Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande K:o 3.
1
ft:o 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1884, kl. 11 f. m.
Andra Kammarens Andra Tillfälliga TJtskotts Utlåtande N:o 1, i
anledning af väckta motioner rörande förändrad lagstiftning
angående försäljning af vin och maltdrycker.
I nedan omförmälda inom Andra Kammaren väckta motioner, som till
detta Utskott hänvisats, har blifvit föreslaget:
af Herr J. Andersson i Lysvik, motion K:o 40, att Riksdagen be¬
hagade i skrifvelse till Konungen anhålla:
l:o) om sådana ändringar i lagstiftningen angående försäljningen af vin
och maltdrycker till afhemtning, att särskilt tillstånd till dylik försäljning,
gällande för tre år i sänder, skall utverkas i stad af magistrat och på landet
af kommunalnämnd;
2:o) att magistrat måtte lemnas samma rättighet i afseende på med¬
delande af förhud, som tillkommer kommunalnämnd, enligt 14 § Kong!,
kungörelsen den 30 November 1876; och
af Herr Tass Olof Larsson, motion N:o 67, att Riksdagen behagade
i skrifvelse till Konungen anhålla om sådana ändringar i lagstiftningen an¬
gående försäljningen af vin och maltdrycker, att den, som vill till afhemtning
halla vin och maltdrycker till salu, skall vara skyldig dertill utverka sig
tillstånd i stad af magistrat och på landet af kommunalnämnd, som kan
meddela sådant tillstånd för en tid af högst tre år i sänder, samt att ma¬
gistrat måtte lemnas rättighet att för viss tid eller för alltid förbjuda sådane
handlande i stad, som genom handel till afhemtning af vin eller maltdrycker
främja oloflig utskänkning eller eljest föranleda oordningar, all vidare för¬
säljning af nämnda drycker på sätt som medgifvits kommunalnämnd i § 14 af
Bill. till Riksd. Prot. 1884. 8 Sami, 2 Afä. 2 Band, 3 Höft.
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande A :o 8.
Kong!, förordningen den 18 September 1874 angående vilkoren för försäljning-
till förtäring på stället af vin in. in. sådan denna § numera lyder genom
Kong!, kungörelsen den 30 November 1876.
Den, som förvärfvat rättighet att i stad eller å landet idka handel
i enlighet med bestämmelserna i Kong], förordningen den 18 Juni 1864
angående utvidgad näringsfrihet, är ock berättigad att utan särskild anmälan
eller tillstånd försälja vin och maltdrycker till afhemtning. I följd af klago¬
mål öfver det sätt, hvarpå denna handel på flera ställen i landet utöfvats,
har, för att inom behöriga gränser hålla densamma, följande bestämmelse,
bland andra, genom Kong!, förordningen den 18 September 1874 meddelats,
nemligen i § 14: »Finnes landthandlande, som till afhemtning håller vin och
maltdrycker till salu, utöfva dylik försäljning på sådant sätt att derigenom
oloflig utskänkning föranledes, eger kommunalnämnd att förbjuda fortsatt
försäljning af nämnda drycker; och gäller i fråga om verkställighet och
underställning af sådant beslut, hvad i § 13 mom. 1 är stadgadt.»
Då likväl denna inskränkande bestämmelse icke befunnits tillfyllestgö¬
rande, enär den befogenhet kommunalnämnd derigenom erhållit antingen lemnats
opåaktad eller, der den användts, icke ledt till åsyftad påföljd, framträdde
yrkanden på förbud för landthandlande att till afhemtning försälja vin och
maltdrycker, men ledde dessa yrkanden endast dertill, att Kongl. Maj:t, på
Riksdagens derom gjorda framställning, genom Kongl. kungörelsen den 30
November 1876 till Konungens Befallningshafvande utsträckte ofvan omför-
mälda, åt kommunalnämnd i vissa fall lemnade befogenhet att förbjuda landt¬
handlande fortsatt försäljning af mera omförmälda drycker.
Nu hafva förbemälde motionärer ansett ett ännu kraftigare motver¬
kande af rusdryckers missbruk vara af behofvet påkalladt och, på derför
anförda skäl, föreslagit de framställningar derom till Konungen, hvilka här
ofvan äro återgifna.
Att bruket af i sig sjelfva oskadliga njutningsmedel genom omåttlig¬
het understundom öfvergår tiil missbruk, har den hittills varande lagstiftningen
angående försäljning af vin och maltdrycker, ehuru skärpt, icke förmått före¬
komma — och detta mål lärer hvarken på den af motionärerna nu föreslagna
eller någon annan väg kunna fullt uppnås -— men det vill likväl synas, att
Andra Kammarens TillfäUicja Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3. 3
sådana missbruk numera märkbart aftagit. Såsom stöd derför torde kunna
åberopas de uttalanden härom, som föreligga i Konungens Befallningshafvan-
des femårsberättelser för perioderna 1871—1875 och 1876—1880.
Då under den förra perioden icke mindre än femton Konungens'Befallnings¬
hafvande — af sexton, som rörande denna sak yttrat sig — framhållit olägen¬
heterna af landthandlandes försäljning till afhemtning af vin och maltdrycker,
så synas deremot under den senare perioden förhållandena i detta hänseende
hafva undergått eu väsentlig förändring till det bättre. Af sjutton Befall¬
ningshafvande, som yttrat sig öfver förbrukningen af rusdrycker, hafva fyra
vitsordat, att densamma i allmänhet aftagit; fem uppgifva att förbrukningen
särskild! af vin och maltdrycker aftagit, och andra fyra framhålla de goda
verkningarne af senare tiders lagstiftning på detta område. Endast en Be¬
fallningshafvande anser förbrukningen af vin och maltdrycker hafva tilltagit;
en vitsordar, att förbrukningen väl aftagit, men derjemte, att »med hvarje
ny landthandel en ny maltdrycks- och vinförsäljningslokal uppstår och skaffar
sig afnämare»; en frambär klagomål »öfver det omåttliga förtärandet af
starka drycker och de derutaf härflytande oordningar, som åtfölja allmogens
besök i länets städer eller vid större handelsplatser med eller utan bränvins-
utskänkning»; och eu vidhåller, »att det öfverklagade missbruket af malt¬
drycker icke kan stäfjas med mindre, än att landthandlarne förbjudas att
tillhandahålla maltdrycker, och att beskaffenheten af den till salu utbjudna
varan underkastas skärpt kontroll».
Att under nuvarande förhållanden — då lifligt samt i hög grad gläd¬
jande och prisvärda nykterhetssträfvanden uppresa sig emot de missbruk af
spritdryckerna, hvaraf vårt folie i flera former, om än icke i så hög grad som
i husbehofsbränningens tider, fortfarande lider — starka röster så väl inom
som utom riksdagen höjas för åstadkommande af en ytterligare och långt
gående inskränkning i jemväl landthandlandes rätt att till afhemtning för¬
sälja vin och maltdrycker, är utan tvifvel värdt att noga uppmärksammas,
men ännu äro dessa röster likväl, efter Utskottets förmenande, att anse så¬
som jemförelsevis mera enstaka uttryck af behof och önskningar inom ett
fåtal af rikets till mer än 2,000 uppgående kommuner, och Utskottet före¬
ställer sig, att Riksdagen icke förr, än ett verkligt behof i berörda hänseende
mera allmänt framträdt, vill lägga några nya hinder i vägen för bedrifvandet
af en loflig och nyttig näring. Tillvaron af beklagliga missbruk i vissa
trakter genom landthandeln med vin och maltdrycker kan icke förnekas, men
deraf följer dock icke, att något verkligt behof af ändrad lagstiftning i detta
hänseende för hela landet är för handen, då dessa missbruk kunna anses så¬
som undantag från regeln och då man icke saknar anledning till det an¬
tagandet, att de skola blifva allt färre genom ett fortgående nykterhets-
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.
sträfvande och genom en till äfventyr behöflig, skärpt uppmärksamhet ä
dessa förhållanden af så väl kommunalnämnderna som ordningsmakten.
Att på sätt motionärerna påyrkat göra försäljningen och såsom eu
följd deraf' jemväl i viss mån tillredningen af de njutningsmedel, som här
äro i fråga, och livilka endast då de missbrukas äro att anse såsom skadliga,
uteslutande beroende af förgodtfinnandet hos oansvarige kommunala förtroende¬
män, mot hvilkas beslut — huru kränkande de i vissa fall än kunde bli för
den enskildes rätt — något rättsmedel icke skulle finnas, kan Utskottet icke
förorda. Vid lagstiftningen å detta område har Riksdagen allt hitintills följt
den grundsatsen, att utvägen till försörjning genom bedrifvandet af eu i och
för sig oskadlig rörelse icke bör inskränkas mera, än som erfordras för be¬
tryggande mot dess missbruk. De här föreslagna lagförändringarna skulle
emellertid komma att drabba icke allenast de landthandlande, som i ofvan
antydt hänseende missbrukat sin handelsrättighet, utan ock det stora flertalet
sådana yrkesidkare, livilka icke gjort sig saker till sådana missbruk.
På dessa skäl och under antagande, att förberörda af Riksdagen hyl¬
lade grundsats fortfarande egen full giltighet, får Utskottet, som icke heller
anser polismyndigheten, hvad det stora flertalet af städerna angår, vara
i behof af någon ökad befogenhet, för att kunna stälja der sig yppande miss¬
bruk af handel till afheintning med vin och maltdrycker, vördsamt hem¬
ställa,
att Herr Johan Anderssons och Herr Liss Olof Lars¬
sons förberörda motioner icke mätte bifallas.
Stockholm den 8 Februari 1884.
På Utskottets vägnar:
AUG. BOKSTRÖM.
Reservationer:
af Herr A. M. Lundberg i så måtto, att han, i enlighet med sin vid
nästlidna års riksdag afgifvet utlåtande af Andra Kammarens Tillfälliga Utskott
N:o 1 fogade reservation, yttrade: »Dä för rättighet till idkande af fabriks-
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ako 2) Utlåtande N:o 3. 5
rörelse och försäljning af det tillverkade eller att till afsalu tillverka vin
och maltdrycker erfordras endast vederbörlig anmälan enligt Kongl. förordningen
den 18 Juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet, och någon fråga om
förändring härutinnan icke kan anses väckt och i allt fall rättigheten till
handeln med vin och Öl eller att till afhemtning försälja vin och maltdrycker
väl icke rimligen, såsom föreslagits, lärer kunna göras beroende af kommu¬
nalstyrelses samtycke, när jemlikt Kongl. förordningen den 18 September
1874 Konungens Befallningshafvande egen besluta om rättighet att utskänka
eller till förtäring på stället försälja vin och maltdrycker, samt då, beträf¬
fande förslaget om ändring af 14 § i sistnämnda förordning, sådan samma
§ lyder i Kongl. kungörelsen den 3'0 November 1876, hvad deruti stadgats
rörande landthandlande, icke, efter min åsigt, vid det förhållandena äro väsent¬
ligen olika på landet och i städerna, torde i afseende å handlande derstädes
kunna eller böra vinna tillämpning, finner jag mig sakna skäl tillstyrka, att
någon af ofvanberörda motioner må vinna Riksdagens bifall;»
af Herr Magnus Andersson: »Jag anser att Utskottet, som genom
åstadkomna utredningen fått inhemta att här förelåge ett ondt, hvilket ge¬
nom lagstiftningsåtgärd kunde afhjelpas, bort föreslå:
att Riksdagen behagade i skrifvelse till Konungen anhålla om sådana
ändringar i lag, att den, som å landet ville till afhemtning hålla vin till
salu, skulle vara skyldig dertill utverka sig tillstånd i samma ordning som
bestämmes i 5 § af Kongl. Maj:ts nådiga förordning, angående vilkoren
för försäljning till förtäring på stället af vin in. fl. icke spirituösa drycker
den 18 September 1874;»
af Herr Joll. Andersson i Lysvik.