
6,570
|
14,109
|
1,319
|
211,794
|
2,098,604
|
500
|
25,000
|
47,000
|
—
|
2,000
|
—
|
58,750
|
—
|
215,000
|
1,112,000
|
1,000
|
100
|
1,501,210
|
44
|
91
|
47,690
|
82
|
942
|
3,310
|
—
|
319
|
—
|
6,773
|
14,236
|
1,457
|
101,407
|
1,602,617
|
450
|
27,000
|
47,500
|
—
|
2,200
|
100,000
|
25,000
|
—
|
255,000
|
952,000
|
6,950
|
90
|
1,460,850
|
114
|
131
|
57,289
|
360
|
1,602
|
3,469
|
—
|
599
|
—
|
16,432
|
15,388
|
1,770
|
126,361
|
1,587,211
|
400
|
29,000
|
47,500
|
—
|
2,300
|
170,000
|
25,000
|
—
|
335,000
|
792,000
|
8,850
|
70
|
1,455,150
|
243
|
191
|
72,189
|
677
|
3,342
|
3,708
|
—
|
1,044
|
—
|
26,119
|
17,365
|
2,263
|
160,766
|
1,615,916
|
100
|
25,000
|
59,500
|
—
|
4,000
|
10,000
|
25,000
|
500
|
15,000
|
472,000
|
5,550
|
20
|
656,770
|
281
|
2,291
|
80,886
|
628
|
2,061
|
4,425
|
16,500
|
1,229
|
—
|
7,182
|
19,999
|
2,595
|
177,702
|
834,472
|
50
|
25,000
|
54,400
|
—
|
3,000
|
9,000
|
25,000
|
250
|
15,000
|
472,000
|
5,120
|
—
|
650,440
|
260
|
291
|
87,185
|
745
|
2,301
|
4,664
|
1,500
|
1,424
|
86,000
|
7,270
|
19,976
|
2,838
|
255,298
|
905,738
|
30
|
25,000
|
52,000
|
—
|
2,500
|
8,500
|
25,000
|
100
|
15,000
|
472,000
|
4,350
|
—
|
645,420
|
239
|
91
|
93,684
|
862
|
2,541
|
4,903
|
—
|
1,619
|
86,000
|
7,358
|
20,754
|
3,082
|
264,043
|
909,463
|
11
82
Anmärkningar till Tab. N:r 40.
A) Norrut gående trafik, a) Fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt. Från
Vesternorrlands län afsändes endast 1,398 tons. Detta parti är tillräckligt för atlask
ti in garn a söder om Vännäs. Hvad som derutöfver af Vesterbottens och Norrbottens
landstingskomitéer ansetts böra vid resp. stationer aflastas antages vara på bibana in-
fördt till Vännäs.
b) Bränvin. Vesternorrlands läns landstingskomité har antagit,, att 3,294 tons
skulle inkomma vid Hjelta under förutsättning att till Vesterbotten skulle afgå 3,018
tons, men enär landstingskomitén i Vesterbottens län antagit en införsel af endast 659
tons, är transportmängden inom Vesternorrland minskad med skilnaden = 2,359 tons.
c) Fisk, färsk, rökt, torr, specerier och viktualier. Norrbottens läns landstings¬
komité har beräknat införseln till länet till allenast 1,134 tons under det att de båda
öfriga landstingskomitéerna beräknat en afsändning norr ut af 3,472 tons. Skilnaden,
2,338 tons, är afdragen från den af de båda sydligare länens komitéer beräknade trans¬
portmängd.
d) Hudar och skinn, råa. Af denna artikel har Vesternorrlands läns landstings¬
komité beräknat afsättningen till de norra länen 84 tons lägre än dessa läns komitéer
uppgifvit. Med anledning häraf har den för Vesternorrlands län beräknade qvanti-
teten höjts med nämnda belopp.
e) Halm och hö. Vesterbottens läns landstingskomité har antagit eu afsättning
derifrån norr ut af 43 tons, under det att Norrbottens läns landstingskomité icke be¬
räknat någon import af ifrågavarande artikel. Posten har derför uteslutits.
f) Sill, strömming och annan fisk, saltad. Vesternorrlands läns landstingskomité
har beräknat en afsättning af denna artikel norr ut af 51 tons mera än der beräknats
komma att mottagas. Af sådan anledning är detta belopp uteslutet.
g) Snickeriarbeten. Med beräkningen af detta godsslag är förhållandet enahanda,
som i nästföregående punkt för sill m. m. angifvits. Skilnaden beträffande nu före¬
varande artikel utgör 129 tons och har afdragits från den beräknade trafiken i Vester¬
norrlands län.
h) Asfalt och tjära. Här gäller samma anmärkning, som i de två nästföregående
punkterna. Skilnadsbeloppet 2,306 tons har afdragits.
j) Foderämnen. Vid denna artikel har för de båda nordligare länen beräknats
246 tons mera än landstingskomitén i Vesternorrlands län beräknat skola komma att
från detta län transporteras norr ut. Nämnda skilnad, 246 tons, har tillagts beräknin¬
garna för sistnämnda län.
Talj. N:r 40
Sammandrag och bearbetning
af de af landstingskomitéerna i Vesternorrlands samt Vester- och Norrbottens län meddelade uppgifter angående påräknelig godstrafik för stambanan Hjelta—Aspeå—Fors- G ide å__Yäimäs—Öfver-Luleå.
|
td
tel U'
r>, <r+-
. p
i
|
in
|
|
Aspeå—
Skorped.
|
g g
CD
Vj {fL
? 1
|
UJ
Q g
6 P-
c+- £2“
B r<
CD P
• i
|
Gottne—
Fors.
|
Fors—
Gideå.
|
hrj Q
&
K CD
® i
|
Flarke—
Djupsjö.
|
Djupsjö
Gräsmyr.
|
Gräsmyr—
Vännäs.
|
Vännäs—
Rödå.
|
Rödå—•
Botsmark.
|
fcc tö
V- O
U g
in £5
«=-: g
|
Bygdsiljum—
Burträsk.
|
Burträsk—
Skellefte eif.
|
Skellefte eif—
Storkåge träsk.
|
Storkågeträsk—
Byske eif.
|
Bj^ske eif—
Stormyren.
|
Stormyren—
Lillpite.
|
Lillpite—
Sikfors.
|
Sikfors—
Alter.
i__________________
|
Alter—
Rosfors.
|
W §
CD H+!
a 2
r- 3
1
|
Selet—
Heden.
|
Heden—
Boden.
|
Summa.
|
Summa.
1
|
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
Ton.
|
| Tjäder, gam, kläden, väf-
|
2,550
|
2,010
|
1,997
|
1,912
|
1,275
|
1,147
|
1,462
|
1,398
|
1,390
|
1,262
|
1,220
|
1,615
|
1,275
|
1,232
|
1,211
|
914
|
425
|
382
|
251
|
231
|
211
|
169
|
138
|
116
|
113
|
104
|
3,260
|
j 3,615
|
nader och dylikt... (a)
|
J 7
|
81
|
102
|
123
|
336
|
17
|
17
|
17
|
17
|
17
|
17
|
1 i
|
17
|
17
|
17
|
17
|
17
|
17
|
17
|
22
|
28
|
22
|
26
|
28
|
28
|
30
|
355
|
|
935
|
828
|
824
|
816
|
688
|
646
|
680
|
659
|
658
|
608
|
604
|
497
|
459
|
451
|
443
|
416
|
289
|
285
|
276
|
260
|
244
|
210
|
185
|
170
|
167
|
151
|
969
|
|
Bränvin ............... (b)
|
—
|
|
4
|
. 8
|
64
- ..
|
—
|
|
|
—
|
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
• —
|
64
|
j 1,033
|
Fisk, färsk, rökt, torr; spe-
|
20,612
|
20,230
|
20,187
|
19,949
|
15,848
|
13,557
|
13,897
|
13,472
|
13,470
|
11,695
|
11,423
|
7,004
|
6,889
|
6,889
|
6,659
|
5,639
|
/ 1,389
|
1,134
|
1,134
|
1,088
|
1,038
|
927
|
813
|
744
|
729
|
674
|
20,952
|
| 26,991
|
eerier och viktualier (c)
|
5,695
|
4,993
|
5,015
|
5,057
|
4,972
|
4,887
|
4,823
|
4,696
_
|
4,250
|
3,825
|
3,613
|
3,400
|
2,805
|
2,763
|
2,465
|
2,040
|
1,615
|
1,572
|
1,560
|
1,587
|
1,555
|
1,470
|
1,420
|
1,343
|
1,390
|
1,606
|
6,039
|
|
296
|
296
|
296
|
297
|
297
|
191
|
191
|
190
|
189
|
156
|
149
|
107
|
98
|
97
|
96
|
87
|
66
|
62
|
62
|
63
|
61
|
46
|
41
|
88
|
37
|
34
|
297
|
865
|
Hudar och skinn, råa (d)
|
510
|
469
|
467
|
468
|
382
|
438
|
434
|
425
|
425
|
391
|
383
|
340
|
208
|
204
|
200
|
179
|
136
|
128
|
119
|
115
|
116
|
109
|
106
|
102
|
102
|
102
|
568
|
|
85
|
170
|
85
|
__
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
|
42
|
|
|
|
42
|
_
|
_
|
_
|
tf
|
43
|
|
|
|
-
|
|
297
|
1
|
Halm och hö ......... (e)
|
—
|
—
|
43
|
128
|
552
|
213
|
—
|
—
|
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
— 298
|
340
|
212
|
212
|
255
|
892
|
j 1,189
|
Sill, strömming och an-
|
2,074
|
1,734
|
1,692
|
1,624
|
1,543
|
1,203
|
1,351
|
1,288
|
1,280
|
1,012
|
926
|
553
|
523
|
504
|
457
|
132
|
127
|
in
|
100
|
94
|
87
|
78
|
65
|
56
|
55
|
51
|
2,222
|
| 2,562
|
nan fisk, saltad ... (f)
|
—-
|
17
|
21
|
85
|
298
|
72
|
77
|
85
|
85
|
|
—
|
—
|
13
|
—
|
|
13
|
4
|
2
|
1
|
B
|
5
|
15
|
6
|
8
|
8
|
8
|
340
|
|
296
|
232
|
224
|
203
|
139
|
118
|
118
|
96
|
95
|
70
|
68
|
42
|
40
|
36
|
30
|
13
|
13
|
ii
|
10
|
11
|
12
|
10
|
5
|
2
|
•2
|
2
|
298
|
|
|
Snickeriarbeten ...... (g)
|
|
22
|
26
|
34
|
98
|
170
|
170
|
213
|
213
|
170
|
170
|
26
|
17
|
17
|
17
|
8
|
4
|
2
|
1
|
2
|
4
|
17
|
19
|
21
|
21
|
21
|
233
|
531
|
Asfalt och tjära...... (h)
|
2,157
|
1,944
|
1,944
|
1,986
|
2,411
|
286
|
308
|
. 265
|
262
|
252
|
248
|
188
|
129
|
125
|
119
|
13
|
13
|
4
|
4
|
12
|
97
|
8
|
6
|
4
|
4
|
4
|
2,739
|
| 7,794
|
255
|
170
|
4
|
13
|
43
|
1,679
|
1,615
|
1,275
|
1,275
|
4,250
|
3,400
|
3,400
|
3,315
|
2,550
|
2,550
|
2,550
|
2,168
|
1,904
|
1,063
|
1,062
|
1,063
|
1,232
|
1,148
|
1,063
|
1,063
|
1,063
|
5,055
|
i Frö, mjöl, gryn, spanmål
|
33,498
|
32,798
|
31,586
|
31,161
|
24,786
|
22,660
|
22,873
|
20,748
|
20,740
|
18,709
|
18,390
|
12,142
|
11,122
|
10,612
|
9,592
|
9,592
|
4,492
|
4,492
|
3,982
|
3,705
|
3,438
|
3,068
|
2,435
|
2,027
|
1,881
|
1,748
|
37,711
|
t
|
och rotfrukter...... (i)
|
213
|
382
|
425
|
553
|
1,827
|
1,402
|
1,487
|
1,700
|
1,700
|
3,153
|
3,153
|
2,983
|
2,983
|
2,941
|
2,933
|
2,848
|
2,210
|
2,210
|
2,210
|
2,312
|
2,529
|
2,019
|
2,019
|
1,997
|
2,104
|
2,210
|
4,110
|
| 37,821
|
Foderämnen, konstgjorda
|
756
|
650
|
629
|
607
|
522
|
480
|
488
|
467
|
460
|
378
|
378
|
293
|
272
|
264
|
200
|
136
|
60
|
60
|
37
|
32
|
27
|
29
|
15
|
O
|
8
|
O
o
|
764
|
| 794
|
------------------------ (j)
|
|
—
|
4
|
13
|
30
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—-
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
|
|
|
|
—
|
|
—
|
-
|
30
|
Bark, näfver, cement,
salt ___________________ (k)
|
|
|
7QA
|
|
|
|
786
|
659
|
65Q
|
A9K
|
425
|
850
|
|
382
|
340
|
|
91 Q
|
1 70
|
1 OK
|
Q 7
|
qq
|
142
98
|
68
93
|
40
85
|
39
85
|
or
|
3,220
808
|
| 4,028 1
|
|
|
21
|
85
|
213
|
|
|
|
|
|
i-i 10
|
|
106
|
127
|
170
|
510
|
1
!
Jern och stål ......... (1)
|
12,321
|
9,790
|
9,771
|
9,686
|
8,624
|
7,773
|
7,880
|
9.667
|
7,665
|
6,605
|
6,447
|
5,266
|
4,416
|
4,352
|
3,442
|
2,954
|
446
|
425
|
208
|
—
198
|
188
|
158
|
147
|
141
|
3,536
|
3,523
|
15,823
|
j 33,164 '
|
6,375
|
6,375
|
6,396
|
6,460
|
6,715
|
8,883
|
8,925
|
1,063
|
1,063
|
425
|
42
|
595
|
1,233
|
1,275
|
42
|
85
|
361
|
361
|
361
|
382
|
425
|
7,225
|
4,250
|
—
|
—
|
—
|
17,341
|
|
|
|
7,650
|
|
12,750
|
|
255
|
255
|
_
|
|
|
|
|
1.700
|
3,188
|
|
3,187
|
4,219
|
|
64
|
701
|
|
|
|
|
|
28,793
|
J 48,503
|
1 Träkol _______________ (in)
|
8,500
|
7,050
_ . _ _
|
—
|
—
|
i_ . ....
|
|
1,530
|
1,530
|
8,713
|
8,713
|
7,225
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,063
|
1,063
|
1,063
|
1,063
|
1,063
|
2,497
|
2,497
|
2,497
|
19,710
|
|
1,698
|
1,446
|
1,424
|
1,382
|
1.148
|
1,020
|
1,021
|
978
|
978
|
213
|
88
|
3,060
|
2,210
|
2,146
|
1,827
|
1,445
|
170
|
102
|
69
|
61
|
52
|
44
|
25
|
14
|
13
|
12
|
4.671
|
| 4,705
|
1 Gödningsämnen...... (n)
|
|
|
13
|
~
|
—
|
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
4'
|
11
|
21
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
34
|
Trävaror (icke snickeri-
|
|
|
2,805
|
14,960
|
39,355
|
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
1,700
|
|
|
|
3,655
|
3,655
|
|
|
|
|
1.488
|
1,487
|
36,198
|
j 98,758
|
fabrikat) ............ (o)
|
8,500
|
4,250
|
—
|
—
|
23,587
|
17,595
|
2,337
|
425
|
850
|
|
5,950
|
127
|
—
|
298
|
—
|
1,700
|
638
|
637
|
637
|
637
|
14,237
|
10,837
|
9,138
|
17,638
|
17,638
|
62,560
|
|
18,375
|
12,850
|
12,425
|
11,862
|
2,863
|
1,588
|
1,375
|
313
|
313
|
313
|
313
|
313
|
313
|
313
|
313
|
313
|
313
|
313
|
313
|
309
|
305
|
1.110
|
698
|
288
|
279
|
256
|
19,180
|
]
|
Kalk, malmer, stenkol (p)
|
12,750
|
12,750
|
12,750
|
12,771
|
12,814
|
12,750
_______
|
12,750
|
34,000
|
34,000
|
34,077
|
34,119
|
34,459
|
34,671
|
34,680
|
36,422
|
36,422
|
36,423
|
36,423
|
20,060
|
20,060
|
20,060
|
33,660
|
40,460
|
47,260
|
54,995
|
54,995
|
71,422
|
1 90,602
|
|
4,675
|
4,293
|
4,165
|
3,995
|
3,145
|
2,933
|
2,996
|
2,868
|
2,868
|
2,890
|
|
3,357
|
2,082
-
|
1,912
|
1,699
|
|
2,677
|
2,550
|
880
|
849
|
850
|
738
|
654
|
605
|
600
|
581
|
10,795
|
1
|
| Gods, diverse slag ... (q)
|
—
|
34
|
43
|
51
|
178
|
72
|
85
|
127
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
|
185
|
218
|
236
|
376
|
295
|
43
|
43
|
43
|
609
|
11,404
|
Machiner, gjutgods, red-
|
—
|
|
_
|
—
|
--
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
131
|
131
|
131
|
131
|
131
|
131
|
131
|
131
|
121
|
no
|
96
|
75
|
62
|
56
|
46
|
131
|
|
|
skap ____________________
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
i
|
3
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
| 135
|
|
102,8781 90.078
|
98,490
|
100,705
|
116,031
|
54,197
|
55,681
|
51,323
|
51,027
|
44,588
|
40,679
|
35,410
|
30,384
|
31,146
|
31.447 22.082
|
14,011
|
14,481
|
11.220
|
10,850
|
7,552
|
(i,833
|
5,370
|
4,310
|
9,002
|
8,711
|
|
)
|
Summa ton ■_........
|
42,815
_____________ ______
|
37,193
|
25,321
|
25,858
|
28,535
|
54,170
|
47,978
|
47,468
|
44,983
|
55,871
|
53,610
|
58,395
|
45,389
|
44,447
|
44,944
|
44,162
|
44,638
|
43,257
|
27,387
|
27,601
|
27,913
|
61,844
|
62,086
|
63,801
|
80,190
|
80,982
|
|
| 374,494 j
|
Afstånd i kilometer
|
9
|
31
|
21
|
w
|
17
|
8
|
26
|
11
|
32
|
23
|
24
|
22
|
28
|
22
|
25
|
22
|
30
|
30
|
40
|
11
|
22
|
9
|
13
|
20
|
18
|
6
|
|
536
|
Ton kilometer ______
|
1,311,237
|
3,945,401
|
j 2,600,031
|
2,024,928
|
2,457,622
|
866,936
|
2,695,134
|
1,086,701
|
3,072,320
|
2,310,557
|
2,262,936
|
2,063,710
|
2,121,644
|
1,663,046
|
1,909,775
|
1,457,368
|
1,759,470
|
1,732,140
|
1,544,280:422,901
1
|
780,230
|
618,093
|
876,928
|
1,362,220
|
1,605,456
|
538,158
|
|
45,089,282
|
83
l) Jern och stål. Vesternorrlands läns landstingskomité har beräknat en export
från länet till Vesterbottens län af 2,554 tons mera än för detta län af dess landstings¬
komité beräknats. Detta belopp har derför afdragits.
m) Träkol. Af Vesterbottens läns landstingskomité beräknad afsättning till Norr¬
botten, 8,713 tons, som der ej mottages, har uteslutits; och motsvarande nedsättning
har gjorts äfven söder om Byske eif.
n) G 'tidningsömnen hafva af Vesterbottens läns landstingskomité beräknats komma
att till länet införas i vida större mängd än Vesternorrlands läns landstingskomité
beräknat blifva från detta län afskickad till Vesterbottens. Då större delen af skil-
naden antagits komma per jernväg från Umeå, har emellertid Vesternorrlands läns
landstingskomités beräkning höjts endast med ett ringare belopp.
p) Kalk, malmer, stenkol. De 313 tons, som Norrbottens läns landstingskomité
ansett komma att söder ifrån införas i länet, hafva tillagts i beräkningarna för de båda
sydligare länen.
q) Gods, diverse slag. Den myckenhet häraf, som Vesterbottens läns landstings¬
komité antagit skola till länet införas och som ej betäckes af den beräknade exporten
från Veslernorrlands län, har antagits tillförd från Umeå.
Mejeriprodukter äro upptagna under rubriken för specerier in. m.
B) Söder ut gående trafik, a) och e) Fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt
samt halm och hö. I fråga om dessa artiklar äro endast obetydligare ändringar vid¬
tagna.
g) Snickeriarbeten. 170 tons, som af Vesternorrlands läns landstingskomité be¬
räknats, antagas inkomma vid Vännäs från Holmsund.
h) Asfalt och tjära.. Den export af tjära, som af Vesterbottens läns landstings¬
komité beräknats komma att ske till Vesternorrlands län, men af detta läns lands¬
tingskomité icke tagits i beräkning, antages gå söder ut öfver Nordmalings hamn.
i) Frö, mjöl, gryn, spanmål och rotfrukter. I fråga om dessa artiklar är samma
antagande gjordt, som angifvits beträffande artikeln tjära.
m) Träkol. Antagas stadna vid Djupsjö för Olofsfors bruks räkning.
84
Talj. N:r 41 A.
Kostnadsförslag
för
bredspårig bana mellan Hedlunda och Skellefteå.
Spårvidden 1,435 meter; rälsvigten 21,5 kilogram pr meter; högsta lutning 1:60; banans längd
105,2 6 kilometer (= 9,8 5 gammal mil).
Arbetsqvanti teter.
|
ä
|
Kostnad.
|
Stim in a.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
Underbyggnad.
|
|
|
|
|
|
|
Röjning af 105,260 meter ..................
|
—
|
80
|
84,208
|
—
|
|
|
Jordschaktning (inbegripet 5 stationsplaner)
|
|
|
|
|
|
|
af 1,030,548 kubikmeter__________________
|
i
|
22
|
1,257,268
|
56
|
|
|
Terrassering nära markens plan, 13,064
|
|
|
|
|
|
|
meter..........................................
|
3
|
—
|
39,192
|
—
|
|
|
Doseringars befästande; 6 X ä jordschakt-
|
|
|
|
|
|
|
ningsbeloppet.................................
|
—
|
—
|
75,436
|
ii
|
|
|
Stenbeklädnad å sjöbankar ..................
|
—
|
—
|
20,000
|
—
|
|
|
Bergsprängning af 44,149 kubikmeter ...
|
4
|
80
|
211,915
|
20
|
|
|
Slutplanering af 105,260 meter ............
|
—
|
70
|
73.682
|
—
|
|
|
Trummor: 130 stycken enkla 1,750 meter
|
50
|
—
|
87,500
|
—
|
|
|
D:o 17 » dubbla 317 »
|
155
|
—
|
49,135
|
—
|
|
|
1 kul vert; 4,5 meter spann..................
|
—
|
—
|
13,570
|
—
|
|
|
1 bro öfver Skellefte eif; 3 spann å till-
|
|
|
|
|
|
|
samman? 104 meter.........................
|
—
|
—
|
123,487
|
50
|
|
|
7 mindre broar med tillsammans 97 meter
|
|
|
|
|
|
|
spann..........................................
|
—
|
—
|
105,525
|
50
|
|
|
Rätning af vattendrag ........................
|
—
|
—
|
3,600
|
—
|
|
|
Vägöfvergångar: 4 större..................
|
250
|
—
|
1,000
|
—
|
|
|
D:o 190 mindre ................
|
125
|
—
|
23,750
|
—
|
|
|
Vägomläggningar: landsvägar 831 meter
|
5
|
—
|
4,155
|
—
|
|
|
D:o mindre vägar 4,810 »
|
3
|
■-
|
14,430
|
—
|
|
|
Stängsel, 210,520 meter ......................
|
—
|
35
|
73,682
|
—
|
2,261,536
|
87
|
Öfverbyggnad.
|
|
|
|
|
|
|
Ballast, 184,205 kubikmeter ...............
|
1
|
07
|
197,099
|
35
|
|
|
Sliprar, 158,627 stycken (1,507 pr kilom.)
|
—
|
75
|
118,970
|
25
|
|
|
Transport
|
_
|
—
|
316,069
|
60
|
2,261,536
|
87
|
sr,
Tab. N:r 41 A. (Forts.).
År be tsq van ti t et er.
|
n
|
Kostnad.
|
S u in m a.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
Transport
|
_
|
_
|
316,069
|
60
|
2,261,536
|
87
|
Räler å 43 tons per kilometer, 4,526 tons
|
114
|
—
|
515,964
|
—
|
|
|
Skärjern, 299 tons (6,6 % af rälsvigten
|
|
|
|
|
|
|
= 2,8 4 tons pr kilometer) ...............
|
156
|
—
|
46,644
|
—
|
|
|
Skarfbult ä 0,64 ton pr Idiom., 67 tons
|
336
|
—
|
22,512
|
—
|
|
|
Rälsspik å 1,4 8 ton pr Idiom., 156 tons
|
220
|
—
|
34,320
|
—
|
|
|
Nedläggning af spåret, 105,260 meter ...
|
1
|
18
|
124,206
|
80
|
1,059,716
|
40
|
Stationer och husbyggnader m. m.
|
|
|
|
|
|
Sidospår vid 3 stationer: Rödå, Burträsk
|
|
|
|
|
|
|
och Skellefteå, ä 800 meter vid hvarje
|
|
a
|
|
|
|
|
= 2,400 meter..............................
|
10
|
07
|
24,168
|
—
|
|
|
18 stycken vexlar vid dessa 3 stationer
|
500
|
--
|
9,000
|
—
|
|
|
Husbyggnader » » » »
|
27,600
|
—
|
82,800
|
—
|
|
|
Sidospår vid 2 mindre stationer: Botsmark
|
|
|
|
|
|
|
och Bygdsiljum ä 425 meter = 850 m.
|
10
|
07
|
8,559
|
50
|
|
|
6 stycken vexlar ..............................
|
500
|
—
|
3,000
|
—
|
|
|
Husbyggnader vid 2 mindre stationer ...
|
18,600
|
—
|
37,200
|
—
|
|
|
Stationsinventarier..............................
|
—
|
—
|
8,000
|
—
|
|
|
Telegrafer och signaler, 106 kilometer ...
|
300
|
—
|
31,800
|
—
|
|
|
Banvaktstugor, 37 stycken ..................
|
4,000
|
—
|
148,000
|
—
|
352,527
|
50
|
Öfrig kostnad.
|
|
|
|
|
|
Expropriation, jordlösen för 296 hektar...
|
330
|
—
|
97,680
|
—
|
|
|
Extra ersättningar, 50 % af
|
|
|
|
|
|
|
förenämda post____________
|
—
|
—
|
48,840
|
—
|
|
|
Administrations-, förråds- m. fl. kostnader,
|
|
|
|
|
|
|
15 % k summan af förestående poster,
|
|
|
|
|
|
|
3,820,300: 77, för erhållande af jemn
|
|
|
|
|
|
|
slutsumma utförda med ..................
|
—
|
—
|
573,699
|
23
|
720,219
|
23
|
Summa kr.
|
—
|
—
|
-
|
—
|
4,394,000
|
—
|
Kostnaden alltså per kilometer............ 41,744: — Kronor.
» » » gammal mil......... 446,091: — »
86
Tab. N:r 41 B.
Kostnadsförslag
ioi-
smalspårig bana mellan Hedlunda och Skellefteå.
Spårvidden 0,89 meter; rälsvigten 21,5 kilogram pr meter; högsta lutning 1:60; banans längd
105,20 kilometer (= 9,83 gammal mil).
Arbetsqvantiteter.
|
ä
|
Kostnad.
|
S u m in a.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
Underbyggnad.
|
|
|
|
|
|
|
Röjning af 105,260 meter ..................
|
—
|
79
|
83,155
|
40
|
|
|
Jordschaktning (inbegripet 5 stationsplaner)
|
|
|
|
|
|
|
967,505 kubikmeter________________________
|
i
|
22
|
1,180,356
|
10
|
|
|
Terrassering nära markens plan, 13,064
|
|
|
|
|
|
|
meter__________________________________________
|
2
|
SO
|
36,579
|
20
|
|
|
Doseringars befästande; 6 % å jordschakt-
|
|
|
|
|
|
|
ningsbeloppet_________________________________
|
—
|
—
|
7 o,436
|
11
|
|
|
Stenbeklädnad af sjöbankar-------------------
|
—
|
—
|
20,000
|
—
|
|
|
Bergsprängning af 39,778 kubikmeter ...
|
4
|
80
|
190,934
|
40
|
|
|
Slutplanering af 105,260 meter ..........--
|
—
|
67
|
70,524
|
20
|
|
|
Trummor: 130 stycken enkla 1,680 meter
|
50
|
—
|
84,000
|
—
|
|
|
D o 17 . » dubbla 308 »
|
155
|
—
|
47,740
|
—
|
|
|
1 kulvert .............--------------------------
|
—
|
—
|
13,268
|
50
|
|
|
1 bro öfver Skellefte eif, 3 spann å till-
|
|
|
|
|
|
|
samnrans 104 meter------------------------
|
—
|
—
|
121,837
|
10
|
|
|
7 mindre broar med tillsammans 97 meter
|
|
|
|
|
|
|
spann..........................................
|
—
|
—
|
101,613
|
50
|
|
|
Rötning af vattendrag ------------------------
|
—
|
—
|
3,600
|
—
|
|
|
Vägöfvergångar: 4 större ---------------------
|
230
|
—
|
920
|
—
|
|
|
D:o 190 mindre ...............
|
115
|
—
|
21,850
|
—
|
|
|
Vägomläggningar: landsvägar 831 meter
|
5
|
—
|
4,155
|
—
|
|
|
D:o mindre vägar 4,810 »
|
3
|
—
|
14,430
|
—
|
|
|
Stängsel, 210,520 meter .....................
|
—
|
35
|
73,682
|
—
|
2,144,081
|
51
|
Öfverbyggnad.
|
|
|
|
|
|
|
Ballast, 168,416 kubikmeter ............—
|
1
|
07
|
180,205
|
12
|
|
|
Sliprar, 158,627 stycken (1,507 pr kilom.)
|
—
|
5b
|
88,831
|
12
|
|
|
Transport
|
—
|
--
|
269,036
|
24| 2,144,081
|
51
|
Tab. N:r 41 B. (Forts.).
Arbetsq vantiteter.
|
ti
|
Kostnad
|
|
S u in in a.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
Transport
|
—
|
|
269,036
|
24
|
2,144,081
|
51
|
Iläler å 43 tons pr kilometer, 4,526 tons
|
114
|
—
|
515,964
|
_
|
|
|
Skärjern, 29‘J tons (6,c % af räls vigten
|
|
|
|
|
|
|
= 2,8 4 tons pr kilometer).........
|
156
|
—
|
46,644
|
—
|
|
|
Skarfbult å 0,6 4 ton pr Idiom., 67 tons
|
336
|
—
|
22,512
|
—
|
|
|
Rälsspik å 1,4 8 ton pr Idiom., 156 tons
|
220
|
—
|
34,320
|
—
|
|
|
Nedläggning af spåret, 105,260 meter ...
|
1
|
08
|
113,680
|
80
|
1,002,157
|
04
|
Stationer och husbyggnader in. m.
|
|
|
|
|
|
Sidospår vid 3 stationer: Rödå, Burträsk
|
|
|
|
|
|
|
och Skellefteå, å 800 meter vid hvarje
|
|
|
|
|
|
|
= 2,400 meter_________
|
9
|
52
|
22,848
|
|
|
|
18 stycken vexlar vid dessa 3 stationer
|
500
|
_
|
9,000
|
|
|
|
Husbyggnader » » » »
|
27,600
|
_
|
82,800
|
|
|
|
Sidospår vid 2 mindre stationer: Botsmark
|
|
|
|
|
|
|
och Bygdsiljum, ä 425 meter = 850 m.
|
9
|
52
|
8,092
|
|
|
|
6 stycken vexlar ...
|
500
|
|
3,000
|
|
|
|
Husbyggnader .........
|
18,600
|
_
|
37,200
|
|
|
|
Stationsinventarier......
|
_
|
_
|
8,000
|
|
|
|
Telegrafer och signaler, 106 kilometer
|
300
|
_
|
31,800
|
|
|
|
Banvaktstugor, 37 stycken ..........
|
4,000
|
—
|
148,000
|
—
|
350,740
|
|
Öfrig kostnad.
|
|
|
|
|
|
Expropriationer: jordlösen för 290 hektar
|
330
|
—
|
95,700
|
—
|
|
|
Extra ersättningar
|
_
|
__
|
48,840
|
—
|
|
|
Administrations-, förråds- in. fl. kostnader,
|
|
|
|
|
|
|
15 % å summan af förestående poster,
|
|
|
|
|
|
|
3,641,518: 55, för erhållande af jemn
|
|
|
|
|
|
|
slutsumma utförda med
|
—
|
—
|
546,481
|
45
|
691,021
|
45
|
Summa Kr.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,188,000
|
—
|
Kostnaden alltså per kilometer............ 39,787: — Kronor.
» » » gammal mil ..... 425,178: — »
88
Anmärkningar till tabell N:r 41 B.
De nedsättningar i anläggningskostnaden för en smalspårig jernväg mellan
Hedlunda och Skellefteå, som, enligt hvad förestående tabell utvisar, ansetts kunna
göras, bero på följande förhållanden.
Underbyggnaden.
a) Röjning af banan. Genom spårviddens minskning och i samma mån som
denna kan medelbredden på banområdet för den smalspåriga banan minskas, eller
med 1,8 3 fot (= 0,5 45 meter);
b) JordschaJdning. Då för den bredspåriga banan erfordras omflyttning af
1,030,540 kubikmeter jord, krafvel- den smalspåriga omflyttning af endast 967,505
kubikmeter;
c) Terrassering nära markens plan. I kostnaden för en mindre del af de
arbeten, som innefattas under denna post, uppstår genom spårviddens minskning-
möjligheten att göra en nedsättning, hvilken uppskattats till 8 X i förhållande till
kostnaden för den bredspåriga banan samt i jemnadt tal utförts med 20 öre per meter;
d) Bergsprängning. Minskningen i denna post beror på minskningen i den
bergmassa, som bör bortsprängas, om smalspårig bana mellan ifrågavarande platser
bygges; så att, då för den bredspåriga banan den bergmassa, som skall bortsprängas,
beräknats till 44,149 kubikmeter, densamma för den smalspåriga jernvägen utgör
endast 39,778 kubikmeter;
é) Slutplanering. Minskningen i kostnad är beräknad enligt samma norm,
som i mom. c) angifvits, och har uppskattats till 3 öre per meter.
f) och g) Trummor samt broar. Då den bredspåriga banan kräfver enkla
trummor till en längd af 1,750 meter samt dubbla till en längd af 317 meter, mot’
svaras dessa poster vid den smalspåriga banan af 1,680 samt 308 meter. J broarnes
murmassa kan vid den smalspåriga banan en minskning göras af 54 kubikmeter.
Ofverbyggnaden.
a) Ballasten. Tjockleken å denna varder vid så väl den bred- som den smalspåriga
banan lika, men medelbredden kan vid den senare minskas med 1,83 fot (= 0,545
meter); en minskning, som i tabellen iakttagits;
89
b) Slijjrar. Antalet varder vid båda slagens banor lika, men sliprarnes
dimensioner mindre vid den smalspåriga banan; hvadan vid den smalspåriga banan
kostnaden ansetts komma att med 1/i understiga motsvarande kostnad vid den
bredspåriga.
c) Nedläggning af sjiåret. Vid den smala banan kunna sliprarne, till följd
af deras ringare dimensioner, lättare handteras och understoppas än vid den bred¬
spåriga banan; och med hänsyn härtill har kostnaden för spårets nedläggning vid
den förra banan minskats med 10 öre per meter.
Stationer’ och husbyggnader.
De kostnader, som erfordras för stationer och husbyggnader, varda i allmänhet
lika för den bred- och den smalspåriga banan, utom beträffande sidospåren, för Indika
vid den smalspåriga banan kostnaden beräknats kunna minskas med 55 öre per meter.
Ofriga kostnader.
Den jordareal, som kräfves för den smalspåriga banan, varder något mindre
än den, som åtgår för den bredspåriga. Skilnaden har beräknats till 6 hektar, eller
ungefärligen '/so^el-
12
90
Tab. N:r 42.
Byggnadskostnaden
för nedannämnda enskilda jernvägar med 4,83 fot (= 1,435 meter) spårvidd,
hvilka öppnats för trafik under tidsperioden 1857—1866.
Banan
öppnad föi-
trafik
år
|
Banornas namn.
|
Längd.
Mil.
|
Rälsvigt
per fot.
|
Kostnad
per mil.
Kronor.
|
Reducerad
kostnad per
mil.
Kronor.
|
1857—59
|
Gefle—Dala ..................
|
8
|
60
|
21
|
23
|
736,283
|
—
|
737,633
|
—
|
1857—67
|
Köping—Hult samt Nora—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Er valla .............-.......
|
8
|
30
|
22
|
50
|
735,964
|
—
|
735,964
|
—
|
1865
|
Kristianstad—Hessleholm...
|
2
|
SO
|
17
|
24
|
556,328
|
—
|
582,628
|
—
|
1865
|
Landskrona —Helsingborg—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eslöf ........................
|
5
|
60
|
17
|
30
|
556,653
|
—
|
582,653
|
—
|
1865—66
|
Ystad—Eslöf..................
|
7
|
10
|
17
|
30
|
520,895
|
—
|
546,895
|
—
|
|
Summa
|
32
|
40
|
|
|
|
|
|
|
Medelkostnaden per mil alltså Kronor 655,226: —.
91
Tab. N:r 43.
Byggnadskostnaden
för nedannämnda enskilda jernvägar med 4,83 fot ( = 1,435 meter) spårvidd,
hvilka öppnats för trafik under tidsperioden 1874—1880.
Banan
öppnad för
trafik
är
|
Banornas namn.
|
Längd.
Mil.
|
Häl svigt
per fot.
|
Kostnad
per mil.
Kronor.
|
Iteducerad
kostnad per
mil.
Kronor.
|
:
|
1 :o) Banor byggda direkt genom styrelsernas försorg.
|
|
1874
|
Nässjö—Oskarshamn______ .
|
18
|
90
|
15
|
—
|
788,124
|
—
|
825,624
|
—
|
1874
|
Carlshamn—V exiö..........
|
10
|
60
|
17
|
50
|
481,739
|
—
|
506,739
|
—
|
1874
|
Calmar—Emmaboda.........
|
5
|
30
|
14
|
—
|
526,757
|
—
|
569,257
|
—
|
1874
|
Upsala—Gefle ...............
|
12
|
20
|
15
|
—
|
620,429
|
—
|
657,929
|
—
|
1874
|
Malmö—Ystad ................
|
5
|
90
|
17
|
30
|
595,532
|
—
|
621,532
|
—
|
1875
|
Lund—Trelleborg...........
|
4
|
—
|
17
|
30
|
525,330
|
—
|
551,330
|
—
|
1876
|
Landskrona—Engelholm ...
|
4
|
50
|
17
|
50
|
593,535
|
—
|
618,535
|
—
|
1877
|
Nybro—Säfsjöström .........
|
4
|
—
|
14
|
—
|
465,538
|
—
|
508,038
|
—
|
|
Summa
|
60
|
40
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
Medelkostnaden per mil alltså Kronor
|
637,737: -
|
|
|
|
|
2:o) Banor byggda genom entreprenad.
|
|
|
|
|
1874
|
Halsberg—Motala •— Mjölby
|
9
|
—
|
19
|
90
|
668,212
|
—
|
681,212
|
-'
|
1875
|
Helsingborg—Hessleholm...
|
7
|
40
|
17
|
36
|
558,338
|
—
|
584,038
|
—
|
1876
|
Östra Yermlands ............
|
6
|
30
|
17
|
—
|
653,319
|
—
|
680,819
|
_
|
1876
|
Nora—Carlskoga ...........
|
10
|
80
|
15
|
50
|
726,786
|
—
|
761,786
|
_
|
1876
|
Stockholm—Vesterås—Bergs-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lagens.................
|
18
|
40
|
19
|
40
|
618,864
|
—
|
634,364
|
—
|
1879
|
Dalslands ............
|
6
|
50
|
23
|
—
|
725,989
|
—
|
723,489
|
__
|
1880
|
Södra Dalarnes jernväg ...
|
6
|
20
|
17
|
—
|
617,340
|
—
|
644,840
|
_
|
1880
|
V arberg—Borås..........
|
8
|
—
|
17
|
—
|
533,560
|
—
|
561,060
|
—
|
|
Summa
|
72
|
60
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
Medelkostnaden per mil alltså Kronor
|
65
|
8,825: -
|
|
|
|
92
Talj. N:r 44.
Byggnadskostnaden
för nedannämnda enskilda jernvägar med 3 fot (= 0,89 meter) spårvidd, hvilka
öppnats för trafik under tidsperioden 1874—1880.
Banan
öppnad för
trafik
år
|
Banornas namn.
|
Längd.
Mil.
|
Rälsvigt
per fot.
|
Kostnad
per mil.
Kronor.
|
Reducerad
kostnad per
mil.
Kronor.
|
|
ko) Banor byggda direkt genom
|
styrelsernas försorg.
|
|
1874
|
Pålsboda—Finspong _________
|
5
|
40
|
10
|
50
|
390,794
|
—
|
388,294
|
—
|
1874
|
Vadstena—Fogelsta .........
|
1
|
—
|
8
|
—
|
352,274
|
—
|
362,274
|
—
|
1874
|
Ulricehamn—Vartofta ......
|
3
|
50
|
8
|
10
|
242,409
|
—
|
251,909
|
—
|
1876
|
Näs—Morshyttan ............
|
1
|
10
|
8
|
—
|
263,226
|
—
|
273,226
|
—
|
1878
|
Gotlands........................
|
5
|
30
|
10
|
40
|
221,833
|
—
|
219,833
|
—
|
1877
|
Vintjern—Jädraås * .........
|
2
|
80
|
10
|
—
|
222,150
|
—
|
222,150
|
—
|
|
Summa
|
19
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
Medelkostnaden per mil alltså Kronor
|
284,211: -
|
|
|
|
|
2:o) Banor byggda genom entreprenad.
|
|
|
|
1
|
1874
|
Maricstad—Moholm .........
|
1
|
70
|
8
|
—
|
258,630
|
—
|
268,630
|
—
|
1874
|
Lidköping—Skara - Stenstorp
|
4
|
70
|
10
|
40
|
288,923
|
—
|
286,923
|
|
1876
|
Upsala—Länna--------------
|
2
|
—
|
10
|
—
|
269,119
|
—
|
269,119
|
1
|
1876
|
Hjo—Stenstorp...............
|
5
|
10
|
8
|
—
|
259,254
|
—
|
269,254
|
|
1877
|
Lidköping—Håkantorp......
|
2
|
60
|
10
|
—
|
272,463
|
—
|
272,463
|
—
|
1878
|
Dannemora—H arg------------
|
4
|
40
|
10
|
40
|
318,701
|
—
|
316,701
|
—
|
|
Summa
|
20
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
Medelkostnaden per mil alltså Kronor 283,831: —.
* 1,7 mil öppnades för trafik först år 1881.
»Hiva in
ulombolo*
år 1885
Kartans skala 1:750000
jo k il om
Roffa)
Folkmäng d stätheten
sålunda:
Körbar)
ÖlVer
under IOO personer på O milen
KotyziivtäX
mellan 100-500
jKarungi
■J (Juni
500-1000
rno-woo
!mertid
Ljusa
1000-3000
Uresthm
Buddbyji.
■nas.
Yller/tyn
öfver 3000
Fullständigare uppgifter om hefolli ninejsfnrhuls
lan ärna erhållas för de särskilda sockname af
den på kartan helin flipa tabellen.
Krön o pa rf er
Inom Fredrika, Åsele, Mula, av. fl. socknar år
aftittringen ännu ej afslutad; hvarför krono
parkerna der ej kunnat utmärkas.
vfsgp
■ \Irsn.
Stambana under arbete.
undersökt.
Bibana
Stähnyranj,
Undersökt linie after Nyland.
ItSta hatt d" p en om Björk ä dalen
i Lundto fl
•Oagsmarltn,
tall lön
hnur\
/träsk
v,on*
lignitrusk
Folkmängdstäthet på 1 Dmil*) land
Folkmängd
d 31 dec.
1883.
för deii folk
fattigare
delen af
socknen.
'etnisk
för den folk-
rikare delen
af socknen.
I'erstfors
för hela
socknen.
Socknens namn
unlpenjetjÅ Drii/upwark. * *
skräll n ken/s-—. fnMkii</r
% j V. \
Kusin arfe
Er&nark
tNori
Svanström
Vesternorrlands Län.
Själevad med Örnsköldsvik
Långsele_____________________
N åtrå-----------------------
Gråberg
Arnäs
Sollefteå
'itswr/lri et
Tors åker.
Grundsunda__________
Vibyggerå
Boteå med Gålsjö
21 11
S\ASv[cyVeVV<
Multrå
Dal
sViterviilfi
yrnas______
'ver-Lännäs
klia
Sidensjö
Gideå
\ 'Jlubdrtsjor:
Kicldea
Trehörningsjö
Liden___________
TviirnjraiF
Graninge
Resele____
Jledlum
Yånnfbn
Skorped
'jonisk
Sjiålarul
Junsele—
Äöundsjö
.Xyländ
Qfvérboi
Vesterbottens Län.
Umeå landsförsamling_____
Nysätra------------
Skellefteå landsförsamling
Löfånger ___ ---------
BaifijboU^yy
Umeå lands!
r hy/ii) bark
ill tors
Höhnftn
12235
3i84
i5386
3969
7388
6451
544i
3240
334°
6970
3337
5572
3484
*583
Q Oräsi
;eson
smula g-
Nordmaling
Byske-------------------
Bygdeå med Robertsfors.
Säfvar_____________________
V ännäs------------------
Burträsk_________________
me fors
/feinlin^
iliirke
Mvrkelgt
Jtubh
^ Jern ds \
Bjurholm
Degerfors
N or sjö____
Jörn______
åi$terfarÄ
Holm
förr! ari fl o
dsuiida
smil
Norrbottens län.
Neder-Luleå__________
Neder-Kalix ---------
Neder-Torneå____________
Karl Gustaf__________
Piteå landsförsamling
Råneå________________
Öfver-Luleå---------
Elfsby______________
Öfver-Kalix_________
10029
9885
2365
2245
14137
7197
8493
3164
4411
:>si(it'usi
v,'--**
Gram
UlfÖTl
*) Gammal svensk Omil.
52E
Höhnftn
;eson
Upprättad af A. U or ström, Lojtn
Gen. Stab. Lit.Anst.