Reglemente
för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 9 Juni 1883.
Afdelning 1.
Allmänna föreskrifter.
§ 1-
Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den
ostörd må förvaltas af de fullmäktige, Kamrarne dertill förordna, efter de ordnin¬
gar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen
göras kunna.
(Jfr Regeringsformen § 72.)
§ 2.
Enligt Sveriges Rikets Ständers beslut och förordning om banken af den 22
September 1668, har Sveriges Riksbank till föremål för sin verksamhet:
A. i egenskap af vexelbank:
att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra
och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande;
(Jfr ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
Bih. till Rikscl. Prof. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1
(Bankoreglementet.)
2
B. i egenskap af depositionsbank:
att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en
hvar, som sådant åstundar, deröfver föra räkning och dem vid anfordran insättaren
tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfärdade
assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att derförutan jem¬
väl, till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emot¬
taga och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom;
(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
C. i egenskap af lånebank:
att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor, emot fullgod
säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och sålunda, till befordrande af
handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker och
obilliga intressens beräknande enskilde emellan;
(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning).
D. i egenskap af allmän statsanstalt:
att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång må
beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.
(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
§ 3.
Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af Riksbankens fasta egendom,
inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra trettiofem millioner kronor.
§ 4.
Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.
Uti goda utländska statspapper bör Riksbanken innehafva minst ett belopp,
som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, i händelse dylika stats¬
papper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller annat ända-
3
mål afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig
göra låter ånyo uppbringa desamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.
Det kapitalöfverskott, Riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden eg er,
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.*)
§ 5-
Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt Riksbanken tillhörigt, inom
landet befintligt svenskt och utländskt guld- och silfvermynt samt omyntadt guld
och silfver; dock att härvid det efter lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873
präglade silfvermynt icke beräknas till högre värde än nittio procent af prägelvärdet.
§ 6.
Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som
nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlikt 72 § Regeringsformen, för mynt
i riket må erkännas.
Mom. 2. Såsom Riksbankens sedelstock anses och beräknas:
a) utelöpande sedlar;
b) på folioräkningar innestående medel, hvilka skola vid anfordran till¬
handahållas; och
c) beloppet af utelöpande postvexlar.
De Riksbankens sedlar, hvilka, jemlikt § 31 mom. 7, blifvit såsom vexlings-
förskott till enskild bank utlemnade, beräknas icke såsom utelöpande annat än i
den mån desamma blifvit af enskild bank i rörelsen utsläppta eller mot räntegodt-
görelse öfvertagna.
Mom. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än
högst trettiofem millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande Riks¬
bankens tillgångar, nemligen:
a) metalliska kassan enligt nästföregående §;
b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld och
silfver i myntad eller omyntad form; och
c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående
medel.
*) De reserverade medlen uppgå, utan beräkning af behållna vinsten för innevarande år?
till 2,386,991 kronor 23 öre.
4
§ 7-
Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina sedlar
efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riks¬
daler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den
grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre
riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund,
som för inlösen af sedlar, lydande å banko.
(Se lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning
om rikets mynt af den 3 Februari 1856 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet af den 30 Maj 1873.)
§ 8.
Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet
efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig anmälan
hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.
(Se lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830.)
§ 9.
Uppgifter rörande Riksbanken skola upprättas, tryckas och med allmänna
tidningarne utdelas:
för hvarje månad utvisande Riksbankens tillgångar och skulder vid måna¬
dens slut;
för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i 5 §:n af lagen för Rikets Stän¬
ders Bank af den 1 Mars 1830 bestämmes; samt
för hvarje år fullständig öfversigt.
5
Afdelning 2.
Om Bankens rörelse.
A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och
silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper.
§ io.
Mom. 1. I Riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pragladt i enlighet med Kongl. förordningen af den 31 Juli 1868
och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.
Mom. 2. De i enlighet med Kongl. förordningen den 3 Februari 1855
eller äldre författningar präglade svenska silfvermynt komma att af Riksbanken
emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 Maj 1873, om öfvergången till det
nya myntsystemet, stadgade grund.
Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke,
till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega full¬
mäktige bestämma såväl hvilka slag må köpas som pris derå.
Mom. 4. Guld i plants, som till Kongl. Myntverket för Riksbankens räk¬
ning aflemnas, inlöses, enligt Myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt mynt
eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af en fjerdedels
procent i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och skedning,
som kunna ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse,
att så stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna
erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behö¬
rigen styrkt.
På fullmäktige ankomme dock att,- efter särskild pröfning för hvarje fall,
när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntnings¬
kostnaden eller större eller mindre del deraf.
Och ega fullmäktige att, i afseende på mottagande af omyntadt guld vid
afdelningskontoren, meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfliga.
Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver i plants
samt annat omyntadt silfver må af Riksbanken inköpas.
§ 11-
Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, prägladt före år
1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad kon¬
vention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta.
6
Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i mån
af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma.
§ 12.
Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betal¬
bara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom
annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.
Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och
sälja in- och utländska obligationer och statspapper.
Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att
hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handels¬
hus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock an¬
vända dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i Riksbanken. Guld och
silfver, som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras.
Mom. 4. Med aktade ock säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning i Riksbankens böcker på vilkor, som af
fullmäktige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt att, när fullmäktige finna
sådant tjenligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott.
§ 13-
Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa må icke bibehållas vid lägre belopp
än femton millioner kronor.
Mom. 2. Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det här ofvan
bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga
de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, me¬
delst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning
genom indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort;
egande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må
finnas bäst leda till ändamålet.
§ 14.
Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för Riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp af högst sjutton
millioner kronor; och bar Riksdagen i sådant afseende hos Kongl. Maj:t i under-
7
dårlighet anhållit, det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet, täck¬
tes låta bemedla det af fullmäktige för Riksbankens säkerhet nödigt ansedda
lånet under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant
lån meddela sin nådiga garanti.
B. Om Riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i Riksbankens kassor emottagas.
§ 15.
Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett
tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges Riks¬
bank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen
om rikets mynt af den 30 Maj 1873.
De af Riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens ön¬
skan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt en¬
ligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund,
att en krona räknas lika med en riksdaler riksmynt.
Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två Riksbankens tjenste¬
man. Å sedlar af fem och tio kronors valör anbringas en tryckt och en hand¬
skrifven namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteck¬
ningarna.
Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara för¬
sedda med Riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.
Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler eller
kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder.
Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som är stadgadt dels i Kongl. kungörelserna af den 5 Mars 1836, den 4
Februari 1859 och den 7 November 1873 samt dels i stadgarne för tjenstgöringen
i Riksbankens hufvudkontor.
Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och ska¬
dad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och
pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige.
Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom å en krona skola, då sådana till
Riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.
8
§ 16*).
I Riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de
valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige
tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.
Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den 30 Maj
1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd
af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka
endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma
slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket
som helst med 10 kronor delbart belopp.
I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast
i mån af tillgång.
§ 17-
Vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till invexling
med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, prägladt efter mynt¬
ordningar, äldre än 1855 års myntordning, samt af Riksgäldskontorets poletter.
Sådant mynt får icke åter utvexlas.
Kopparskiljemynt, prägladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i
Riksbanken qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt mynt, prägladt efter
1873 års myntlag ersättas.
Fullmäktige ega bestämma till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som
ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i Riksbankens räkenskaper bokföras.
§18.
Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i Riksbankens hufvud- och afdelnings¬
kontor kunna, utom rikets mynt och Riksbankens sedlar, användas: hufvud- och
afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignationer och vexlar; sedlar,
utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden
sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot Riksbankens sedlar, och
hvilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, samt vid
uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar, som efter
vederbörande styrelsers bepröfvande anses kunna mottagas.
*) Hörande gångbarheten af mynt och skiljemynt; se lagen om rikets mynt af den 30 Maj
1873, § 13 och § 14, den senare sådan den lyder i Kongl. kungörelsen af den 25 Juni 1881.
9
Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige
meddela föreskrifter.
Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af Riksbanken är förlagdt, icke
tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot Riksbankens, ega fullmäktige,
när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret behöfligt, med¬
gifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmäktige godkännas, må i
kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika
sedlar varda, så fort lämpligen ske kan, emot Riksbankens utbytta.
Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filialbanks-
assignationer och vexlar, äfvensom enskilda penningeaustalters i Stockholm betal¬
bara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas;
börande förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen i afdelningskontoren
makuleras. Enskilda penningeaustalters på annan ort än Stockholm betalbara vex¬
lar inkasseras så fort sig göra låter.
§ 19-
Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas för
allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.
C. Om foliorökningar och postvexelrörelsen.
§ 20.
Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag, som drifva
bankrörelse, och andra, som sådant önska, skall i Riksbankens så väl hufvud- som
afdelningskontor emottagas och å räkning föras penningar, under förbindelse för
Riksbanken att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen
innestår; och skola, med undantag af staten samt dess allmänna verk och kassor,
öfriga räkningshafvare erlägga den afgift för räkningens hållande, som af fullmäk¬
tige bestämmes.
För medel, som å dessa räkningar innestå, erlägger Riksbanken ej ränta.
Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.
Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.
Bih. till Biksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Bankoreglemente!.)
10
Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt
anvisning eller assignation, eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblan-
ketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.
Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasattes att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar på statsver¬
kets folioräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar vid anfordran i afdel-
ningskontor inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva under de vilkor och be¬
stämmelser, som fullmäktige finna för Riksbanken behöfliga.
§ 21.
Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda
orter emellan, ege en hvar att i Riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta
penningar, mot erhållande af till viss man eller order stäld vexel, att vid uppvi¬
sandet inlösas antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret eller
ock i hufvudkontoret eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å
denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:
a) Vexel får ej in blanco transporteras.
b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och afdel-
ningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditiv-
rörelse användas.
c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre belopp,
än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligger det fullmäktige att sådana
medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt att kunna,
der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse att, vid afsänd¬
ning af Riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta an-
bragta ord: »Inlöst i afdelningskontoret i N. N.»
d) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större be¬
lopp, än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskonto¬
ret att för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret; gällande
härvid till efterrättelse hvad som i afseende å afdelningskontorens assignering i
öfrigt är eller varder stadgadt.
e) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något till¬
fälle vara otillräckliga för infriande af vexlar eller sådana assignationer, som enligt
punkten d) kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna förskott,
hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.
Mom. 2. Likaledes må i hvarje af Riksbankens kontor penningar kunna
insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insätt¬
ningen egt rum, utaf hvilket som helst annat Riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas; egande fullmäktige genom meddelade särskilda före¬
skrifter bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till Riksbankens
säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet erforderliga.
D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt
förseglade paketer.
§ 22.
Mom. 1. I Riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som,
utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag och belopp samt
serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå
satt värde, som ock förbindelse för Riksbanken att, mot bevisets återbekommande
och betalning af nedan bestämda förvariugsafgift, återställa de i förvar emottagna
handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp, eller ock
utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda
pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande
pris å papperen.
Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt
af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall
innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter
vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för Riksbanken att, mot
bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, åter¬
ställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala det-
sammas i beviset upptagna värde i rikets mynt.
Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom
kontoret gifves, jemväl emottagas paketer eller annan flyttbar egendom under för¬
segling och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stäldt till viss
man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd
samt förbindelse för Riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande
af nedan bestämda förvariugsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å Riks¬
bankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.
12
Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör för
år räknadt en tiondedels procent af papperens eller myntens i beviset upptagna
värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre hundratal kronor;
dock ega fullmäktige i afseende å värdepapper att i fråga om större belopp, som
utgöras af ett jemförelsevis mindre antal papper, medgifva nedsättning i nämnda
afgift; börande, utan afseende på förvaringstidens längd, afgift städse erläggas för
minst tre månader äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas.
Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets
rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:
för gods af en kubikfots rymd.................................................................. 50 öre.
» » » två » » .................................................................. 80 »
» » » tre » » 1 kr. 5 »
» » » fyra » » 1 » 30 »
» » i> fem » » 1 » 50 »
och för hvarje kubikfot öfver fem............................................................ 15 »
dervid godset alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad utöfver hel
kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half kubikfot eller mera an¬
ses för hel; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst
tre månader.
Mom. 6. 1 öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepap¬
per, guldmynt eller försegladt gods:
att, om inlemnare icke åtnöjes med det af Riksbanken beräknade värde å
handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd
förvaringsafgift, depositum icke emottages;
att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stad¬
gadt, bör för hvarje fall minst erläggas;
att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt
att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder,
ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för
ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.
E. Om upp- och utlåningsrÖrelsen.
1. Om npp- och afskrifnings- och depositiousrörelsen.
§ 23.
Mom. 1. I Riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter ve¬
derbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning, dock att
13
sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva bankrörelse, eller för staten, dess
allmänna verk och kassor, med undantag af postsparbanken.
Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan äfven,
inom ett maximum af 400,000 kronor, det belopp, hvarå sådan på hvarje räkning
godtgöres; och hvilken ränta för öfrigt kan vara olika i hufvudkontoret och de sär¬
skilda afdelningskontoren.
§ 24.
I Riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbö¬
rande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas antingen
å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd uppsägning,
under följande vilkor:
a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;
b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då pennin-
garne lyftas;
c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.
2. Utlåningsrörelsen.
§ 25.
Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom afdelningskontoret i Göteborg
för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom afdel¬
ningskontoret i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelnings¬
kontoret i Luleå för Vesterbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret i
Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands län;
genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län, samt genom
Riksbankens hufvudkontor för rikets öfriga län; dock att hinder icke möter mot
meddelande af lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot ena¬
handa slags säkerhet, utan afseende på den här ofvan bestämda distriktsindelning.
§ 26.
Utlåningsrörelsen omfattar:
a) diskontering af vexlar;
/
b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller
annan säkerhet;
c) utlåning mot pant af vågförda effekter;
d) beviljande af kassakreditiv och vexlingsförskott; och
c) beviljande af afbetalningslån.
§ 27.
Till afbetalningslån må användas högst tolf millioner kronor.
a) Diskontering af vexlar.
§ 28.
Mom. 1. Diskontering tillätes endast af vexel, som, stäld i svenskt mynt
och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på inom
riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexellag
stadgade form och behörigen accepterad.
Mom. 2. Ar acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm,
eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte, skall å
vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken be¬
talningen vid förfallotiden tillhandahålles.
b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper
eller annan säkerhet.
§ 29.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen
löpande förskrifning eller accepterad invisning motsvarande minst hela det sökta
lånebeloppet;
15
eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande sty¬
relse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.
Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.
c) Utlåning mot pant af vågförda, effekter.
§ 30.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandens förbindelse och pant enligt med¬
följande, på Riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor öfver-
låtet upplagsbevis å smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, tackjern, stål, koppar,
messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller annan plats un¬
der tillsyn och ansvarighet af stadsmyndighet eller ock af samfund eller bolag,
hvars åtagande i nämnda afseende fullmäktige pröfvat vara för Riksbanken betryg¬
gande; börande i upplagsbevis panten upptagas till ämne, sort och vigt, med sådana
kännetecken, att den kan från andra upplag å platsen skiljas; dock att uti upplags¬
bevis från Stockholms och Göteborgs vågar panten, så vidt den icke består af tack¬
jern, endast upptages till ämne, sort och vigt.
Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdelar
af pantens försäljningsvärde.
Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.
Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade pan¬
tens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller fram¬
deles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.
Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta och
på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för Riksbankens säkerhet nödigt, låta
anställa inventeringar å de på vågarne för Riksbankens räkning pantsatta effekter.
d) Beviljande af kreditiv och vexling sför skott.
§ 31.
Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:
a) Riksgäldskontoret;
16
5) Jernkontoret;
c) Postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda med stadgar,
stadfästade af vederbörlig myndighet;
d) Bolag, ehvad de äro grundade på Kongl. förordningen af den (i Oktober
1848 angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska, och således
äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar;
dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida
och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de
särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas; samt
e) enskilda personer.
Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af veder¬
börande styrelse godkännes.
Från skyldigheten att ställa säkerhet äro Riksgäldskontoret, Postsparbanken
och Jernkontoret befriade.
Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige
och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres icke
Riksgäldskontoret.
Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna ett kredi¬
tiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det vederbörande styrelse
att i hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må sökande beviljas.
Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal.
Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om denna
slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast Överskju¬
tande fullt tiotal.
Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld invisning, å
hvilken summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss
man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande be¬
hörigen folierade och numererade vexelblanketter kreditivhafvare emot qvitto till¬
handahållas utan afgift.
Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt
kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kre¬
ditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån
som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring er-
erlägges ej afgift.
Mom. 7. Enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar berättigas
att, så vida de åtaga sig att vid sina hufvud- och afdelningskontor invexla Riks¬
bankens förslitna sedlar å fem kronor och lägre valörer, från och med ingången af
år 1880 och intill slutet af år 1884, i Riksbanken mot säkerhet, som af fullmäktige
godkännes, undfå vexlingsförskott i riksbankssedlar, lydande å fem kronor, intill
ett belopp för hvarje enskild bank, motsvarande hvad, enligt från Kongl. Finans¬
17
departementet meddelad uppgift, Banken under de sist förflutna tolf månaderna
före indragningen haft i medeltal af egna femkronesedlar utelöpande.
Räntan å detta förskott får för de banker, som derom göra framställning,
beräknas allenast å den del deraf, som enligt den enskilda bankens räkenskaper
är för hvarje dag utelöpande, samt utgår under år 1880 med två procent och
under följande år intill utgången af år 1884 med tre procent för år samt erlägges
af de enskilda bankerna qvartalsvis inom en half månad efter qvartalets utgång.
Enskild bank, som önskar erlägga ränta allenast å den utelöpande delen af
vexlingsförskottet, skall, i enlighet med hvad beträffande uppgiften om Riksbankens
ställning är bestämdt, för hvarje vecka eller, när månad ej slutar å lördag eller
söndag, för sista hela veckan, jemte återstående dagar i månaden samt för den
månad börjande veckodel jemte första hela vecka i månaden till Riksbanken in¬
sända af det vid enskilda banken anstälda ombud attesterad uppgift å den del af
vexlingsförskottet, som för hvarje dag i veckan varit utelöpande; om hvilka uppgif¬
ters afgifvande, äfvensom i fråga om kontrollen öfver de enskilda bankernas
räkning med Riksbanken samt öfver femkronesedlarnas indragning, Kongl. Maj:t
må, efter fullmäktiges i Riksbanken börande, meddela erforderliga bestämmelser.
e) Beviljande af afbetalning slån.
§ 32.
Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom
pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta full
säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom för egen skuld.
Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter ut-
låningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr,
om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning för¬
fallen.
Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 400 kronor eller å helt tiotal
kronor derutöfver.
Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje
afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande ve¬
derhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest
hela återstående lånebeloppet anses förfallet.
Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för Riksbankens säkerhet kunna i afse¬
ende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Bankoreglementet.)
18
Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån
af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva, pröfvas låne-
ansökningarna i den ordning de ingått.
Allmänna bestämmelser angående utlåningsrörélsen.
§ 33.
Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:
l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;
2:o fullmäktige i Riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdelnings-
kontoren; samt
3:o tjensteman och betjente i Riksbankens hufvudkontor och vid afdelnings-
kontoren; dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjenstemän och betjente
att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kredi¬
tiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.
Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än den,
som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att denna inskränkning ej gäller
i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt, så framt derför ställes säkerhet
i fast egendom, vågförda effekter, aktier eller obligationer.
Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der
diskontering, lån eller kreditiv sökes.
Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetal¬
ningsrätt än sex tusen kronor.
§ 34.
Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller löf¬
tesmäns vederhäftighet ej är af styrelsen känd eller den erbjudna panten icke en¬
sam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med af embetsmyndig¬
het, offentlig tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt för¬
troende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.
Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt
vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna
säkerhet samt med noggrannhet tillse, att Riksbankens säkerhet i hvarje fall be¬
tryggas; och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, för¬
19
skaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernes
ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två tro¬
värdige män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande
närvarande, erkänt förbindelsen, och det senare underskrifternas egenhändighet.
§ 35.
Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra
sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i huf¬
vud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor
och förbehåll, fullmäktige bestämma.
Mom. 2. Såväl fullmäktige i Riksbanken och ledamöter af styrelserna för
afdelningskontoren som tjenstemännen vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning
med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i Riksbankens
hufvud- och afdelningskontor.
Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos
fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag.
Öfverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse eller af tjenste¬
man, anmäles förhållandet i förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget genast
entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande inför veder¬
börlig domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka
ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige
från befattningen och densamma åtföljande förmåner.
§ 36.
Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmäk¬
tige bestämma med afseende å såväl penningeställningen som utlåningstiden och de
säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i Riksbankens hufvud-
kontor och vid hvartdera afdelningskontoret.
Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas,
påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är
å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full
betalning sker.
20
§ 37.
Diskontering och utlåning sker i Riksbankens hufvudkontor samt vid afdel-
ningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedagar, vid afdelningskoiitoren i
Luleå, Östersund och Vexiö minst fyra och vid afdelningskontoret i Visby minst
tre dagar i veckan.
Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarna undergått granskning, och
kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt be¬
stämmes.
§ 38.
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl Öfverståthållare-
embetet i Stockholm som samtlige Konungens Befallningshafvande och öfrige exse-
kutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af
hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda
myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till
hufvud- eller afdelningskontor insända.
Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar.
§ 39.
Mom. 1. Obligationer, utfärdade af Riksbanken å medel, upplånade före
år 1830, få icke i Riksbanken belånas, men Riksbanken infriar vid anfordran så¬
dana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.
Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus
och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre
bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.
Mom. 3. De af Allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af denna banks
obligationer, från Riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastig¬
het på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864
års slut utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56 öre, liqvideras i öfverensstämmelse
med uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan.
Mom. 4. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående for¬
dringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret
aflemnas vid slutet af hvar tredje månad.
21
Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande
af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda kontors för¬
valtning.
Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar, skola
fullmäktige till Kongl. Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öf¬
ver inkomster samt utgifter och förluster i och för statslånefonden.
Afdelning 3.
Om Riksbankens Styrelse och dennas åligganden.
§ 40.
Mom. 1. Styrelsen öfver Riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid
hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande att föra
ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
Mom. 3. Ar Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i Styrelsen deltaga.
Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall:
a) om han blifver ledamot af Statsrådet;
b) om han ställes under förmynderskap;
c) om han till borgenärer all siu egendom afträder;
d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott;
é) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att in¬
för rätta föra andras talan;
f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåfvor sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom
våld och hot stört valfriheten;
Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.
22
§ 41.
Vid förvaltningen af Riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efter¬
rättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på Riksbanken sär-
skildt utfärdade lagar, cmdningar, stadgar och reglementen; och åligger det full¬
mäktige att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållan¬
den till Riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaf¬
fenhet, att det, enligt Riksdagens beslut, tyst vara bör.
§ 42.
Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger att,
i öfverensstämmelse med Bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige
fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem
emellan, föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges be¬
slut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, ut¬
öfva tillsyn öfver göromålen inom Riksbanken samt handhafva den löpande förvalt¬
ningen i öfrigt.
Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande de¬
puterad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter
ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes
åligganden.
Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en half
månad årligen.
Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att enligt
meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver Riksbankens pappersbruk och tryckeri
samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande ärenden.
Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie de¬
puterad.
Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig, som
besörjer tillsynen vid Riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflönings-
förmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.
§ 43.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en
gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må
23
ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmäk¬
tige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige
i Riksgäldskontor skola minst fem af fullmäktige i Riksbanken deltaga.
Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra
fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de
fall då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till pro¬
tokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af
en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får
ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i
följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrätt¬
ningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna
sedlar ega rum.
Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut, fattadt
vid fullmäktiges sammankomst.
Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar
verkställes alla söcknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade
samt minst två bland öfrige fullmäktige.
Dylik ansökning må ej anses beviljad med mindre flertalet bland närvarande
fullmäktige sig om bifall dertill förenat.
§ 44.
Till sådana ärenden hos Riksbanken, hvilka böra hållas hemliga, räknas,
utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och
beslut rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor,
åtgärder till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för till¬
verkning af banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upp¬
tages i särskildt protokoll, ej får yppas förr än Banko-Utskottet, Riksdagens revi-
soi’er eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för Riksbanken.
§ 45.
Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med Riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än Riksdagen och dess Banko-Utskott, i de fall detta
sistnämnda eger att föreskrifter å Riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess Banko-Utskott och reviso¬
rer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas
24
utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller,
mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitieombudsman.
§ 46.
Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman
till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare
det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga
och detsamma fatta.
§ 47.
Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som Kongl. Myntverket
för Riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort
lämpligen ske kan redovisas genom dess aflemnande till Riksbanken, myntadt eller
i plants; och bör omyntadt guld hos Riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt
utan afdrag för myntningskostnaden.
Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omstän¬
digheterna bestämma.
Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering å
Kongl. Myntverket, som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröf-
vas, anställes på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.
Skulle dervid, i hvad Riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäk¬
tige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.
§ 48.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af Riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven an¬
ställa besigtning å Riksbankens hus och inventarier i Stockholm.
§ 49.
Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständig¬
heterna i hvarje särslcildt fall, såväl lemna Riksbankens gäldenärer förlängning i
den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till Riksbanken, som ock be¬
25
vilja de Riksbankens gäldenärer, kvilka till borgenärers förnöjande sin egendom af-
trädt, ackord vid liqviden af deras skulder till Riksbanken. I annat än sistomför-
mälda fall må fullmäktige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna
föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om efter¬
gift underställas nästblifvande Banko-Utskott till afgörande i den ordning, instruk¬
tionen för detta Utskott stadgar.
Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret, som, på förslag af
vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra an¬
sedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.
§ 50.
Öfver sådana till Banko-Utskott eller revisorer stälda besvär eller hos Banko¬
utskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade,
skola fullmäktige afgifva” utlåtande.
§ 51.
Fullmäktige äro berättigade att när som helst, genom ombud, utsedt inom
eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelnings¬
kontoren.
§ 52.
Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af Riksbankens medel
utbetala:
l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;
2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid Riksbankens hufvud- och af-
delningskontor samt pappersbruk;
3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro
i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;
4:o de af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilda personer faststälda
årliga anslag; och
5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver Riksbankens
handlingar.
Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäk¬
tige hos Banko-Utskottet göra anmälan.
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4
(B ankoreglementet.)
26
§ 53.
Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver Riksbankens pappersbruk
Tumba.
Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för
brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket,
de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhöra den löpande bruks¬
driften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut.
Nybyggnad eller större repai-ation å brukets byggnader må ej, utan ound¬
gängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af
Banko-Utskottet.
Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga känne¬
dom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd
med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje
år verkställa inventering af förråden vid bruket.
§ 54.
Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat
afseende hafva inflytande på Riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver be¬
stämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af fullmäktige fattas, innan de
först rådfört sig med Banko-Utskottet.
§ 55.
Någon Riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af Riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke
af fullmäktige afyttras eller Riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom under¬
ställas Banko-Utskottet.
§ 56.
Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående Riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning i dess helhet till såväl Banko-Utskottet som Riksdagens re¬
visorer öfver Statsverket, Riksbanken och Riksgäldskontoret.
Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till Banko-Utskottet och reviso-
27
rerne öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att af¬
gifva, samt till revisorerne dessutom de från revisorerne för afdelningskontoren in¬
komna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas
af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden
påkallade.
§ 57.
Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom Riks¬
bankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så
fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas; och böra fullmäktige
vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande
å Carlsborgs fästning för Riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet,
hvarest större eller mindre del af Riksbankens redbarheter kan i händelse af behof
förvaras.
§ 58.
Åt fullmäktige är uppdraget:
enligt Regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i Riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till
vigtiga hinder, Riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;
enligt Regeringsformens 98 § att, om Justitieombudsmannen dör eller sin
befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontoret, insätta
i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den
person, som Riksdagen utsett att Justitieombudsmannen efterträda, till verklig
Justitieombudsman förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efter¬
trädandet sig afsäger, genast, samfäldt med Riksgäldskontorets fullmäktige, per
capita välja en annan;
enligt Regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före Riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny be¬
villningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförord-
ningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillnings-
summans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt Riksdagsordningens 32 §, att vid Riksdagens början genom tre dele¬
gerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet;
28
enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af Riksbanken § 7, att, när för
ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima Riksdag är
afslutad och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget ut¬
föra, uppå anmälan derom inkalla närmast i ordningen varande suppleant att i re¬
visionen deltaga;
enligt Kongl. förordningen angående en postsparbank för riket, att inom
sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens styrelse.
Gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontoret ega fullmäktige i Riks¬
banken dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vid¬
makthållande utse och välja en person att, å Riksbankens och Riksgäldskontorets
vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt val dertill
hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. —
Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse ett ombud att å Riksbankens och
Riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerne af kanalverkets räkenskaper.
Afdelning 4.
Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå,
Visby, Östersund och Vexiö.
§ 59.
Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera af afdelningskontoren i
Luleå, Visby, Östersund och Vexiö af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt
antal suppleanter, för ett år i sender, efter kalenderår räknadt, utses af full¬
mäktige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill
finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser;
och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast
inväljas.
Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny leda¬
mot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått.
Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.
29
Mom. 2. Bland ledamöter i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskildt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ord¬
förande och vice ordförande.
Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie
ledamot.
Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltnin¬
gen, öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess fullmäktige derom
förordnat.
Mom. 5. Ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid Göteborgs
eller Malmö afdelningskontor, eger att å tid, som fullmäktige, på derom gjord
framställning, bestämma och sedan de förordnat om göromålens skötande, åtnjuta
en och en half månads ledighet årligen.
§ 60.
Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efter¬
rättelse icke allenast de för Riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och
reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller
deras deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt hålla hvad
som rörer enskilda personers förhållanden till afdelningskontoret.
§ 61.
Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvalt¬
ningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens hand¬
läggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja
brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstäm¬
melse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade
meddelade.
Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken
fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kon¬
toret förenade göromål.
Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.
§ 62.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en
gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
30
sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter vara närvarande. Uppstå vid
dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, galle flesta
rösterna, och då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.
Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar
sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söckne-
dagar, styrelserna öfver afdelningskontoren i Luleå, Östersund och Vexiö minst fyra
samt styrelsen öfver afdelningskontoret i Visby minst tre dagar i hvarje vecka.
Beslut må ej fattas med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må an¬
sökning om försträckning ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter äro om bi¬
fall ense.
§ 63.
Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande
finnes nödigt, å Riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar å tusen kronor hvar¬
dera, dock under vilkor att anvisningarna utfärdas endast å tryckta blanketter,
hvilka, med utsatt nummer och belopp, från fullmäktige utlemnas; att anvisningarna
underskrifvas af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte en annan styrelse¬
ledamot samt kontrasigneras af kamreraren; att anvisningar icke få på förhand ut-
skrifvas till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas endast i den mån,
som de för afdelningskontorets rörelse erfordras; samt att med första efter anvis¬
ningarnas underskrifvande afgående post anmälan om utfärdandet, med uppgift å
nummer, utgifningsdag och namnteckningar å anvisningarna, till hufvudkontoret
insändes.
Öfverflyttning af medel från en till en annan räkning i Riksbankens hufvud¬
kontor eller omedelbart uttag från afdelningskontorets räkning derstädes verkställer
styrelsen medelst utfärdande af handskrifven anvisning.
§ 64.
Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas år¬
ligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens Kammare utse hvardera två jemte
lika antal suppleanter för dem.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde reviso¬
rer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen samt
hithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som till Riksdagens Banko-Utskott
och revisorer öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den
31
till Banko-Utskottet senast å dagen före Riksdagens början och den till revisorerne
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.
§ 65.
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandeln, äfven¬
som ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens omfång
och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet som detsammas fördelning ledamö-
terne emellan.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befatt¬
ning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt efter
den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.
Afdelning 5.
A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksbankens hufvud-
oeh afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning-, åligganden, ord-
ningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.
§ 66.
Mom. 1. De af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet här¬
flytande göromål handläggas af de vid hvartdera anstälde tjenstemän, i öfverens¬
stämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller deras
deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för
den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.
Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana
förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta regle¬
mente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid
nästkommande riksdag underställas Banko-Utskottets pröfning och stadfästelse.
32
§ 65.
Tjenstegraderna inom Riksbankens kontor äro fyra, nemligen:
Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;
Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och om¬
budsman vid afdelningskontoret i Göteborg;
Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvud¬
kontoret ;
Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.
Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid afdelnings-
kontoren i Luleå, Visby, Östersund och Vexiö eller på ombudsmannen vid kon¬
toret i Malmö.
§ 68.
Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvartdera
kontoret, än aflöningsstaten upptager.
Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.
Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver sta,t anställa
den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå
lämpliga arfvoden.
Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till er¬
forderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal, af¬
löningsstaten angifver.
§ 69.
Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksbankens kon¬
tor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.
Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för Riks¬
bankens utrikes alfärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret äfvensom åt de
tjenstemän vid afdelningskontoren, hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för
kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som
härflyta af stadgandet i § 35 mom. 1 här ofvan.
33
Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare
i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arf-
voden, fullmäktige finna skäliga.
§ 70.
Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkon¬
toret af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst an¬
slag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar,
ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet tjenst
inom viss tjenstegrad.
Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen för¬
binda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa veder¬
häftig borgen eller annan säkerhet, till det belopp, fullmäktige eller vederbörande
styrelse kunna komma att bestämma.
Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas.
Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansöknings¬
handlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes
skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt
utfärda förordnande för den utnämnde.
Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda be-
höfliga biträden inom kontoret för Riksbankens utrikes affärer; börande deputerades
åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.
§ 71.
Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsätt¬
ningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre gi'ad
ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande
styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan,
innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.
§ 72.
Vid alla tjenstetillsättuingar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland
de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan
Bih. till Rilcsd. Prat. 1883. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5
(Bankoreglemente.)
34
endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket
äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmansexpeditionen vid
hufvudkontoret.
§ 73.
Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller
första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenste¬
befattning utom Riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom Riksbanken
förordnas eller utnämnes, vare skyldig att-annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar
tjenst utom Riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i Riksbanken hinderlig.
§ 74.
Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med mindre full¬
mäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående
tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik
löneförbättring.
Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå proto¬
kollsutdrag.
§ 75.
Tjensteman och betjente vid Riksbankens samtliga kontor äro skyldige att
underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en förändrad organisation af Riksbanken eller eljest kan varda stadgad.
De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af full¬
mäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller
högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den
sålunda förflyttade ersättning af Riksbankens medel för resekostnaden och annan
utgift, som förflyttningen för honom kan medföra.
Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemannen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya
samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.
35
§ 76.
Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta och
göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmäktige eller
vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af
Riksbankens medel använda vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö ett belopp, motsvarande lägsta lönen i första tjenstegraden samt vid
afdelningskontoren i Luleå, Visby, Östersund och Vexiö högst femhundra kronor
för år räknadt.
Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas för¬
bättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i
och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess Utskott eller revisorer, vare den tjenst-
ledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.
Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill, att
han sin egendom åt borgenärer afträdt eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad
eller under förmyndare stäld, bör hälften af hans lön användas till tjenstens be¬
stridande under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§81 och 82,
kan komma att fortfara.
Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjenste¬
man i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ega,
så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar
i sin ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under en månad och
de öfriga en och en half månad hvarje år.
Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö af styrelsen.
§ 77.
För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af Riksban¬
kens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre ele¬
mentarläroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för Riks¬
bankens tjenst.
§ 78.
Mom. 1. Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfrige ordinarie vakt¬
mästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.
36
Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vakt¬
mästare.
Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor autages och entledigas af
Styrelsen, ordinarie till det antal aflöningsstaten bestämmer.
§ 79.
Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid
hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af Styrelsen. Är vaktbetjent
af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kon-
torsstyrelse förordnas att tjensten förrätta, af Riksbankens medel erhålla arfvode,
motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelönen och vid afdelningskontor
högst den sjukes lön, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten
afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas
vikarie på den tjenstlediges bekostnad.
§ 80.
Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar full¬
makt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser
och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen eller med
ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att
förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan an¬
mälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle
att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras.
Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffen¬
het, skall han, efter fullmäktiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam
föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med för¬
lust af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af
större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han ifrån innehafvande tjenst.
Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten er¬
hållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den med hvilken kontoret fin¬
nes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på tjensteman vid afdel¬
ningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.
Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel
37
kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana
tillämpa.
§ 81.
Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tillåtas att
tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom
två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock att, om
hans omyndighetstillstånd varit föranledt af sjukdom, fullmäktige må ega att efter
omständigheterna förfara.
Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan
säkerhet, som i § 70 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes från tjensten skild
§ 82.
Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom alträd t, bör genast från tjenstgöring i Riksbanken afhållas och skall,
om han icke, senast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat,
styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i Riksbanken inne¬
hafvande tjenstebefattning.
Mom. 2. Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i Riksban¬
ken förlustig.
§ 83.
Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i all¬
männa lefvernet af den svåra beskaffenhet, att Riksbankens trygghet eller anseende
ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i Riksbanken
innehafvande tjenst.
\
§ 84.
Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig för¬
summelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmä¬
lan af deputerade eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten för den dagliga
förvaltningen, från listan öfver extra ordinarie tjenstemän afföras.
38
§ 85.
Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt,
ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den
felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.
§ 86.
Beräknandet af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på dels
den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de användt så¬
som extra ordinarie eller ordinarie i Riksbankens eller annan statens tjenst.
§ 87.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder eller tjenat
femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande isinöfriga lifs¬
tid af hela lönen såsom pension.
§ 88.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och tjenat
fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom pension, då
genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett sjukligt eller för-
svagadt helsotillstånd.
§ 89-
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande i och
utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han fylt sextio år och tjenat
fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af inne¬
hafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan
afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring
pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst
afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår.
39
Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan be¬
stämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår,
eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sist¬
nämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.
§ 90-
I)å sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af
ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
Riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. 1 sådant fall ega fullmäktige
att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pen¬
sion, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller
ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf
äro faststälda.
§ 91-
Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.
§ 92.
Mom. 1. Ansökningar från personer inom Riksbanken rörande arfvoden
utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske
hos Banko-Utskottet; och skola ansökningarne till fullmäktiges expedition inlemnas
senast å den dag Riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke
varda till pröfning upptagna.
Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet, kunna
besvär anföras hos näst sammanträdande Banko-Utskott eller, mellan riksdagarne,
hos revisorerne af Riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det
fall att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon
del af sina löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i
frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt och
i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit
40
del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären böra till full¬
mäktiges expedition inlemnas, när de äro stälda till Banko-Utskottet, sist å den dag
Riksdag sammanträder, och, när de anföras hos revisorerne af Riksbanken, sist
fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt senare än fjorton
dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till Banko-
Utskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen
efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit kla¬
ganden delgifvet.
B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.
§ 93.
Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som
på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.
Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa
godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.
Till förvaltarens biträde äro anstälde för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen
en bokhållare, livilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills
vidare af fullmäktige.
För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af
Banko-Utskottet den 15 December 1857 faststälda instruktion, med den ändring,
som af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning följer.
§ 94.
Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare till¬
kommande löne- och öfriga förmåner kommer den af Banko-Utskottet, på grund
af Rikets Ständers beslut den 11 Oktober 1860, utfärdade aflöningsstat att tjena
till iakttagande med den ändring, som följer dels af andre bokhållaretjenstens in¬
dragning, dels af 1874 års Riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjenste-
mäns löneförmåner; egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande
af ett biträde vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst
1,000 kronor årligen, i enlighet med 1874 års Riksdags beslut.
Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af
41
förvaltaren på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa full¬
mäktige aflöning och öfriga förmåner.
Jemlikt § 8 i den för Banko-Utskottet gällande instruktion, har Utskottet
på grund af under Riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstäm¬
melse med de i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 faststälda grun¬
der, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intilldess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och
iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och för¬
ordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan
.stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena
till efterrättelse: och böra fullmäktige besörja, att lagarne angående myntbestäm¬
ningen och för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Ivongl. Kungörelserna
af den 30 Maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya mynt¬
systemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren 1873 och
1876 samt detta reglemente efter Riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas
och till salu allmänheten tillhandahållas.
Stockholm den 9 Juni 1883.
I. Lyttkens.
Gilbert Hamiltou,
W. Falk.
Arvid Gumaelius.
Ola Månsson.
G. S. Åkerhielm.
Adolph Peyron.
C. Haminarhjelm.
P. Olsson.
Albert Robson.
Gust. Jonsson.
J. Andersson.
Ivar Koskull.
Wilh. Aug. Söderhjelm.
C. I. Bengtsson.
Gunnar Eriksson.
E. A. Herriblom.
Bih. till Biksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
6
(Bankoreglementet.)
Aflöningsstat
för Sveriges Riksbank.
A. Fullmäktige i Riksbanken:
sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera........................ kimnor 4,000:
hvarförutom två deputerade åtnjuta, hvardera.............................. » 8,000:
och en vikarierande deputerad......................................................... » 3,000:
samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid
Riksbankens pappersbruk och tryckeri ....................................... » 1,000:
B. Hufvudkontoret i Stockholm:
Tj enstemännen:
1 lönestat:
nitton i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare,
kanslister, hvarje ........................................................................... kronor 1,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i gra¬
den till............................................................................................. » 1,500:
tjuguen i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer,
notarie, registrator, hvarje............................................................ » 2,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i gra¬
den till............................................................................................. » 2,500:
efter tio års till................................................................................. » 3,000:
åtta i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revi¬
sor, hvarje....................................................................................... » 3,000:
43
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i gra¬
den till............................................................................................. kronor 3,500: —
efter tio års tjenst i graden till ...................................................... b 4,000: —
fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,
hvarje ............................................................................................. b 4,000: —
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan för¬
höjas till.......................................................................................... b 4,500: —
i arfvodesstat:
Tjenstgöring spenningar:
till tjensteman i l:a tjenstegraden, hvarje .................................... kronor 600: —
b b i 2:a b b .................................... b 800: —
b b i 3:e b b ...... b 1,000: —
b de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor
i lön, hvarje.................................................................................... b 1,200: —
till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje..................... b 1,500: —
Missräkning spenning ar:
till kassörerne samt till de tjensteman, som inom kontoret för
Riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten bestrida
kassörsgöromål, hvarje .................................................................. b 1,500: —
till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå
bronsmyntkassan .......................................................................... b 500: —
Arfvoden:
för vård om Riksbankens förvaringskassor, låne- och säkerhets-
handlingar samt andra behållningar:
åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra tjenste¬
man, hvilka af fullmäktige till vårdare af förvaringskassorna
förordnas, hvarje 1,000 kronor, eller tillsammans..................... b 7,000: —
åt två kamrerare i Bankkontoret, den särskildt förordnade vår¬
daren af dagkassans fasta behållning samt bokhållaren i sedel¬
kontoret, hvardera 600 kronor, eller tillsammans..................... b 2,400: —
med hvilka arfvoden följer skyldighet att verkställa granskning
och uppräkning af förslitna sedlar å de lägre valörerna;
åt kamreraren i sedelkontoret ......................................................... b 600: —
44
åt ombudsmannen.............................................................................. kronor 600:
åt bokhållaren vid kommissionsanstalten ....................................... » 600:
åt kamreraren och bokhållaren vid kontoret å Norrmalm, såsom
vårdare af dagkassans norra afdelning, hvardera 600 kronor,
eller tillsammans ........................................................................... » 1,200:
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie
och extra ordinarie tjensteman ................................................... » 24,000:
till registratorn ................................................................................. » 300:
b brandchefen ................................................................................. » 600:
» vårdaren af Riksbankens mynt- och medaljsamling............... » 500:
V'äkthetj eningen:
öfvervaktmästaren och brandmästaren: lön....................................
tjenstgöringspenningar ...................................................................
jemte fria husrum och vedbrand;
vaktmästarne, hvarje, lön .................................... kronor 700: —
tjenstgöringspenningar ....................................... b 100: —
hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådaga-
lagdt välförhållande kunna höjas till:
lön ...7:................................................................... kronor 800: —
tjenstgöringspenningar ....................................... » 200: —
och efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande till
sammanlagdt .................................................................................
nemligen lön......................................................... kronor 800: —
tjenstgöringspenningar ....................................... » 400: —
kronor 1,200: —
B
B
B
»
B
1,400:
600:
800:
1,000:
1,200:
c. Afdelningskontoret i Göteborg:
1. Styrelsen:
fyra styrelseledamöter, hvardera...................................................... kronor 2,400:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga för¬
valtningen ....................................................................................... b 4,600:
jemte fri bostad.
45
2. Tjenstemännen:
k lönestat:
två i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera.................. kronor 1,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i
graden till....................................................................................... » 1,500:
fem i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassör, registra¬
tor, hvardera ................................................................................. » 2,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i
graden till....................................................................................... » 2,500:
efter tio års till................................................................................. b 3,000:
en i tredje tjenstegraden, kamrerare ............................................. b 3,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i
graden till....................................................................................... b 3,500:
efter tio års till................................................................................. b 4,000:
k arfvodesstat;
Tjenstgöring spenningar:
till tjenstemännen i första graden, hvardera................................. b 600:
» tjenstemännen i andra graden, hvardera ................................. » 800:
» tjenstemännen i tredje graden.................................................. » 1,000:
Missräkning spenningar :
till kassören ................................. » 800:
» föreståndaren för kommissionsgöromålen ................................. b 500:
Arfvode:
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordi¬
narie och extra ordinarie tjensteman.......................................... b 5,000:
3. Vaktbetjeningen:
en vaktmästare, lön ......................................................................... b 600:
tjenstgöringspenningar .................................................................. b 125:
jemte fri bostad och vedbrand.
en husdräng: lön .............................................................................. b 600:
jemte fri bostad och vedbrand.
46
i). Afdelningskontoret i Malmö:
1. Styrelsen:
fyra styrelseledamöter, hvardera...................................................... kronor 1,800:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga för¬
valtningen ......................................................... x> 4,000:
jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid behof
upplåta rum för styrelsens sammanträden.
2. Tjenstemännen:
1 lönestat:
en i första tjenstegraden, registrator ............................................. j> 1,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i
graden till ....................................................................................... x> 1,500:
två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera............... » 2,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i gra¬
den till............................................................................................. » 2,500:
efter tio års till ................................................................................ » 3,000:
en i tredje tjenstegraden, kamrerare ............................................. » 3,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i
graden till....................................................................................... » 3,500:
efter tio års till................................................................................. » 4,000:
ombudsmannen.................................................................................... » 1,000:
Å arfvodesstat:
Tjenstgöringspenningar:
till tjenstemännen i första graden ................................................... » 600:
» tjenstemännen i andra graden, hvarje....................................... x> 800:
» tjenstemännen i tredje graden ................................................... » 1,000:
» ombudsmannen.............................................................................. » 500:
Missräkning spann in gar:
till kassören ....................................................................................... » 800:
Arfvoden:
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordi¬
narie och extra ordinarie tjensteman .......................................... » 1,800:
till biträden bland extra ordinarie tjenstemän....................... » 1,200:
47
3. Vaktbetjeningen:
en vaktmästare, lön ..........................................................
tjenstgöringspenningar .................................................
jemte fri bostad och vedbrand.
en husdräng: lön .............................................................
jemte fri bostad och vedbrand.
kronor 600:
» . 100:
» 400:
E. Afdelningskontoret i Luleå:
tre styrelseledamöter, hvardera ...................................................... kronor 1,200:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen.................................................................................... » 2,400:
kamreraren, tillika kassör, lön......................................................... » 1,600:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med
500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................ » 800:
och missräkningspenningar............................................................ » 600:
bokhållaren, tillika registrator, lön ................................................ » 1,200:
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300
kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................ » 600:
kontors- och kassaskrifvare, lön ...................................................... » 900:
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
med 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................ » 400:
ombudsmannen.................................................................................... » 800:
till extra biträde vid kontorsgöromålen.......................................... » 1,000:
vaktbetjenten....................................................................................... » 400:
jemte fri bostad och vedbrand.
F. Afdelningskontoret i Visby:
tre styrelseledamöter, hvardera........................................................ kronor 750:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga för¬
valtningen, arfvode ........................................................................ » 1,250:
kamreraren, tillika kassör, lön......................................................... » 1,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med
400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 400 kronor,
48
samt tjenstgöringspenningar ..................... kronor 600
och missräkningspenningar............................................................ » 300
bokhållaren, tillika registrator, lön ................................................ » 800
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 400
kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................ » 400:
ombudsmannen...............................................................................» 500:
till extra biträden vid kontorsgöromålen....................................... » 200:
vaktbetjenten....................................................................................... » 400:
G- Afdelningskontoret i Östersund:
tre styrelseledamöter, hvardera......................................................... kronor 1,200:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen.................................................................................... » 2,400:
kamreraren, tillika kassör, lön...................:..................................... » 1,600:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med
500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................ » 800:
och missräkningspenningar............................................................ » 600:
bokhållaren, tillika registrator, lön ................................................ » 1,200:
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300
kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................ » 600:
kontors- och kassaskrifvare, lön...................................................... » 900:
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
med 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar ............................................................ » 400:
ombudsmannen ................................................................................. » 800:
till extra biträde vid kontorsgöromålen.......................................... » 1,000:
vaktbetjenten....................................................................................... » 400:
jemte fri bostad och vedbrand.
H. Afdelningskontoret i Vexiö:
tre styrelseledamöter, hvardera......................................................... kronor 1,200:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga för¬
valtningen ....................................................................................... j> 2,400:
kamreraren, tillika kassör, lön......................................................... » 1,600:
samt tjenstgöringspenningar ............................................................ » 800:
49
och missräkningspenningar.......................
bokhållaren, tillika registrator, lön ........
samt tjenstgöringspenningar ....................
ombudsmannen............................................
till extra biträde vid kontorsgöromålen ..
vaktbetjenten...............................................
jemte fri bostad och vedbrand.
kronor 600: —
» 1,200: —
» 600: —
» 800: —
» 1,000: —
» 400: —
Yid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande.
l:o. Tjensteman vid hufvudkontoret eller vid kontoren i Göteborg och Malmö,
som innehar tjenstebefattning utom Riksbanken, bibehålies vid förutvarande inkom¬
ster och kan således icke tillträda här ofvan bestämda aflöningsförmåner, innan
han sådan tjenstebefattning frånträdt, dock att detta icke gäller för ombudsmannen
vid Malmö afdelningskontor. . . , ,
2;o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden nast efter den, under
hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden forordnat
eller befordrad. ... -.
3-o Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses en¬
dast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande,
bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom anvisas.
4:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder. lon, tjenst-
görings- och missräkningspenningar, men icke särskilda arfvoden, hvilka utgå till
de tjensteförrättande. ... ...
5:o. I öfrig t åtfölja de å arfvodesstat upptagna tjenstgöring- och missrak-
ningspenningar samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke åt¬
njutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna
medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstens
bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna
tjenstgöringspenningar. ,
6:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige samt
styrelserna för kontoren i Göteborg och Malmö att anvisa till extra ordinarie tjen¬
steman arfvoden, beräknade efter tusen kronor för år, äfvensom för kassorstjen-
sterna missräkningspenningar, allt likväl inom de i aflöningsstaten dertill anslagna
medel.
JBih. till Rilcsd. Vrot. 1883. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band, 1
(Bankoreglementet.)
50
7:o. Om de till extra arbetea m. m. eller extra biträdea anvisade medel
skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att
öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till förfogande.
8:o. Fullmäktige ega, när så kan varda erforderligt, till biträde vid hand-
hafvandet af den i § 22 mom. 1 af reglementet omhandlade rörelse anställa någon
bland Riksbankens pensionerade tjenstemän emot årligt arfvode af högst 2,000 kro¬
nor och att åt honom uppdraga den kassavård, som för ändamålet erfordras.
9:0. Nuvarande ombudsmannen vid afdelningskontoret i Malmö bibehålies
vid förutvarande fördelning af inkomsterna i lön 1,200 kronor och tjenstgörings-
penningar 300 kronor.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.