Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
1
N:o 20.
Ank. till Riksd. kansli den 31 Jan. 1885, kl. 1 e. m.
Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
förändrad lydelse af 6 och 7 §§ Regeringsformen;
gifven Stockholms slott den 9 Januari 1885.
Under åberopande af bifogade protokoll öfver civil- ocli justitie-
departements-ärenden, vill Kongl. Maj:t till Riksdagens antagande öfver¬
lemna följande förslag till förändrad lydelse af 6 och 7 §§ Regerings¬
formen.
§ 6.
Af Statsrådets ledamöter skola åtta vara chefer och föredragande,
hvar för sitt departement, nemligen:
Ministern för utrikes ärendena för Utrikes-departementet;
En chef för Justitie-departementet;
En för Landtförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konun¬
gens rådgifvare i kommandomål för armén;
En för Sjöförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål för flottan;
Eu för Civil-departementet;
En för Finans-departementet;
En för Ecklesiastik-departementet; samt
En för Landtbruks-, industri- och handels-departementet.
Den närmare fördelningen af ärendena, departementen emellan,
bestämmes af Konungen genom en särskildt utfärdad, offentligen kun¬
gjord stadga.
Bih. till JRi/csd. Prat. 1885. 1 Samt. 1 Åfd. 14 Höft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
§ 7-
Alla regeringsärenden, med undantag af sådana, som i 11 och 15
§§ omförmälas, skola inför Konungen i Statsrådet föredragas och der
afgöras.
öfver de ärenden, hvilka enligt instruktion, som af Konungen ut¬
färdats, blifvit af departementschef afgärda, skall han till Konungen i
Statsrådet afgifva berättelse. Ej må till departementschefs afgörande
öfverlemnas ärende, som innefattar klagan öfver embetsmyndighets
åtgärd.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.
OSCAR.
Nils von Steyern.
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 20.
3
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den
10 December 1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyeen,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Ryding,
von Krusenstjerna och
Friherre Tamm.
39:o.
Slutligen yttrade Hans Excellens Herr Statsministern:
»Den länge sväfvande frågan rörande organisationen af det embets¬
verk, som skulle handlägga ärenden angående handel och näringar,
har, såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, nyligen varit före¬
mål för behandling af en särskild komité, hvilken med den förutsätt¬
ning, som för komitén vid dess bildande blef uttryckligen bestämd,
eller att för dessa ärendens handläggning borde finnas ett särskildt
embetsverk, utarbetat förslag till upprättande i det nuvarande Kom¬
merskollegiets ställe af en styrelse för handel och näringar. Det skulle
vid sådant förhållande visserligen synas ligga närmast till hands, att
detta förslag efter vederbörlig granskning lades till grund för den
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
framställning i ämnet, som bör till nästkommande Riksdag göras. Men
å andra sidan vågar jag påstå, att under senare tiden den åsigt bör¬
jat med ökad styrka göra sig gällande, att berörda frågas lösning bör
sökas på en annan väg än genom bibehållandet af ett fristående cen¬
tralt embetsverk för nu nämnda ärenden. Redan till 1868 års Riksdag
afläts Kongl. proposition om bildandet af ett särskild! departement för
näringar och allmänna arbeten. Den vann icke Riksdagens bifall, men
den sedermera förflutna tiden bär gifvit ytterligare bekräftelse åt den
redan då vunna erfarenheten, att icke allenast den af folkmängdens
tillväxt och landets utveckling helt naturligt alstrade tillökningen i
regeringsärendenas mängd, utan ock indragandet under statens för-
valtningsomsorg och lagstiftning af helt nya inrättningar och frågor,
som för en föregående tids lagstiftare voro fullkomligt främmande,
gjort den fördelning af regeringsärendena, som allt sedan departe-
mental-organisationen af år 1840 i hufvudsakliga delar bibehållits, för
nutida förhållanden mindre tillfredsställande. Civildepartementet före¬
ter en sa brokig mångfald och dertill en så betungande mängd af
derunder hörande ärenden, att, äfven om man måste skänka det ful¬
laste erkännande åt den framstående duglighet, som allt intill denna
stund möjliggjort fullgörandet af eu föredragandes ansvarsfulla ålig¬
ganden i alla dessa olikartade ämnen, det dock måste vara en natur¬
lig sak, att en efter ärendenas olika art skeende sönderdelning af detta
departement i två särskilda departement skall lemna en större garanti
lör verklig sakkunskap inom de båda departementens skilda områden
och i - följd af den minskade mängden löpande ärenden underlätta till¬
fället . för de båda departementscheferna att hvar inom sitt fack taga
initiativ i de ständigt uppdykande ämnen, som påkalla regeringens om¬
sorg. Att åstadkomma en sådan styckning af Civil-departementet och
att för landtbruk, handel och öfriga näringar erhålla en särskild måls¬
man inom Konungens råd är en fordran, hvilken, så vidt jag kan för¬
stå, med allt större styrka framträder från dessa näringars idkare, och
skäl torde derföre vara att taga i förnyadt öfvervägande, huru vida icke
tiden nu kan vara inne för tillgodoseende af nämnda fordran jemväl
inom vart land, i likhet med hvad redan länge sedan skett i flertalet
andra länder.
Ett annat statsdepartement, hvilket för närvarande är lika öfver-
hopadt med göromål som Civildepartementet, är Ecklesiastikdeparte¬
mentet och äfven derinom möter man ärenden af den mest skiljaktiga
natur, såsom a ena sidan de kyrkliga och undervisningsärendena och
å den andra helsovården, veterinär läroverk en och fattigvården. Civil¬
5
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 20.
departementet, befriadt från befattningen med näringar och handel,
skulle efter mitt förmenande kunna öfvertaga åtskilliga grupper af
Ecklesiastikdepartementets ärenden, såsom angående helsovård och
fattigvård; och en dylik anordning skulle både göra fördelningen af
ärendena naturligare, med hänsyn till deras inbördes sammanhang, och
äfven åstadkomma en skälig jemkning i arbetsbördan för de nu strän¬
gast sysselsatte departementscheferna.
Då det synes mig icke böra ifrågakomma att öka Statsrådens
antal utöfver hvad Grundlagen nu bestämmer, skulle inrättandet af ett
nytt departement föranleda eu minskning af de konsultativa Statsråden
från tre till två, såsom ock föreslogs i den till 1868 års Riksdag aflåtna
nådiga proposition om ett nytt statsdepartement. Väl skulle nu mera,
efter statsministerembetets inrättande, emellanåt inträffa, att det ena
konsultativa Statsrådet tillika vore Statsminister, men då i sådant fall
Statsministern vore befriad från befattningen med vården af något
särskildt departement, skulle han vara oförhindrad att åt samtliga
departementschefers verksamhet egna den odelade uppmärksamhet och
den kontroll, som ligger i institutionen af konsultativa Statsråd.
De spörsmål, jag här tagit mig friheten framställa, synas mig
förtjenta att närmare skärskådas, innan frågan om inrättande af ett
fristående embetsverk för handel och näringar företages till slutlig
pröfning. I händelse nemligen ett nytt statsdepartement upprättas,
torde de göromål, som nu tillhöra Kommerskollegiet, likasom de ären¬
den rörande jordbruket, hvilka för statens räkning nu handhafvas af
Landtbruksakademiens förvaltningskomité, lämpligen böra förläggas till
byråer under det nya departementet, åt hvilka byråer utan svårighet
torde kunna gifvas en sådan organisation, att de, jemte sin uppgift
att bereda de inom departementet förekommande regeringsärenden och
deri afgifva nödiga utlåtanden och förslag, äfven kunna sjelfständigt
utöfva förvaltningsbestyr.
Jag vågar derföre hemställa, huru vida Eders Kongl. Maj:t skulle
finna skäl att för närmare utredning af de frågor, jag nu berört, till
en början anmoda cheferna för Civil- och Ecklesiastikdepartementen
att vid ett kommande tillfälle deröfver sig yttra.»
Med bifall härtill, uppdrog Hans Maj:t Konungen
åt cheferna för Civil- och Ecklesiastik-departementen
att, efter öfvervägande af hvad sålunda blifvit anfördt.,
deröfver framdeles afgifva yttrande.
Ex protocollo
___ Otto Sjögreen.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Utdrag af 'protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den
30 December 1884.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyrrn,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
55:o.
På sätt i protokollet öfver civilärenden för den 19 innevarande
månad förmäles, hade Hans Maj:t Konungen, i anledning af Hans Ex¬
cellens Herr Statsministerns anförande till protokollet i fråga om upp¬
rättandet af ett nytt statsdepartement, behagat uppdraga åt cheferna
för Civil- och Ecklesiastikdepartementen att efter öfvervägande af
hvad utaf Hans Excellens blifvit anfördt deröfver afgifva yttrande.
I anledning häraf anförde nu Chefen för Civildepartementet Stats¬
rådet von Krusenstjerna följande:
»Såsom Hans Excellens Herr Statsministern erinrat, hafva under
senaste tider allt flere röster höjt sig för en tillökning i de civila de¬
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
partementens antal. Hushållningssällskapens år 1883 församlade om¬
bud hafva hos Eders Kongl. Maj:t begärt inrättandet af ett stats¬
departement för jordbruket och dess binäringar. Vid 1884 års riks¬
dag väcktes lilfåsom vid flera föregående riksdagar motion i ämnet;
förslaget afstyrktes visserligen af Konstitutions-Utskottet, men hufvud-
sakligast på den grund, att initiativet i en dylik fråga borde tagas af
regeringen, och vid frågans behandling inom Kammare antog Andra
Kammaren efter omröstningen med 105 röster mot 45 till hvilande ett
af flere reservanter inom Utskottet framstäldt förslag om ett nytt de¬
partement för jordbruket och öfriga näringar samt allmänna arbeten.
Första Kammaren godkände Utskottets afstyrkande hemställan, men
af talare, som uppträdde under öfverläggningen, erkändes behofvet af
ett nytt departement, ehuru man lika med Utskottet ansåg, att rege¬
ringen borde sjelf taga frågan om hand. Slutligen har det sistlidne
sommar i Stockholm samlade industriidkaremötet besluta göra fram¬
ställning om ett nytt departement, äfvenledes för jordbruket och öfriga
näringar samt allmänna arbeten.
De samhällsklasser, hvilkas intressen närmast af frågan beröras,
jordbrukare och industriidkare, hafva således med bestämdhet uttalat
sig för önskvärdheten af ett särskildt departement för landtbruk och
öfriga näringar. Utan att kunna hoppas att de missförhållanden, hvar¬
med våra näringar för närvarande kämpa, skola afhjelpas genom blotta
inrättandet af ett nytt departement, delar jag i allo åsigten att en så¬
dan åtgärd är lämplig och att således regeringen bör framlägga förslag
härom. Detta förnämligast på den grund, att till Civildepartementets
handläggning för närvarande höra ärenden af sins emellan så olika
beskaffenhet, att de kräfva olika förutsättningar hos departementets
chef. För behandling af frågor angående landtregeringen, för pröfning
af besvär rörande kommunalförfattningarnas tillämpning, för afgörande
af de många, ofta ganska invecklade kamerala målen torde i regeln
vara behöflig! att ega en förut inhemtad embetsmannaerfarenheU Men
till Civildepartementet höra äfven alla frågor angående näringarna, och
departementets chef har således till åliggande att vara deras målsman
inför Konungen och representationen. För att så som sig bör fullgöra
detta, lärer åter mindre kräfvas embetsmannaerfarenhet än en närmare
kännedom om näringslifvets förhållanden och deraf föranledd klarare
blick för hvad som kan främja landets materiela utveckling och för¬
kofran. Svårigheten att fullgöra de åligganden, som de olikartade
ärendena kräfva, ökas naturligtvis i samma mån ärendena växa i be¬
tydenhet och antal, och jag håller således före, att utan en efter ären¬
8
Kongl. Maj:ts ATåd. Proposition N:o 20.
denas olika art verkstad sönderdelning af Civildepartementet i tvenne
departement man ej kan ega trygghet för verklig sakkunskap inom
de båda departementens skilda områden.
Ofverflyttandet från Civildepartementet till ett hytt departement
af ärenden angående näringarna är vidare påkalladt med hänsyn till
den mångfald af göromål, som nu är hopad på det förra departementet.
Derjemte skulle ock genom ett nytt departements upprättande vinnas
den synnerligen afsevärda fördel, att de olika slagen af regeringsären¬
den skulle kunna på ett lämpligare och med deras inre natur mera
öfverensstämmande sätt fördelas mellan statsdepartementen. Att defi¬
nitivt föreslå en sådan fördelning vore för tidigt. Jag föreställer mig
emellertid att till det nya departementet borde från Civildepartementet
öfverflyttas, förutom alla frågor angående landtbruket, industrien och
handeln, jemväl ärenden angående skiftes-, afvittrings- och kartverken
samt stuteriväsendet äfvensom möjligen veterinärärenden och frågor,
som från Statistiska Centralbyrån underställas Kongl. Maj:t. Ifråga¬
sättas kan ock, huruvida icke dit lämpligen borde från Finansdeparte¬
mentet öfverlemnas befattningen med domän- och skogsärenden, så
framt icke, hvilket jag ej är i tillfälle att bedöma, detta skulle för¬
anleda en alltför stor tillökning i göromål. Hos Civildepartementet
skulle förblifva befattningen med landsstaten och landtpolisen, med
tillämpningen af kommunalförfattningar samt städernas byggnadsord¬
ningar och dylikt, med kamerala mål angående skjuts- och väghåll-
ningsskyldigheten, med flottningsmål, med kommunikationsväsendet
med mera. Befrias Civildepartementet sålunda från en mångfald af
ärenden, bör, såsom förut varit föreslaget och Hans Excellens Herr
Statsministern nu ifrågasatt, Civildepartementet kunna från Ecklesiastik¬
departementet öfvertaga helsovårds- och fattigvårdsärenden.
Den af mig nu ifrågasatta bodelning mellan Civildepartementet
och det nya departementet är i så måtto afvikande från flera af de
äldre förslagen, att jag anser att frågor angående allmänna arbeten
fortfarande böra tillhöra det förra departementet. Hithörande ärenden
bilda egentligen en grupp för sig, hvilken — hos oss för liten att
upptaga ett särskildt departement — skulle kunna med lika mycket
fog tilläggas hvilketdera af de båda departementen. Men jag håller
före att den nye departementschefens omtanke och arbetskrafter komma
i allt fall, särskildt med den anordning, hvilken jag strax torde få
något närmare utveckla, att så till fullo upptagas, att jag hyser tvekan
om lämpligheten att ytterligare pålägga honom ett förvaltningsbestyr,
som i följd af kommunikationernas alltjemt fortgående utveckling har
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
en stadig tendens att år efter år medföra ökadt arbete. Sådana frågor,
som fastställande af planer för och beviljande af odlingslån åt vatten-
aftappningsföretag böra beredas af båda departementen gemensamt.
Vid tillsättningen under år 1883 af en komité för behandling af
frågan om Kommerskollegiets indragning eller ombildning uppstäldes
såsom grundval för komiterades arbete, att för handläggning af ären¬
den rörande handel och näringar borde finnas ett särskildt embets¬
verk. Då var emellertid icke i fråga att inrätta något nytt departe¬
ment; och skulle den nuvarande organisationen af statsdepartementen
bestå orubbad, och Civildepartementet således framgent förblifva lika
öfverhopadt af ärenden som hittills, anser jag fortfarande att ett sär¬
skildt centralt embetsverk för handel och näringar ej kan undvaras.
Annorlunda ställer sig förhållandet, derest Eders Kongl. Maj:t finner
för godt att åter upptaga förslaget om ett nytt departement. I likhet
med hvad förut flera gånger blifvit framhållet, hafva ock nyssbemälde
komiterade förklarat, att inrättande af ett departement för näringarna
är den enda förutsättning, under hvilken komiterade funnit en full¬
ständig indragning af Kommerskollegiet kunna och möjligen böra ega
rum. För egen del tror jag ock — häri anslutande mig till den upp¬
fattning, som af företrädare i ombetet blifvit till statsrådsprotokollet
så väl 1868 som 1874 uttalad — att under en sådan förutsättning
kollegiet bör indragas, och flertalet af dess göromål förläggas till en
byrå under det nya departementet. Genomgår man en förteckning
öfver de ärenden, kollegiet har att handlägga, finner man att uti eu
mängd af dem kollegiet redan nu fullgör alldeles samma funktioner,
som en byrå inom statsdepartementen; kollegiet fattar icke något slut¬
ligt beslut, vidtager icke någon förvaltningsåtgärd, utan kollegiet lem-
nar en utredning af ärendet och afgifver förslag till Kongl. Maj:ts
blifvande beslut. Så är förhållandet, bland annat, med en stor grupp
af ärenden, som upptaga nästan en hel rotel inom kollegiet, frågor
om fastställandet af hamntaxor och andra afgifter å allmänna rörelsen
samt bestämmandet af hamnområden. Dylika ärenden böra med mindre
omgång och tidsutdrägt kunna handläggas omedelbart inom statsdepar-
tementet, endast detta inom sig har tillgång på nödiga arbetskrafter.
I göromålens egen natur synes ej heller hinder förefinnas för att en
byrå skall kunna fullgöra flertalet af de förvaltningsbestyr, som åligga
kollegiet. Finnas inom byrån män, som äro förtrogne med vilkoren
för vår industris och handels utveckling, och erhåller byrån eu i vissa
hänseenden mera sjelfständig ställning, bör ock byrån kunna uppfylla
Bill. till Rihsd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
det enligt mitt förmenande mest vigtiga åliggande, som tillkommer
kollegiet, eller att afgifva utlåtanden öfver större författningsförslag
och organisationsfrågor, som ingripa i näringslifvet. Om byrån får
ungefär samma förvaltningsbestyr som kollegiet, har byrån haft till¬
fälle se, huru gällande författningar och påbud verkat, och kan bedöma
i hvad mån ändringar och förbättringar äro behöfliga; byrån kan ock,
lika väl som kollegiet, af underordnade myndigheter och enskilde nä¬
ringsidkare — (hvad de senare angår, med hjelp af den representation
för näringarna, som väl i en eller annan form skall komma till stånd)
— erfara, hvilka reformer, som af allmänheten anses nödiga eller nyt¬
tiga, samt derå fästa departementschefens och Kongl. Maj:ts uppmärk¬
samhet.
Varder ett särskildt departement för landtbruket och öfriga näringar
inrättadt, torde ock, såsom Hans Excellens Herr Statsministern erinrat,
till eu byrå under departementet böra förläggas den administrativa verk¬
samhet, som för närvarande tillkommer Landtbruksakademiens förvalt-
ningskomité och hvilken hufvudsakligast består i öfverinseendet och kon¬
trollen öfver den offentliga undervisningen i landtbruk samt i tillsyn öfver
landtbruksingeniörerne och öfriga för landtbruket och dess binäringar
samt fiskerierna tillsatte statstjenstemän och anordnandet af dessa per¬
soners arbeten. Hela denna verksamhet, hvars omfattning och betydelse i
en från början näppeligen förutsedd grad tillvuxit i samma mån under¬
visningsanstalterna och de af staten aflönade landtbrukstjenstemäns
antal år ifrån år ökats, torde kunna anses temligen främmande för
det egentliga ändamål Landtbruksakademien och dess förvaltande ut¬
skott ursprungligen af sett att fylla, Såsom den för omorganisationen
af landtbruksläroverken tillsatta komité anmärkt, har ock genom öfver-
lemnandet åt förvaltningskomitén af berörda bestyr uppkommit den
anmärkningsvärda afvikelse från de administrativa grundsatser, hvilka
för statsförvaltningen i dess helhet äro gällande, att öfverinseendet
och kontrollen öfver . statsinstitutioner handhafva^ af eu korporation,
hvars samtlige ledamöter, ordföranden undantagen, tillsättas af enskilde
personer, och hvars ansvarighet kan ifrågasättas. Såsom bekant hafva
ock under senare tider flera gånger förslag framstälts att på stats¬
förvaltningen öfverflytta komiténs alla administrativa funktioner. Sär¬
skildt hvad beträffar öfverinseendet öfver landtbruksundervisnings-
anstalterna hafva nyssbemälde komiterade förklarat sig ej kunna undgå
finna, att denna numera kräfde en ändamålet bättre motsvarande form
än den nuvarande. Enligt komiterades åsigt borde kontrollen öfver
dessa statsinstitutioner följdrigtigast utöfvas af staten sjelf och må¬
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
hända — i likhet med hvad i flera af de större kulturstaterna äfvensom
i våra närmaste grannländer egde rum—bäst af vederbörande stats¬
departement g’enom förmedling af någon under detsamma direkt stå¬
ende byrå. Åt denna byrå skulle då möjligen kunna uppdragas till¬
synen öfver de med landtbruket i nära sammanhang stående lärover¬
ken för veterinär- och skogsundervisning, hvarigenom nödig enhet i
hela den till landets modernäring hörande undervisningen till fromma
för sjelfva näringen skulle kunna vinnas.
fen så vigtig omgestaltning af vår näringsadministration, som för¬
läggandet till byråer inom ett statsdepartement af kommerskollegie-
målen och förvaltningskomiténs administrativa verksamhet, synes mig
emellertid ej kunna komma till stånd med mindre, än att vissa vilkor
uppfyllas. Étt sådant vilkor är angifvet genom den proposition, som
Kongl. Maj:t i sammanhang med det till 1868 års Riksdag framlagda
förslaget om ett nytt statsdepartement fann sig böra afgifva, nemligen
angående rätt för Konungen att uppdraga afgörandet af vissa ärenden
åt departementschef. Lätt är att inse, huru ytterst olämpligt det skulle
vara om alla de ärenden, kollegiet och komitén nu hafva att afgöra,
dragés under Konungens pröfning i Statsrådet. Ganska många af dessa
ärenden — sådana mål, deri kollegiet nu är besvärsinstans, eller deri
kollegiet har att skilja mellan tvistande myndigheter eller enskilde, na¬
turligtvis undantagna — lämpa sig vida mera för afgörande af depar¬
tementschefen eller byråchefen. Att i dem påkalla Konungens beslut
skulle således, såsom i det vid nyssnämnda proposition fogade, stats¬
rådsprotokoll erinrades, vara lika otjenligt, som det vore obilligt att
för ändamålsenligheten af den åtgärd, som vidtages, utkräfva en soli¬
darisk ansvarighet af hela Statsrådet. Alla dessa ärendens beredning
och föredragning i statsrådet skulle dessutom medtaga en större tid,
än som åt dem kunde anslås, och följden måste blifva, att många af
dem till större utsträckning utan kontroll öfverlemnades till underord¬
nade styrelsers afgörande, än som behöfde ega rum, om departements¬
chefen, med tillhjelp för hvarje särskilt fack af en med nödiga insig-
ter utrustad byrå, egde tillräcklig myndighet att sjelf besluta. Den re¬
dan åt Chefen för Civildepartementet genom särskilda Kongl. beslut,
ehuru endast i ringa omfattning, gifna befogenhet att sjelf meddela
vissa bestämmelser beträffande ärenden, som hädanefter skulle tillhöra
det nya departementet, nemligen i fråga om tillsättande och entledi¬
gande af geologiska byråns personal och landtbruksingeniörerne, bör
således för den nye departementschefen i väsentlig mån utvidgas. Vid
sådant förhållande, och då anledning torde förefinnas att äfven åt de
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
öfrige departementscheferne lemna enahanda myndighet, lära stadgan-
dena härom böra hafva sin plats i Grundlagen, och således på sätt år
1868 föreslogs, ett tillägg till 7 § regeringsformen blifva erforderligt.
Men, såsom jag nyss antydt, en ej obetydlig del af de till nya
departementet hörande ärenden, som sålunda borde undantagas från
afgörande i Statsrådet, är af den enklare beskaffenhet, att icke heller
departementschefens tid synes behöfva dermed tagas i anspråk, utan
vidtagandet af erforderliga åtgärder lämpligast böra kunna öfverlemnas
åt vederbörande byråchef. Genom framdeles utfärdande instruktion bör
således uppdragas vissa gränser, inom hvilka en sjelfständig verksam¬
het skulle tilläggas byråchefen. Utan att nu vara beredd att ingå i
någon fullständig undersökning, huru dessa gränser borde i detalj ut¬
stakas, skulle jag anse att till byråcheferne kunde öfverlemnas, bland
annat, större delen af Kommerskollegiets befattning med utfärdandet
åt pass- och nationalitetshandlingar för fartyg, med ärenden rörande
smittosamma sjukdomar, med tillsynen öfver bergstjenstemän och dy¬
likt, likasom Landtbruksakademiens förvaltningskomités bestyr med in¬
spektionen öfver landtbrukslär o verken samt anordnandet af landtbruks-
ingeniörernes och de öfriga underlydande tjenstemännens arbeten.
Den närmare organisationen af det nya departementet kan ännu
icke bestämmas. Hufvuddragen synas mig emellertid kunna blifva föl¬
jande. Departementet fördelas på två byråer —• en för industri och
handel och en för landtbruk och öfriga ärenden — hvilka byråer orga¬
niseras ungefärligen efter mönstret af den nyligen ordnade kontroll-
och justeringsbyrån inom Finansdepartementet, ehuru med en vidsträck¬
tare befogenhet för byråns chef. Byrån verkställer således i likhet
med andra byråer inom statsdepartementen den nödiga utredningen af
de ärenden, som tillhöra Konungens eller departementschefens afgö¬
rande, samt ombesörjer expeditionen af besluten, men byråns chef har
derjemte behörighet att sjelf afgöra en del förvaltningsfrågor. Han bör
deilöie erhålla en i förhållande till hittills i Kongl. Maj:ts kansli före¬
kommande byråchefer sjelfständigare och mera öfverordnad ställning
och således äfven erhålla annan benämning. I utlåtandens afgifvande
öfver till byrån remitterade frågor skall jemte byråns chef deltaga ve¬
derbörande kansliråd. Till industri- och handelsbyrån, hvilken inrättas
pa tva afdelningar med ett kansliråd på hvarje, förläggas de ärenden,
som enligt kommerskollegie-komiténs förslag skulle tillhöra den ifråga¬
satta styrelsen för handel och näringar, med undantag af patent- och
varumärkesmålen. För dessa, hvilka icke egna sig att omedelbart hand-
läggas i ett statsdepartement, torde lämpligast den nyss af Eders Kongl.
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Maj:t vidtagna organisationen af patentbyrån böra bibehållas, och skulle
denna byrå således blifva ett fristående verk, så snart Kommerskolle¬
giet upphört. Jordbruksbyrån, å hvilken anställes under chefen ett
kansliråd, och till hvilken byrå förläggas förvaltningskomiténs admini¬
strativa bestyr, handlägger ärenden angående jordbruk, skiftes- och af-
vittringsverken, kartverken och öfriga till departementet hörande frå¬
gor. Till hvilken byrå fiskeriärendena skola förläggas och huru vida för
deras beredning en särskild tjensteman bör anställas, torde få göras
beroende af den blifvande fiskerilagstiftningen och den utveckling nä¬
ringen tager. Skulle Eders Kongl. Maj:t finna för godt att till det nya
departementet öfverflytta domän- och skogsärenden, lärer för dem eu
tillökning i jordbruksbyråns personal böra ega rum.
Då det nya departementets organisation ännu icke är närmare be¬
stämd, kan någon fullständig kostnadsberäkning ej heller uppgöras. Så
mycket tilltror jag mig dock kunna redan förklara, att den nya orga¬
nisationen icke synes medföra några i nämnvärd mån ökade stats¬
utgifter. För det nya departementet skulle behöfvas löner för departe¬
mentschefen, för expeditionschef och registrator samt för departemen¬
tets båda byråer. Härtill disponibla tillgångar skulle utgöras af löner
till åtminstone en byråchef samt eu, kanske två kanslisekreterare inom
Civildepartementet, med hvilka beställningar detta departements stat
skulle kunna minskas. Vidare, cell under förutsättning af de konsul¬
tativa statsrådens minskning till två, utaf en statsrådslön och slutligen
utaf åtminstone större delen af de Landtbruksakademiens förvaltnings-
komité anvisade lönemedel och utaf samtliga anslagen till Kommers¬
kollegiet. Den af senaste kommerskollegiekomitén verkstälda utred¬
ning gifver vid handen, att de till kollegiet för närvarande anvisade
belopp öfverstiga den beräknade kostnaden för den föreslagna styrel¬
sen för handel och näringar, om man nemligen fråndrager utgifterna
för patentbyrån, hvilka bestridas ej af statsmedel utan af inflytande ut¬
gifter. Det belopp, som ansetts erforderligt för bemälda styrelse, måste
mer än väl förslå till det nya departementets byrå för industri och
handel. Med öfriga disponibla tillgångar samt det öfverskott å korn-
merskollegieanslagen, som sålunda skulle uppstå, synas öfriga för det
nya departementet nödiga anslag kunna åtminstone i det närmaste be¬
stridas.
Af de åsigter angående det nya statsdepartementets lämpligaste
organisation, jag nu tillåtit mig att i underdånighet uttala, följer att,
derest Eders Kongl. Maj:t beslutar att föreslå Riksdagen upprättandet
af ett sådant departement, bör i afbidan på detta förslags utgång an-
14
Kongl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 20.
stä med alla förslag till lösning af frågan om Kommerskollegiets in¬
dragning eller ombildning.»
Statsrådet Hammarskjöld yttrade härefter:
»Hvad som blifvit yttradt dels af Hans Excellens Statsministern,
dels af Chefen för Civildepartementet om behofvet af ännu ett stats¬
departement för handhafvande af eu del af de mångartade ärenden,
som för närvarande tillhöra Civildepartementet, synes mig obestridligt.
Men, såsom redan af Hans Excellens Statsministern anmärkts, är äfven
Ecklesiastikdepartementet betungadt af allt för många och olikartade
ärenden. Jag instämmer derföre uti att det vore mycket önskvärdt,
att, om Civildepartementet delas i tvenne departement, fattigvårds- och
helsovårdsärenden, hvilka till sin natur mera tillhöra Civil- än Ecklesia¬
stikdepartementet, blefve till det förra departementet öfverflyttade.
Men ännu en klass af ärenden bör enligt min uppfattning skiljas från
Ecklesiastikdepartementet för att läggas under det nya departementet
för landtbruk, industri och handel. Anstalterna för den tekniska under¬
visningen tillhöra för det närvarande Ecklesiastikdepartementet. De
kunna väl ej numera, sedan en omfattande reorganisation nyligen egt
rum, sägas vara synnerligen betungande för departementet, då de i
vanliga fall hvarken äro många eller särdeles tidsödande. Men då
dessa anstalter äro att betrakta såsom fackskolor för näringslifvet, sy¬
nes lämpligast vara, om de stode under ledning af den departements¬
chef, som särskilt har vården om näringarna sig anförtrodd. Så borde
deri bästa garantien vinnas, att de ordnas och ledas enligt näringslif-
vets kraf. Grundsatsen, att fackskolor böra lyda under det departe¬
ment, som har att göra med den verksamhet, hvarför fackskolan ut¬
bildar, är eljest timligen konseqvent genomförd inom den svenska ad¬
ministrationen. Så stå de militära undervisningsanstalterna under Landt-
och Sjöförsvarsdepartementen, landtbruksläroverken för det närvarande
under Civildepartementet, skogsläroverken under Finansdepartementet.
Samma skäl, som ligger till grund för denna anordning, talar för att
de tekniska undervisningsanstalterna böra höra under samma departe¬
ment som de näringar, till hvilkas gagn läroverken äro särskild! egnade
att verka.
Derest eu öfverflyttning af ärenden kommer att ega rum från Eckle¬
siastikdepartementet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad nu
blifvit föreslaget, bör det blifva möjligt att öfverflytta åtminstone nå¬
gon ordinarie tjenstebefattning från detta departement till Civildeparte¬
mentet. Något förslag i detta ämne torde dock ännu vara för tidigt
att lemna.»
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Slutligen anförde Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ären¬
dena Friherre Hochscliild, följande:
»Hans Excellens Herr Statsministern har ifrågasatt och Statsrådet
och chefen för Civildepartementet har föreslagit, att det 113m departe¬
ment, om hvars behöflighet tvifvel icke råda hos den, som gjort sig
förtrogen med Civil- och Ecklesiastikdepartementenas öfver måttan
tunga arbetsbörda, skulle öfvertaga handläggningen af ärenden, som
angå landtbruket, industrien och handeln. Äfven jag tillstyrker, att
det åttonde departementet jemte de ärenden, hvilka nu af Landtbruks-
akademien förvaltas, och andra ärenden, bland hvilka de, som angå all¬
männa arbeten och samfärdseln, s}mas mig böra företrädesvis ifrågakomma,
må öfvertaga Civildepartementets befattning med handeln och näringarna.
Men rörande framtida förvaltningen af samtliga ärenden af sistnämnda
slag får jag i underdånighet erinra, att Eders Kongl. Maj:t den 2 No¬
vember 1883 förordnade en komité att uppgöra förslag till Kommerskolle-
gii ombildning eller till organisation af det embetsverk, som borde träda
i dess ställe »utan annan vid utförandet af detta uppdrag fäst inskränk¬
ning eller begränsning, än att för handläggning af ärenden angående
handel och näringar borde finnas ett särskild! embetsverk», samt an¬
föra, att jag tillstyrkte detta Eders Kongl. Majrts beslut icke minst der¬
före, att det för Ministern för utrikes ärendena är af synnerlig vigt
att den myndighet, som det åligger att afgifva utlåtanden i frågor som
angå det unionella konsulatväsendet, intager en så oberoende ställning,
att åt dess utlåtanden skänkes den betydelse, som med rätta tillerkän-
nes de af Kommerskollegium, enligt nu gällande bestämmelser, afgifna.
Fortfarande anser jag mig böra förorda, att den myndighet, åt hvilken
Eders Kongl. Maj:t framdeles anförtror vården af särskild! svenska
konsulatärenden, erhåller en organisation, som tillförsäkrar dess utlå¬
tanden det anseende, utan lrvilket ett vigtig!, ändamål med desamma
icke skulle fullständigt ernås.»
Hans Maj:t Konungen förordnade, att utdrag af
detta protokoll skulle öfverlemnas till Justitiedeparte¬
mentet.
Ex protocollo
A. L. van der Hagen.
16
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 20.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maf.t Konungen i Statsrådet å Stock¬
holms slott Fredagen den 9 Januari 1885.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Titemptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Hammarskjöld,
Richert,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Statsrådet Friherre von Otter anmäldes vara af sjukdom hindrad
att komma tillstädes.
8:o.
Departementschefen Statsrådet von Steyern anförde:
»Till Justitiedepartementet hafva på Eders Kongl. Maj:ts befallning
öfverlemnats utdrag af protokollen öfver civilärenden för den 19 och
31 sistlidne December, innehållande yttranden af Hans Excellens Herr
Statsministern, cheferna för Civil- och Ecklesiastikdepartementen samt
Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes äreudena angående inrätt-
tande af ett nytt statsdepartement.
Om, såsom jag antager, genom hvad sålunda i detta ärende redan
förekommit, behofvet af ett nytt statsdepartement får anses utredt,
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
tillkommer det mig att föreslå de ändringar i grundlagarna, som för
ändamålet erfordras.
Ätt, såsom Konstitutions-Utskottet. vid 1868 års riksdag föreslog,
ur grundlagarna utesluta alla bestämmelser om departementens antal
och namn och göra dessa till föremål för eu af Konung och Riksdag,
i annan ordning än den för grundlag stadgade, stiftad lag, skulle onek¬
ligen medföra det gagn, att förändringar af formerna för den högre
administrationen kunde i de fall, då sådant möjligen vore af vigt, åstad¬
kommas på kortare tid än som erfordras för en ändring i grundlagarna.
Men genomförandet af denna, i de flesta andra länders konstitutioner
godkända grundsats möter hos oss det hinder, att våra grundlagar
fortfarande innehålla ett ej ringa antal bestämmelser, hvarigenom vissa
skyldigheter åläggas ledamöter af Statsrådet såsom chefer för det ena
eller andra, på vederbörande ställe i grundlagen uttryckligen nämnda
departementet. Konstitutions-Utskottets förslag utvisar ock, att det
ansetts nödigt för det af Utskottet åsyftade ändamål att ändra åtta §§
i Regeringsformen, fyra i Riksdagsordningen och ej mindre än sexton
moment i Tryckfrihetsförordningen. Det kan icke påstås, att olägen¬
heterna af departementsindelningens upptagande i grundlagen visat sig
så stora, att, de gjort en så omfattande grundlagsändring nödig. Ut¬
skottets förslag blef ock af Riksdagen afslaget.
Det återstår då att, med bibehållande af grundlagarna och särskild!,
Regeringsformens 6 § så vidt möjligt oförändrade, i den sistnämnda
införa det nya departementets namn, som med hänsyn till de ärenden,
Indika skulle der handläggas, torde böra blifva: Landtbruks-, industri-
och handels-departementet. Då Statsråden utan departement skulle minskas
i antal till två, lärer föreskriften i sista stycket af 6 § ej kunna för¬
blifva oförändrad; den torde numera kunna utan våda helt och hållet
uteslutas, såsom ock af Kongl. Maj:t föreslogs vid 1868 års riksdag.
Att Konungen kan åt departementschef uppdraga afgörandet af
vissa ärenden torde vara ett oundgängligt vilkor för möjligheten att
till ett statsdepartement öfverflytta handläggningen af större delen af
de ärenden, som nu tillhöra Kommerskollegium och Landtbruksakade-
miens förvaltningskomité. Eu sådan myndighet tillkommer visserligen
redan nu vissa departementschefer på grund af särskilda af Konungen
meddelade föreskrifter, hvaraf således framgår, att grundlagarna ej
ansetts innefatta något hinder för Konungen att sålunda förfara. Men
då meningen nu vore att använda detta förfaringssätt i en större ut-
Bih. till Rihd. Prat. 1885. 1 Barn}. 1 A/d. 14 Haft. 3
(Omtryckt.)
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
sträckning än hittills, synes det ej böra sakna ett bestämdt stöd i
grundlagen. Särskildt är ett grundlagsstadgande af nöden för att till¬
försäkra Riksdagens Konstitutions-Utskott rätt att granska denna del
af departementschefernas embetsverksamhet. Enligt ordalagen i Re¬
geringsformens 106 § synes nemligen Utskottets granskningsrätt vara
inskränkt till de åtgärder, om hvilka Utskottet inhemtar kännedom
genom Statsrådets protokoll.
Med anledning af de mot 1868 års Kongl. proposition i ämnet
gjorda erinringar bör det förslag till ändring i Regeringsformens 7 §,
som för ändamålet erfordras, formuleras något annorlunda än då skedde.
Särskildt kan ifrågasättas, om samtliga de begränsningar förstnämnda
förslag innehöll af Konungens rätt att uppdraga vissa ärendens afgö¬
rande åt departementscheferna äro behöfliga. Ett sådant uppdrag
skulle enligt berörda förslag icke få lemnas i fråga om ärenden, som
i grundlag särskildt nämnas bland dem, hvilka Konungen eger afgöra,
eller som afse klagan öfver någon embetsmyndighets åtgärd, eller som
eljest äro af den vigt, att Konungen vill om dem sjelf besluta. Då
lag, vare sig grundlag eller allmän lag, åt Konungen öfverlemnar af-
görandet af ett visst ärende, torde han redan derigenom vara förhindrad
att uppdraga ett sådant afgörande åt någon annan. Den inskränk¬
ning, hvarigenom ärenden undantagits, som Konungen finner vara af
sådan vigt att han vill om dem sjelf besluta, är uppenbarligen af den
art, att den i verkligheten kommer att göra sig gällande, äfven om
den ej i grundlag stadgas. Deremot torde grundlagen ej böra sakna
ett uttryck för den säkerligen allmänt godkända grundsats, att ären¬
den, som innefatta klagan öfver någon embetsmyndighets åtgärd,
ej böra af departementschef afgöras. Det kunde i öfrigt i fråga om
dessa inskränkningar förtjena anmärkas, att Konungen i Norge utöf-
var rätt att åt departementscheferna uppdraga afgörandet af vissa
ärenden, utan att denna rätt finnes begränsad eller ens omnämnd i
grundlagen.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen att antaga följande förändrade lydelse af 6 och 7 §§ i Regerings¬
formen, nemligen:
§ 6.
Af Statsrådets ledamöter skola åtta vara chefer och föredragande,
hvar för sitt departement, nemligen:
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
19
Ministern för Utrikes ärendena för Utrikesdepartementet;
En chef för Justitiedepartementet;
En för Landtförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål för armén;
En för Sjöförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål för flottan;
En för Civildepartementet;
En för Finansdepartementet;
En för Ecklesiastikdepartementet; samt
En för Landtbruks-, industri- och handelsdepartementet.
Den närmare fördelningen af ärendena, departementen emellan,
bestämmes af Konungen genom en särskildt utfärdad, offentligen kun¬
gjord stadga.
§ 7.
Alla regeringsärenden, med undantag af sådana, som i 11 och 15
§§ omförmälas, skola inför Konungen i Statsrådet föredragas och der
afgöras.
Öfver de ärenden, hvilka enligt instruktion, som af Konungen ut¬
färdats, blifvit af Departementschef afgjorda, skall han till Konungen
i Statsrådet afgifva berättelse. Ej må till Departementschefs afgörande
öfverlemnas ärende, som innefattar klagan öfver embetsmyndighets
åtgärd.»
På tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter
täcktes Hans Magt Konungen bifalla hvad Departe¬
mentschefen sålunda hemstält; och skulle proposition
till Riksdagen aflåtas af innehåll Bil. litt. G vid detta
protokoll utvisar.
Ex protocollo
C. P. Hagbergh.