Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.
13
N:o SS.
Af Herr Olof ÅUCleFSSOll i Lyckorna: Om förändrad lydelse
af § 11 i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse pa
landet den 21 Mars 1862.
Upprepade gånger hafva motioner till Riksdagen aflemnats och
många röster höjt sig för en rättvisare fördelning af den kommunala
rösträtten på landet. Att denna för vårt land så vigtiga fråga ej kan
falla förr, än den på ett lämpligt och tidsenligt sätt blifvit löst, kan ej
dragas i tvifvelsmål. Nödvändigheten af en reform härutinnan fram¬
går tydligen af de många till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i riket
inkommande klagomål öfver kommunalstämmobeslut, som tillkommit
genom få personers röstöfvervigt gent emot ett flertals önskan, hvar¬
igenom eu god samhällsanda ofta blifvit störd, efterlemnande missmod,
ovilja och harm. Erfarenheten har påvisat många orimligheter till följd
af den röstberäkning, som nu följes och tillämpas; likasom genom Sta¬
tistiska Centralbyråns berättelser framgår, att för några år sedan uti
54 af rikets 2,354 landtkommuner en röstegande innehade öfver hälften
af hela fyrktalet; högsta fyrktalet på en person utgjorde uti 360 öfver
1U intill hälften och uti 1,026 öfver Vio intill 1/i, samt att beträffande
antalet personer, som hade visst fyrktal öfver Vio af hela kommunens,
innehade 54 öfver hälften, 378 öfver V* intill hälften och 1,697 öfver Vio
intill en fjerdedel.
Under de 21 år, som vår kommunallag blifvit tillämpad, hafva
nya förhållanden inträffat, som lagt röstöfvervigten i andras händer än
som vid förordningens tillkomst beräknades, enär en mängd fabriker
och industriella inrättningar tillkommit, en mängd hus och byggnader
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 85.
synnerligast vid jernvägsstationer uppstått, som, utan jordbruk, re¬
presentera betydliga belopp, hvilka menligt inverka på den öfriga kom¬
munens beslutanderätt.
Sedan förordningen af år 1862 tillkom, hafva äfven andra för¬
hållanden inträdt, som hvar i sin mån åskådliggöra, att nuvarande
kommunalröstberäkning är olämplig; såsom då det är fråga om kyrko-
byggnad, utöfvas rösträtt efter samtliga fyrkar, men vid arbetets ut¬
förande faller tyngden i större mån på fastigheten, samt att vid till¬
sättande af folkskollärare följes fyrktalslängden, hvaraf följer, att en
enda person kan tillsätta sådan, tvärt emot hela den öfriga församlin¬
gens vilja.
Mycket mer kunde uti denna sak anföras, men det sagda må
dock vara nog. Tidpunkten för en förändring i den kommunala röst¬
rätten anser jag nu vara inne, eftersom det till och med inträffat att
staten måst träda emellan för att rädda kommun, som kommit till eko¬
nomiskt obestånd till följd af några få personers röstöfvervigt öfver den
stora mängden.
På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, vågar jag föreslå, det
Riksdagen för sin del ville besluta,
att § 11 i Kong], förordningen den 21 Mars 1862
om kommunalstyrelse på landet måtte få den för¬
ändrade lydelse, att röstvärdet skall beräknas efter
det enhvar åsätta fyrktal, dock må ej någon utöfva
rösträtt för större antal röster än som svara mot en
tjugondedel af kommunens hela röstetal efter röst¬
längden och ej i något fall för mer än 1000 röster.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 26 Januari 1884.
i
Olof Andersson
från Kristianstads län.
Häri instämma:
■J. Marcuson.
A. P. Lind.