Stats- Utskottets Utlåtande N:o 38.
1
N:o 38.
Ank. till Riksd. Kansli den 17 April 1883, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om ändring
i vilkoren för återbetalning af det till Kinda kanals
aktiebolag beviljade statslån ni. m.
(R. A.)
I en den 6 nästlidne Mars till Riksdagen aflåten, till Stats¬
utskottets behandling remitterad proposition (N:o 38) liar Kongl. Maj:t.
föreslagit Riksdagen medgifva antingen sådan ändring i vilkoren för
återbetalning af det åt Kinda kanalaktiebolag för utsträckning af Kinda
båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings
hamn vid 1862—1863 årens riksdag beviljade statslån, att från och
med år 1884 lånet blefve räntefritt och återbetalning af kapitalet finge
ske sålunda, att bolaget årligen till statsverket inbetalade det belopp,
hvarmed inkomsterna af Kinda sluss- och kanalled, enligt vederbörligen
granskade räkenskaper, öfverstege utgifterna för kanalens drift, under¬
håll och förvaltning, samt föreskrifven afsättning till reparationsfonden,
eller ock, derest förenämnda ändring i lånevilkoren icke af Riksdagen bi-
fölles och Kinda sluss- och kanalled, i följd af bestämmelsen i § 7 af det
mellan kanalbolaget och Styrelsen för allmänna väg- och vattenbygg¬
nader upprättade kontrakt angående kanalens anläggning, komme att
hemfalla till staten, att Kongl. Maj:t måtte ega att afhända staten samma
sluss- och kanalled på de förmånligaste vilkor som kunde erhållas.
För utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån
från sjön Rengen till Linköpings hamn anvisade Rikets Ständer vid
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 29 Iläft. 1
2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
1862_1863 årens riksdag ett emot två tredjedelar af den derför be¬
räknade kostnadssumman ungefärligen svarande statsbidrag af 875,000
kronor, deraf hälften såsom anslag utan återbetalmngsskyldighet och
hälften såsom lån, att utbetalas till det bolag, som genom kontrakt,
afslutadt före 1864 års utgång, förbunde sig att, i öfverensstämmelse
med plan, som af Kongl. Maj:t kunde varda faststäld, utföra och full¬
borda samt för all framtid underhålla hela den ifrågavarande båt- och
kanal-leden; och stadgades såsom vilkor för statsbidragets åtnjutande:
att bolaget, innan någon del af lånet kunde utbekommas, skulle, genom
sin direktion, aflemna en till Riksgäldskontor å bolagets vägnar utfär¬
dad skuldförbindelse med åtagande att å lånesumman, som finge rante-
fritt innehafvas intill slutet af det år, hvarunder arbetet blif vit fullbor¬
dad!, derefter inom hvarje års slut inbetala 5 procent å, det ursprung¬
liga lånebeloppet, af hvilka först beräknades 3 procent årlig ränta å det
efter hvarje inbetalning återstående kapital samt det öfriga utgjorde
afbetalning derå; att bolagsmännen skulle tillskjuta hvad utöfver det
beviljade statsbidraget erfordrades för kommunikationsledens fullbor¬
dande ; att den behållna årliga trafikinkomsten skulle, innan någon
utdelning finge aktieegarne tillgodokomma, användas till den inbe¬
talning å lånet, som för året borde ega rum, hvaremot, om inkom¬
sterna icke härtill blefve tillräckliga, aktieegarne fnkallades från all
skyldighet att utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon
utgift; att fullmäktige i Riksgäldskontor^ egde att, så länge lånet icke
blifvit till fullo betaldt, utse en revisor till deltagande i de årliga revi¬
sionerna af bolagets styrelse och förvaltning; samt att, derest båt- och
kanal-leden efter fullbordandet icke behörigen underhölles, eller betal¬
ningsskyldigheten för det erhållna lånet icke behörigen fullgjordes,
båt- och kanal-leden kornme att hemfalla till staten utan rättighet
för aktieegarne att till större eller mindre del erhålla ersättning åt
det allmänna för de tillskott till företaget, som derfönnnan af dem
utgjorts. . . , ,
Af det ofvannämnda Kongl. proposition bifogade statsrådsproto¬
koll inhemtas, att Kind a kanals aktiebolag i en af Kongl. Majts Befallnings¬
hafvande i Östergötlands län förordad, af berättelser angående verk-
stäld granskning af bolagets räkenskaper och förvaltning för area
1872_1881 åtföljd skrift i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj: t
täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition angående sådan ändring
i vilkoren för det af bolaget erhållna statslån, att detta hädanefter
blefve räntefritt och återbetalning af sj elfva kapitalet finge ske sålunda,
att bolaget årligen till statsverket inbetalade det belopp, hvarmed in¬
komsterna, enligt vederbörligen granskade räkenskaper, öfverstege ut-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
r*
O
gifterna för kanalens drift, underhåll och förvaltning samt i reglementet
föreskrifven afsättning till reparationsfonden; till stöd för hvilken ansök¬
ning hufvudsakligen anförts: att kanalleden, som 1872 fullbordades och, i
förening med sjöarne Jernlunden och Åsunden, bildade en sammanhän¬
gande trafikled af omkring åtta mils längd från Stångåns utlopp i Roxen
till södra ändan af Åsunden, varit och otvifvelaktigt komme att förblifva
af stort gagn för de på kommunikationer i öfrigt vanlottade trakter, som
densamma berörde, ehuru den för bolaget visat sig allt annat än för¬
delaktig; att redan do första åren efter kanalens öppnande för trafik
det, på sätt revisionsberättelserna utmärkte, skulle varit omöjligt för
bolaget att, derest icke utöfver trafikinkomsterna andra medel stått till
bolagets förfogande, fullgöra annuiteterna å statslånet, hvilket dock regel¬
bundet egde rum, så att skulden till statsverket vid 1878 års slut ned¬
gått till 370,453 kronor 46 öre, uti livilket belopp någon ändring se¬
dermera icke egt rum i annan måtto än att bolaget, som icke förmått
ihom 1882 års slut inbetala mer än tre års räntor å detsamma, alltså
sedan 1878 års utgång försämrat sin ställning i afseende å lånet med
11,113 kronor 60 öre; att — sedan numera den betydligaste delen af
skogarno kring kanalleden blifvit afverkade, och de afgift or, som er¬
lagts för transporten å densamma af skogsprodukter och hvilka år
1876 uppgått till mera än 33,000 kronor, motsvarande i det närmaste
75 procent af hela kanalinkomsten under året, i följd häraf årligen
nedgått så, att do år 1881 inbringat allenast 14,182 kronor 78 öre,
motsvarande 56 procent af det årets intrader — icke allenast icke nå¬
gon stegring i trafikinkomsterna kunde förväntas, utan det snarare
måste anses lyckligt, om desamma icke ytterligare nedginge, på samma
gång å andra sidan omkostnaderna för förvaltningen och för kanalens
drift och underhåll antagligen skulle ökas i stället att minskas; att bo¬
laget, som aldrig kunnat lemna någon utdelning till aktieegarne, och,
enligt de bifogade revisionsberättelserna, nödgats se rörelsen under
åren 1879—1881 lemna förlust i stället för vinst, alltså med bekymmer
emotsåg framtiden och den ökade skuldsättning för bolaget, som den
måste medföra och hvilken icke kunde leda till annat än att kanalen,
i enlighet med de af Rikets Ständer gifna och i § 7 af kontraktet mel¬
lan bolaget och Stj^relsen för allmänna väg- och vattenbyggnader in¬
tagna bestämmelser, förr eller senare komme att hemfalla till staten,
som då skulle hafva att sjelf besörja kanalverkets vård, underhåll och
förvaltning, hvilket säkerligen icke blefve inkomstbringande; att vid
sådant förhållande det framlagda förslaget syntes leda till fördel både
lör staten och bolaget, då förlusten för staten genom räntans efter¬
skänkande säkerligen blefve mera skenbar än verklig, och bolaget
4
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.
finge förhoppning att en gång, om ock först i en aflägsen framtid,
blifva fri från sin skuld; samt att det vore naturligt att, om den ifråga¬
sätta förändringen i lånevilkoren medgåfves, de i gällande lånekontrakt
intagna bestämmelser dels om förbud för bolaget att verkställa utdel¬
ning till aktieegarne innan dess förbindelser mot Riksgäldskontoret
blifvit fullgjorda, dels om rättighet för Riksgäldskontoret att årligen
utse en ledamot i revisionen borde fortfarande bibehållas.
Öfver denna ansökning hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret den
25 sistlidne Januari till Kongl. Maj:t afgifvit infordradt utlåtande, deii
Fullmäktige anfört, att kanalen blifvit väl underhållen; att bolaget ej
syntes hafva försummat något af hvad på detsamma berott för betal¬
ningsskyldighetens fullgörande; att Fullmäktige icke liade något att
erinra mot rigtigheten af bolagets uppgifter i ansökningen, men att,
då i denna, sådan den förelåge, någon fördel icke blifvit såsoni mot¬
svarighet till den begärda eftergiften staten erbjuden, och ett bifall till
denna ansökning lätteligen skulle framkalla liknande anspråk fiån an¬
dra med statslån understödda bolag, Fullmäktige ansåge sig icke kunna
till nådigt afseende förorda densamma.
Vid detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t i Statsrådet
har Statsrådet och Chefen för Civildepartementet förklarat sig icke kunna
biträda den åsigt, Fullmäktige i Riksgäldskontoret uttalat derom, att
förevarande ansökan icke borde till nådigt afseende föranleda derför,
att någon fördel icke blifvit staten af bolaget erbjuden såsom motsva¬
righet0 till den begärda eftergiften. Det syntes Departementschefen
nemligen af hvad i ansökningen anförts tydligt framgå, att bolaget
icke förmått att erbjuda någon sådan särskild fördel. Ty först nu,
då bolaget, som, på sätt jemväl Fullmäktige vitsordat, städse väl vårdat
och underhållit kanalen ' samt icke försummat något af hvad på det¬
samma berott för att kunna fullgöra sin betalningsskyldighet för det
erhållna lånet, sett sig ur stånd att, utan skuldsättning på annat håll,
uppfylla sina förpligtelser mot staten, hade den ansökan, hvarom
fråga vore, ingifvits, och den bekymmersamma, af de ingifna revisions¬
berättelserna bestyrkta ställning, som härtill föranledt, saknade efter
Departementschefens förmenande icke anspråk på billigt uppmärk-
sammande.
Bolagets ansökan innebure derför icke något annat eller meia,
än att staten, genom att befria bolaget från skyldigheten att härefter
erlägga ränta å lånet, skulle icke blott försäkra sig om ett eljest må¬
hända ovisst återbekommande af hela sin återstående kapitalfordran,
då den å rörelsen uppkommande behållning icke vore tillräcklig ens
till räntans gäldande, utan ock från sig alvända det hotande äfven-
5
Stats-Utskottets Utlåtande JV.-o 38.
t.yret att öfvertaga, förvalta och underhålla för statens räkning kanal¬
verket.
Eftergåfve nu staten sin rätt till ränta, så syntes staten kunna,
derest icke synnerligen missgynnande förhållanden inträdde, påräkna
att inom en icke alltför aflägsen tidpunkt hafva återbekomma det ka¬
pital, som af lånet vore oguldet, ehuru naturligtvis omöjligt vore att
beräkna, när denna, tidpunkt kunde komma att inträffa, då sådant blcfve
beroende af de afbetalningar, bolaget kunde åstadkomma, och dessa
åter komrne att bestämmas af de öfverskott, som kanalverkets intrader
kunde lemna.
Om åter staten icke eftergåfve sin rätt till räntans bekommande,
och bolaget af sådan anledning tvunges att till staten öfverlåta kanal¬
verket, blefve följden häraf nödvändigtvis den, att staten antingen
komrne att för sin räkning bedrifva detsamma eller ock sökte att på
bästa möjliga sätt afyttra hela anläggningen med allt dertill hörande,
men ock att staten i båda fallen löpte faran att göra förlust.
Att urskilja eller med någon grad af visshet kunna uttyda, huru¬
vida bifall å ansökningen skulle tillskynda staten mindre eller större
förlust än ett afslag derå, har Departementschefen icke tilltrott sig,
enär alla förutsättningar för en beräkning i detta fall saknades. Blott
derom har Departementschefen ansett böra erinras, att ett bifall till
ansökningen medförde förvissning, att kanalen till obestridlig nytta
för orten komrne att fortfarande vårdas och underhållas, jemte det att
delegarne i bolaget, som hittills icke uppburit ringaste utdelning, vunne
en förhoppning, att deras aktier icke för all framtid skulle förblifva
fullkomligt värdelösa.
Då Departementschefen sålunda saknade skäl att bestämdt för¬
orda det ena alternativet framför det andra, men icke kunde undgå
tillstyrka, att kanalbolagets framställning understäldes Riksdagens pröf¬
ning, har Departementschefen tillstyrkt Kongl. Maj:t att göra Riksda¬
gen det alternativa förslag, som i den Kongl. Propositionen innehålles
och hvilket här ofvan blifvit angifvet.
Utskottet har af de vid bolagets ifrågavarande ansökning fogade
revisionsberättelser för åren 1872—1881 inhemta!, att det ekonomiska
resultatet af bolagets rörelse varit under de olika åren mycket vex¬
lande. Med inberäkning bland utgifterna af å bolagets skuld upplupen
ränta, i medeltal för åren 1872—1879 utgörande omkring 11,600 kronor,
har rörelsen lemnat
6
Stats-Utskottets Utlåtande iV:o 38.
år
|
1872
|
: en
|
brist af ...
|
|
11
|
1873
|
11
|
11 11 ••••
|
af ...
|
|
1874
|
ett öfverskott
|
11
|
1875
|
V
|
11
|
11 ••••
|
11
|
1876
|
11
|
11
|
11 ••••
|
11
|
1877
|
11
|
11
|
11 •••
|
11
•n
|
1878
1879
|
11
eu
|
11
brist af ...
|
11 ••••
|
onor
|
787:
|
29.
|
11
|
1,165:
|
79.
|
11
|
3,574:
|
16-
|
11
|
10,331:
|
27.
|
11
|
17,411:
|
41.
|
v
|
13,470:
|
19.
|
11
|
586:
|
61.
|
11
|
11,764:
|
79.
|
År 1880 öfverskjöto inkomsterna do direkta kanalutgifterna med
12,934 kronor 21 öre', men som det ålegat bolaget att under nämnda
år bestrida dels den till 21,875 kronor uppgående annuiteteu till stats¬
verket, dels ock beslutade afsättningar till reparations- och underhålls¬
fonderna, uppstod i sjelfva verket för året en brist af mer ån 9,000
kronor.
År 1881 öfverskjöto inkomsterna driftomkostnaderna med 9,214
kronor 38 öre, men, på sätt revisionsberättelsen utvisar, lemnade rö¬
relsen i dess helhet, med beräkning af ränta å upplånta medel, 11,317
kronor 6 öre, och slitning, i hvilket afseende a förrådet afskrifvits 4,7/9
kronor 3 öre och till reparationsfonden afsatts 1,000 kronor, en för¬
lust af 7,881 kronor 71 öre.
Trafikinkomsternas belopp inhemtas af följande tablå:
Under
|
år
|
1872 ........
|
11
|
11
|
1873 ........
|
11
|
11
|
1874 ........
|
11
|
11
|
1875 .......
|
11
|
11
|
1876 ........
|
11
|
11
|
1877 ........
|
11
|
11
|
1878 ........
|
11
|
11
|
1879 ........
|
11
|
11
|
1880 .......
|
11
|
11
|
1881 .......
|
kronor 23,363: 33.
,, 28,551: 65.
„ 32,969: 90.
,, 37,464: 23.
„ 44,686: 18.
„ 44,715: 53.
„ 32,103: ra.
„ 18,947: 0:1.
„ 25,848: 67.
„ 25,347: 75.
Af trafikinkomsterna för 1881 utgjorde kanalafgifter för skogs¬
produkter (omkring 56 proc. af hela inkomsten)...... kronor 14,182: 78.
afgifter för ångbåtar och pråmar.................................. ,, 6,507: 58.
„ ,, passagerare...................................................... » 1,049: 35.
,, ,, spanmål ........................................................ n 585:
af hvilka afgifterna för ångbåtar och pråmar till större delen tillhörde
trävarurörelsen.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
7
Bolagets skulder vid 1881 års slut utgjorde:
Till
|
statsverket, kapital ....................
ränta ...................
|
... kronor 370,453: 45.
„ 11,113: 60.
|
381,567:
|
06.
|
11
|
handels- och sjöfartsfonden ...
rfina rnti nn sfnnden
|
|
14,000:
10,425:
|
41.
|
11
V
|
aktieegare......................................
|
|
327'600:
|
|
|
|
kronor
|
733,592:
|
46-
|
Deu senaste af bolaget verkstälda inbetalning till Riksgäldskonto-
ret har skett den 23 December 1882, då ränta för år 1881 erlades
med 11,113 kronor 60 öre.
Hela det förfallna och oliqviderade annuitetsbeloppet å bolagets
skuld till Riksgäldskontor uppgår för det närvarande, på sätt Utskottet
redan i sitt utlåtande N:o 3 punkten 5:o anmält, till 54,159 kronor 20
öre, hvaraf 11,113 kronor 60 öre utgöra den 31 December 1882 för¬
fallen ränta för sistnämnda år.
Må hända skulle trafikinkomsterna kunna i någon mån höjas genom
ökning å frakttaxan för vissa artiklar. Utskottet har i sådant afseende
jemfört förhållandet å Kinda kanal med det å Dalslands kanal, som i
flera afseendcn är med den förra jemförlig.
Den beräknade kostnaden för anläggning af Kinda kanal utgjorde
1,463,584 kronor, af Dalslands kanal 1,388,367 kronor. För Kinda
kanal har af staten erhållits, som anslag 462,500 kronor (deraf 25,000
kronor från handels- och sjöfartsfonden) som lån 462,500 kronor
(deraf 25,000 från handels- och sjöfartsfonden); för Dalslands kanal
har af staten lemnats, som anslag 237,000 kronor, som lån 920,000
kronor. Antalet slussar är visserligen vid Dalslands kanal 24 och vid
Kinda kanal endast 14, men liöjdskilnaden mellan ändpunkterna är
ungefär lika vid båda kanalerna, nemligen vid Kinda kanal 176 fot,
vid Dalslands kanal 197 fot,
Frakttaxor äro af Kongl. Maj:t faststälda att gälla, för Kinda
kanal till slutet af år 1883, för Dalslands kanal till utgången af år
1884. Dessa taxor förete, beträffande vissa mera alsevärda artiklar,
vida lägre afgifter å Kinda än å Dalslands kanal, i hvilket afseende
Utskottet får meddela följande taxebestämmelser:
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
Kinda kanal. Dalslands kanal.
Spanmål per 10 kubikfot
Hvete ......................................................... kronor 0,2 e.
Råg ............................................................ ii 0,2i.
Korn ............................................................ ii 0,i9.
Blandsäd och hafre ................................. „ 0,n.
Alla slag per centner ........................... •»
Trävaror af barrträd
blockar till och med 16 fots längd
per tolft............................................ ii 0,7i.
bjelkar per 100 kubikfot .................... y, 1,03.
plank och bräder per 100 kubikfot... ,, 1,13.
Ved............................................................... » °i2G-
Rundvirke, blockar, slanor, pitprops,
löst mått 216 kubikfot ...............
Sågadt samt två- eller fyrslaget virke,
100 kubikfot ....................................
Stenkol, 100 kubikfot ...........................
Träkol, 100 „ ..........................
0,15.
0,6 7.
1,41.
2-
2-
0,85.
Vid pröfning af förevarande ärende har Utskottet ej funnit sig
ega giltig anledning att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förslag. Het
må vara en sanning, att, såsom Statsrådet och Chefen för Civildeparte¬
mentet erinrat, bolaget ej förmått erbjuda någon fördel såsom motsvarig¬
het till den begärda eftergiften. Men faktiskt är ock, att genom den¬
samma någon fördel ej skulle staten beredas, och Utskottet ansei det
ganska betänkligt att rubba ett ingånget aftal utan att, ur statens
egen synpunkt, något afsevärdt skäl talar derför.
öfverskottet öfver trafikkostnaderna m. m. eger staten redan rätt
att erhålla i den mån de erfordras till annuitetsliqviden å bolagets
ifrågavarande skuld till Riksgälds kontoret. Att, såsom föreslaget blif-
vit, använda detsamma ej till betalning af förskrifven ränta, utan till
kapitalamortering skulle i sjelfva verket innefatta ett småningom för¬
siggående efterskänkande af kapitalet, hvilket i detta fall egentligen
består af sjelfva kanalleden, som vid bristande liqvid kommer att, om
staten sådant yrkar, till staten hemfalla.
Äfven om den nu gjorda framställningen ej vinner bifall, är dock
ej häraf en gifven följd, att nyssnämnda påföljd kommer att inträda.
Det kan nemligen såsom möjligt antagas, att bolaget, hvars aktier lära
till största delen innehafvas af Göta kanalbolag och Linköpings stad,
hellre än att afstå förvaltningen af kanalen, hädanefter såsom hittills
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
9
fullgör sina liqvider i den mån tillgångarne medgifva, och att staten å
sin sida låter härvid bero.
Skulle åter eganderätten till kanalen öfvergå till staten, bör det
vara för staten möjligt att förvalta densamma utan att trafikkostnaderna
behöfva synnerligen stegras utöfver hvad de nu utgöra; hvarförutan
det ju står staten öppet, om sådant finnes böra föredragas, att söka
utarrendera eller försälja kanalen. I hvilketdera af dessa fall som helst
torde statens inkomst af kanalen eller räntan å köpeskillingen derför ej
blifva så mycket mindre än hvad enligt den föreslagna uppgörelsen
skulle staten tillgodokomma, att något afseende dervid lämpligen bör
fästas.
Utskottet har vidare trott det ännu vara för tidigt att, såsom i
det senare alternativet af den Kongl. propositionen föreslås, fatta
beslut för den möjliga händelse, att kanalleden kommer att till staten
hemfalla.
På grund af hvad sålunda anförts och med hänsyn icke minst
dertill, att ett bifall till den nu gjorda framställningen tvifvelsutan
skulle leda till liknande anspråk från andra statens gäldenärer, hem¬
ställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande proposition ej må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 17 April 1883.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft.
2