Stats-Utskottets Memorial N:o 50.
1
N:o SO.
Ank. till Riksd. Kamli d«n S5 April 1884, kl. i e. ni.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas
i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
(R. A.)
Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya regle¬
mentet för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets föremål; med stats-
regleringen gemenskap egande utgifter; på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv;
redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för Riksgälds¬
kontoret; Fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga
tjensters'bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjenste-
försummelser >m. m.; och pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
De föreslagna stadgandena äro af enahanda innehåll som motsvarande före¬
skrifter i 1883 års reglemente.
Med förbehåll såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer Utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.
Stockholm den 25 April 1884.
* På Stats-Utskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Bih till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 36 Häft.
1
2
Stats-Vtskottets Memorial N:o 50.
§ 1
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks¬
dagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till handa;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 14.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
Stats-Utskottets Memorial N:o 50.
3
4:o. På Riksgäldskontoret auvisade kreditiv.
§ 15.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en Jcreditivsumma af tre millio¬
ner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadeus kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 16.
Den Jcreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, dä Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riks¬
dagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.
§ 17.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst före¬
gående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derut¬
öfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer-,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende om¬
ständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalnings¬
terminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 18.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för upp¬
fyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna till¬
gång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.
4
Stats- Utskottets Memorial N:o 56.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 44.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken¬
skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvud-
boken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements-
fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli be¬
hörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Stats¬
kontoret till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 45.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 46.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med stats¬
verket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret åter¬
ställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 50.
5
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
§ 47.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhögheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 48.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riks¬
dagen bestämd ordning.
§ 49.
Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
§ 50.
Fullmäktige är o förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och för-
tegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 51.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 52.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riks¬
gäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgs¬
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 50.
fullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
§ hd-
Fullmäktige utse inom sig två deputerade, livilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna om¬
väljas, på sätt sista punkten af § 62 innehåller.
En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäk¬
tiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie samman¬
träde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det upp¬
drag, tjenstgöringsordningeu i sådant afseende innehåller.
I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäld skontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemen¬
samt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetrans¬
aktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 54.
Befallningar, soin af någon annan än Riksdagen meddelas angående an¬
vändandet af RiksgäldsJcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ord¬
Ståts-Utskottets Memorial N:o 50. 7
ning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riks¬
dagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 55.
Till ledning vid pröfningen och afgöraudet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 56.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem be¬
stämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 57.
Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
§ 58.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 59.
Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf ioreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
8
Stats- Utskottets Memorial N:o 50.
§ 60.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäk¬
tige äro närvarande.
§ 61.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 62.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der¬
till någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 63.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemäu
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående samman¬
komst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Reviso¬
rerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas.
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 50.
9
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorer-
nes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats¬
utskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.
§ 80.
De å Riksgäldskontorets afiöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman¬
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassabokhållare ;
en lånébokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.
§ 81.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ 82.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 87
Bih. till Biksd. Prot. 1884. 4 Samt. 1 Afd. 36 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 50.
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omstän¬
digheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blif-
vit förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbör¬
ligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vakt-
mästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter af¬
drag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ord¬
ning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och P-upillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 83.
Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande er¬
hållit tjenstledighet, hör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 84.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgälds¬
kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets ut¬
färdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 85.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock höra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs¬
Ståts-Utskottets Memorial N:o 50.
11
verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva full¬
gjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.
§ 86.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och pas¬
sande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial er¬
håller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflö-
ningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste-
försuninielser in. in.
§ 87.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lef-
vernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige till¬
rättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var-
ningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å före¬
kommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 88.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
12
Stats-TJtskottets Memorial N:o 50.
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjen¬
steman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibe-,
hålla och utöfva sin beställning.
§ 89.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 90.
Om någon af vaMbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenst¬
göring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig för¬
hållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges de¬
puterade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.
§ 91-
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga, förklaring öfver hvad emot honom förekommit in¬
fordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skrift¬
ligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfver¬
klaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Reviso-
rerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kom¬
mande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 92.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillå¬
telse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvar¬
andra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-
kontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 87 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
Stats-Utskottets Memorial N:o 50.
13
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjenste¬
man eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svå¬
rare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 93.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret be¬
stämmas efter desses, vid afskedstagandet innehafvande löner.
§ 94.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjen¬
steman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att lian befinner sig i ett sjukligt eller försva-
gadt tillstånd.
§ 95.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer-
dedelar utaf hans senast -innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom till¬
delas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men fer den, som
fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.
Bth. till Piksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 36 Höft.
k>
O
14
Stats-Utskotiéts Memorial N:o 50.
§ 96.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgäng¬
ligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelp¬
ligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet' är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan or¬
sak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1884.