Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 24 Febr. 1885, kl. 2 e. m.
Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2, i
anledning af förslag om tillägg till § 34 i Kongl. folk¬
skolestadgan den 20 Januari 1882.
Herr A. Göransson har i motionen N:o 124 inom Andra Kammaren
föreslagit, att till § 34 i gällande folkskolestadga måtte fogas ett tillägg,
hvarigenom på skolråds pröfning gjordes beroende, »huruvida lärarinna,
som inträder i äktenskap, bör bibehållas vidare i skolans tjenst».
Af motiveringen för förslaget inhemtas, att detsamma föranledts af
ett visst, i motionen vidfogad bilaga närmare omförmäldt fall, utvisande,
att vederbörande skolråd icke lyckats ur tjensten aflägsna en om anstöt¬
ligt oeh förargelseväckande uppförande öfvertygad lärarinna, enär hennes
felsteg varit af den beskaffenhet, att någon afskedandet förutgående var¬
ning icke kunnat ega rum. Motionären påpekar, att i hvarje fall, der
lärarinna på antydda sättet felar, men der kunskap härom vinnes först
sedan hon trädt i äktenskap, måste samma förhållande som här inträffa;
och skall hon således väl kunna varnas, men icke från tjensten skiljas,
ehuru hon genom bristande ärbarhet förlorat sina lärjungars aktning och
förtroende samt hennes undervisning derför heller icke kan antagas kom¬
ma att bära välsignelserika frukter.
Med dessa ganska välgrundade anmärkningar förknippar motionären
emellertid andra af ganska skiljaktig karakter. Under erinran att ma¬
kans och modems främsta uppgift fäster henne vid hemmet och den
Bih. till Riksd. Prof. 1885. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 3 Käft.
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 3.
husliga härden samt att hon, derest hon är såsom lärarinna anstäld, måste
försumma antingen hemmets eller skolans kraf, leder sig motionären in
på frågan om den gifta qvinnans lämplighet för lärarinneverksamheten;
och sedan han så med hvarandra sammankedjat frågan om utväg för
bestraffande af ett förargelseväckande felsteg med frågan om äfven den
ärbaraste gifta lärarinnas fortfarande lämplighet för sitt kall, löser han
båda spörsmålen medelst förslaget om bemyndigande för skolrådet att få
afgöra huruvida lärarinna, som inträder i äktenskap, vidare bör i skolans
tjenst bibehållas.
För Utskottet har detta sätt att med hvarandra förbinda frågor,
som kunnat och bort hållas sinsemellan fullständigt åtskilda, synts allt
utom tillfredställande. För hvarje åtgärd, som med anledning af det åbe¬
ropade särskilda fallet kunnat föreslås till fullständigande af hithörande
bestämmelser i folkskolestadgans 32 §, möter hinder i den omständigheten,
att motionen uteslutande håller sig till stadgans 34 §, hvadan förslaget i
och för sig icke lärer kunna uppfattas såsom afseende att bestämma nå¬
gon straffpåföljd för felande lärarinna, utan blott och bart såsom åsyftande
förändring i gift lärarinnas rätt med hänsyn till bibehållandet af innehaf¬
vande tjenstebefattning, om än genom sagde ändring ett vapen beredes
skolråden att i fall af ofvan antydd beskaffenhet mot straffvärd lärarinna
använda.
Men om det än synts Utskottet mindre tilltalande, att, på sätt i
motionen skett, för åtkommande af den skyldiga, föreslå en åtgärd, som i
öfvervägande mån rigtas emot oskyldiga, har Utskottet dock funnit sig
böra, utan afseende härå, granska det framstälda förslaget från den syn¬
punkt, dess lydelse och föreslagna plats i stadgan anvisar.
Härvid tillåter sig Utskottet först och främst anmärka, att om skolrå¬
dets pröfningsrätt, såsom motionären föreslår, skall vara inskränkt till det
tillfälle, då lärarinna inträder i äktenskap, skolrådet i de allra flesta fall
torde sakna andra grunder för sitt beslut än de, som i allmänhet kunna
finnas för eller mot gift qvinnas användning i skolans tjenst. Utan att
det i förslaget klart utsäges, blir dock härigenom sagda vigtiga fråga i
hufvudsaklig mån med detsamma förknippad. Utskottet finner sig derför
böra erinra, huru som ju från principiel synpunkt hvarken få eller obe¬
tydliga anledningar förefinnas för tvehogsenhet i sagda fråga. Motionä¬
ren har tvifvelsutan rätt deruti, att den lärarinna som är maka och moder,
måste såsom sin förnämsta uppgift räkna vården om de sina, och att
omständigheter kunna inträffa, i följd af hvilka hon sättes ur stånd att,
för längre eller kortare tid, kunna såsom sig bör tillgodose skolans kraf.
Men under erinran att sådana omständigheter icke alltid äro förbundna med
3
Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 3.
qvinnans inträde i äktenskap, anser sig Utskottet böra uttala sina betänklig¬
heter mot en lagstiftningsåtgärd, hvarigenom icke blott qvinnans, utan äfven
skolans egna intressen antagligen skulle komma att i icke ringa mån åsido¬
sättas. Med rätta tillräknar sig vår tid såsom en heder att hafva vidgat områ¬
det för qvinnans verksamhet och dermed ock hafva gjort- hennes framtidsut-
sigt-er mindre mörka; alltjemt pågår ock sträfvande!; att få hennes rätt till
ärligt förvärf erkänd och respekterad. Föga skulle härmed stå till¬
sammans att förvägra henne fullföljd af en verksamhet, för hvilken hon
med oftast rätt känbar kostnad utbildat sig och för hvilken hennes in¬
träde i äktenskap icke i och för sig kan anses göra henne oskicklig.
Med fullt fog torde också kunna antagas, att hon i de flesta fall äfven
efter sitt gifte skall vara att räkna till det samhällslager af mindre be¬
medlade, hvars ekonomiska ställning tager äfven hustruns verksamhet i an¬
språk för ökandet af de tillgångar, med hvilka familjens lefnadskostna-
der skola bestridas; det synes då obilligt att betaga den gifta lärarinnan
denna rätt. Ty icke blott kan hon behöfva skolan, äfven skolan kan be¬
höfva henne. Skolans uppgift är nemligen icke blott att finna inom un¬
dervisning ens område, den innefattar jemväl en uppfostrande verksamhet af
hög betydelse. Erfarenheten vitsordar tillfyllest i huru hög grad qvinnan
är härför lämpad, och hvilket gagn det för skolan medför att i detta af¬
seende tillgodogöra sig hennes förmåga. Det torde heller icke kunna
ifrågasättas, att ju icke särskildt den gifta qvinnan med sin större mog¬
nad och vidgade erfarenhet måste vara att skatta såsom ett ganska
värderikt biträde för skolan, der det gäller att bringa sagda syfte i utöf¬
ning; och är det så, kan man icke heller från skolans synpunkt utan
vidare utdöma den gifta lärarinnan från fortsatt användning i sko¬
lans tjenst.
Men äfven om man med afseende å dessa förhållanden och så länge
ännu icke öfvertygande skäl för en motsatt uppfattning gjorts gällande,
finner betänkligt att frånkänna lärarinnan blott på grund af hennes inträde i
äktenskap fortfarande användning i innehafvande befattning, torde ju kunna
ifrågasättas, om icke, med det af motionären gjorda medgifvande af redaktions-
förändringar i förslaget, detsamma kunde förändras derhän, att skolrådet
bemyndigades när som helst afskeda lärarinna, som inträdt i äktenskap.
Det är dock tydligt att vid tillämpningen af en bestämmelse, genom
hvilken den gifta lärarinnan sättes i en annan och sämre ställning än
sina i öfrigt likstälda kamrater inom kallet, så mycken varsamhet måste
iakttagas, att den säkerligen icke blefve använd i andra fall än der de i
32 § af folkskolestadgan anförda skäl kunde åberopas; och då torde i alla
afseende!! vara både klokare och rättare att icke egenskapen att vara gift
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 3.
utan den att befinnas »oskicklig till eller försumlig i förrättandet af Bin
tjenst» blefve såsom skäl för entledigandet anförd.
Med allt erkännande af hvad i motionärens framställning kan finnas
värdt att öfverväga, finner sig således Utskottet dock böra hemställa,
att motionen icke må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 24 Februari 1885.
På Utskottets vägnar:
SIGFRID WIESELGREK
Reservation:
af Herr N. Persson.