Motioner i Andra Kammaren, N:o 110.
It
N:o 110.
Af Herr A. G. Björkman: Angående ändring i 6 o § Riksdags¬
ordningen.
Det har fyrfaldiga riksdagar, och särskild t den sistlidne, motionerats om
förändring i Riksdagsordningens 60 § om öppen omröstning, utan att vinna
framgång; dock vågar jag i år göra ett ytterligare försök och får som skäl
anföra.
Den politiska trosbekännelse, som en och annan riksdagskandidat för
sina valmän anser sig frivilligt eller tvungen att afgifva, kan visserligen vara
intressant nog att afköra, men det skulle vara af mera intresse och af vida
större vigt för valmännen att få veta, om bakom orden står en handlingens man,
så att icke nya faktorer och åsigter under tiden gjort sig gällande i strid
med den afgifna bekännelsen. Att valmännen på något sätt böra komma i till¬
fälle att taga kännedom om sina. representanters åtgöranden vid riksdagsgöromålen
bör väl kunna anses vara en berättigad fordran. För uppnåendet af detta mål
är intet säkrare än öppen omröstning, dock så att att icke något inflytande kan
gorå sig gällande på den röstandes sjolfbestämningsrätt; ty i annat fall skulle
den öppna omröstningen mera skada än gagna. För att undvika detta bör den
röstande skrifva sitt namn på voteringssedlen och på vanligt sätt efter upp¬
rop aflemna densamma, men öppen, till talmannen, och för tidsbesparings skull
bör talmannen genast nämna den röstandes votum, som på samma gång blifver
tecknadt med eu punkt eller ett streck vid hvarje namn under den ja- eller
nej-rubrik, som finnes å de blanketter, som vid omröstning komma att användas.
Fördelame häraf äro, att tiden för en omröstning blifver kortare än vanligt och
att när som helst kan kontrolleras, huru hvar och eu har röstat, För att ända¬
målet med öppen omröstning i sin helhet må vinnas, bör icke såsom nu en
röstsedel uttagas och förseglad afläggas för att fälla utslaget, i händelse rösterna
utfalla lika, utan böra paria nota i stället anses som afslag.
12
Motioner i Andra Kammaren, N.'o 110.
Att tryckningskostnaderna för Kammarens protokoll blifva större och dy¬
rare kan icke undvikas, men dessa större kostnader blifva äfven rikeligen er¬
satta genom de prenumerationsmedel, som för begge nämnda protokoll komma
att inflyta. Jag tillåter mig på grund af hvad jag här anfört vördsamt föreslå,
att omröstning i Riksdagens båda Kamrar skall ske med
öppna röstsedlar, å hvilka skola upptagas den röstandes
namn. *
Vid rösternas sammanräkning användas tryckta blanket¬
ter, indelade i kolumner, upptagande hvardera Kammarens
ledamöters namn, samt linie)' så ordnade, att tvenne^]anka
rutor blifva på sidan af hvarje namn, på sätt formulär till
blankett, som Petter Persson i lsie i sin i samma syfte sist-
lidne riksdag väckta motion N:o 138, sid. 10 och 11, ut¬
visar.
När votering anställes, inskrifves först den justerade vo-
teringspropositionen å blanketten, hvarefter samtidigt vid
hvarje röstsedels aflemnande vid den röstandes namn i blan¬
ketten sättes en punkt eller ett streck, som i ena rutan be¬
märker ja och den andra nej; på så sätt blifva votering och
sammanräkning af rösterna ungefär på en gång afslutade.
Paria vota anses som afslag! Tabellen införes antingen
i protokollet eller medföljer detsamma som bilaga.
Val verkställes som förut med slutna sedlar.
De förändringar i 60 § m. in. Riksdagsordningen, som härigenom på¬
kallas, hemställas till Konstitutions-Utskottet, hvilket behagade komma med för¬
slag, så att syftemålet med öppen omröstning måtte vinnas.
Stockholm den 29 Januari 1885.
And. Gust. Björkman.