Riksdagens Skrifvelse, N:o 29.
7
N:o 29.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1883.
— —- — — Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maf.ts
proposition angående ändring af bestämmelserna för ut¬
görande af vinören inom församlingarna.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.)
Till Konungen.
Under den 19 sistlidne Januari har Eders Kongl. Maj:t till Riks¬
dagen aflåtit en proposition, deri Eders Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,
att till efterrättelse från och med år 1884 må förordnas, att de afgifter,
hvilka jemlikt Kongl. resolutionen på presterskapets besvär den 27
Augusti 1668 § 11 och Kongl. cirkuläret till samtliga landshöfdingarne
den 11 Januari 1804 med flere författningar böra af församlingarnes
medlemmar utgå till kommunionvins anskaffande, icke må uttagas an¬
norledes än efter de grunder, som för kommunalutskylder i allmänhet
äro stadgade.
Riksdagen, som instämmer i propositionens syfte, men finner den
föreslagna nya bestämmelsen, enär densamma afser ett ämne, den kom¬
munala beskattningen, hvari jemlikt § 57 i Regeringsformen Konung
och _ Riksdag ega gemensamt stifta lag, böra gifvas i form af en med
rubrik och inledning försedd förordning, om hvars ordalydelse fullstän¬
8 Riksdagens Skrifvelse, N:o 29.
dig enighet mellan Konung och Riksdag måste åstadkommas, och som
derjemte anser ifrågavarande bestämmelse böra affattas något annor¬
lunda, än som skett i Eders Kongl. Maj:ts proposition,. har följaktligen
icke kunnat bifalla denna proposition i oförändradt skick, utan för sin
del antagit följande
Förordning angående upphörande inom församlingarne af så kal¬
lade vinören eller vinpenningar.
Med upphäfvande af § 11 i Kongl. resolutionen på presterskapets
besvär den 27 Augusti 1668, Kongl. brefven den 18 December 1691
och den 26 Mars 1692, Kongl. cirkuläret till samtlige landshöfdingarne
i riket den 11 Januari 1804 samt de flere författningar, enligt hvilka
kyrkoförsamling eger att till anskaffande af nattvardsvin, om och i den
mån härtill anslagen vinsäd icke förslår, pålägga personliga afgifter,
benämnda vinören eller vinpenningar, förordnas härigenom, att, der för
nämnda ändamål, utöfver vinsäden, särskilda medel erfordras, dessa
icke må uttagas efter andra grunder, än dem, som för kommunalutskyl-
ders utgörande i allmänhet äro stadgade.
Denna förordning träder i kraft den 1 Januari 1884.
Sitt sålunda fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders
Kongl. Maj:t tillkännagifva.
Med undersåtlig vördnad,
o. s. v.
Stockholm den 17 Maj 1883.