Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.
1
N:o 38.
Ank, till Riksd. Kansli dan *2 April 1884, kl, 11 f. m.
Kong1, Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående ändring i
72 § Riksdagsordningen; gifven Stockholms Slott den 18
April 1884.
Med bifogande af i Statsrådet öfver finans- och justitiedeparte-
mentsärenden hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom föreslå
Riksdagen att antaga följande ändrade lydelse af 72 § Riksdagsord¬
ningen:
»Å hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af
tolf för hvart år, hvilka till halfva antalet af hvardera Kammaren utses,
att enligt Regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets,
Riksbankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.
Hvarje revision skall omfatta ett års afslutade räkenskaper. Revisions-
förrättningen tager sin början å dag, som i instruktionen bestämmes,
och skall inom två månaders tid vara fullbordad.
Revisorerne välja sjelfve inom sig ordförande, hvilken eger af¬
görande röst, derest, vid omröstning, rösterna i något fall äro lika..
De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sin
berättelse till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver
Bih. till Riksd. Prof, 1884. 1 Samt. 1 Afd. 27 Häft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
inkommit, af nästföljande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande
Utskotts granskning och vidare behandling.»
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
»tädse välbevågen.
OSCAR.
Nils von Steyern.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.
3
Utdrag
af protokollet
Konungen i
1884.
öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Statsrådet å Stockholms Slott den 18 April
Närvarande:
Hane Excellens Herr Statsministern Thyselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Ryding,
von Krusenstjerna.
Departementschefen Statsrådet Themptander föredrog:
l:o. Riksdagens underdåniga skrifvelse den 10 Maj 1871 med
framställning om åtgärders vidtagande för vinnande af tidigare utslut¬
ning och revision af statsverkets räkenskaper, jemte Statskontorets och
Kammarrättens den 24 Maj 1879 häröfver afgifna utlåtande^
2:o. Särskilde komiterades den 13 Oktober 1875 afgifna betän¬
kande och förslag till allmän tjenste- och lönereglering för landsstaten
samt till ordnande af uppbörds- och redovisningsväsendet för länen, i
hvad detta betänkande afsåge skatternas upptagande i riksstaten och
räkenskaperna ett år senare än nu egde rum, jemte Statskontorets öf-
4 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 38.
ver förslaget i sistnämnde del den 25 November 1875 afgifna yt¬
trande; och
3:o. Särskilde komiterades på uppdrag af Statsrådet och Chefen
för Finansdepartementet den 21 Juni 1881 afgifna utlåtande med för¬
slag till formulär och föreskrifter för länsräkenskapernas tidigare af¬
silande tillika med Statskontorets och Kammarrättens, efter öfverståt-
hållareembetets och samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes hörande,
den 8 November 1883 afgifna utlåtande;
varande ej mindre sistbemälde komiterades utlåtande och förslag
än äfven kollegiernas deröfver afgifna yttrande till trycket befordrade.
Sedan Departementschefen redogjort för de särskilda framställ-
ningarne och förslagen jemte vederbörandes deröfver afgifna yttranden,
anförde han vidare:
»Tre olika förslag till lösning af frågan om ett tidigare afslutande
af statsverkets räkenskaper hafva under den förberedande handläggnin¬
gen af detta ärende blifvit framstälda, nemligen:
l:o) det af Riksdagen i dess underdåniga skrifvelse den 10 Maj
1871 upptagna förslaget, att räkenskaperna skulle afslutas med kalen¬
derår utan redovisning för resultatet af de efter utgången af kalender¬
året inträffande uppbördsstämmorna, för tillämpning af hvilket förslag
dåvarande chefen för Finansdepartementet den 26 Januari 1880 upp¬
dragit åt särskilde komiterade att uppgöra räkenskapsformulär, som ock
finnas utarbetade under l:a alternativet i komiterades den 21 Juni 1881
afgifna betänkande;
2:o) det af Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten
uti gemensamt underdånigt utlåtande den 12 December 1878 väckta
och af sistnämnda båda embetsverk i underdånigt utlåtande den 24
Maj 1879 närmare utvecklade förslaget om de allmänna räkenskapernas
afslutande å en med det nuvarande uppbördsårets utgång mera än
kalenderåret sammanfallande tidpunkt, hvilket förslag sedermera när¬
mare formulerats så, att statsreglerings- och räkenskapsåret för allmänna
redogörelser skulle bestämmas till tiden från början af Juli månad det
ena till slutet af Juni månad det andra kalenderåret, under hvilken
förutsättning förslag till nya räkenskapsformulär äro uppgjorda under
det 2:a alternativet i nyssbemälde komiterades betänkande; och
3:o) det af Statskontoret och Kammarrätten i deras senaste under¬
dåniga utlåtande af den 8 November 1883 förordade förslaget att ej
göra någon rubbning i nu gällande terminer för afslutningen af statens
räkenskaper, utan låta länsräkenskaperna fortfarande innefatta redovis¬
ning för den för räkenskapsåret beräknade, men efter dess slut inflytande
5
Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
uppbörden ända till uppbördsårets slut med April månads utgång, men
så långt ske kunde påskynda arbetet med länsräkenskapernas affattande,
så att de tidigare än nu kunde insändas till Kammarrätten och vara
tillgängliga i Statskontoret för rikshufvudbokens upprättande.
Hvad angår det andra af de här uppräknade förslagen eller det
som afser en förändring af statsreglerings- och räkenskapsåret, så att
detsamma skulle löpa från den 1 Juli till och med den 30 Juni, till¬
låter jag mig att till stöd för ett afstyrkande af detsamma helt och
hållet instämma uti och åberopa de skäl, hvilka Statskontoret och
Kammarrätten i sitt senaste utlåtande den 8 November 1883 (pag. 14—
17 i det tryckta utlåtandet) anfört emot nämnda förslag, och hvilka
skäl föranledt embetsverken sjelfva att frånträda sin i föregående ut¬
låtanden framstälda åsigt om lämpligheten af en dylik förändring i
räkenskapsåret.
Mot det tredje, af Statskontoret och Kammarrätten i deras senaste
utlåtande tillstyrkta, förslaget att bibehålla det nuvarande systemet för
räkenskapernas afslutning och således låta länsräkenskaperna för året
jemväl innefatta redogörelse för uppbörden af de till året hörande in¬
komster, som inflyta under de fyra första månaderna af påföljande år,
måste jag uttala den efter mitt förmenande särdeles vigtiga betänklig¬
heten, att detta förslag icke står tillsammans med ett så skyndsamt
afsilande af statsverkets räkenskaper, som med rätta kan påfordras,
och ej i någon afsevärd grad möjliggör en tidigare granskning af dessa
räkenskaper från statsrevisionens sida än för närvarande eger rum.
Om räkenskaperna för ett år skola redogöra jemväl för förhållanden,
som inträffa först under det påföljande årets fyra första månader, är
det en gifven sak, att dylika räkenskapers afsilande måste fördröjas
med dessa fyra månader, och äfven om man sedermera påskyndar
arbetena med räkenskapernas affattande och vidare bearbetande på sätt
embetsverken tillstyrkt, kan dock, såsom embetsverken uppgifvit, riks-
hufvudboken för det ena året blifva färdig först under December månad
det andra året och således för sent för att Riksdagens revisorer må
vid sitt sammanträde kunna företaga granskning af det nästföregående
årets räkenskaper. Väl skulle revisionen i sådant fall kunna ega rum
tidigare under det andra året än för närvarande och kunna förläggas
redan till årets början under pågående riksdag, men äfven om så skedde,
kunde revisorernas anmärkningar, öfver hvilka vederbörandes förklaringar
alltid måste inhemtas, ej blifva föremål för Riksdagens pröfning samma
år, utan först vid påföljande års riksdag eller efter precis lika lång tids
förlopp, som nu eger rum.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
Att ett afsilande af allmänna räkenskaper så tidigt som möjligt
medför väsentliga fördelar, lär vara obestridligt, och de föreskrifter,
som den 12 December 1879 och sedermera blifvit af Eders Kongl. Maj:t
meddelade till efterrättelse för de centrala embetsverken om deras
skyldighet att inom fyra månader efter räkenskapsårets utgång hafva
till Kammarrätten aflemnat, afslutade räkenskaper, hafva visat sig så
gagneliga, att det måste vara angeläget att låta samma grundsatser
vinna tillämpning äfven på länsräkenskaperna och sedermera på riks-
hufvudboken, som utgör sammanfattningen af alla statens räkenskaper.
Det ligger i statsförvaltningens eget intresse och hör till en väl ordnad
statshushållning att genom eu snabb räkenskapsafslutning så tidigt som
möjligt erhålla en inblick i och fullständig öfversigt af den mängd
vigtiga förhållanden, hvilka i räkenskaperna framträda. Härtill kommer
hvad man icke heller synes mig till sin rätta betydelse uppskatta, då
man fördröjer räkenskapernas afsilande, eller att i samma mån af-
ståndet är större mellan räkenskapsåret och den tidpunkt, då stats¬
revisionen kan företaga granskning af räkenskaperna för detsamma,
det vigtiga syftemål, som innefattas i representationens kontroll öfver
statshushållningen, endast på ett mindre fullständigt sätt kan ernås.
Det af Riksdagen framhållna krafvel på åtgärders vidtagande för att
åstadkomma eu tidigare statsrevision synes mig derföre väl befogadt,
och detta mål kan vinnas genom tillämpning af den första utaf de nyss
uppräknade förslagen, hvilket Riksdagen derföre ock förordat i sin
underdåniga skrifvelse af den 10 Maj 1871. Enligt detta förslag, som
låter räkenskapsafslutningen ske omedelbart efter kalenderårets slut
och ej upptager i räkenskapen annat än som under kalenderåret verk¬
ligen passerat samt följaktligen balanserar den vid årets slut utestående
uppbörden till redovisning i räkenskapen för det följande året, då den
faktiskt inflyter, kunna länsräkenskaperna vara afslutade inom tre
månader efter kalenderårets utgång och rikshufvudboken sedermera
hinna upprättas så tidigt, att samtliga statsräkenskaperna för kalender¬
året kunna föreläggas statsrevisionen den 1 Oktober påföljande år,
hvilken tidpunkt Riksdagen ansett lämplig för statsrevisionens samman¬
trädande.
Skilnaden mellan sistnämnda förslag och det nu tillämpade för¬
farandet, för hvars bibehållande embetsverken uttalat sig, ligger, såsom
jag redan antydt, deri, att, då en del af statsverkets inkomster, som
redovisas i länsräkenskaperna, inflyter vid uppbördsstämmor först under
påföljande år, man nu fördröjer räkenskapens afslutande för året, till
dess dessa uppbördsstämmor egt rum, och man således kan deri intaga
7
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 38.
en redovisning för resultatet af uppbördsstämmorna, under det att en¬
ligt det af Riksdagen förordade förslaget man skulle låta den under
räkenskapsåret debiterade uppbörd, som ej vid årets slut influtit, ba¬
lanseras för att redovisas i nästföljande års räkenskap. Det är ett
dylikt tillvägagående, ämbetsverken funnit betänkligt, emedan man der¬
igenom skulle rubba den nuvarande kontrollen öfver uppbördens hand¬
hafvande, som är nära förbunden med sjelfva formen för årsräken-
skapens upprättande. Till fullo erkänner jag den stora vigten af en
noggrann kontroll öfver det sätt, hvarpå uppbördsförvaltningarne hand¬
hafva sina åligganden, och jag medgifver äfven, att en viss lättnad vid
utöfvandet af denna kontroll beredes derigenom, att räkenskapsafslut-
ningen sker omedelbart efter den tid, då uppbörden försiggått, men
dels synas mig å andra sidan de föreskrifter och räkenskapsformulär,
hvartill särskilde komiterade i sitt betänkande den 21 Juni 1881 upp¬
gjort förslag under förutsättning af länsräkenskapernas afslutande i den
af Riksdagen antydda ordning, innefatta fullt tillfredsställande garantier
för en verksam kontroll öfver uppbördens handhafvande, änskönt denna
uppbörd redovisas först i det påföljande årets räkenskap, dels kan jag
ej finna annat, än att uppbördskontroll, ehuru i och för sig af stor
vigt, är en sak, som är så pass fristående från frågan om ett tidsenligt
påskyndande utaf afslutningen af statsverkets räkenskaper, att det
ej kan vara med en god bokföringsmetod öfverensstämmande att
fördröja bokslutet endast för att kontrollera, om statens vid räken¬
skapsårets utgång utestående, ännu icke förfallna fordringar under det
påföljande året behörigen inflyta. Att i en enskild affär låta bokslutet
anstå till dess utestående fordringar hunnit inflyta skulle med rätta an¬
ses såsom ett alldeles orimligt förfarande, och ur den fullt berättigade
synpunkten af angelägenheten jemväl för staten af en tidsenlig bokfö¬
ring är det nu tillämpade systemet för länsräkenskapens affattande en
lika stor orimlighet. Det må vara en oegentlighet att en del af de i
riksstaten för året upptagna inkomsterna ej uppbäras förrän efter årets
utgång, men icke bör man deraf hemta anledning till att framkalla de
ytterligare oegentligheter, som blifva eu följd af ett fördröjdt afslutande
af statsräkenskaperna i deras helhet. Äfven nu måste i allt fall eu del
statsinkomster balanseras, nemligen hvad som ej inflyter vid uppbördsstäm¬
morna, utan hvars indrifvande beror på ytterligare åtgärd af uppbörds-
förvaltningen. De sålunda balanserade restantierna utgöra visserligen
vida mindre belopp, än de betydliga uppbördssummor, som komma att
balanseras, i händelse bokslutet sker omedelbart efter kalenderårets ut¬
gång, men ur bokföringssynpunkt kan beloppets storlek i detta fall ej
8
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.
verka hindrande för dess balanserande till ett påföljande år och detta
så mycket mindre som balansen, ehuru omfattande en stor summa, ej
skulle försvåra en tillförlitlig öfversigt af räkenskapsårets finansiella
resultat, enär de balanserade inkomsterna äro af den beskaffenhet, att
de med säkerhet kunna påräknas komma att till långt största delen in¬
flyta och beloppet af hvad som i följd af afkortning eller afskrifning ej
kommer statskassan till godo ej vexlar så betydligt från ena till andra
året, att det verkar störande på den allmänna öfversigten öfver finans¬
årets resultat.
På grund af hvad jag nu anfört ansluter jag mig till det af Riks¬
dagen i dess ofta åberopade skrifvelse af den 10 Maj 1871 framstälda
förslag rörande länsräkenskapernas afslutande omedelbart efter kalen¬
derårets utgång och hänför mig i fråga om de föreskrifter, som för
verkställighet deraf erfordras, i hufvudsak till hvad särskilde komiterade
i betänkandet den 21 Juni 1881 föreslagit i det l:a alternativet, upp-
gjordt under förutsättning af en dylik räkenskapsafslutning. Då emel¬
lertid Statskontoret och Kammarrätten i sitt senaste utlåtande, med den
uppfattning af hufvudfrågan, som hos dem gjort sig gällande, icke egt
anledning att ingå i en närmare granskning af detaljerna beträffande
de föreskrifter och räkenskapsformulär, som finnas upptagna under
nämnda alternativ i komiténs betänkande, torde förnvadt yttrande i dessa
hänseenden böra från embetsverken infordras.
Jag hemställer följaktligen i underdånighet, att. Eders Kongl.
Maj:t för närvarande måtte besluta:
att länsräkenskaperna skola afslutas med kalenderår och i öfver¬
ensstämmelse med hvad Riksdagen i dess underdåniga skrifvelse den
10 Maj 1871 ifrågasatt, så att de skatter och utgifter, som beräknas
såsom statsinkomst för året, men ej till betalning förfalla förrän efter
årets utgång, skola balanseras till redovisning i nästföljande års räken-
>kap;
att fögderiernas och städernas specialräkningar skola afgifvas till
länsstyrelsen så tidigt, att länets landsbok kan vara upprättad och till
Kammarrätten insänd inom utgången af Mars månad påföljande år;
att arbetet med rikshufvudbokens upprättande skall så ordnas, att
densamma jemte öfriga statsverkets räkenskaper, fullständigt afslutade,
kan vara tillgänglig för granskning af statsrevisorerna den 1 Oktober
året efter det kalenderår, räkenskaperna omfatta;
samt att denna förändrade anordning skall tillämpas vid uppgöran¬
det af 1885 års räkenskaper.»
9
Kom/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
Till denna af Statsrådets öfriga ledamöter bi¬
trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lemna nådigt bifall.
Föredragande Departementschefen anförde vidare:
»Mot hvad Statskontoret och Kammarrätten i sitt senaste utlåtande
den 8 November 1883 yttrat och hemstält beträffande såväl åtskilliga
detaljer af räkenskapsföringen som andra af särskilda komiterade väckta
förslag, som stå i sammanhang med uppbörds- och redovisningsväsen-
det, har jag icke något att erinra, men då de af embetsverken gjorda
hemställanden och förslag kunna i vissa afseenden tarfva modifikationer,
sedan Eders Maj:t nu meddelat andra bestämmelser om länsräkenska-
pernas afslutande än embetsverken förutsatt, torde någon slutlig, pröf¬
ning af embetsverkens berörda förslag nu icke böra af Eders Maj:t fö¬
retagas, utan hemställer jag, att Statskontoret och Kammarrätten måtte
i nåder anbefallas att inkomma med förslag till de närmare föreskrif¬
ter, som böra af Eders Maj:t meddelas i och för tillämpningen af Eders
Maj:ts beslut om länsräkenskapernas och rikshufvudbokens afslutande
och att afgifva yttrande angående de räkenskapsformulär, som af ko¬
miterade i l:a alternativet uppgjorts.»
Denna Departementschefens hemställan täcktes
Hans Maj:t Konungen, på det öfriga Statsrådets till¬
styrkande, i nåder bifalla.
Härefter yttrade föredragande Departementschefen:
»Det af Eders Maj:t nyss fattade beslutet angående tiden för riks¬
hufvudbokens upprättande bereder möjlighet att, såsom redan är an¬
tyda tillmötesgå den af Riksdagen uttalade önskan om en tidigare re¬
vision af statsverkets räkenskaper från de af Riksdagen utsedde revi¬
sorers sida. Enligt nyssnämnda nådiga beslut skulle nemligen statens
samtliga räkenskaper för kalenderåret, fullständigt afslutade, vara till¬
gängliga för granskning af statsrevisorerne den 1 Oktober påföljande
år, till hvilken tid på året Riksdagen förmält sig anse lämpligt att re-
Bih. till Biksd. Prof. 1884. 1 Samt. 1 Afd. 27 Häft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.
visionen framflyttades. Då Eders Maj:t tillika bestämt,'att den förän¬
drade anordningen med räkenskaperna skulle tillämpas vid uppgörandet
af 1885 års räkenskaper, kunna följaktligen statsverkets räkenskaper för
nämnda år föreläggas statsrevisorerne den 1 Oktober 1886. För att en
dylik förändring i tiden för revisorernes sammanträde må kunna ske,
tarfvas emellertid ändring i § 72 Riksdagsordningen, hvilken, såsom
känd! är, bestämmer, att revisionsförrättningen skall taga sin början
den 15 Augusti eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter; och har
jag ansett mig böra fästa uppmärksamheten derå, att nådig framställ¬
ning till Riksdagen om den erforderliga grundlagsändringen torde böra
ske redan innevarande år för att den åsyftade tidigare statsrevisionen
må komma till stånd under år 1886. Jag vågar derföre föreslå, att
Eders Maj:t måtte uppdraga åt Chefen för Justitiedepartementet att
vidtaga den på honom ankommande åtgärd för att sätta Eders Maj:t i
tillfälle att till denna Riksdag aflåta framställning om ändring i nyss
åberopade grundlagsparagraf hvarjemte jag tillåter mig hemställa, huru¬
vida vid en dylik ändring skäl förefinnes att i grundlagen låta inflyta
datum för revisionsförrättningens början, utan om icke lämpligare vore
att denna tidsbestämmelse förekomme i instruktionen för revisorerne
och att grundlagen endast angåfve, att en dylik bestämmelse skulle
finnas meddelad uti instruktionen. Till denna erinran föranlåtes
jag särskildt deraf, att i följd af öfvergången från det nuvarande
systemet för räkenskapsafslutningen till den förändrade anordningen
det måste inträffa, att aret efter det då förändringen första gången
tillämpats två års räkenskaper blifva under samma år tillgäng¬
liga för granskning af statsrevisorerne. Så kommer förhållandet att
blifva år 1886, då revisorerne hafva att sysselsätta sig med räkenska¬
perna både för år 1884, afslutade på det nuvarande sättet, och för år
1885, afslutade efter den förändrade ordningen. För att revisionsarbetet
under dylika omständigheter må kunna behörigen verkställas, har jag
förestält mig, att revisionen af det första årets räkenskaper skulle kunna
taga sin början den 1 Augusti och fortgå under Augusti och Septem¬
ber månader samt räkenskaperna för det senare året granskas under
Oktober och November månader, hvarefter för framtiden revisionsför-
rättningarne komme att försiggå under de båda sistnämnda månaderna.
Den ändring af instruktionen, som föranledes af en så beskaffad
grundlagsändring, som jag ifrågasatt, likasom en och annan ändring i
ifrigt af instruktionen, som kan vara af nöden, såsom för att förkorta
tiden för förklaringars afgifvande öfver revisorernas anmärkningar m. in.
kan deremot icke nu blifva föremål för Riksdagens behandling, innan
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. 1]
sig visat, huruvida en grundlagsändring af den beskaffenhet jag antydt
varder af Konung och Riksdag vidtagen».
Häri instämde Statsrådets öfriga ledamöter.
Hans Maj:t Konungen befalde, att utdrag af proto¬
kollet öfver detta ärende skulle till Justitiedeparte¬
mentet öfverlemnas.
Ex protocollo
Hans Wachtmeister
12
Kongl. Maj:s Nåd. Proposition No 38.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott Fre¬
dagen den 18 April 1884,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Thtselius,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
von Krusenstjerna.
Departementschefen Statsrådet von Steyern hemstälde, under åbe¬
ropande af det anförande chefen för Finansdepartementet denna dag till
protokollet öfver finansärenden afgifvit angående vidtagande af åtgär¬
der för vinnande af tidigare afslutning och revision af statsverkets rä¬
kenskaper, att Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen att antaga föl¬
jande ändrade lydelse af 72 § Riksdagsordningen:
»Å hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af tolf
för hvart år, hvilka till halfva antalet af hvardera Kammaren utses, att
enligt Regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets,
Riksbankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58. 13
Hvarje revision skall omfatta ett års afskräde räkenskaper. Revisions-
förrättningen tager sin början å dag, som i instruktionen bestämmes, ock
skall inom två månaders tid vara fullbordad.
Revisorerna välja sjelfve inom sig ordförande, hvilken eger afgö¬
rande röst, derest, vid omröstning, rösterna i något fall äro lika.
De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sin be¬
rättelse till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver in¬
kommit, af nästföljande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande
Utskotts granskning och vidare behandling)).
Hvad Departementschefen sålunda hemstält beha¬
gade, på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter,
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle i
följd deraf till Riksdagen aflåtas nådig proposition af
den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.
t
Pik- till- Bilcsd. Prot. 1884. 1 Sami. 1 Afä. 27 Höft.
3