6
Motioner i Första Kammaren, N:o 52.
mo 52.
Af Herr WallcilJlcrg: Om aflåtande af skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om vissa tillägg i förordningen om
mått och vigt den 22 November 1878.
Vid 1853 års riksdag väckte jag första gången motion om in¬
förande af det metriska systemet för mått och vigt här i riket. Vid 1875
års riksdag föreslog jag, att Riksdagen skulle aflåta en underdånig skrif¬
velse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes taga den vigtiga frågan i
öfvervägande och tillse hvilka åtgärder kunde finnas lämpliga för att, så
fort som möjligt, få infördt med metriska systemet för brödrarikena och
konungariket Danmark. En sådan skrifvelse afläts af Riksdagen den 22
Maj 1875. Till 1876 års riksdag gjordes nådig proposition angående
införande af det metriska systemet. Under den 27 April 1876 afgaf
Lag-Utskottet sitt tillstyrkande betänkande hvilket, efter skälig samman-
jemkning Kamrarna emellan, gillades af Riksdagen, som derom aflat un¬
derdånig skrifvelse den lf Maj 1876. Under den 16 November 1877
uppdrogs åt eu komité, deruti jag hade äran deltaga, att afgifva förslag
till stadga om mått och vigt. Detta förslag afgafs den 3 Juni 1878, och
den 22 November 1878 utfärdades Kongl. Maj:ts nådiga förordning om
mått och vigt.
En så maktpåliggande reform fordrar någon tid innan densamma
kan helt och hållet genomföras eller blifva obligatorisk icke blott inom
statens verk och inrättningar utan jemväl inom den enskildes hushållning.
Förordningen trädde derföre i kraft med början af år 1879, men refor¬
men kan icke anses genomförd förr än med år 1888, då justering af äldre
mått och vigter icke vidare får ega rum. Det torde derföre vara tid att
taga i öfvervägande, i fall det anses önskvärdt att få några ändringar eller
tillägg i ofvannämnda Kongl. förordning. Ingen fråga kan uppstå om
ändringar i detta förträffliga systems grundvalar, utan hvad som torde
kunna anses önskvärdt är, att sådana tillägg må göras i förordningen,
Motioner i Första Kammaren, N:o 52. 7
som Kongl. Maj:t utan gensägelse ensam kan vidtaga. Men då jag ånger
att Riksdagen, med vidsträckt kännedom om det praktiska lifvet, är bäst
i tillfälle att uttala sin åsigt om beskaffenheten af dylika tillägg, ber jag
härjemte få fästa uppmärksamheten på hvad som enligt min åsigt är
af nöden.
Vigtenheten är egentligen 1 gran, men i den hos oss gällande för¬
ordningen är af praktiska skäl kilogrammet antaget till enhet för vigten.
Någon multipel af denna vigtenhet känner icke författningen. Lätt inses
att särskilda benämningar för större tyngder än en kilogram äro högt af
behofvet påkallade. 1876 års Lag-Utskott föreslog, att ett tusen kilogram
skulle benämnas ton, men deremot reste sig den invändning att förbland¬
ning kunde ske med den engelska ton = 1016,048 kilogram. Denna
förblandning kan undvikas, om det varder stadgadt, att ett tusen kilogram
benämnas metrisk ton.
Men äfven med detta tillägg är afståndet mellan 1 och 1,000 all¬
deles för stort och jag tror att man konventionelt börjat benämna 100
kilogram med ett särskildt namn. Det torde lämpligast officielt böra
blifva metrisk centner.
Uti Kongl. förordningen § 19 heter det: »I afseende på mätning af
träkol och ved gäller hvad derom redan är eller framdeles stadgadt vardera.
Man står här framför ett löfte, som desto hellre snarligen torde böra
uppfyllas, som halfva öfvergångstiden redan förlupit.
Ved är en vara som köpes och säljes i stora qvantiteter, och det är
således af nöden att få bestämdt, hvithet vedmått framdeles bör komma
att begagnas, och hvarvid icke vedens längd helt och hållet torde böra
förbises. Tidigare har blifvit föreslaget, att »vedmått må justeras då de
hafva qvadratisk form med två meters längd och två meters höjd.» Att
genom författning bestämma vedens längd torde möta svårigheter, men
om vid upphandlingar för allmän räkning införes att vedens längd bör
vara en meter för att vara leveransgiltig, så kommer nog den förändrin¬
gen snart i allmänt bruk. Hufvudsak är att erhålla benämning på ett
nytt vedmått och, då jag icke vågar ifrågasätta stére eller något dylikt,
tror jag att vedmått med ofvannämnda dimensioner kunde benämnas: Ny¬
famn samt derjemte ett mindre mått med 1 meters höjd och 1 meters
längd införas. Gamla famnen 6 X 8 = 48 qvadratfot. Ny famn = 4
qvadratmeter — 45,4 qvadratfot.
Omfånget af kolhandeln är, särdeles inom bruksdistrikten, ännu mera
betydande än vedhandeln, och man kan icke annat än önska det någon
8
Motioner i Första Kammaren, Ko 52.
ny bestämmelse må antagas i stället för kollästen om 12 tunnor å 63
kannor. Behofvet kräfver att man får justerade 'kolmått, och denna re¬
form är särdeles enkel, om det bestämmes att 20 hektoliter vid mätning
af kol och dylika varor, skall benämnas kolläst. I jemförelse med den
nu befintliga kollästen förhåller det sig så:
20 hektoliter = 1,011 kolläst (innehållande 12 tunnor å 63 kannor)
1 kolläst — 19,78 hektoliter
== 0,989 af 20 hektoliter.
Den som känner kolhandeln har sig nog bekant, att toleransen vid
denna varas uppmätning ofta är större än skilnaden emellan den nu bruk¬
liga kollästen och en kolläst om 20 hektoliter.
En inom Andra Kammaren väckt motion, som redan blifvit af Andra
Kammaren gillad, innehåller en önskan att det må tillåtas justera ett
rymdmått om en och en half hektoliter, som motsvarar 57,3 kannor. Uti
meterkomiténs betänkande tillstyrktes detsamma och då i afsigt att under¬
lätta öfvergången. Då emellertid sådan bestämmelse icke upptogs i Kongl.
förordningen 1878, så torde kunna invändas att det nu är för sent såsom
öfvergångsåtgärd, men då goda skäl blifvit anförda för önskvärdheten af
ett sådant målkärl för spanmål och dermed jemförliga varor, så torde
äfven den önskan kunna villfaras, under uttryckligt tillägg att ingen
annan författningsenlig benämning tillägges detta målkärl än halfannan
hektoliter.
På grund af hvad jag nu anfört tillåter jag mig föreslå det Riks¬
dagen behagade i underdånig skrifvelse anhålla om följande tillägg i
förordningen den 22 November 1878 om mått och vigt, nemligen:
100 kilogram benämnas metrisk centner;
1000 kilogram benämnas metrisk ton;
att det må tillåtas justera:
ett rymdmått om 150 liter;
ett vedmått om 2 meters längd och 2 meters höjd;
ett » » 1 » )) )> 1 » »
ett kolmått om 20 hektoliter, hvilket benämnes kolläst.
Om remiss till Tillfälligt Utskott anhålles vördsamt.
Stockholm den 5 April 1884.
A. O. Wall enberg.
STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERTET 1884.