Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.
1
N:o 6(j.
Ank. till Riksd. Kansli den 23 April 1884, kl. 12 midd.
Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af vackt motion om antagande
af en lag om tillämpning å Nora—Ervalla jernväg af be¬
stämmelserna i förordningen den 15 Oktober 1880, inne¬
fattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning
och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning
af jernväg under konkurs.
Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver eu inom Andra Kam¬
maren af herr Alb. Forsell afgifven motion, K:o 69, hvilken blifvit till Ut¬
skottet hänvisad och eget’ följande lydelse:
»Uti § 1 af Kong! förordningen den 15 Oktober 1880, innefat¬
tande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning af
jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under konkurs, stadgas,
bland annat, att »med jernväg förstås i denna förordning sådan enskild
jernväg, för hvars anläggning Konungen medgifvit rätt till förvärfvande
af erforderlig mark eldigt gällande författningar om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof».
»Med detta stadgande har naturligtvis afsetts att inskränka författnin¬
gens tillämpning till sådana enskilda jernvägar, som äro att anse såsom
allmänna trafikleder och ej blott såsom bihang till någon industriel inrätt¬
ning eller egendom, och det har antagligen tillkommit under förutsättning,
att för hvarje jernvägsanläggning af denna betydenhet erhållits expropria¬
tionsrätt. Så är emellertid icke förhållandet med en af de äldsta jern-
vägarna i riket, nemligen den som, under namn af Kora—Ervalla jernväg,
öppnades för trafik redan är 1856 och som, med en längd af 18 kilometer,
förenar Kola stad och Kora—Karlskoga jernväg å ena sidan med Ervalla
Bill. till Riksd. Frot. 1884. 7 Sami. 36 Höft. i
2 Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 56.
station på Köping—Hult jernväg å den andra och sålunda utgör en af mel¬
lersta Sveriges vigtigaste trafikleder.
»För denna jernväg har Kong! Maj:t genom nådiga bref af den 11
Juni och 2 November 1853 samt den 2 Mars 1854 dels medgifvit utbetal¬
ning af de utaf Rikets Ständer för anläggning af jernväg mellan städerna
Nora och Örebro beviljade anslag ocli lån, dels faststält uppgjord fullständig
arbetsplan samt godkänt det mellan jern vägsbo] agets direktion och Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader upprättade kontrakt om jernvägens
anläggning: men intet af dessa nådiga bref. Indika kunna sägas innefatta
koncession a jern vägen, innehåller någon bestämmelse om rätt till expropria¬
tion af erforderlig mark, utan bolaget har uteslutande genom frivilliga öfver-
låtelser förvärfvat den mark, å hvilken jernvägen är anlagd.
»På grund af denna omständighet lägger nu den ofvan angifna
ordalydelsen i Kongl. förordningen den 15 Oktober 1880 ett formelt hinder i
vägen för meddelande af lagfart å Nora—Ervalla jernväg, äfvensom för
tillämpning å den samma af förordningens bestämmelser i öfrig!. Något
annat skäl än detta rent formella kan ej tänkas, hvarför denna jernväg
mera än andra enskilda jernvägar af samma betydenhet skulle betagas de
förmåner, som ofta åberopade Kongl. förordning afser att bereda, och det
är ganska sannolikt, att förordningens ordalydelse blifvit en annan, derest
man icke vid dess antagande förbisett de omständigheter, under Indika Nora
—Ervalla jernväg tillkommit.
»För Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag, såsom jernvägens egare, är
det emellertid af icke mindre vigt än för öfriga jernvägsbolag att vinna
ordning i sina eganderättsförhållanden och gent emot sina fordringsegare.
För detta ändamål har bolagets styrelse i en till Kongl. Maj:t ingifven
underdånig ansökan anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes förklara bestämmel¬
serna uti förordningen den 15 Oktober 1880 till alla delar tillämpliga på
bolagets jernväg, men denna anhållan har Kongl. Maj:t genom nådigt bref
den 23 November nästlidet år afslagit.
»Då det således icke synes vara möjligt att på administrativ väg vinna
likställighet i här ifrågavarande afseende för Nora—Ervalla jernväg med
öfriga enskilda jernvägar, och då en sådan likställighet icke kan anses annat
än förenlig med billighet och rättvisa äfvensom med andan i förordningen den
15 Oktober 1880, vågar jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville för sin del besluta en lag af innehåll, att, ehuru
för Nora—Ervalla jernvägs anläggning expropriationsrätt icke medgifvits,
bestämmelserna uti Kongl. förordningen den 15 Oktober 1880 angående
lagfart, inteckning och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56. 3
af jernväg under konkurs, skola till alla delar vara tillämpliga på nämnda
jernväg.»
Det bolag, som, under namn af Nora—Ervalla jern vägsbolag, bildades
i ändamål att åstadkomma jernvägsförbindelse mellan städerna Nora och
Örebro, var ett solidariskt bolag, enligt hvad dess första bolagsordning af
den 26 April 1855 utvisar. Sedan sådan förbindelse åvägabragts genom
anläggning af bredspårig jernväg mellan Nora och eu å Köping—Hults-
jernvägen norr om Örebro befintlig station, förr benämnd Dyka, numera
Ervalla station, samt förstnämnda jernväg blifvit år 1856 för allmän trafik
öppnad; antog bolaget, såsom egare af jernvägen, den 31 Januari 1870
ny bolagsordning, enligt hvars första § bolaget skulle hafva till föremål
att, i enlighet med det mellan bolaget och Kongl. Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader den 20 Mars 1854 afslutade kontrakt, för all
framtid underhålla Nora—Ervalla jernväg och å densamma ombesörja daglig
forsling af personer och varor medelst regelbundna bantåg. Sedermera har
bildats ett aktiebolag, benämndt Nora—Ervalla jernvägs aktiebolag, hvars
bolagsordning blifvit af Kong]. Maj:t den 6 Maj 1881 faststäld, och som,
enligt hvad samma bolagsordnings .1 § utvisar, hade till ändamål att af
Nora—Ervalla solidariska jernvägsbolag öfvertaga ifrågavarande jernväg och
att enligt förr omförmälda kontrakt framgent underhålla densamma och derå
ombesörja daglig regelbunden fart med lokomotiv till personers och varors
fortskaffande.
Utskottet har vid behandling af förevarande ärende haft tillgång icke
allenast till omförmälda bolagsordningar, utan äfven till vederbörligen be¬
styrkta afskrifter af de uti motionen åberopade Kongl. blefven af den 11 Juni
och 2 November 1853 samt den 2 Mars 1854 och af kontraktet mellan Nora
—Ervalla jernvägsbolags direktion, å ena, samt styrelsen för Allmänna väg-
och vattenbyggnader, å kronans vägnar, a den andra sidan, af den 21 De¬
cember 1853, äfvensom handlingarne rörande bolagets år 1883 gjorda, i
motionen närmare omförmälda ansökan hos Kongl. Maj:t; och bestyrka dessa
handlingar de af motionären uti motionen lemnade uppgifter. Det beviljade
understödet af allmänna medel har utgått dels med 112,500 kronor såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet, dels ock såsom lån till belopp af 225,000
kronor; livilket belopp blifvit till fullo inbetaldt. Bolaget lärer deremot häfta
i skuld till enskilda personer för erhållna försträckningar.
Det har, vid sålunda upplysta förhållanden, synts Utskottet obilligt,
om den omständigheten, att Nora—Ervalla jernvägsbolag icke haft af nöden
4
Lag Utskottets Utlåtande N:o 56.
att för jernvägens anläggning hos Konungen söka expropriationsrätt, utan på
öfverenskommelsens väg förskaffat sig den för jern vägen erforderliga mark,
skulle föranleda dertill, att cgarne af samma jernväg, hvilken dock befunnits
af den vigt och betydelse för det allmänna, att i och för dess utförande er¬
hållits både statsanslag och låneunderstöd till belopp, som i förhållande till
jernvägens längd, 1,6 mil, icke varit obetydliga, skulle gå förlustige de för¬
delar, hvilka förordningen den 15 Oktober 1880 afser att bereda egare af
jernvägar, med hvilka, på ofvan omförmälda omständighet när, Kora—Ervalla
jernväg torde kunna anses fullt likstäld.
Utskottet, som sålunda funnit billighetsskäl tala för motionärens fram¬
ställning, har af denna anledning och på det att ofvannämnda fördelar må
tillgodokomma ej mindre Kora—Ervalla jernvägsaktiebolag än äfven det
eller de öfriga jern vägsbolag, hvilka möjligen kunna befinna sig i samma
ställning som nämnda bolag, uppgjort ett- förslag till lag, genom hvars
antagande nu anmärkta brist i förevarande del af vår lagstiftning skulle
blifva afhulpen. Enligt detta förslag skulle det ankomma på Konungen
att afgöra, huru vida 1880 års förordning i de delar, hvilka icke innehålla
blotta öfvergangsstadganden, skall för jernvägar, tillkomna under liknande
omständigheter som den ifrågavarande, göras gällande eller icke. Till
stöd för samma bestämmelse vill Utskottet erinra ej mindre om den analogi,
som derför kan hemtas från stadgandet i 19 kap. 14 § Strafflagen, än
ock derom, att de förhållanden, hvilkas tillvaro enligt förslaget utgör
förutsättning för sådan utsträckt tillämpning af 1880 års förordning, som
nu blifvit ifrågasatt, uppenbarligen äro af beskaffenhet, att pröfningen
af desamma snarare bör tillkomma Konungen än vederbörande domstol.
Då, såsom ofvan nämnts, den skilnad förefinnes mellan nu ifråga¬
varande jernvägar samt dem, a hvilka 1880 års förordning för närvarande
är tillämplig, att här expropriation icke försiggått eller rätt dertill ens sökts,
har Utskottet funnit det till förekommande af rättskollisioner vara nödigt
att för beviljande åt törsta gången sökt lagfart å jernvägen särskilt stadgas
det vilkor, att sökande bolaget gitter förete fullständiga fängeshandlingar å
all den till jernvägen hörande mark, äfvensom behörigen styrka, att icke
någon del åt den mark är intecknad för annan än bolagets gäld.
Utskottet hemställer alltså, med anledning af motionen,
att Riksdagen må för sin del antaga följande
Lag
angående utsträckt tillämpning af de i Förordningen den
15 Oktober 1880 meddelade särskilda föreskrifter angående
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.
5
lagfart, inteckning och utmätning af jernväg, så ock i
fråga om förvaltning af jernväg under konkurs.
Härigenom förordnas som följer:
Har bolag, som bildats i ändamål att anlägga jernväg
och dertill af allmänna medel undfått understöd, åtkommit
den för jernvägen erforderliga mark, utan att hafva hos
Konungen sökt rätt att förvärfva densamma enligt gällande
författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof; och var jernvägen för allmän trafik öppnad, när
Förordningen den 15 Oktober 1880, innefattande särskilda
föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning af
jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under
konkurs, trädde i kraft, eger, uppå ansökning, Konungen
förordna, att föreskrifterna i 1 till och med 22 §§ af nämnda
förordning skola å sådan jernväg tillämpas; dock under
vilkor, att, när lagfart å jernvägen första gången sökes,
sökande bolaget gitter förete fullständiga fångeshandlingar
å all den till jernvägen hörande mark äfvensom behörigen
styrka, att icke någon del af den mark är intecknad för annan
än bolagets gäld.
Stockholm den 21 April 1884.
På Lag-Utskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.
af Herr Forssell.
Reservation:
Herr Berglöf har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets behandling inom Utskottet.
Bill. Ull Biksd. Prof. 1884. 7 Sami. 36 Raft.
2
6
Rättelse
i Lag-Utskottets Utlåtande N:o 55:
Sid. 9, rad. 6 nedifr. står: sälja planen.
läs: följa planen.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1884.