Motioner i Första Kammaren, N:o 39-
5
N:o 39.
Af Herr Carlheim-Gyllensköld, Tlieodor: Om understöd
medelst län åt ett bolag för anläggning af jernväg mellan
Varberg och Göteborg.
Vid flere föregående riksdagar liar fråga förevarit angående un¬
derstöd till en vestkustbana från Helsingborg till Göteborg, och utred¬
ning dervid lemnats huruledes, då denna bana icke blifvit byggd för
statens räkning, såsom stambana, den samma likväl genom enskild före¬
tagsamhet i orterna blifvit påbörjad, sålunda att banan, på grund af sin
betydliga längd och anläggningskostnad, uppdelats i tre särskilda banor,
hvaraf de två sydligaste, eller jernvägarne Helsingborg—Halmstad och
Halmstad—Varberg, dels genom fullbordad aktieteckning, dels genom
af föregående Riksdagar beviljade låneunderstöd, blifvit betryggade samt
nu fullbordats eller kommit under arbete.
Banans stora vigt och betydelse för staten och det allmänna har
under frågans behandling i Riksdagen kraftigt betonats. Sålunda utta¬
lar 1881 års Stats-Utskott, att förslaget är förtjent af Riksdagens upp¬
märksamhet, att den provins, som kustbanan genomlöper, är i behof
af jernvägsförbindelser; att orterna förete, i afseende å folkmängd och
utveckladt näringslif, sådana förutsättningar, som anses innebära goda
utsigter till trafik; att det ej torde vara för Kongl. Maj:t möjligt att
till dess utförande anvisa medel ur den allmänna fonden till låne¬
understöd för enskilda jernvägar, och att särskild framställning om stats¬
bidrag till jernvägens utförande såsom enskild bana torde vara erfor¬
derlig. Kongl. Styrelsen för statens jomvägstrafik uttalar, att uti landets
jernvägsnät felas en väsentlig länk, nemligen eu direkt jernvägsförbin-
delse från Göteborg längs vestkusten till Skåne. Generalstaben yttrar
6
Motioner i Första Kammaren, N:o 39.
att den största bristen i vårt järnvägsnät är saknaden af annan jernväg
till Skåne än stambanelinien, och att den nya jernvägen derföre är ett
önskningsmål af största betydelse. (Se bil. till Stats-Utskottets utlå¬
tande N:o 6 vid sistl. Riksdag). Stats-Utskottet vid 1884 års riksdag,
som tagit del af myndigheternas utlåtanden angående vestkustbanan,
yttrar: — — »häraf torde oförtydbart framgå, af hvilken stor vigt vest¬
kustbanan måste blifva ej blott såsom länk i landets kommunikations¬
väsende under fredstid, än ock med hänsyn till landets försvar. Denna
bana synes derför väl förtjent att med tillräckliga lånebidrag af staten
understödjas. — — I fråga om en bana, som till mer än halfva anlägg¬
ningskostnaden utföres med tillskott, lemnade utan återbetalningsskyl-
dighet, och hvilken genomgår bördiga orter samt utgör en vigtig del
af eu antagligen i den närmaste framtiden åvägabragt kommunikations¬
led, som sammanbinder ej mindre än åtta städer, torde full säkerhet för
lånemedlens återbekommande förefinn as, helst om bolagets hela låne-
behof blir på billiga vilkor fyldt».
Härtill vill jag endast tillägga, att äfven trakten söder om Helsing¬
borg sedan dess funnit ifrågavarande kustbana vara af den betydelse
för samfärdseln, att en särskild jernväg ansetts erforderlig för att sätta
äfven Malmö i direkt förbindelse med kustbanan, genom den nu kon-
cederade jernvägen Malmö—Billesholm — en åtgärd, som än mera ökar
vigten af företaget i dess helhet.
Till fullbordande af denna kustbana återstår nu endast sträckan
Var ber g—Göteborg, för hvars åstadkommande med bidrag af statslån jag
nu vågar förelägga Riksdagen vördsam motion. För denna slutlänk
hafva ritningar och kostnadsförslag upprättats efter samma grunder
som för de sydligare bandelarne, d. v. s. med fäst afseende på sta¬
tens intressen i fråga om trafikförmåga in. in., hvilka handlingar i ve¬
derbörlig ordning understälts Kongl. Maj:ts pröfning samt efter Väg-
och vattenbyggnadsstyrelsens, Kongl. Trafikstyrelsens, Generalstabens
och Landshöfdingeembetenas enhälliga förord blifvit godkända, jemte
det koncession meddelats för jernvägens anläggande. Jernvägens längd
skulle blifva 78,4 kilometer, och hela anläggningskostnaden, inbegripet
rörlig materiel och inledning till Göteborg öfver Olskrokens station å
statens jernvägar, belöpa sig till kronor 3,896,000. Då ännu knappast 2
månader förflutit efter koncessionens delgifvande, har aktieteckningen
icke ännu afslutats, men Hallands läns landsting, som förut beviljat
50,000 kronor pr banmil inom Halland till aktieteckning, har höjt detta be¬
lopp till 70,000 kronor pr banmil, hvarjemte kommuner och enskilde dels
redan tecknat bidrag, dels hafva teckningsfrågan under pröfning, allt i
7
Motioner i Första Kammaren, N:o 39.
syfte att äfven för denna sista del af banan anskaffa den hälft af an¬
läggningskostnaden, som väl under alla förhållanden lär blifva vilkoret
för att få åtnjuta det låneunderstöd, som jag hoppas Riksdagen skall
bevilja. Deremot har det icke ansetts ändamålsenligt ännu bilda sär¬
skilt bolag för ifrågavarande anläggning, innan aktieteckningen afslu¬
tats, och har jag derföre trott statens intressen blifva bäst tillgodosedda
genom lånets öfverlemnande till Kongl. Maj:ts disposition för jern vägs¬
företaget, då deruti den bästa garanti förefinnes för uppfyllandet af alla
de vilkor för lånemedlens beviljande och utbekommande, som af Riks¬
dagen och Kongl. Maj:t kunna föreskrifvas.
Då nu staten beviljat låneunderstöd till de båda södra bandelarne,
torde det få anses synnerligen menligt, om slutlänken, som i och för
sig har de bästa trafikutsigter, skulle komma i beroende af andra eller
utländska långifvare och inteckningstagare. Från statens synpunkt torde
i denna fråga intet angelägnare än att på allt sätt underlätta möjlig¬
heten af banornas sammanslagning till ett enda bolag; denna möjlighet
måste dock, derest olika långifvare skulle ifrågakomma, uppoffras på
grund af gällande lag om inteckning i jernväg. Sistlidne Riksdags
Stats-Utskott yttrar äfven med blicken härpå: »Otvifvelaktigt eger sta¬
ten äfven ett intresse i att, så vidt möjligt, förekomma utsläppandet af
enskilda bolags obligationer på den utländska lånemarknaden, och om,
efter hela vestkustbanans fullbordande, det, såsom antagligt är, finnes
ändamålsenligt och för trafiken önskligt att de särskilda bolag, hvilka
åstadkommit denna kommunikationsled, sammanslås till ett med gemen¬
sam förvaltning, kan det med hänsyn till de inteckningar, som belasta
jernvägen i dess helhet, vara äfven för staten eu afsevärd fördel, att ej
flera långifvare finnas med inteckningssäkerhet i olika delar af jern-
vägsanläggringen.»
Kan nu denna banan — vid hvilken staten fäst den vigt, att före¬
skrift redan från början gifvits om ett solidare byggnadssätt än för
de banor med lätt öfverbyggnad, hvilka numera vinna koncession och
kunna utföras med billigare anläggningskostnad — utföras på enskild
väg samt utan längre uppskof fullbordas i sammanhang med de öfriga
delarne af kustbanan, så har myndigheternas förut anförda önsknings-
mål så väl som det ofta framhållna starkt trängande behofvet af för¬
bättrade kommunikationer blifvit uppfyldt, utan någon uppoffring från
staten, som uti ifrågavarande fall snarare gör en räntevinst än någon
ränteförlust, alldenstund Riksgäldskontoret, enligt fullmäktiges senaste
berättelse, försålt 4 % obligationer till kurs al pari, hvarjemte fullbor¬
8
Motioner i Första Kammaren, N:o 39.
dandet af jernvägen Varberg— Göteborg måste utöfva det fördelakti¬
gaste inflytande på alla de södra bandelarnes rentabilitet.
Med fästadt afseende härpå, och med anhållan att under ärendets
behandling i vederbörande Utskott få inlemna tillhörande handlingar
och kartor, vågar undertecknad vördsamt föreslå,
det Riksdagen måtte bevilja och ställa till Kongl.
Maj:ts disposition ett extra anslag af 1,948,000 kronor,
motsvarande halfva anläggningskostnaden för en jern¬
väg från Varberg till Göteborg, för att under enahanda
vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag
blifvit faststälde för understödjande af enskilda jern-
vägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån
till det bolag, som kommer att bygga jernvägen Var¬
berg—Göteborg, att utgå med en tredjedel under
hvartdera af åren 1886, 1887 och 1888.
Om remiss till vederbörande Utskott anhålles.
Stockholm den 26 Januari 1885.
A. Th. Carlheim-Gyllemköld.
Häri instämma:
P. Olsson.
A. R. Holm.
Pehr Bexell.
F. T. Borg: