4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.
Det kan väl dock ej vara nödvändigt att dessa öfningsmöten för sol¬
dater och båtsmän företagas hvarje år på ett yrke som de förut lärt, och
således lär det ej skada dem för deras krigsduglighet, om dessa öfningsmöten
för nästkommande år 1885 indragas.
Jag får således vördsamt föreslå, att af anslaget som
är afsedt att användas för indelta armeens och Vermlands
fältjägarecorps vapenöfningar, 1,000,000 kronor, ej måtte af
Riksdagen beviljas för år 1885. Men att deremot detta
belopp måtte lemnas till byggnadsfonden under Riksgälds-
kontorets garanti.
Stockholm den 27 Januari 1884.
J. Jonasson,
fr. Gullaboå*.
N:o 91.
Af Herr JÖ118 Rundbäck: Angående reglering af indelnings¬
verket samt anslag för ändamålet.
Enskildt hör man .emellanåt, den åsigten uttalas, att, sedan de så
kallade. stora frågorna fallit, man icke har annat att göra än att med ar-
marne i kors afbida en gynsammare tidpunkt för deras återupptagande. Då
en sådan tidpunkt emellertid kan ligga mycket långt aflägse, ja kanhända
icke alls komma att inträffa, så skulle ett tillvägagående i enlighet med
förenämnda åsigt, icke kunna rimligen försvaras, emedan arbetet för sådana
störa fiågois lösning, hvarpå samhällsutvecklingen väsentligen beror, icke får
5
Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.
afstanna utan måste oafbrutet fortsättas, tills det mål vunnits, som för foster¬
landets lycka och välbefinnande är mest eftersträfvansvärdt. Visar det sig
sålunda, att försöken att hinna detta mål på en väg icke lyckas, så bör man,
utan att försumma tiden, slå in på en annan väg, som öppnar bättre utsigter
att ernå det man åsyftar. Och hvad specielt de så kallade stora frågorna
angår, med hvilkas samtidiga och fullständiga lösning man nu i långliga tider
utan framgång sysselsatt sig, anser jag det eftersträfvade målet numera lät¬
tast och säkrast vinnas derigenom, att man dels upplöser förbindelsen dem
emellan och behandlar hvardera frågan för sig, och dels med afseende på
deras lösning fortskrider steg för steg medelst vidtagande af partiella refor¬
mer, hvilken metod vid all lugn samhällsutveckling synes mig vara den na¬
turligaste och till målet fortast och säkrast ledande. I detta afseende fram¬
står för mig derföre såsom en obestridlig sanning hvad Andra Kammarens
ålderspresident i sitt helsningstal vid riksdagens början yttrade, nemligen att
“erfarenheten gifvit vid handen, hvad ock den enklaste reflexion säger, att
fördelning af stora och invecklade frågor underlättar deras lösning. “
Utgående från en sådan uppfattning anser jag det derföre nu vara i
både försvarsfrågans och skattefrågans intresse, att man uppgifver de frukt¬
lösa försöken att med upplifvande af den gamla nationela grunden för vårt
försvar införa alldeles nya försvarssystem, som icke kunna vinna folkets sym¬
patier och förtroende, utan att man i stället vidtager erforderliga åtgärder
för att göra grunden för det försvar vi ega både lämpligare för det militära
ändamålet och mera rättvist de olika samhälls-klasserna emellan, på samma
gång som mindre betungande för de rustnings- och roteringsskyldige.
Att vårt indelningsverk har många goda sidor, som förtjena bevaras,
det är ofta sagdt och erkändt. Men lika obestridligt torde ock få anses,
att det vid sidan af sina förtjenster är behäftadt med brister, Indika böra af-
lägsnas för att institutionen skall kunna motsvara tidens fordringar. Hvad
dessa brister i militäriskt afseende angår, så framgår såväl af General Abelins
reservation till särskilda Utskottets utlåtande i försvarsfrågan sistlidet år, som
af uttalanden från andra sakkunnige, att dessa brister hvarken äro flera, större
eller svårare, än att de med en smula god vilja lätt nog kunna afhjelpas,
emedan de mest och företrädesvis härröra af' det tunga, otidsenliga och be¬
svärliga aflöningssättet, som ställer det militära intressets kraf i strid med
rust- och rotehållare-intresset. — Såsom skattebörda eger ock indelnings¬
verket sina egentliga brister i arten af detsammas aflöningssätt, hvilket för
de rustnings- och roteringsskyldige medför obehaget af åtskilliga ovissa be¬
svär, genom hvilka de ofta komma i tvist såväl med manskapet och dess
befäl, som ock med staten. Genom att på ett tidsenligt sätt reformera detta
aflöningssätt, medelst att på rättvisare grunder till något bestämdt visst fixera
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.
rust- och rotehållares skyldigheter, synes mig, att de befogade klagomålen
kunna undanrödjas, de anmärkta bristerna afhjelpas.
För en reform i sådant syfte är det derföre jag nu ber att få taga
Riksdagens uppmärksamhet och medverkan i anspråk. Då jag så gör, torde
man emellertid af mig fordra ett fullständigt utarbetadt och detaljeradt för¬
slag rörande den reform jag åsyftar. Men så väl ämnets stora omfattning
och mångfalden af de olika förhållanden, hvilka vid en dylik reform påkalla
uppmärksamhet, som bristande tid och förmåga torde vara tillräckliga skäl
för att frikalla mig från skyldigheten att nu framlägga ett dylikt förslag,
hvilket enligt min förmening endast regeringen är i stånd att i detalj utar¬
beta och till kostnaden beräkna. Min önskan inskränker sig sålunda blott
dertill, att Riksdagen nu måtte uttala sig för önskvärdheten af en dylik re¬
form och hos Ivongl. Maj:t anhålla om ett förslag i ämnet till nästa riksdag
samt att, då tillgängliga medel nu förefinnas, Riksdagen till reformens under¬
lättande redan nu måtte anvisa en summa af 1,000,000 kronor och vidare
för en utredning af detta omfattande ärende ställa till Kongl. Maj:ts disposi¬
tion ett belopp af 20,000 kronor.
För att dock i min mån draga ett strå till stacken, vill jag här nedan
uttala mina åsigter, huruledes jag tänker mig sjelfva grunddragen af den åsyf¬
tade reformen, hvarvid jag, i de flesta fall, haft för ögonen de förslag till reg¬
lering af indelningsverket, som framstälts dels af Kongl. Maj:t 1871, dels af
särskilda FTtskottet 1877 och dels af reservanter och andra såväl 1877 och
1883 som vid andra tillfällen. Dessa mina åsigter äro i korthet följande:
l:o. Angående indelta manskapets rekrytering:
att rekryteringen under fredstid i regeln verkställes vid alla indelta
regementen och corpser såsom hittills af vederbörande rust- eller rotehållare,
mot det att staten, för hvarje gång ny karl insättes för ett nummer, betalar
halfva rekryteringskostnaden, samt att, ifall nämnda kostnad öfverstiger 100
kronor och rust- eller rotehållare!! vid sådant förhållande icke vill sjelf be¬
sörja rekryteringen, denna då öfvertages af vederbörande befäl, mot det att
roten eller rusthållet betalar 50 kronor i rekryteringsafgift.
2:o. Angående indelta karlens aflöning från roten eller rusthållet:
att rote- och rusthållares afgifter till soldats, ryttares eller båtsmans
aflöning fixeras till ett fast oföränderligt belopp, hvilket lämpligast*synes böra
Motioner i Andra Kammaren, N:o 91, -7
bestämmas till 2/:, af den kostnad, som skatteregleringskomittén i afgifvet
utlåtande den 13 September 1882 för afskrifning af rustnings- och roterings-
besvären beräknat för hvarje nummer vid regemente, corps eller båtsmans-
kompani;
att, der rote- eller rusthåll enligt knektekontrakt eller särskild författ¬
ning har sig ålagdt att förse knekten, ryttaren eller båtsmannen med bostad
eller torp, dessa förmåner skola ingå i karlens lön; dock med rättighet för
rote- och rusthåll, som styrker att det nu varande torpets värde öfverstiger
det fixerade lönebidragets belopp, att i stället lemna annat torp, hvars värde
icke öfverstiger nämnda belopp;
att, om torpets värde understiger det fixerade lönebidraget, skilnaden
må utgöras kontant eller med andra fördelar enligt öfverenskommelse med
karlen;
att, der rote- eller rusthåll icke har skyldighet att förse karlen med
bostad eller torp eller, ehuru med sådan skyldighet, hittills varit i saknad af
torp, det fixerade lönebidraget utgöres med penningar eller, efter öfverens¬
kommelse, med andra fördelar;
att torphusens nybyggnad och underhåll må åligga roten eller rust-
hållet, men mot en årlig ersättning från statsverket, motsvarande halfva vär¬
det af dessa kostnader enligt markegång för hvarje län;
att rust- och rotehållare, mot fullgörande af dessa skyldigheter, må
vara aldeles fria från alla vidare utgifter till soldatens, ryttarens eller båtsman¬
nens aflöning af hvad namn och beskaffenhet de vara må; utan bestridas alla
öfriga kostnader för karlens aflöning af staten, som äfven har att sörja för
dess pensionering, samt hvad båtsmanshållet särskild t angår, äfven för båts¬
mannens beklädnad, kappsäck och småpersedlar.
3:o. Angående vabansafgifterna:
att hel valcansafgift för karl vid indraget, anslaget eller på längre
vakans stäldt nummer fixeras enligt samma grund, som bestämmes för effek¬
tivt nummer vid vederbörande regemente, corps eller båtsmanskompani;
att åt dem, som nu betala s. k. half valcansafgift eller ännu mindre
vakansafgift samt åt dem, hvilka betala hästvakans-afgift, äfven må beredas den
lindring, som kan finnas af billighet och rättvisa påkallad; och att särskildt
ingen förhöjning i vakansafgifterna utöfver deras nuvarande belopp må för nå¬
gon ifrågasättas.
8
Motioner i Andra K ammarens N:o 91.
4:o. Angående särskild! rytteriet:
att rusthållet bibehålies vid de anslag, som åt detsamma beviljats för
rustningens utgörande;
att staten öfvertager manskapets vid rusthållet beklädnad och beväp¬
ning jemte annan utredning, såsom sadelmundering, remtygs- och trossper¬
sedlar, mot det att staten samtidigt erhåller fri dispositionsrätt till i bruk
varande af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar;
att, vid uppsättande af remont vid det berustade och roterade kaval¬
leriet, staten må lemna en remonteringshjelp till ett belopp, motsvarande
halfva det värde för en remont, som genom markegång inom länet bestämmes;
att skada, som ådrages häst under tjenstgöring och hvarigenom han
blifver såsom tjensteliäst obrukbar, godtgöres af staten.
Sådana äro i hufvudsaken de grunder och förslag, i enlighet med
hvilka jag för min del anser en reglering af indelningsverket böra verkställas,
för att blifva tidsenligt och tillfredsställande — och om en sådan reform kunde
bringas till stånd är jag förvissad, att allt befogadt missnöje med denna in¬
stitution skulle afväpnas.
På grund af det sagda får jag sålunda hemställa:
att Riksdagen måtte dels i underdånig skrifvelse an¬
hålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga förestående grunder
till rustnings- och roteringsbördans lättande under ompröf¬
ning och till nästa riksdag inkomma med de förslag till
reglering af indelningsverkets onera, som kunna finnas
lämpliga; dels att Riksdagen måtte besluta, att af till¬
gängliga medel afsätta en summa af 1,000,000 kronor,
i och för reformens underlättande i angifna syftningen;
och dels att för detta omfattande ärendes ytterligare ut¬
redning ställa till Kongl. Maj:ts förfogande en summa af
20,000 kronor.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 25 Januari 1884.
J. Rundbäck,
Riksdagsomhud för Askims, Hisings
och Säfvedals härad.