Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10.
1
N:o 10.
Ank. till Kiksd. Kansli den 29 Febr. 1884, kl. 3 e. m.
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande No J,
angående Herr P. Larssons i Fohle väckta motioner om
ändring i Kongl. förordningen den 22 November 1878
om mått och vigt.
Hos Andra Kammaren har Herr P. Larsson i Fohle genom väckta
och till detta Utskott hänvisade motioner föreslagit,
dels i motionen N:o 105, att Riksdagen ville för sin del besluta
det tillägg till 13 § Kongl. förordningen af den 22 November 1878, att
målkärl för torra varor, rymmande IV2 hektoliter, må justeras, dåde
äro förfärdigade i likhet med hvad som för målkärl af 2 och 1 hekto¬
liter är stadgadt;
och dels äfven i motionen N:o 144, att Riksdagen samtidigt måtte
besluta. och hos Konungen anhålla om sådan ändring i förutnämnda
förordnings öfriga delar, som erfordras för att det med ofvanberörda
motion afsedda syfte må vinnas, och att särskildt senare delen af § 17
nämnda förordning för sådant ändamål må erhålla följande förändrade
lydelse:
»dock att för mätning af andra varor än stenkol och koks ej må
fordras större målkärl än på 1V2 hektoliter».
Såsom skäl för dessa motioner har motionären anfört: att det
nya målkärlet å 2 hektoliter (omkring 76V2 kanna) är för stort att
praktiskt begagnas, vågar han fortfarande påstå, och att det målkärl å
Bih. till Riksd. Prot. 1884. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 7 Höft. 1
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10.
1 hektoliter är för litet att på en gång fylla en vanlig spanna ålssäck,
är lika säkert. Om ock det icke kan bestridas att spanna ålshand el nu van¬
ligen sker efter vigt, så är dock nödvändigt att hafva målkärl för mät¬
ning. Spanmål skall af landtbrukaren föras till handlanden, från denne
senare transporteras vidare på fartyg, jernväg eller åkdon till annan ort
eller konsumenten på orten, allt vanligen uti säckar, och för att få ett
bestämdt mål i hvarje säck fordras målkärl och för tidsbesparing for¬
dras ett målkärl, som på en gång fyller säcken och som deraf icke blif-
ver tyngre än en man mäktar bära. Att dröja med beslut i frågan,
tills nya metriska systemet efter 1888 allmänt kommer att tillämpas,
anser han vara oklokt; det går då en lång tid om, innan sådana målkärl,
hvarom här är fråga, komma i rörelsen; under tiden är allt en och
annan nödsakad att köpa 2 hektoliters målkärl, hvilka såsom varande
opraktiska i vanliga fall aldrig komma att begagnas. Blir beslutet fat-
tadt nu om rättighet att få 1 'A hektoliters målkärl justerade, så till¬
verkas sådana på förhand, justeringsmännen bereda sig på justerings-
instrument, till sådana målkärl och allt behöfligt kommer i rörelsen på
en gång.
Utaf den utredning, hvilken föregått utfärdandet af Kongl. Maj:ts
nådiga förordning om mått och vigt af den 22 November 1878, har
Utskottet inhemtat, att det för granskning af det utaf Generaldirek¬
tören och Chefen för Landtmäteriet m. m. L. B. Falkman upprättade
förslaget till ny stadga om mått och vigt i nåder utsedde komiterade
Professoren E. Edlund, Kanslirådet Friherre A. H. Fock, Godsegaren Fri¬
herre J. Nordenfalk, Revisionssekreteraren E. Poignant och Bankdirek¬
tören A. O. Wallenberg i underdånigt utlåtande den 3 Juni 1878 före¬
slagit, i § 17, 1, att målkärl, afsedda för mätning af torra varor, i all¬
mänhet må justeras på jemväl 1,5 hektoliter, och hafva komiterade så¬
som skäl derför anfört:
»Med anledning af det här föreslagna målkärlet å 1,5 hektoliter
tillåter sig komitén att ur de afgifna utlåtandena anföra följande: Kom¬
merskollegium yttrar: »då i betraktande af det bruk, som vid spanmåls-
handeln sedan långliga tider gjort sig gällande, att nemligen span-
målen föres uti s. k. tunnsäckar, rymmande en mot den tillförene bruk¬
liga tunnan ungefär svarande qvantitet, hvilken också utgör den största
tyngd bärare vanligen förmår att bära, i synnerhet när frågan är, såsom
ofta är händelsen, att med bördan gå uppför och utför trappor, det obe¬
stridligen skulle blifva en lättnad för handeln, om ett målkärl emellan
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10. 3
det å 2 hektoliter, som är för stort, och det å 1 hektoliter, hvilket är
för litet, för ändamålet funnes, får kollegium, under förutsättning, att
den omständigheten, att Riksdagen beträffande antalet af de för torra
varor afsedda målkärl, som skulle få justeras, antagit Eders Kongl.
Maj:ts proposition, uti hvilken något dylikt målkärl icke omförmälts,
icke lägger hinder i vägen för Eders Kongl. Maj:t att ordna saken på
sätt vid ytterligare pröfning må finnas lämpligast, härmed i underdånig¬
het hemställa, att, i öfverensstämmelse med hvad handels- och sjöfarts-
nämnderna samt magistraterna i Göteborg och Norrköping begärt, ett
målkärl å lVa hektoliter för torra varor må få justeras, och att detta
målkärl, som efter grunderna för benämningarne inom det metriska
mått- och vigtsystemet skulle heta sesquihektoliter, må i stället eller
alternativt kallas tunna, såsom till rymden temligen nära motsvarande
detta gamla, väl bekanta mått». Handels- och sjöfartsnämnden i Göte¬
borg, med hvilken stadens magistrat instämt, anför: »att, enär på sätt
i motiven till (§ 40) anföres, målkärl på 2 hektoliter blifva alltför tunga
och ohandterliga, samt målkärl å 1 hektoliter torde blifva för små till
dagligt bruk för mätning af spanmål och dylikt, önskvärdt vore, det
målkärl å 1 Va hektoliter för mätning af torra varor i allmänhet kunde
blifva föremål för justering. Sist berörda mått af spanmål t. ex. skulle
blifva en vanlig mansbörda och lämpa sig för nu brukliga säckar.»
Handels- och sjöfartsnämnden samt magistraten i Norrköping anser, att
en lättnad i rörelsen skulle vinnas genom införandet af målkärl å 1,6
hektoliter.
Komitén, som i hufvudsak instämmer uti ofvan anförda yttranden,
vill dessutom erinra derom, att ett målkärl af IV2 hektoliter eller
57,3 kannor skulle mycket nära öfverensstämma med ett af ålder här i
landet begagnadt och mycket omtyckt målkärl, nemligen den gamla
tunnan, som rymde 56 kannor. Visserligen förstods ofta med benäm¬
ningen tunna så kallad rågad tunna eller tunna fast mål af 63 kannor,
hvilket uppmätningssätt, ehuru i strid med lag, ännu mycket användes,
men 1739 års förordning säger uttryckligen, att tunnan bör utgöra 56
kannor eller 32 kappar. Det malkärl, som kallades tunna, hade denna
rymd och är det största spanmålskärl, som, så vidt komitén har sig
bekant, i Sverige användts. Sannolikt har detsamma också vant till
allmänhetens stora belåtenhet, eftersom det kunnat en så lång tidrymd
bibehållas, nemligen från 1739 till 1855. Den blott omkring 2 procent
större 1'A-hektolitern borde således blifva lika omtyckt. Någon afvi¬
kelse från det metriska systemet kan icke heller sägas dermed vara
införd, eller åtminstone ingen större afvikelse än den Kongl. Maj:t och
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (K:o 2) Utlåtande N:o 10.
Riksdagen redan medgifvit i fråga om målkärl för våta varor. Bland
dessa Bär nemligen upptagits ett på 30 liter, hvilket icke är en sådan
mångfald af enheten, som ingår i ett strängt genomfördt decimalsystem.
I Nordtyska förbundet och Österrike har man också medgifvit afvikel-
ser från den decimala indelningen genom justering af målkärl för torra
varor på binära underafdelningar af hektolitern och litern, nemligen V*
hektoliter, '/♦, Vs och Vie liter. På nu nämnda grunder och med åbero¬
pande af den frihet, Kongl. Maj:t lemnat komitén att utan afseende på
formella betänkligheter göra hemställan om alla de förändringar, som
kunna motiveras af hvad hörda auktoriteter anfört eller af hvad som
eljest förekommit, har komitén tillstyrkt, att målkärl för torra varor j
allmänhet af 1,5 hektoliters rymd må få justeras.»
Emot denna af komiterades pluralitet uttalade mening har likväl
Herr E. Poignant afgifvit en så lydande reservation:
»T fråga om roålkärl för torra varor är jag i nedan nämnda hän¬
seenden af annan mening än komiténs flertal.
Det metriska systemet, sådant det är i Frankrike antaget enligt
lagarne af den 7 April 1795 och den 4 Juli 1837 med flere författnin¬
gar, upptager icke blott hufvudenheter samt vissa efter dem medelst
talet 10 genom multiplikation eller division bildade enheter af mått och
vigt, utan derjemte det dubbla och det halfva af sådana enheter, så att
serier bildas af mått eller vigter på 1, 2, 5, 10, 20, 50, 100, 200, 500,
1000 enheter. I denna regel för bildandet af mått-och vigtserier består
en af skiljaktigheterna mellan det metriska systemet och andra mått-
och vigtsystem. Men i åtskilliga länder har vid det metriska systemets
införande en eller annan afvikelse derifrån egt rum. Så t. ex. är i
Tyskland och Österrike tillåtet att jemte de med systemet öfverens¬
stämmande målkärlen på Va hektoliter (50 liter) och Va liter (5 deciliter)
justera målkärl på 'A hektoliter, V*, V8 och Vid liter. Den norska lagen
innehåller en afvikelse ifrån regeln i det att, enligt § 36, den gamla
spanmålstunnan, som rymmer 138,97 liter, får rättas och omjusteras
till 140 liter, och halftunnan till 70 liter, allt likväl endast under de
första tre åren af det metriska systemets tillämpning. Emellertid var
icke ens denna öfvergående afvikelse från systemet förordad af den kom¬
mission, som hade uppgjort förslaget till den norska lagen.
Det af den svenska Vetenskapsakademiens komiterade utarbetade,
af akademien gillade och af Kongl. Maj:t hufvudsakligen godkända för¬
slaget till »Stadga om Rikets mått och vigt efter metersystemet» innehåller
icke någon annan afvikelse från det metriska systemet än bestämmel¬
serna dels rörande eu särskild måttenhet, vedfamn, på 4 kubikmeter,
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10. 5
dels ock angående justering af målkär] på 30 liter, detta likväl endast
för våta varor; hvartill kommer att mätkedja skulle få justeras på
hvilken hel mångfald som helst af 10 meter.
Långt ifrån att besluta någon af Kongl. Maj:t icke föreslagen af¬
vikelse från systemet har Riksdagen icke ens velat antaga vedfamnen
såsom metrisk måttenhet. Komitén åter har föreslagit, att målkärl för
torra varor må justeras icke blott på 1 och 2, utan, tvärt emot den
ofvan omförmälda regeln, . äfven på 1,6 hektoliter (150 liter).
Komiténs förslag i denna del kan jag icke biträda, enär det¬
samma, efter mitt begrepp, står i strid med hvad statsmakterna, på
sätt ofvan är antydt, sammanstämmande i sak beslutat. Men äfven om
en sådan betänklighet skulle få anses ogrundad eller öfverdrifven, finnes
i min tanke intet giltigt skäl för antagande af målkärl på halfannan
hektoliter.
Förslaget derom har först blifvit framstäldt i afgifna utlåtanden
af handels- och sjöfartsnämnderna i Göteborg och Norrköping samt
vunnit understöd af. magistraterna i nämnda städer och af Kommers¬
kollegium, hvilken sistnämnda myndighet tillika föreslagit »att detta
målkärl, som efter grunderna för benämningarna inom det metriska
mått- och vigtsystemet skulle heta sesqvihektoliter, må i stället eller
alternativt kallas tunna, såsom till rymden temligen nära motsvarande
detta gamla väl bekanta mått».
Häremot kan anmärkas, att redan benämningen sesqvihektoliter
röjer målkärlets oförenlighet med det metriska systemet, enligt hvilket
mångfalderna betecknas med grekiska och underafdelningarna med latin¬
ska tilläggsord, hvaremot kollegium velat beteckna mångfalden half¬
annan med det latinska ordet sesqui, tillsatt framför det från grekiskan
hemtade hekto. Såvidt jag vet, är icke heller i något land målkärlet
sesqvihektoliter antaget såsom metriskt mått; men väl vet jag, att i
Schweiz enligt det system, som gälde innan det metriska systemet
genom lagen af den 3 Juli 1875 der infördes, fans ett målkärl, kalladt
Malter eller Sac, motsvarande jemnt 1,6 hektoliter, och att något mål¬
kärl af denna rymd icke är i 1875 års lag eller dithörande författningar
upptaget.
Hvad angår sesqvihektoliter ris påstådda nära motsvarighet mot
den svenska tunnan (skilnaden skulle utgöra endast omkring 2 procent)
kan jag icke dela den uppfattning, som både i Kommerskollegium och
inom komitén gjort sig gällande. Ty visserligen hade, jemlikt 6 punkten
af Kongl. förordningen angående mål, mått och vigt den 29 Maj 1739,
den gamla s. k. måltunnan eller mätaretunnan en rymd af allenast 56
6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10.
kannor (= omkring 146,5 liter eller 21/, procent mindre än halfannan
hektoliter). Men 7 punkten af samma förordning bestämmer, i och med
föreskrifteu om tillägg af 4 kappar i stället för råga, att en tunna
spanmål skall utgöra 63 kannor. I öfverensstämmelse härmed har ock
enheten för spanmålsinåttet i Sverige lagligen, intilldess nämnda för¬
ordning upphäfdes genom 1855 års stadga, varit och är enligt allmänt
handelsbruk fortfarande en tunna fast mål, om 63 kannor. Ett. undan¬
tag är att enligt Kongl. brefvet den 22 November .1834, offentliggjordt
genom Kammarkollegii kungörelse den 23 Januari 1835, skulle få af-
dragas ”4 lösa kappar pr tunna”, då riad eller torkad säd af skattskyl¬
dig levererades äfvensom vid utlevereringar af sådan säd för kronans
räkning. I nu nämnda fall skulle således en tunna spanmal utgöra 32,
men eljest 36, strukna kappar. En tunna salt eller bränd kalk utgjorde,
som bekant, 34, och eu tunna malt 38 strukna kappar. Enhet för kol¬
måttet är ännu lagligen och skall, vid tillämpning af det nu gällande
systemet, fortfarande under 10 år vara koltunna om 63 kannor. Det
gamla väl bekanta svenska måttet tunna utgjorde således endast undan¬
tagsvis 56, men i allmänhet 63 kannor, motsvarande 165 liter, hvilket
är 10 procent mer än 1,5 hektoliter.
Man har anfört, att målkärl på halfannan hektoliter skulle »lämpa
sig för nu brukliga säckar», och att berörda mått af spanmål skulle
blifva »en vanlig mansbörda». Mig har det förefallit föga lämpligt
att rätta blifvande metriska målkärls storlek vare sig efter, storleken
af de svenska tunnsäckarna, hvilka dessutom rymma 165 liter, eller
efter den mycket obestämda föreställningen om storleken af en mans¬
börda, Emellertid har jag, i ändamål att vinna utredning rörande de
säckar, som brukas vid spanmåls- och kolhandeln i det metriska syste¬
mets hemland, vändt mig till svensk-norska general-konsulatet i Paris
och derifrån erhållit följande meddelande:
»Det finnes ej i Frankrike någon föreskrift om storlek eller rymd
af säckar. De som mest användas äro s. k. hyrsäckar. Att hyra ut
säckar är nemligen en storartad affär, ty de flesta spanmålshus hafva
ej egna säckar utan hyra sig sådana. Dessa hyrsäckar, hvilka äro de
som mest begagnas, hafva eu längd af 1,35 meter och en bredd af 0,65
meter. I dem tagas 100 kilos (lika med 235 svenska skålpund) hvete,
råg, korn och colza (rof- eller raps-frö), men endast 75 kilos hafre. För
mjöl göras säckar af olika storlek; allt efter mjölets qvalitet innehålla
de 100, 107, 127 eller 157 kilos. Vid kolhandeln begagnas ej annat än
utskotts- eller gamla säckar af hvad slag som helst, i hvilka forslas på
olika platser olika qvantiteter, vanligen 40 eller 50 kilos.»
7
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10.
Häraf framgår, då vigten af råg och hvete mången gång icke
uppgår till mer än 65 och af hafre till 44 kilogram per hektoliter, att de
i Frankrike brukliga spanmålssäckarna rymma mer än 150 eller ända
till omkring 170 liter, således ungefär lika mycket som de säckar, hvilka
här i landet vanligen nyttjas. I Frankrike får dock icke justeras något
målkärl på 150 liter. Det franska handelsbruket, att leverera spanmål
i säckar om 75 eller 100 kilogram, torde ock komma att göra sig gäl¬
lande i vårt land, helst spanmåls försäljning efter vigt i stället för mått
äfven här blifvit allt mer och mer vanlig.
För spanna ålshandeln finnes alltså intet verkligt behof af målkärl
på IV2 hektoliter. Detta målkärl skulle ock, efter mitt förmenande, icke
blott vara öfverflödigt utan äfven hafva en menlig verkan. Det skulle
nemligen mycket lätt kunna förvexlas med det närmast större eller det
närmast mindre målkärlet, isynnerhet efter det de åsätta innehållssiffrorna
blifvit genom nötning eller på annnat sätt, såsom t. ex. vid begagnande
i kolhandel, mindre tydliga. Och just i behofvet att, så mycket som
möjligt, förekomma dylika förvexlingar torde kunna spåras en praktisk
grund för den ofvan omförmälda systematiska likformigheten i mått-
och vigtseriernas bildande. Men huru ringa skilnaden skulle blifva
mellan dimensionerna å de nyss nämnda särskilda målkärlen visar sig
af följande jemförelse.
De af komitén föreslagna koniska målkärlen å 2, 1,5 och 1 hek¬
toliter skulle hafva nedannämnda
höjd öfre diameter nedre diameter
2 hektoliter .......................... 0,67ii meter; 0,67ii meter; 0,6593 meter;
1-55 5 .......................... 0,6097 » 0,6097 » 0,6081 »
1 _.......................... 0,6326 » 0,6326 » 0,4438 »
De kubiska målkärlens längd, bredd och höjd skulle vara f
måttet på
2 hektoliter ........................................................................................................................ 0,6848 meter;
... 0,4642 »
Derjemte har Utskottet skolat erinra, dels att, enligt Riksda¬
gens underdåniga skrifvelse den 14 Maj 1876 angående antagande
af det metriska mått- och vigt-systemetj något målkärl å 1,5 hekto¬
liter icke finnes upptaget bland dem, hvilka Riksdagen ansett er¬
forderliga; och dels att vid 1881 års riksdag framställning i samma
8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10.
syftning blifvit af motionären gjord, men att det Utskott, som behand¬
lade denna motion, då afstyrkte densamma, enär, såvidt Utskottet hade
sig bekant, erfarenheten icke ådagalagt behofvet och nyttan af ett
sådant målkärl, samt att Andra Kammaren godkänt detta betänkande,
samt upplysa att motionären låtit till Utskottet aflemna ett så lydande
intyg från åtskilliga i Stockholm varande affärsmän.
»Undertecknade, som tagit del af Herr P. Larssons vid innevarande
riksdag väckta motion angående tillägg till 13 § af Kongl. förordnin¬
gen den 22 November 1878 om mått och vigt, hvarigenom det skulle
medgifvas justering af målkärl för torra varor om lVi hektoliters rymd,
anhålla härmed få uttala som vår åsigt att det skulle blifva till stor
saknad och ledande till mycken arbetsförlust och tidsutdrägt, derest
icke ett målkärl sådant som det föreslagna funnes att tillgå i den all¬
männa rörelsen, sedan det nya metersystemet måste tillämpas; och på
grund häraf hysa vi den lifliga förhoppning att på de anförda skälen
Riksdagen måtte bifalla motionen, såsom af behofvet påkallad och
ländande till hela landets nytta och beqvämlighet.
Stockholm i Februari 1884.
Joll. Sundström fy C:o.
Eric Öhman.
A. Svanberg fy C:o.
För Wennberg & Ramstedts
ångqvarn-aktiebolag:
Frans Wennberg.
Aug. Engström fy C:o.
Carl Ohlsson fy C:o.
o
Eduard Årfelt.
J. C. Schröder.
L. W. Herlitz.
Holmberg fy Möller.
G. A. Du Rietz.
Oscar Lundin fy C:o.
Adler Larson.
A. C. Svedelius.
Alex. Thomée.
Knut Thomée.
Carl F. Lööw-T)
De skäl, som förhindrat Kongl. Maj:t att fästa nådigt afseende
vid komiterades förberörda underdåniga förslag, äro icke af Utskottet
kända. Ett sådant skäl kan likväl möjligen vara att söka i den om¬
ständigheten, att det af komiterade föreslagna målkärlet å 1,5 hekto¬
liter icke återfinnes bland dem, om hvilka regering och Riksdag enats
9
Andra Kammarens Tilllfålliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 10.
vid bestämmandet år 1876 af grunderna för det metriska systemets
införande. i riket. Om så är förhållandet, och då ifrågavarande mål¬
kärl, enligt Utskottets förmenande, är för trafiken nyttigt och nödigt,
borde det ofvan antydda hindret för dess antagande ju förr desto hellre
undanrödjas.
Den afvikelse från det franska systemet, hvilken, om motionä¬
rens förslag genomfördes, skulle vållas, torde icke kunna åberopas
såsom något skäl utaf afgörande betydelse emot saken, då andra af-
vikelser derifrån kunna påvisas så väl i de af regering och Riksdag
bestämda grunderna för systemets tillämpning på våra förhållanden
som ock i den derefter utfärdade Kongl. stadgan angående mått och
vigt. Både Nordtyska Förbundet och Österrike hafva, såsom af ko-
miterade omförmäldt är, funnit det för sig nödigt att stadga vissa af-
vikelser från det franska systemet, och enligt en Kongl. resolution af
den 13 Mars 1882 har äfvenledes vårt grannland Norge funnit det för
sina förhållanden nödigt att medgifva just en sådan afvikelse, som här
är ifrågasatt, genom tillåtelsen, att målkärl å 150 liter för mätning af
spannmål och salt må få justeras.
De för ett sådant målkärl af Kommerskollegium föreslagna alter¬
nativa namnen som icke äro behöfliga och af hvilka intetdera synes vara
att rekommendera; den omständigheten, att detsamma mer eller mindre
afviker från de mått, som i vårt land varit gällande eller brukliga under
benämning tunna; eller farhågan för att det föreslagna nya målkärlet
skulle komma att förvexlas med det närmast större eller det närmast
mindre måttet en farhåga, som ock skulle kunna åberopas mot de
nu tillåtna måtten å 20 och 30 liter —; borde, enligt Utskottets för¬
menande, icke heller väga allt för tungt i vågskålen emot det före¬
slagna målkärlets af komiterade framhållna verkliga företräden och
förtjenster.
Något alldeles oafvisligt behof af detsamma med hänsyn särskilt
till spanmålshandeln kan visserligen icke påvisas, men ett sådant behof
kan icke heller beträffande en del andra förut tillåtna mått åberopas.
Så t. ex. framhåller Generaldirektören Falkman i af honom afgifna på¬
minnelser mot komiterades förslag, hurusom flere praktiskt erfarne
män och bland dem äfven två af Stockholms stads edsvurne mätare
sammanstämmande ansett tvåhektoliter småttet allt för tungt och ohand¬
terlig^ då det blifvit fyldt med t. ex. säd, och deraf skulle man kunna
draga den slutsatsen, att åtminstone detta mått tillkommit icke så
mycket derföre, att det i allmänhet är oafvisligen behöflig! och prak¬
tiskt användbart, som för »systemets» skull.
Bill. till Riksd. Prot. 1884. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 7 Häft.
2
10
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande A:o 10.
Systemets fordringar böra visserligen icke lemnas nr sigte, men
icke heller nödig hänsyn till varutrafikens fordringar på lämpliga och
lätthandterliga målkärl, synnerligen om, såsom här skulle blifva för¬
hållandet, derest 150 litersmåttet blefve tillåtet, systemet derigenom in¬
galunda skulle i det stora hela komma att lida något men.
Beträffande särskilt det i motionen N:o 144 gjorda tillägget
derom, att ändring jemväl måtte vidtagas i förberörda författnings
öfriga delar, på det' att syftet med det föreslagna målkärlets inord¬
nande bland dem, som kunna blifva föremål för justering, må ernås,
samt att för sådant ändamål särskild! 17 § i samma författning skulle
ändras derhän, att, vid mätning af andra torra varor än stenkol och
koks, målkärl å ända till 150 liters rymd må kunna fordras i stället
för nu stadgade högst 1 hektoliter, så synes detta tillägg endast vara
ett förtydligande, vid hvilket Utskottet, som icke ansett sig böra före¬
slå någon viss formulering af de här ifrågasatta ändringarne i gällande
förordning om mått och vigt, icke har något att erinra.
Med stöd af hvad som sålunda förekommit, får Utskottet vörd¬
samt hemställa,
att Riksdagen med ändring af sin, jemlikt sin un¬
derdåniga skrifvelse den 14 Maj 1S76 angående an¬
tagandet af det metriska mått- och vigtsystemet ut¬
talade mening, ville i skrifvelse till Konungen anhålla,
att målkärl på 150 liters rymd må få justeras och
vid mätning användas under enahanda vilkor och be¬
stämmelser i öfrigt, som i Kongl. förordningen den
22 November 1878 angående mått och vigt i fråga
,om målkärl för torra varor på 1 hektoliter äro stad¬
gade.
Stockholm den 28 Februari 1884.
På Utskottets vägnar:
AUG. BOKSTRÖM.