Motioner i Första Kammaren, N:o 88.
1
N:o 3S.
Af Herr Riilif: Om åvägabringande af likformighet i afseende pä
läroböcker vid undervisningen i statens läroverk.
Då undervisningsväsendet i vårt land omfattas med så allmänt
och stort intresse och derpå offras så betydligt af intellektuel och ma¬
teriel kraft, önskar man naturligen att deraf erhålla det bästa möjliga
resultat. För uppnåendet af ett sådant fordras ej blott, och i främsta
rummet, goda lärarekrafter, och tror jag man med glädje kan erkänna,
att sådana nu finnas i tillräcklig mängd, utan härtill bidrager äfven,
efter mitt förmenande, i ej oväsentlig grad, hvilka läroböcker som
begagnas.
Utan att våga inlåta mig på bedömandet af hvar och en särskildt,
förefaller det dock mig och mången underligt, huru härmed kan vara
bestäldt, då så ofta förekommer, att statens olika läroverk använda för
undervisning i samma ämnen och kurser läroböcker af olika författare.
Såsom exempel härpå får jag anföra, att af statens läroverk användas,
enligt 1884 års redogörelser, vid undervisning i kristendom i Stockholm
en biblisk historia af Pettersson, i Upsala af Vogt, i Gefle af Fischier,
i Linköping af Bäckman, i Kalmar af Lindström, i Skara af Sondén, i
Borås af Hfibner, i Venersborg af Bohm, i Örebro af Sandberg, i Vesterås
af Steinmetz, i Falun af Eurenius, i Vexiö af Welander, i Jönköping
Bill. till Riksd, Prof. 1885. 1 Sand. 2 Afd. 1 Band. U Höft. 1
2
Motioner i Första Kammaren, N:o 88.
af Cavallin, i Kristianstad af Hallberg, i Sundsvall af Åkerblom, summa
15 bibliska historier af olika författare.
Vid undervisning i modersmålet användes i Stockholm språklära
af Sundén, i Örebro af Brodén, i Lund af Djursten.
Vid tyska användes i Stockholm språklära af Cahvagen, i Upsala
af Mathesius och Calwagen, i Norrköping af Flach och Calwagen, i
Skara af Flach och Mathesius.
Vid engelska användas i Stockholms södra läroverk språkläror af
Zethrgeus och Calwagen, i Stockholms norra läroverk af Calwagen, Her-
lén och May, i Upsala af Mathesius, Modin, Olde och Calwagen, i Falun
af Sundstén.
I latin användas i Stockholm läroböcker af Rabe, Törnebladh och
Lindroth, i Upsala af Boöthius, Rabe och Sundén.
Vid franska användas i Stockholm läroböcker af Olde och Ploetz,
i Upsala af Dubb och Olde, i Linköping af Widholm, Carlberg och
Olde, i Norrköping af Lidfors, Carlberg, Dubb, i Jönköping af Akn
och Olde.
I matematik begagnas i Stockholm räknelära af Nyström, algebra
af Björling, Bergii geometri, i Upsala algebra af Lindman, i Gefle algebra
af Haglund, i Falun räknelära af Siljeström oah algebra af Björling
och Andersson.
I naturvetenskap användas i Stockholm läroböcker af Almqvist-La-
gerstedt, Krook-Almqvist, Anderssons flora, fysik af Floderus och Stewart,
kemi af Roscoe, i Upsala af Sandberg, Lyttkens, Arrhenius, Fries,
kemi af Cleve, i Linköping af Wahlstedt, Kindberg, fysik och kemi af
Wijkander.
I historia och geografi begagnas i Stockholm svensk historia af
Odhner, geografi af Dahm; i Upsala svensk historia af Fryxell, Sjögren
och Odhner, geografi af Erslev, i Gefle geografi af Roth och Erslev, i
Linköping svensk historia af Odhner och Ekelund, i Skara tre geografier
af Gehlin-Brunius, Roth, Erslev, i Venersborg 2 geografier af Roth
och Sörenson, i Lund 3 geografier af Erslev, Hartman och Sörenson, i
följande 3:ne läroverk anses endast en geografi vara behöflig, nemligen
i Kristianstad af Hartman, i Halmstad af Dahm och i Sundsvall af Ers¬
lev, hvartill kommer att äfven ofta, blott till följd af helt obetydliga för¬
ändringar af bokens innehåll, nya upplagor utgifvas, då lärjungarne med
ej ringa kostnad måste dem anskaffa.
Att detta icke är gagneligt utan tvärtom lärer ej kunna bestridas,
ty dels skall det vara ganska svårt för en lärare, som en längre tid un¬
dervisat efter en bok, att vid förflyttning till annat läroverk börja un¬
Motioner i Första Kammaren, N:o 38■
Q
O
dervisa i samma ämnen efter en annan, och ännu värre för lärjungen,
som ombyter skola, att dels se eu stor del af sitt bokförråd obrukbart
och dels få offra ej obetydlig tid för att sätta sig in uti de inköpta nya.
Det tillgår nu så, att eforus jemte samtliga lärare vid hvarje läroverk
bestämma, Indika böcker som der skola användas, och skall anmälan
härom ingå till Ecklesiastikdepartementet, hvars chef dock icke eger
befogenhet att häri göra ändring. Huru skall man nu nöjaktigt kunna
förklara, att då målet naturligen är att söka bibringa lärjungarne ett
bestämdt kunskapsmått i bestämda ämnen, memngarne kunna vara så
olika, om Indika läroböcker skola begagnas.
Att alla äro lika goda lärer man väl ej kunna antaga, och då
ledes man lätt på den tanken, att vid många läroverk undervisas med
mindre goda läroböcker, och hvaraf ett sämre resultat nödvändigt lärer
blifva en följd.
Man säger att genom den fria konkurrensen synnerligen goda resul¬
tat äfven vunnits i afseende på nya läroböcker, och att många utmärkta
derigenom framkommit; min mening är icke att söka det bestrida
ellefr förneka utan blott söka åstadkomma, att de göda frukterna häraf
må komma alla studerande ynglingar till godo, och jag hyser derföre den
öfvertygelsen, att en strängare kontroll härå vore lämplig och hvilken
jag icke fruktar skulle verka hämmande af det redbara arbetet på ut¬
gifvande af de goda läroböcker, ty de, som antogos för allmänt begag¬
nande i statens skolor, skulle lemna sina utgifvare så riklig belöning
genom sin stora spridning, att det borde kunna egga till fortfarande
sträfvan i samma syfte, hvaremot en dylik kontroll borde medföra det
göda, att en större likformighet i läroböcker blelve rådande vid statens
skolor, till fördel både för lärjungar, lärare och dem som skola bekosta
böckerna och möjligen äfven förekomma de missbruk, som kunna upp¬
stå genom att författare och förläggare ej hafva så ringa intresse åt
att nya böcker och förändrade upplagor deraf ofta utgifvas och antagas
till begagnande.
Då den senaste läroverkskomitén ej behandlat denna del af
undervisningsväsendet, hvars lämpliga ordnande ju är ett allmänt önsk-
ningsmål, har jag tillåtit mig framställa dessa tankar och anser att
saken lämpligen kunde ordnas så, att af Kong!. Maj:t ju förr desto
hellre och sedan hvart femte år tillsattes en granskningskommission
af ett behöfligt antal och dertill kunnige män, som under året skulle
granska och för följande fem åren bestämma, Indika läroböcker som i
statens skolor och dess olika klasser skulle användas.
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 38.
Då jag ej med visshat kan antaga, att Riksdagen gillar detta för¬
slag, vågar jag blott vördsamt hemställa,
att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,
det Kongl. Maj:t, när frågan om läroverkens ordnande
kommer före, då äfven behagade fästa afseende vid
den del deraf, som rörer läroböckerna, och för afhjel¬
pande af de här ofvan omnämnda olägenheter föreslå
de åtgärder, som kunna befinnas lämpliga.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm i Januari 1885.
Bengt Bäcif.