RIKSDAGENS PROTOKOLL
1883. Första Kammaren. N:o 3.
Måndagen den 22 Januari.
Kammaren sammanträdde kl. 10 f. m.
Grefve Mörner samt Herrar Hasselrot, Rosensvärd ock Ekman,
Carl, anmälde att de instält sig för att deltaga i riksdagsärende-
nas behandling.
Företogs val af tio ledamöter i Konstitutions-Utskottet; ock
befunnos, efter valförrättningens slut, dertill kafva blifvit ut¬
sedde:
Herr Afzelius
„ Burenstam
|
|
76
|
„ De Maré
|
|
76
|
„ von Ehrenheim
|
|
76
|
Friherre von Essen, R. J.,
|
|
76
|
Herr Hallenborg
|
V
|
76
|
Friherre Hierta
|
|
76
|
Herr Königsfeldt
|
|
76
|
„ von Möller
|
|
76
|
„ Odelberg
|
|
75
|
med 76 röste!',
Företogs val af tolf ledamöter i Stats-Utskottet; ock befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill kafva blifvit utsedde:
Grefve Beck-Friis
Herr Montgomery-Cederhielm
„ Nordenfelt
Grefve Posse, C. K. J.,
„ Sparre
Herr Törnebladh
Friherre von Essen, F.,
„ von Krsemer
med 90 röster,
» 90 „
„ 90 „
„ 90 „
„ 90 „
„ 90 „
„ 89 „
„ 88
Fwsta Kammarens Prof. 1883. N:o 3.
1
N:0 3.
2
Måndagen den 22 Januari.
Grefve Lagerberg med 87 röster,
Friherre Palmstierna „ 86 „
Herr Lothigius „ 85 „
» Widén „ 84 „
Företogs val af tio ledamöter i Bevillnings-Utskottet; och be-
furmos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Herr Fock
Friherre Hamilton, H. J.,
Herr Kockum
Reuters värd
„ Widmark, C. O.,
„ Björnstjerna
„ Hammar
„ Bennich
„ Waern, C. F.,
„ Forssell, H. L.,
med 102 röster,
102
102
102
102
100
100
99
90
82
V)
»
11
»J
M
11
11
Företogs val af åtta ledamöter i Banko-Utskottet; och be-
funnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Herr Falk
Grefve Hamilton, W. G.,
Herr Olsson, P.,
„ Söder hjelm
» Feyron
Friherre Akerhielm
Herr Robson
„ Hammarhjelm
med 94 röster,
„ 98 „
93
92
y>
86
75
n
Företogs val af åtta ledamöter i Lag-Utskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Herr Samzelius
|
med 85 röster,
|
Grefve Strömfelt
|
V
|
85
|
H
|
Herr Widmark, H. A.,
|
?}
|
85
|
11
|
,, Bergström
|
1)
|
83
|
11
|
„ Forssell, O. H.,
|
))
|
83
|
11
|
Grefve Mörner
|
)>
|
83
|
’1
|
Herr Svanberg
|
|
71
|
11
|
„ Bäckström
|
>>
|
66
|
11
|
Måndagen den 22 Januari.
3
N o 3.
Företogs val af sex suppleanter i Konstitutions-Utskottet;
och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit ut¬
sedde:
Grefve Wachtmeister med 84 röster,
Herr Richter „ 75 „
„ von Post „ 74 „
» Rappe „ 72 „
„ Waern, L. M., „ 70 „
Fosser
53
Företogs val af nio suppleanter i Stats-Utskottet; och be¬
funnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Friherre Tamm
|
med 73
|
Herr Bergman
|
V
|
72
|
,, Laurell
|
|
71
|
,, Casparsson
|
|
67
|
,, Burman
|
|
66
|
„ Sederholm
|
5 j
|
65
|
„ Stråle, G. H.,
|
j 7
|
65
|
„ Ljungqvist
|
5?
|
64
|
„ Dahm
|
>>
|
63
|
sedan ordningen mellan de ledamöter, som erhållit lika antal
röster, blifvit genom lottning bestämd.
Företogs val af sex suppleanter i Bevillnings-Utskottet; och
befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Grefve Piper, Alfred,
Herr Carlheim-Gyllensköld, A. T.,
„ Fogelin
,, Stjernspetz
„ Andersson, J.,
„ Nyström
med 62 röster,
V
1)
•n
57
54
53
48
43
J)
V
Företogs val af fem suppleanter i Banko-Utskottet; och be¬
funnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Herr Rääf med 47 röster,
„ Nisser „ 45 „
„ von Plåten ,, 44 „
„ Ekenman „ 41 „
» Dahl „ 41 „
N:0 3.
4 Måndagen den 22 Januari.
sedan ordningen emellan de begge sistnämnde blifvit genom lott¬
ning bestämd.
Företogs val af fem suppleanter i Lag-Utskottet, och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Herr Fröberg
|
med 48 röster
|
,, Lindahl
|
11
|
43
|
11
|
„ Ros, A.,
|
11
|
43
|
11
|
,, Larsson
|
11
|
41
|
11
|
„ Hasselrot
|
11
|
35
|
11
|
sedan ordningen mellan de ledamöter, som erhållit lika antal
röster, blifvit genom lottning bestämd.
Anmäldes och bordlädes Riksdagens Kanslideputerades Me¬
morial N:o 1, angående antagande af tjensteman i Riksdagens
kansli.
Upplästes ett insändt läkarebetyg af följande lydelse:
Att ledamoten i Riksdagens Första Kammare Herr Kapten
Th. Ekenman, som lider af Laryngo bronchitis acuta, tills vidare
är hindrad att bevista Riksdagens sammanträden, intygas.
Stockholm den 22 Januari 1883.
K. Kjerner,
Med. D:r.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades Friherre Ericson
under fjorton dagar från den 24 innevarande Januari.
Justerades fem protokollsutdrag för detta sammanträde, hvar¬
efter Kammaren åtskildes kl. */42 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Onsdagen den 24 Januari'
6
Ro 3.
Onsdagen den 24 Januari.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Justerades protokollen för den 16 och 17 i denna månad.
Herr Casparsson uppläste en motion, N:o o, om anslag till
uppförande af stall och ridhus vid universitetet i Upsala.
Hänvisades till Stats-Utskottet.
Föredrogs och hänvisades till Lag-Utskottet Justitieombuds¬
mannens vid innevarande riksdag afgifna embetsberättelse.
Föredrogs Kongl. Maj:ts den 18 innevarande Januari bordlag- staUregie-
da nådiga proposition till Riksdagen, angående statsverkets till- ringspropon-
stånd och behof. wnen.
Herr Wrern, Carl Fredrik: Herr Talman! Mine Herrar!
Det är väl ingen åsigt, som vid denna riksdags början är så ge¬
mensam hos samtlige riksdagsmän, som den att de frågor, hvilka
till afgörande föreligga, äro synnerligen vigtiga och att det skall
blifva oss svårt att medhinna deras värdiga behandling. De kom¬
ma att taga hela vår uppmärksamhet och våra arbetskrafter i an¬
språk. Jag tillåter mig fästa uppmärksamheten på, att dessa frå¬
gor icke allenast äro två, nemligen om den nya härordningen och
grundskatternes afskrifning, utan att de i verkligheten äro tre,
nemligen äfven den att med nya eller ökade skatter ersätta de
gamla, en fråga, som jag anser vara af den allra största vigt och
betydelse, emedan dess verkningar, åtminstone i vissa fall, komma
att gå mycket långt framåt i tiden. Ett misstag härvid kan vara
ganska ödesdigert och, såsom jag skallsöka visa, i vissa fall oåter¬
kalleligt. Det är nemligen så, att tillika med behofvet af de nya
skatterna hafva också uppkommit förslag om en ny skattefördel-
ning. Fn stor del af de förslag, som af skatteregleringskomitén
blifvit väckta och af hvilka några, såsom vi se af den Kongl.
propositionen, blifvit af Kongl. Maj:t accepterade, afse tillfreds¬
ställandet af behof, som af grundskatternas afskrifning äro obe¬
roende. Om vi ensamt taga i betraktande behofvet af nya skatter,
vare sig derför att vi vilja borttaga en skatt, som anses orättvist
betunga någon viss klass skattskyldige, eller att vi för ökandet af
vårt försvar behöfva nya inkomster, så måste väl i hvilketdera
fallet som helst de nya skatterna, såvida möjligt är, allmänt för¬
delas. Det skrälle vara en motsägelse i sig sjelf att, derför att
K:o 3.
Statsregle-
ringsproposi¬
tionen.
(Forts.)
6 Onsdagen den 24 Januari.
en klass behöfver en lättnad eller derför att en klass anses orätt¬
vist betungad, taga från den dess skatter och lägga dem på en
annan klass. Den orättfärdighet, man ville undanrödja, skulle
man ju i detta fäll och utan nödiga motiv uppenbarligen begå.
Bet kan icke vara orsaken till någon ny skattefördelning. Icke
heller måtte ökandet af statens inkomster för att med dem be¬
strida nya eller ökade kostnader för landets försvar kunna vara
en sådan orsak. Dertill måste alla skattskyldige vara lika plig-
tige att i mån af sina inkomster och tillgångar bidraga.
Det är således ett för de två stora frågorna alldeles främ¬
mande ämne, som uppkommit genom den behandling, som skatte-
regleringskomitén efter dess instruktion och med dess uppfattning
af behofvet utaf nya eller ökade skatter ansett sig tvungen att in¬
gå på, nemligen en ändrad fördelning af skatterna, föranledd af
helt andra orsaker än grundskatternas afskrifning eller behofvet
af ökade inkomster för försvarsverkets ordnande. Det är särskildt
i detta hänseende som jag anser, att vi möjligen kunna och i så
fall äfven böra skaffa oss bättre tid att taga väckta förslag i be¬
traktande, än hvad som gerna vid denna riksdag kan medgifvas,
då vi måste vara upptagna af de ytterst vigtiga frågorna om för¬
svarets ordnande liksom af den angående grundskatternas afskrif¬
ning. Yi hafva dermed fullt upp att göra, och hvad värre är, ■—
de nya skatterna kunna svårligen behandlas innan dessa två stora
frågor äro afgjorda. Det går visserligen an för ett Utskott att
utarbeta förslag för eventuella behof, men det har sig dock svårt.
Äfven Utskottets ledamöter behöfva deltaga i samt egna sin tid
och uppmärksamhet åt de stora frågor, som föreligga utanför det¬
samma, och i allra bästa fall kan Utskottets förslag icke förekom¬
ma i Riksdagen till afgörande förr än i riksdagens sista timma.
Om äfven Bevillnings-Utskottet skulle kunna utarbeta alternativa
förslag för fyllandet af behofven, så skulle dock Riksdagen omöjli¬
gen derpå kunna grunda något tidigare afgörande; ty hvad helst som
föreslås i afseende på ett ökadt behof af skatter kan ju icke före¬
komma förr än de beslut blifvit fattade, genom Indika behofvet
uppkommer. Dessa stora vigtiga frågor komma då att helt hastigt
af Riksdagen afgöras; och det förefaller mig som vore det ett stort
önskemål att, om möjligt, undvika detta; och jag tror, att det kan
ske. Det är nemligen så, att Kong! Maj:ts rådgifvare har benä¬
get visat, att statsinkomsterna mycket väl räcka till för statsreg-
leringen, och han har särskildt anmärkt, att han icke velat upp¬
taga dem till de belopp, hvartill han tror att de skola uppgå, der¬
för att nya skatter beköfvas i en snar framtid, men jag kan icke
för min del inse något behof af eller någon orsak för att vi skulle
åtaga oss nya skatter förr än dessa verkligen behöfvas. Den tid,
som åtgår ifrån det att Riksdagen beslutar eu skatt och till dess
tillämpning är icke längre än hvad i hvarje fall måste åtgå för
verkställighet af ett beslut, som afser en kommande tid. Liksom
Kong!. Maj;t nu föreslagit, att vi nu skola besluta nya skatter för
år 1884, kunna vi vid nästa riksdag besluta de nya skatter, som
behöfvas för år 1885. Det kan icke finnas något som helst behof
5
Onsdagen den 24 Januari.
i
Nso 3.
för att man nu måste vidtaga förberedande arbeten, utan när helst Statsregle-
skatterna behöfvas, kunna de i hvarje fall uttagas. Om statsregle- nn^™n°%%
ringen går ihop utan nya skatter, så finnas inga skäl för Riks- (Forts.)
dagen att åtaga sig sådana. Detta vore ock mest enligt med
grundlagens bud och föreskrifter i dylika fall.
En annan sak, som härvid bör tagas i betraktande, är, att
Kongl. Maj:t föreslagit, att vi skola till statsverkets grundfond af¬
sätta 1,700,000 kronor. Detta belopp är 300,000 kronor högre än
den skatt, som jag egentligen här åsyftar att vi böra besinna oss
på, nemligen den så kallade stämpelskatten.
Således skulle, om statsregleringen i öfrigt går ihop, vi under
de svårigheter, som här förekomma, för grundfondens förstärkande
åtaga oss en ny stämpelskatt, hvilken, att döma efter det belopp
som blifvit föreslaget, äfven måste i sig innesluta den af skatte-
regleringskomitcn föreslagna arfskatten. Men dessa äro vigtiga
och i många förhållanden djupt ingripande skatter, samt dertill
skatter, Indika, — jag anser mig höra särskild! påpeka det, —
icke kunna om vi göra ett misstag, återtagas, åtminstone icke inom
någon kortare tid. Ty det vore väl i högsta grad orättvist, ja,
oanständigt, om man ett år skulle pålägga en arfskatt och af
sterbhusen efter dem, som under det året afiedo, taga 1, 2, 3 ända
till 6 procent samt ett annat år afskaffa denna skatt. Likaså
skulle det vara i högsta grad olämpligt att ålägga aktiebolag, som
nästa år bilda sig, att på sina aktier betala stämpelskatt, eller att
föreskrifva de bolag, som nu behöfva skuldsätta sig, att på sina
obligationer betala stämpelskatt och sedan åter igen afskaffa en
sådan skatt. Hvad beslut, vi alltså med hänsyn till dylika skat¬
ter fatta, så måste .de blifva beståndande för en längre framtid.
Detta synes vara ett ytterligare skäl att icke förhasta sig med
deras åtagande, utan helst undvika dem.
Jag nämnde afsättning till grundfonden, — och den tid jag
var Kongl. Maj:ts rådgifvare har jag äfven tillstyrkt liknande åt¬
gärder. Jag anser det vara mycket angeläget, att man förr eller
senare förstärker grundfonden. Men jag hemställer till Er, mine
Herrar, kan det vara skäl att pålägga arfskatt och stämpelskatt
för ett tillfälligt behof af grundfondens förstärkande med ett par
millioner kronor? Det tror jag icke kan eller bör komma i fråga.
Jag anhåller derför, att Stats-Utskottet måtte väl beräkna
statsverkets inkomster, icke öfverdrifvet, men icke, så som Kongl.
Maj:t med hänsyn till framdeles inträffande behof föreslagit, lägre
än de böra blifva, och vidare att icke till grundfonden må afsättas
större belopp, än vi kunna göra utan att vid denna riksdag ålägga
landet den nya, föreslagna stämpelskatten.
Friherre Klinckowström: Den nu föreliggande Kongl. stats¬
verkspropositionen är verkligen af sådan beskaffenhet, att den
saknar, såvidt jag kunnat utforska, ett motstycke i samtlige stats-
verkspropositionernas historia alltsedan är 1809.
Såsom Herrarne litet hvar känna, grundar den sig på ingen¬
ting, enligt hvad Riksdagen ännu fått veta. 1 en skön, poetisk
N:o 3.
Onsdagen den 24 Januari.
Statsregle• bild, mine Herrar, förmäles det, att när vår Herre bygde verlds-
nnätionen°Sl' a^et> upphängde Han sitt sänklod i den tomma rymden på ingen-
(Forts.j ^n§ oca genom Hans Varde! utgingo dessa millioner verldar, som
sjunga Hans lof från den första dagen och allt till den sista. Ty
för Gud är ingenting omöjligt!
Men när vår goda regering nu önskar att äfven verkställa ett
sådant experiment beträffande statsregleringen, så tror jag, hon
kommer att derför skörda mindre beundran hos sina jordiska un¬
dersåtar, än hvad hon möjligtvis trott sig kunna få.
Ty det kan icke bestridas, att, äfven såsom eu föregående ta¬
lare här antydt, det blir för Stats-Utskottet högst svårt, om icke
omöjligt, att grundlagsenligt framställa för Riksdagen förslag till
riksstat för år 1884. Grundlagen föreskrifver nemligen, att Stats-
Utskottet skall pröfva behofven och verkställa den besparing på
anslag, som kan blifva en följd af denna pröfning och undersök¬
ning. Men hvad skall Utskottet pröfva, när det icke vet, hvartill
behofven skola vara? Ty ännu har Riksdagen icke erhållit del af
Kongl. Maj:ts i Statsrådet, såvidt jag minnes, den 8 dennes fatta¬
de beslut om grundskatternas afskrifning och en skattejembning,
äfvensom om reorganisationen af landtförsvaret och sjöförsvaret.
Det synes som om regeringen här ansett sig kunna föra Riksdagen
i ledband såsom ett barn hvart som helst; men regeringen har
dervid förgätit, att denna Riksdag är ensamt beslutande, såväl öf¬
ver bevillningar som öfver statsverkets samtlige utgifter. Visser¬
ligen har regeringen goda vänner inom Stats-Utskottet, det vill
jag medgifva, men det omöjliga kan man väl icke af samma Ut¬
skott fordra. För Stats-Utskottet finnes då ingen annan utväg än
att i klump antaga Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering, utan
någon pröfning, huru grundlagsvidrigt det än må vara; hvarefter
en sådan statsreglering skall passera till Kamrarne, som deröfver
, få döma. Det synes som om regeringen verkligen här utlagt eu
snara, hvari hon hoppats att Riksdagen skall falla, på det att, se¬
dan Riksdagen obesedt antagit anslagsfordringarna för de nya för¬
slagen, hon sedan icke skall kunna undandraga sig att antaga
sjelfva saken. Men om äfven, mot all förmodan, en så beskaffad
statsreglering skulle inkomma från Stats-Utskottet, tror jag mig
på förhand kunna säga, att i lyckligaste fall komma likväl dessa
Kongl. Maj:ts förslag icke att utan högst betydliga modifikationer
af Riksdagen antagas. Men dessa modifikationer, af Riksdagen
antagna, kunna icke tjena till grunder för statsregleringen, förr
än desamma blifvit af Kongl. Maj:t gillade och godkände. Och
då de nya förslagen till landtförsvarets och sjöförsvarets omda¬
ning och skattejembningen sannolikt icke komma att behandlas af
Stats-Utskottet, utan Riksdagen derför troligen kommer att till¬
sätta åtminstone två särskilda Utskott, ett för försvarsverket och
ett för skattejemkningen, inse Herrarne, att icke Stats-Utskottet
kan få del af den behandling, som dessa frågor komma att röna
i Riksdagens Utskott, — mycket mindre af Riksdagens beslut öf¬
ver och modifikationer och återremisser till följd deraf, — och
alls icke öfver de beslut, Kong]. Maj:t täckes fatta med afseende
Onsdagen den 24 Januari. 9 N;o 3.
på dessa förändringar i hans förslag — förr än i Riksdagens sista Statsregle-
timma. Skall då först statsregleringen ske, blir den, för att nyttja nngspropon-
ett vulgärt uttryck, “på hafs", om ens möjlig. En annan utväg
vore visserligen att upprätta 2 alternativa förslag till statsregle¬
ring, det ena grundadt på de nya förhållanden, som skola uppstå,
om Kongl. Maj:ts nyssnämnda stora förslag blefve antagna, och
det andra en statsreglering, som grundade sig på hittills befintliga
förhållanden. Men utom det att en så beskaffad dubbel statsregle¬
ring, såsom jag tror, icke är fullt grundlagsenlig, så blefve det
äfven svårt att sköta en sådan dubbel statsreglering. Det finnes
ett enkelt sätt att nu undgå allt detta, och det förundrar mig, att
icke Kongl. Maj:t vidtagit en sådan åtgärd för att undvika alla
de stora svårigheter i statsregleringen, som skulle uppstå, om
Kongl. Maj:ts förslag nu adopterades. Den föregående talaren har
redan antydt detta. Det vore helt enkelt, att Kongl. Maj:t fram¬
lagt statsregleringen, såsom förr skett, grundad på ett förslag,
stödt på befintliga förhållanden, och framlagt sina förslag till om¬
daning af försvarsverket och skatterna särskild^ och att Riksda¬
gen först fått besluta öfver dessa stora frågor och derpå vid föl¬
jande riksdag grundat en ny statsreglering — sålunda exempel¬
vis vid 1884 års riksdag för 1885 års likståt — på dessa nya,
då af båda statsmakterna antagna förhållanden. Då hade ingen
ovisshet uppstått öfver statens vare sig inkomster eller utgifter
och då hade det gått sin gilla gång. Förlusten hade varit liten
eller ingen, om de stora frågorna stälts i verket 1884 eller 1885,
när de en gång af Riksdagen blifvit godkända och af Kongl.
Maj:t gillade. Jag nödgas derför, på grund af hvad jag nu an¬
fört, föreslå betydliga förändringar i Kongl. Maj:ts förslag till
statsreglering såväl beträffande inkomsterna som äfven utgifterna.
Hvad inkomsterna beträffar, så hafva Herrarne nogsamt sett
af Kongl. Maj:ts statsregleringsproposition, att der är en mängd
både ordinarie skatter och åtskilliga bevillningar, som hafva, på
grund af detta nya organisationsförslag i försvarsverket och be¬
skattningen, blifvit af Kongl. Maj:t förändrade efter de nya, mot¬
sedda förhållandena. Alla dessa förslag i statsregleringen, de må
vara på inkomst lydande eller på statsutgifter eller på indrag¬
ning af de så kallade “friheterna11, som finnas på alla hufvudtit-
larne med undantag af den första, och den tredje hufvudtiteln, —
det är på alla dessa anslag, som jag vågar föreslå, att de af
Riksdagen icke måtte uppmärksammas, utan att öfver allt, der
sådant skett, den gamla statsregleringen för år 1883 måtte tjena
till rättesnöre för bestämmandet af samma skatter äfven för år 1884.
Bland de ordinarie inkomsterna förekomma sålunda i Kongl.
Maj:ts förslag följande, som jag önskar måtte blifva afslagna och
i stället beviljade de af Statskontoret uppgjorda beräkningarne för
statsinkomster på sätt som finnes angifvet i bilagorna till Kongl.
Maj:ts proposition, inkomstbetänkandet:
Dessa äro nemligen bland ordinarie inkomster först grundshatt.
I stället för af Kong!. Maj:t föreslagna 4,000,000, som skulle
heta “grundskatt11, föreslår jag den gamla benämningen “ränta11,
N:o 3.
Statsregle¬
ring 3 proposi¬
tionen.
(Forts.)
10 Onsdagen den 24 Januari.
som upptages till 4,810,000 kronor. I stället för “kyrkotionde“,
af Kongl. Maj:t föreslagen med^250,000 kronor, föreslår jag att
denna räntetitel måtte bibehålla sitt gamla namn “tionde“ och utgå
med det gamla beloppet 1,645,000 kronor. I stället för valeansaf-
gifter af rusthåll och rotar, af Kongl. Maj:t föreslagna till 879,000
kronor, föreslår jag att de gamla skattetitlar, som innefattas i
dessa vakansafgifter, nemligen 76,000 kronor “tillfälliga rotevakans-
afgifter", 125,000 kronor “vakansafgifter af nyroterad jord", 20,000
kronor “rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Hållande
20,000 kronor “vakansafgifter af bergslag" samt 65,000 kronor
“båtmansvakansafgift" måtte få bibehållas.
I stället för kavalleriregementenas hästvakansspanmål, som Kongl.
Maj:t upptagit till 800,000 kronor, föreslår jag Statskontorets be¬
räkning å 340,000 kronor; i stället för trosspassevolansafgiften, af
Kongl. Maj:t upptagen till 22,000 kronor, föreslår jag Statskon¬
torets beräkning 26,000 kronor och slutligen i stället för den så
kallade extra upphörden, som skulle utgå, enligt Kong]. Maj:ts för¬
slag, med 410,000 kronor, föreslår jag att den måtte upptagas till
409.403 kronor 54 öre. Denna beräkning har uppkommit deri¬
genom, att Kongl. Maj:t har föreslagit, att genom de från Eskils¬
tuna, Sölvesborg och Askersund indragna fonderna Statskontorets
beräkning skulle ökas. Dessa fonders sammanlagda belopp är
56.403 kronor 54 öre, hvarmed det nu af mig föreslagna beloppet
skiljer sig från Statskontorets beräkning. Härigenom skulle i
stället för de af Kongl. Maj:t föreslagna ordinarie inkomster 5,861,000
kronor komma, enligt mitt förslag, grundadt på Statskontorets be¬
räkning, med det tillägg, jag nyss nämnde, att i ordinarie uppbörd
beräknas 7,036,403 kronor 54 öre: varande detta den del nemligen
af de ordinarie inkomsterna, som beröres af dessa stora af Kongl.
Maj:t föreslagna reorganisationsfrågor. Den återstående delen af
de ordinarie inkomsterna, den som icke beröres af de stora för¬
slagen, utgör enligt Kong!. Maj:ts beräkning 14,520,000 kronor och
lika föreslår jag Hensamma. Således skulle summan ordinarie in¬
komster blifva enligt Kongl. Maj:ts förslag 20,381,000 kronor, i
stället för hvilket jag föreslår deras hufvudbelopp till 21,556,403
kronor 54 öre.
Hvad bevillningarne beträffar, så föreslår Kongl. Maj:t följande,
som har sin anledning i dessa stora förslag, vare sig till omdaning
af försvarsverket eller af skatteförhållandena, nemligen: stämpel¬
afgift. Den har Kongl. Maj:t på grund deraf föreslagit till 4,400,000
kronor och jag får hemställa att den gamla benämningen “stäm-
pelpappersmedel" måtte bibehållas till det belopp, Statskontoret
beräknat eller 3,000,000 kronor. Bränvinstillverknings skatt har Kongl.
Maj:t föreslagit till 14,500,000 kronor; jag får föreslå att benäm¬
ningen “Bränvinstillverkningsafgift“ bibehålles och upptages en¬
ligt Statskontorets beräkning till 13,500,000 kronor. Och slutligen
kommer den förändring af den allm ännu bevillning en, som Kongl.
Maj:t föreslagit, fördelad nemligen dels på bevillning af fast egen¬
dom och inkomst till 3,700,000 kronor, och dels bevillning för sär¬
skilda förmåner och rättigheter till 170,000 kronor, tillsammans
Onsdagen den. 24 Januari.
11
N:0 3.
3,870,000 kronor. Jag föreslår att i stället benämningen “allmän Statsregle-
bevillning" måtte bibehållas och utgå enligt Statskontorets beräk- rm^^on'
ning med 4,800,000 kronor. I Kongl. Maj:ts förslag rörande den (Forts.)
allmänna bevillningen är, såsom man känner, föreslaget, att den
så kallade första artikeln eller den personliga skyddsafgift en skulle
borttagas, och den utgör omkring 640,000 kronor. Sedermera skulle
i stället för andra artikeln ingå bevillning af fast egendom och in¬
komst med det belopp, jag nyss nämnde, och slutligen i stället
för tredje artikeln, den så kallade bevillningen för särskilda för¬
måner och rättigheter, hvars belopp jag nyss äfven nämnde. Den
utgår nu med omkring 217,000 kronor. Jag tror att innan de
stora frågorna afgöras, så är det icke skäl att ändra dessa skatte-
förhållanden. Den föregående talaren har visat faran deraf med
afseende på stämpelafgiften och arfskatten, och jag tror det vara
allt skäl att såsom grundsats dröja med en statsreglering, grun¬
dad på dessa nya förhållanden, tilldess att de nya förhållandena
blifvit i allo godkända af statsmakterna.
Bland utgifterna hafva på flere hufvudtitlar, såsom jag nyss
hade äran nämna, blifvit indragna de så kallade inclelningarne och
dermed jemförliga anvisningar, friheter, ersättningar med mera dy¬
likt. De utgå på en mängd anslag inom åtminstone sex af huf¬
vudtitlarne till större och mindre belopp, vexlande från flere hun¬
dra tusen kronor och nedgående som på nionde hufvudtiteln till
endast sjutiofem kronor.
Beloppet af dessa så kallade “Friheter", som skulle bortstry-
kas ur statsregleringen och i stället de motsvarande anslagen
höjas med kontanta utgifter från statsverket, utgör enligt inkomst¬
beräkningen, pag. 7—14, på 2:dra hufvudtiteln 655 kronor, på 4:de
hufvudtiteln 856,000 kronor, på 5:te hufvudtiteln 77,705 kronor,
på 6:te hufvudtiteln 17,982 kronor, på 7:de hufvudtiteln 9,930 kro¬
nor, på 8:de hufvudtiteln 240,150 kronor och, såsom jag nyss
nämnde, på 9:de hufvudtiteln 75 kronor eller sålunda inalles
1,202,497 kronor; deraf departementschefen och med honom Kongl.
Maj:t ansett endast nu böra uteslutas från hufvudtitlarne ett sam-
manlagdt belopp af 888,942 kronor. Det är visserligen sant, så¬
som Departementschefen i sitt anförande yttrat till statsrådsproto¬
kollet, att hela denna åtgärd inskränker sig till endast en bok-
föringsåtgärd; men ehuru det icke inverkar på sj elfva utgifterna,
emedan hvad som i inkomster tillägges å ena sidan, det tillägges
till samma belopp på ett annat ställe i utgifter och tvärt om, så
är det ändå icke skäl att vidröra dessa invecklade skatteförhål-
landen förr än sjelfva skattebetänkandet och reorganisationen af
våra grundskatter blifvit af statsmakterna gillade och godkända,
hvarföre jag på alla de ställen i hufvudtitlarne, der dessa friheter
förekomma, nu får vördsamt hemställa att de måtte qvarstå i
statsregleringen, och hvarigenom jag icke behöfver uttråka Herrar-
nes tålamod genom att vid hvarje sådant anslag göra en sådan
anmärkning. Dessutom och äfven såsom en allmän anmärkning,
till hvilken jag senare, när jag genomgår hufvudtitlarne på de
ställen der jag gjort anmärkningar, icke behöfver återkomma, men
Ji:o 3.
12
Onsdagen den 24 Januari.
Statsregel- som innefattas i det allmänna förslag, jag nu får afgifva, hem-
nngsproposi- gnäller jag att, hvad de ordinarie utgifterna beträffar, på de af
(Forts) mig nyss antorda skal, icke nagra anslag, som hafva gemenskap
med eller bero af de nya förslagen till omreglering vare sig af
försvarsverket eller skatteförhållandena, som vi såsom jag hoppas
hafva att motse från Kong!. Maj:t, måtte blifva rubbade på något
sätt vid denna statsreglering, emedan jag anser det svårligen kunna
ske. Dessa särskilda förhållanden röra ganska nära många an¬
slag, som derföre rättast borde tillsvidare qvarstå såsom de blifvit
reglerade i 1883 års riksstat, och hvartill jag en gång för alla
härmed får vördsamt anhålla om bifall.
Jag kan icke underlåta att med några ord beröra, huru otill¬
förlitlig den så kallade Försvarskomiténs kostnadsberäkning visat
sig vara, åtminstone under det första öfvergångsåret, der de sär¬
skilt blifvit åt komitén beräknade, jemförd med den beräkning,
under förutsättning att samma stora reorganisation^' verkställas,
som Departementschefen och Kongl. Maj:t efter honom, på grund
af hans tillstyrkande har föreslagit för samma utgifter. Jag vill blott
göra Herrarne uppmärksamma på några siffror, som visa otillförlitlig-
heten, enligt mitt förmenande, af Komiténs förslag. Sålunda hafva hä¬
rens fasta löner och arvoden af Kongl. Maj:t nu blifvit proponerade
skola utgöra 6,029,000 kronor och af Landtförsvarskomitén upptagits
till 5,148,251 kronor; tjenstgöringspenningar hafva af Kongl. Haj:t
proponerats till 735,500 kronor och afkomitén upptagits till 698,212
kronor; dagaflöningen af Kongl. Maj:t föreslagen till 1,205,000 kronor,
är af Landtförsvarskomitén beräknad till 1,129,053 kronor; beklädnad
och underhåll till den nya hären, af Kongl. Maj:t proponerade till
3.475.000 kronor, äro af Landtförsvarskomitén upptagna till 3,039,352
kronor; slutligen inqvarteringen, deri inbegripet anslag för ord¬
nande af inqvarteringen i Stockholm, är af Kongl. Maj:t upptagen
till 411,450 kronor, men af komitén endast till 220,900 kronor och
härens hästar, af Kong]. Maj:t beräknade till 1,958,700 kronor, äro
af Landtförsvarskomitén upptagna till 1,908,925 kronor. Likaledes
är det märkvärdigt hvad olika behof visa sig uppstå, när man
verkligen reglerar staten och behofven af extra anslag för 4:de huf-
vudtiteln, jemfördt med hvad Landtförsvarskomitén trott sig be¬
höfva uppföra på extra stat. Kongl. Maj:t behöfver af extra an¬
slag, först för genomförande af den nya härordningen 200,000 kro¬
nor, vidare för fältartillerimateriel 400,000 kronor, för Karlsborgs
fästningsbyggnad 200,000 kronor, för byggnader och exercisfält för
den nya hären 900,000 kronor, i ersättning för underhåll åt gar-
nisonskommenderingar 29,752 kronor, för topografiska arbeten
60.000 kronor, för skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande 80,413 kronor, såsom kostnader för Landtförsvars¬
komitén 41,835 kronor och slutligen i ersättning till regimenten
och kårer för indragna vakansafgifter 388,000 kronor; således af
extra anslag på fjerde hufvudtiteln en summa af 2,300,000 kronor,
mot 900,000 krono]-, som Landtförsvarskomitén anser vara behöf-
liga i extra anslag, under det första organisationsåret. Det är eu
icke obetydlig skilnad i extra anslag när det verkligen skall före-
Onsdagen den 24 Januari.
13
N:o 3.
slås och när det af komitén på papperet uppstälts och det för- Statsregie-
undrar mig alldeles icke, att Chefen för Landtförsvars-departe- rin9sPr°p°si-
mentet, som väl måtte hafva insett den stora skilnaden och faran (Forts)
af att ensamt på Landtförsvarskomiténs beräkninger grunda upp¬
förandet af den nya byggnaden, har antydt i sitt anförande, att
alla anslag till 4:de hufvudtitelns reglerande under detta första
år borde få sättas såsom förslagsanslag. Det hade visserligen varit
mycket beqvämt att få Riksdagens bifall till ett dylikt förslag
och då både det icke varit konstigt att reglera den nya härord¬
ningen under det första året, men jag tviflan på att Riksdagen
någonsin skall gå in på ett dylikt förfarande och lemna ett så be-
skaffadt obegränsadt förtroende.
Hvad nu beträffar de extra anslagen på fjerde hufvudtiteln, så
kan jag inskränka mina anmärkningar till några få. Der före¬
kommer bland annat, att till fältartilleri materiel blifvit begärde af
Generalfälttygmästare!! — och Kongl. Maj:t har gillat denna be¬
gäran — 600,000 kronor för år 1884; men Kong], Maj:t säger, att
af detta anslag, hvilket Kongl. Maj:t anser billigt att få, skulle
200.000 kronor kunna utgå från den million, som enligt det nya
härordningsförslaget skulle sättas på ordinarie stat för krigsma-
terielens underhåll; men som jag förut bär yrkat, att intet afseende
måtte göras vid alla de anslag, som kunna hafva gemenskap med
eller bero af den nya härordningen, får jag för min del, emedan
jag lika med Kongl. Maj:t anser detta behof böra fyllas, föreslå,
att på extra stat måtte uppföras för anskaffande af fältartilleri-
materiel 600,000 kronor.
På samma sätt är det med de för positionsartillerimateriel be¬
gärda 50,000 kronor och de för bestyckning af Karlsborg begärda
100.000 kronor. Efter de upplysningar och den utredning, som
af Kongl. Maj:t blifvit för Riksdagen framlagda i statsreglerings-
propositionen har jag för min del ingenting mot dessa anslag att
anmärka, utan endast deremot, att Kongl. Maj:t i sin proposition
ansett, att dessa båda anslag skulle kunna bestridas från den mil¬
lion till krigsmaterielens underhåll, som Kongl. Maj:t äskat på
ordinarie stat, och på de skäl, jag nyss anfört för fältartilleri-
materielens uppförande å extra stat med 600,000 kronor, får jag
äfven anhålla, att dessa båda anslag, nemligen för positionsar¬
tillerimateriel 50,000 kronor och för bestyckning af Karlsborg
100,000 kronor måtte uppföras på extra stat.
Sedan kommer det större anslaget för sjelfva fästning sbyggna¬
den på Karlsborg. Såsom jag nyss nämnde, har jag ingen anled¬
ning motsätta mig hela anslagets utgående, på sätt Kongl. Maj:t
föreslagit, med 200,000 kronor för år 1884. Deremot får jag, med
afseende å det anslag, som är upptaget för byggnader och exercisfält
för den nya håren, på de skäl, jag förut anfört, hemställa, att Riks¬
dagen måtte afslå detta anslag, uppgående till 900,000 kronor.
Sedermera är på fjerde hufvudtiteln uppfördt ett nytt anslag, som
lyder på ersättning till regementen och corpser för indragna vakansafgif-
ter. Af det skäl jag förut anfört, att inga anslag höra förändras,
som sammanhänga med eller beröras af de nya förslagen om här-
S:0 3.
14
Onsdagen den 24 Januari.
Stattregle-
ringsproposi
tionen.
(Forts.)
ordningens förändrande, så föreslår jag äfven att detta anslag å
388.000 kronor icke måtte bifallas.
De extra anslag, som Kongl. Maj:t sålunda på denna nufvud-
titel begärt och kvilka föranledas af den nya härordningen och
skatte]emkningen äro: för genomförande af den nya härordningen
200.000 kronor, för byggnader och exercisfält för den nya hären
900.000 kronor, samt i ersättning till regementen och corpser för in¬
dragna vakansafgifter 388,000 kronor, eller sammanlagdt 1,488,000
kronor; och hvilka anslag jag föreslår icke må beviljas.
Öfriga extra anslag, som Kongl. Maj:t äskat, utgöra 812,000
kronor. De torde böra ökas med: för positions- och fästnings¬
artilleri 350,000 kronor och således utgå i 1884 års riksstat med
1.162.000 kronor.
De ordinarie anslagen skulle med de förändringar, jag före¬
slagit, utgöra samma belopp, som upptages derför i 1883 års riks¬
stat eller 17,205,000 kronor.
Slutligen har Kongl. Maj:t på Chefens för Landtförsvars¬
departementet framställning, som återfinnes på fjerde hufvudti-
teln sid. 30, föreslagit, att Riksdagen i fråga om de föreslagna
ordinarie anslag, hvilka icke blifvit uppförda såsom förslagsanslag,
må för 1884 medgifva att, der behållning å ett anslag förekommer,
densamma får användas till fyllande af möjligen uppkommande
brist å ett annat.
Jag finner detta betänkligt att af Riksdagen medgifvas.
Dessa på hufvudtitlarne å de ordinarie anslagen uppkomna så
kallade besparingar beslöt nemligen 1834 års Riksdag att. såsom
det redan några gånger förut egt rum, Kongl. Maj:t skulle få dis¬
ponera till de med hvarje hufvudtitels anslag åsyftade ändamål
till bestridande af sådana kostnader, som, vid statens reglerande
ej förutsedda, under tiden mellan riksdagarne befunnes nödvändiga,
deribland såväl mindre brister uti dessa titlars förslagsanslag, som
ock tillfälliga arfvoden och traktamenten kunna räknas. Deremot
borde löner och lönings för maner icke vara af denna beskaffenhet.
Jag tror, att denna Jliksens Ständers föreskrift rörande använ¬
dandet af besparingarna å de ordinarie anslagen har visat sig
högst helsosam, och jag anser derför, att det vore origtigt att nu,
på grund af de af mig omnämnda Kongl. Maj:ts förslag, göra nå¬
gon ändring deri.
Hvad femte hufvudtiteln beträffar, så har, såsom Herrarne hafva
sig väl bekant, en ganska betydlig skilnad yppat sig mellan de¬
partementschefens åsigt och Sjöförsvarskomiténs förslag i åtskilliga
fall. Bland annat nämner departementschefen (femte hufvudtiteln
sid. 2) och Kongl. Magt efter honom, att han icke ansett sig kunna
till alla delar biträda det af särskilda komiterade den 10 Augusti
1882 afgifna förslag, bland annat i afseende på flottans bemanning.
Om man jemför departementschefens förslag till utgiftsstat för det
så kallade första öfvergångsåret eller år 1884. sådant det af de¬
partementschefen blifvit framstäldt, med hvad Sjöförsvarskomitén
ansett vara nödigt, så finner man också några högst väsentliga
skiljaktigheter. Sålunda — för att nu endast anföra några få
Onsdagen den 24 Januari.
15
N:o 3.
exempel — har för flottans personal af departementschefen blifvit Statsregle
begärdt 2,275,984 kronor men Sjöförsvarskomitén ansåg, att dertill rin9sPrnPo>i-
icke skulle behöfvas mera än 1,557,114 kronor. (Forts.)
För flottans materiel, till nybyggnad och underhåll, har af de¬
partementschefen begärts ett reservationsanslag å 1,082,735 kronor
men Sjöförsvarskomitén har ansett att man borde kunna vara be¬
låten med 1,000,000 kronor. Vidare förekommer i afseende på an¬
slaget till sjömätningar och sjökar tekontorets verksamhet — också ett
reservationsanslag — den skilnaden, att, under det Kong]. Maj:t
dertill begärt 60,000 kronor, så har Sjöförsvarskomitén nöjt sig
med att föreslå 55,745 kronor. För durchmarschkostnader har af
Kongl. Haj:t äskats ett reservationsanslag å 40.000 kronor, men
komitén har ansett, att 30,000 kronor skulle vara tillräckligt.
Till rese- och traktamentspenningar har af Kongl. Maj:t be¬
gärts ett förslagsanslag å 30,536 kronor; Sjöförsvarskomitén åter
har föreslagit, att dertill skulle anvisas endast 15,000 kronor.
Till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. har Kongl. Maj:t
begärt 80,850 kronor, men Sjöförsvarskomitén har för sin del kom-
.mit till det resultat, att 50,000 kronor borde vara tillräckligt o. s. v.
Hela det af Departementschefen föreslagna och af Kongl. Maj:t
godkända förslaget till riksstat för femte hufvudtiteln för år 1884,
innefattande så väl de ordinarie anslagen som anslagen på extra
stat, slutar således med en summa af 8,041,200 kronor, under det
att Sjöförsvarskomiténs slutsumma ej belöper sig till mera än
7,070,000 kronor. Det är således en skilnad på nära 1 million
kronor. På samma sätt som jag vid fjerde hufvudtiteln föreslog,
att alla de anslag, som beixtdde på eller hade gemenskap med det
nya härordningsförslaget samt förslagen till flottans reorganisation
och den nya skattejemkningen, för närvarande och till dess beslut
i dessa stora frågor blifvit fattade, måtte lemnas utan afseende,
får jag nu hemställa, att summan af de ordinarie anslagen på Femte
hufvudtiteln måtte i riksstaten för år 1884, i stället för att sättas
till 5,766,650 kronor, såsom Kong]. Maj:t föreslagit, bestämmas till
samma belopp, som 1883 års riksstat upptager, eller 5,375,000
kronor.
Hvad sedan de extra ordinarie anslagen på femte hufvudtiteln
beträffar, så har Kongl. Maj:t för anskaffande af en pansarbåt,
hvilken skulle byggas i enlighet med den typ, som af certkomitén
betecknats med bokstafven A och som med artilleri och min-utred¬
ning m. in. är beräknad att kosta 2,838,000 kronor, begärt att der¬
till måtte för år 1884 anvisas ett extra anslag af 838,000 kronor.
Då enligt Kongl. Maj:ts förslag fartyget skulle i alla afseenden
likna certen A, hvilken såsom Herrarne nog påminna sig, rönte så
starkt motstånd vid 1881 års riksdag och äfven af samma Riksdag
förkastades; så hade jag verkligen trott, att, med hänsyn till de
grava anmärkningar, som då framstäldes mot sådana fartyg och
med afseende hvarå jag — för att icke trötta Kammaren -— endast
vill hänvisa till 1881 års diskussionsprotokoll, och på grund af
nämnda Riksdags beslut i frågan — denna cert skulle vara ned¬
sänkt i glömskans djup. Men olyckligtvis har den nu dykt upp
N;o 3.
Statsregle¬
ring sproposi¬
tionen.
(Forts.)
16 Onsdagen den 24 Januari.
igen, och jag kan icke neka till, att det är med smärta jag nu
måste föreslå, att detta anslag icke måtte af Riksdagen beviljas.
Det har stått en artikel i en tidning rörande den “mention hono-
rable“, som vår frejdade landsman i Amerika, John Ericsson, skall
hafva lemnat rörande denna cert. Om man med uppmärksamhet
läser hans utlåtande, åtminstone sådant det af den ifråga varande
tidningen blifvit refereradt, skall man emellertid finna, att han gör
två väsentliga anmärkningar mot certen A i afseende på dess dug¬
lighet såsom krigsfartyg. För att den skall blifva rätt användbar
såsom krigsfartyg säger han nemligen, att fartyget måste tillbyg¬
gas både fram- och baktill. Vid sådant förhållande tror jag, att
Riksdagen, med stöd af en så lysande auktoritet som John Ericsson,
med godt samvete kan undanskjuta denna fråga, till dess veder¬
börande fått bättre revidera ritningen till det i fråga varande
fartyget.
Vidare begär Kongl. Maj:t till nya kasernbyggnader ett anslag
af 1,100,000 kronor deraf 250,000 kronor för år 1884, allt under
förutsättning, att den nya sjöförsvarsorganisationen blifver af riks¬
dagen godkänd. Från min ståndpunkt och då jag hoppas, att så
väl Landt- som Sjöförsvarskomiténs förslag måtte af Riksdagen
underkännas, får jag emellertid föreslå, att till dess dessa behof
hafva genom Riksdagens och Kongl. Maj:ts sammanstämmande be¬
slut blifvit en verklighet, intet anslag för detta nya kasernetablis-
sement måtte af Riksdagen för år 1884 beviljas. Af de af Kongl.
Maj:t på femte hufvudtiteln äskade extra anslag för år 1884 har
sålunda af mig blifvit föreslaget att icke beviljas, en summa af
1,088,000 kronor, hvaremot återstår för extra anslag, som jag för
min del icke har något emot att bevilja, eu summa af 1,186,550
kronor.
Härefter kommer sjette hufvudtiteln, mot hvars anslag jag
egentligen icke har något att invända. Det är endast en anmärk¬
ning, jag dervid har att göra, och den gäller landträntmästarnes
lönereglering, en lönereglering, som jag i sak gillar och godkänner,
men hvarvid mig synes att Kongl. Maj:t icke tagit steget fullt ut.
Kongl. Maj:t föreslår nemligen, att, i sammanhang med denna
lönereglering, vissa af de s. k. sporilerna, som utgöra en del af
landträntmästarnes löneförmåner, måtte upphöra, dock icke alla
sportler. Med afseende härpå vågar jag vördsamt hemställa, att
bland de sportler, som efter genomförandet af den nya löneregle¬
ringen för landträntmästarne böra upphöra att utgå, äfven måtte
inbegripas åtminstone provisionen för uppbörd af landstings och kom¬
muners utgifter. Detta är den enda anmärkning, jag med afseende
å sjette hufvudtiteln har att göra.
Hvad sedan sjunde hufvudtiteln angår, så, på sätt jag förut
vid de öfriga hufvudtitlarne föreslagit, får jag nu hemställa, att
alla de anslag, friheter, ersättningar o. s. v., som af Kongl. Maj:t
blifvit begärda såsom en följd af den nya härordningen och den
nya skatteregleringen, måtte äfven på denna hufvudtitel lemnas
utan allt afseende, samt att i allmänhet riksstaten för innevarande
år eller 1883 måtte få tjena till grund för bestämmande af de or-
Onsdagen den 24 Januari. 17
dinarie anslagen under ifrågavarande hufvudtitel. Men utom
hvad beträffar dessa omkostnader, ersättningar och friheter, mine
herrar, finnes det på sjunde hufvudtiteln endast två utgifter, som
jag vill göra anmärkning mot. Min första anmärkning gäller då
stämpelpappersomkostnaderna (jfr sjunde hufvudtiteln sid. 2). På
grund af mina tvifvel om att skattejemkningskomiténs förslag,
synnerligast dess funderingar om nya skattekällors öppnande, kom¬
mer att af Riksdagen godkännas, synes det mig icke nödigt att
minska denna skattetitel med mer än de 55,000 kronor, som Stats¬
kontoret föreslagit och som utgöra landträntmästarnes nu varande
provision. Detta under förutsättning, att den af Kong]. Maj:t före¬
slagna nya löneregleringen för landträntmästarne vinner Riksda¬
gens bifall. Det tyckes således vara mycket enkelt att minska
dessa stämpelpappersomkostnader, som i innevarande års riksstat
äro upptagna till 224,000 kronor, med dessa af Statskontoret före¬
slagna 55,000 kronor och sålunda uppföra stämpelpappersomkost-
naderna i 1884 års riksstat med ett belopp af 169,000 kronor.
Chefen för Finansdepartementet har emellertid, om jag minnes rätt,
icke ansett att denna skattetitel borde minskas med mer än 24,000
kronor i stället för det af Statskontoret föreslagna beloppet af
55,000 kronor, som just utgör landträntmästarnes provision. An¬
ledningen dertill ligger, enligt hvad jag förmoda!-, deri, att Herr
Departementschefen förestält sig, att Riksdagen nu skulle antaga
så väl de nya förslag till inkomster som ock de nya förslag till
utgifter, som skulle grunda sig på den nya sakernas ordning, som
åtminstone jag för min ringa del icke kan gilla.
Samma är förhållandet med de så kallade observations- och
vppbördsprocenterna m. in. Detta anslag, som enligt 1883 års riks¬
stat utgår med 34,500 kronor, skulle enligt departementschefens
förslag kunna minskas med endast 19,500 kronor. Departements¬
chefen påstår dervid, att Statskontoret “icke ansett någon ned¬
sättning å detta anslag böra ifrågakomma'1 (sjunde hufvudtiteln
sid. 8). Men detta öfverensstämmer likvisst icke, tyckes mig, med
det af chefen för civildepartementet citerade yttrande af samma
Statskontor, som (sjette hufvudtiteln sid. 19) just föreslagit en
minskning af detta anslag med 30,000 kronor, som utgör det re¬
misslage, som nu till landträntmästarne utgår och som skulle in¬
dragas, om den nu föreslagna löneregleringen för dem bifölles.
Återstår således endast 4,500 kronor, och jag får derför föreslå,
att detta anslag må med nämnda summa i 1884 års riksstat upp¬
föras.
Hvad vidare åttonde hufvudtiteln beträffar, så får jag — med
reservation mot att göra något afseende på de förändringar, som
skulle bero af eller sammanhänga med den nya skatteregleringen
eller härordningsförslaget—hvad de ordinarie anslagen vidkommer,
vördsamt hemställa, på samma sätt som vid de föregående hufvud-
titlarne, att dessa anslag måtte beviljas att utgå med i allmänhet
samma belopp, som i 1883 års riksstat äro faststälda.
Bland de extra ordinarie anslagen på åttonde hufvudtiteln före¬
kommer bland annat begäran om anslag till eu nytt hus för Iiihs-
Första Kammarens Prat. 18Sii. N:o 3. 2
N:0 3.
Statsregle¬
ring spro posi¬
tion eM.
(Forts.)
N:0 3.
IS
Onsdagen den 24 Januari.
Statsregle-
fihgsproposi-
tinn fn.
(Forts.)
arkivet. Kongl. Maj:t hav för detta ändamål äskat en summa af
1,216,500, deraf för 1884 skulle anslås 200,000 kronor. Denna
byggnadsfråga anser jag icke nu böra afgöras, helst som det före¬
slagna läget af denna byggnad i Humlegården rönt ett allmänt
och starkt motstånd både i fråga om Humlegården sjelf och äfven
med afseende på det aflägsna läge för det nya Riksarkivet, som
deraf skulle blifva en följd. Månne icke, mine herrar, det vore
rättast att låta behandla alla dessa stora byggnadsfrågor i ett
sammanhang och af en för dem alla gemensam komité? Yi hafva
nemligen behof af flere nya allmänna byggnader, såsom nytt riksdags¬
hus, bankbyggnad, som också skulle upptaga lokal för Riksgälds-
kontoret, nytt hofstall, nytt Riksarkiv, hvartill kommer, att äfven
Helgeandsholmen måste på något sätt regleras; må hända fordrar
äfven Kammararkivet ökadt utrymme, och slutligen behöfves eu
tillbyggnad af Vetenskapsakademiens hus. Af alla dessa skäl
torde för närvarande det till uppförande af nytt hus för Riks¬
arkivet begärda anslaget icke böra beviljas, ty det är ju klart, att
genom en för alla dessa allmänna byggnadsfrågor tillsatt gemen¬
sam komités åtgörande skulle många behof kunna tillfredsställas
på det sätt, nemligen att de byggnader, som af en eller annan
allmän institution, för hvilken ny byggnad då kunde komma att
föreslås, komme att utrymmas, skulle kunna till eu annan institu¬
tions behof användas.
Derefter kommer ett anslag på åttonde hufvudtiteln, som till¬
hör Vetenskap it a ka elemi eu. Det är ett anslag till astronomiska be¬
räkningar. På Professor Gyldéns initiativ har nemligen Vetenskaps¬
akademien begärt ett anslag af 12,000 kronor att utgå under 4 år
med 3,000 kronor årligen till aflönande af räknebiträden för att
sätta Professor Gfyldén i tillfälle att på planetsystemets särskilda
kroppar numeriskt tillämpa eu af honom utarbetad teori. Denna
anslagsbegäran har af Kongl. Maj:t godkänts, och äskar Kongl.
Maj-.t nu, att deraf måtte för år 1884 anvisas ett anslag af 3,000
kronor. Statsverket har dock, mine herrar, så frikostigt ihågkom-
mit båge Vetenskapsakademien och de vetenskaper, som akade¬
mien omfattar, att jag verkligen tycker det kan vara nog. Detta
anslag synes mig också komma att medföra så litet verkligt gagn
för våra jordiska förhållanden, att det borde kunna undvaras. På
åttonde hufvudtitelns ordinarie stat har Vetenskapsakademien för
1883 sig tilldeladt ett anslag af 42,480 kronor, samt för resesti¬
pendier och lärda verks utgifvande 24,000 kronor. Vidare är på
extra ordinarie, stat anvisadt: för observationer vid astronomiska
institutionen i Lund 1,500 kronor, för zoologiska institutionen vid
Kristineberg 2,000 kronor och för bearbetningen af Vega-expedi-
tionens samlingar 25,000 kronor samt slutligen för 2 geologers
resa till Spetsbergen ett bidrag af 5.500 krono]'. Detta gör till¬
sammans ett anslagsbelopp af 100,480 kronor. Tager man der¬
jemte i betraktande — något som synes mig vid detta tillfälle
icke böra förgätas — att akademiens egna medel utgjorde den 30
December 1880 enligt statsrevisorernes berättelse i kontanta till¬
gångar 729,670, hvartill komma Letterstedtska föreningens fonder,
Onsdagen den ii Januari. 19
uppgående till 535,097 kronor, eller tillsammans en summa åt
1,264,767 kronor, oberäknad! fastighetens värde, eller 277,500 kro¬
nor samt värdet af inventarierna, uppgående till 492,618 kronor,
så tyckes det ej vara obilligt begärdt, att Vetenskapsakademien
med dylika anslag, förmåner och fonder, om akademien anser nu
ifrågavarande anslag vara så nödvändigt för vetenskapen — för
våra jordiska förhållanden är det, såsom jag redan sagt, helt sä¬
kert icke nödvändigt — sjelf bestrider kostnaderna derför. Så
länge det finnes så mångas nöd att lindra, så talrika fattigas tå¬
rar att aftorka, så mycken okunnighet att minska, så mycket mo¬
raliskt och sedligt mörker att skingra genom religionens och den
sanna upplysningens ljus i vårt fädernesland, synes det mig icke
rätt att offra ända till 12,000 kronor på beräkning af månens,
Merkurii eller Neptuni banor i rymden eller å deras kroppars
värde. Jag får derför yrka a [slag å detta anslag.
För hospitcdsbyggnaden vid Kristinehamn har Kong!. Maj:t äskat
ett anslag af 100,000 kronor (8:de hufvudtiteln pag. 58). Men om
man läser igenom statsrådsprotokollet, så befinnes, att hvarken
byggnadsritningarna eller kostnadsförslagen ännu lmnnit förfär¬
digas, och då synes mig rätt väl med detta anslags beviljande
ännu ett år kunna uppskjutas, hvarför jag för närvarande yrkar
af slag å denna summa.
Hvad nionde hufvudtiteln beträffar, så äskar Kongl. Maj:t der
ett extra anslag (sid. 9—10 statsverksprop.) till ersättning åt rust-
och rotehållare, hvilka, i händelse Kongl. Maj:ts förslag till ny
härordning af Riksdagen antages, skulle komma att tills vidare
effektivt utgöra rustning och rotering, och uppgår detta anslag för
1884 till 1,080,000 kronor. Jag vågar föreslå, att detta anslag måtte
af Riksdagen icke beviljas, då Riksdagen ju ännu icke har afgjort,
om det nya härordningsförslaget skall godkännas, ej heller med
hvilka modifikationer detta bör ske, eller om det må hända bör helt
och hållet afslås. Jag säger upprigtigt, att det är med stor sak¬
nad, som jag anser detta tillfälle icke vara lämpligt att uttala
sig om det nya härordningsförslaget. Det vore mycket frestande
att derom utlåta sig, men nu är icke rätta stunden derför. Vi
komma emellertid tids nog dit, och då skall jag med glädje be att
få bryta en lans med herrar ledamöter af landtförsvarskomitén.
Nu afhåller jag mig från hvarje yttrande derom, så mycket hellre
som jag i en större motion redan har uttalat mina tvifvelsmål om
nyttan och behofvet af eu sådan härordning, som Kongl. Maj:t
förmodligen kommer att föreslå och som åtminstone landtför¬
svarskomitén redan har för sin del föreslagit. För närvarande
inskränker jag mig således till att yrka, att det senast nämnda
förslaget, som har afseende på och beror på den nya härord¬
ningen, icke måtte af Riksdagen beviljas.
Herr Mankell: Det har varit en glädjande företeelse, att
statsinkomsterna under det sist förflutna året så rikligt influtit,
att icke blott de förutsedda utgifterna kunnat bestridas, utan äfven
medel anskaffats till förstärkande af statsverkets grundfond, samt
N:o 3.
Statsregle-
ringsp roposi'
tionen.
(Forts.)
Ä:o 3.
Statsregle-
ringsproposi¬
tionen.
(Forts.)
20 Onsdagen den 24 Januari.
dessutom ett betydligt öfverskott uppkommit till bestridande af
de stora utgifter, som under den nästkommande statsreglerings-
perioden anses förestå. Glädjen öfver denna företeelse har doek
hos mig mången gång grumlats vid tanken derpå, att eu stor del
af statsinkomsterna utgjorts af förbrukningsskatter, som företrädes¬
vis drabbat de obemedlade folkklasserna, hvilka således i förhål¬
lande till skatteförmågan fått bära den största tungan. Jag säger
bestämdt icke för mycket, då jag angifver förhållandet så, att 2/:j
eller kanhända :i , af skatterna till staten utgå i förbruknings¬
skatter. Vid sådant förhållande skulle man möjligen kunnat vänta,
att, under en så lycklig ställning hos statsverket, som den jag an¬
tyda någon nedsättning hade kunnat beredas i dessa skatter, åt¬
minstone så stor som den förhöjning, hvilken under de sista åren
skett i afseende å tull- och bränvinsmedlen. Att så icke skett, vill
jag antaga förklaras derigenom, att nu så stora utgifter förestå,
att statsverket för ögonblicket icke är i tillfälle att undvara nå¬
gon af sina gamla inkomstkällor. Men deremot hade man möjligen
kunnat fordra, att åtminstone icke någon förhöjning i dessa skat¬
ter skulle ega rum. Detta är dock ifrågasatt genom bränvins-
tillverkningsafgiftens höjande icke allenast för nästkommande
statsregleringsperiod, utan äfven för en längre tid, till ett belopp,
som efter låg beräkning är antaget slutligen uppgå till 3,500,000
kronor. Herr Finansministern har såsom skäl för denna förhöjning
angifvit, att han icke velat antaga det af skatteregleringskomitén
angifna förslaget att öfverflytta en del af försäljningsafgifterna
till statsverket; icke heller har han velat höja inkomstskatten;
och den nödvändiga följden deraf har blifvit, att han måst anlita
tillverkningsskatten. Jag vill icke för tillfället inlåta mig i någon
granskning af de skäl, finansministern anfört för denna sin åsigt;
jag vill endast nämna, att jag för min del icke kan dela den¬
samma, utan anser det hafva varit bättre att öfverflytta en del
af försäljningsafgiften till statsverket eller också att förhöja in¬
komstskatten.
Alltnog, resultatet är det, att tillverkningsafgiftens höjning
åsyftas under nästa statsreglering, och att man har utsigt, att
densamma under en framtid af 10 år skall blifva regelmessigt
höjd. Detta förefaller mig ur synpunkten af de obemedlade klas¬
sernas intresse så mycket origtigare och obilligare, som en mot¬
svarande förhöjning icke blifvit ifrågasatt i afseende på de ut¬
ländska spirituösa drycker och viner, som af de bemedlade klas¬
serna förbrukas och, om jag rätt uppfattat förhållandena, icke
heller kan ifrågasättas under de tio år den franska handels-
traktaten varar.
Men jag vågar tro, att denna förhöjning, som nu föreslagits,
innebär icke allenast en obillighet mot de obemedlade folkklas¬
serna, utan äfven en oklokhet ur linansiel synpukt. Försöker man
nemligen att taga reda på konsumtionsbeloppet under de senare
åren, finner man, att konsumtionen af bränvin under dessa år varit
i ständigt fallande. De år, under hvilka densamma, efter den nya
bränvinslagstiftningens införande år 1855, var högst, voro åren
Onsdagen den 24 Januari.
21
>’io 3.
1876 och 1876. Då uppgick tillverkningen af bränvin till betydligt
öfver 19 millioner kannor: respektive 19,333,000 kannor det förra
och 19,525,000 kannor det senare året. Men derjemte må ihåg-
kommas, att under föregående år eller 1874 skedde en import
genom enskild persons försorg _ af öfver 3 millioner kannor, och
dessa anses vanligen hafva blifvit förbrukade under åren 1875 och
1876. Förbrukningen uppgick således, under dessa begge år, lågt
beräknadt, i verkligheten till 20 eller 21 millioner kannor. Seder¬
mera har tillverkningen stadigt fallit: år 1877 utgjorde den unge¬
fär 16,500,000 kannor, 1878 uppgick den till 16,500,000 kannor,
1879 till 13,763,000 kannor, 1880 har den uppgått 15,170,000, och
1881 har den utgjort 16,447,000 kannor; men då exporterades ett
belopp af 2,560,000 kannor, hvadan sjelfva förbrukningen icke kan
anses hafva utgjort mer än knappa 14 millioner. Nu finna vi, att
under 1882 icke mer än 13,400,000 kannor blifvit tillverkade, och
att af dessa 470,000 kannor exporterats. I följd deraf har Stats¬
kontoret äfven ganska rigtigt föreslagit, att tillverkningsbeloppet
för år 1884 icke skulle beräknas högre än för år 1882, eller till
12,900,000 kannor. Dessa siffror, hvilka väl i afseende på detal¬
jerna kunna vara något origtiga, emedan de officiella uppgifterna
ofta äro skiljaktiga, utvisa dock oförtydbart, att bränvinsförbruk-
ningen under de sista 8 åren betydligt har sjunkit, nemligen från
20 k 21 millioner till 12 å 13 millioner kannor, d. v. s. med un¬
gefär 1 million kannor om året.
Vid ett sådant förhållande tager jag mig friheten hemställa,
huruvida det kan vara skäl att antaga den förbrukning, som nu
är påräknad vid den ifrågasatta skatteförhöjningen, hvilken för¬
höjning är sa betydlig, att den under de närmast följande tio åren
skulle uppgå från ungefär något öfver 1 krona till 1 krona 30 öre
per kanna.
Om orsaken till den nyssnämnda sänkningen i förbrukningen
vill jag icke bestämdt uttala mig, men det förefaller mig dock,
som vore det naturligt, att ju högre mau ställer skatten på en för¬
brukningsartikel, desto mindre blifver förbrukningen. Skulle sä
vara fallet, då bör äfven kunna antagas, att det sedliga ändamålet
med tillverkningsafgiftens förhöjande, eller nykterhetens befräm¬
jande, blifvit uppnådt, hvadan man icke i dess fullföljande bör er¬
hålla en anledning till ytterligare förhöjning.
När jag talar om de mindre bemedlade klassernas intressen,
kan man visserligen invända, att, om det förslag till öfriga skatte-
jemkningar går igenom, som af regeringen blifvit framlagdt, dessa
klasser under nästkommande år skulle få en lindring i skatter på
nära 1 million, nemligen genom den personliga skyddsafgiftens
upphörande och höjande af existensminimum, under det att å andra
sidan blott eu ökning af en half million blifvit ifrågasatt. Men
dervid må ihågkommas, att denna lindring å en million är den
enda, som under den närmaste framtiden blifvit ifrågasatt med
afseende pa skatter till staten, under det man å andra sidan har
den tilltänkta höjningen i bränvinsafgiften på 3'millioner. Detta
förhållande kan således icke vara rättvist.
Statsregle¬
ring sproper
turné n.
(Forts.)
X.o 3.
22
Onsdagen den 16 Januari.
Statsregle- Med anledning åt' hvad jag anfört, hemställer jag till de ärade
ringsproposi- medlemmar af Bevillnings-Utskottet, som denna Kammare utsett,
(Forts) eller åt något annat Utskott, som kommer att behandla denna
fråga, huruvida det ej kan vara skäl, både ur billighetens och den
finansiella klokhetens synpunkt, att upphöra med fortgåendet på
den väg, som blifvit följd i afseende på höjning af bränvins-
afgiften, samt huruvida man icke snarare borde fästa sig vid den
af skatteregleringskomitén ifrågasatta utvägen att af bränvins-
försäljningsmedlen öfverflytta en del till statsverket, eller också
bereda staten någon annan inkomstkälla.
Herr Stjernspetz: I)å Kong!. Maj:ts föreliggande nådiga
proposition innehåller sakrika utredningar om behofvet af de extra
anslagen till Karlsborgs fästnings fullbordande och till anskaffning
af ett nytt pansarfartyg, och jag dessutom för två år sedan vågade
yttra några ord om den militära betydelsen af dessa båda anslag,
anser jag mig icke nu behöfva från militärisk synpunkt betrakta
dem. Men då dessa anslagsfordringar alltid rönt ett så starkt
motstånd inom Riksdagen, att de blifvit delvis afslagna och delvis
nedprutade, och då nu redan en röst här höjt sig för rent utslag
å ett af dessa anslag, nemligen det till pansarbåt, anhåller jag att
från en annan synpunkt med några ord få taga dessa anslagsfrågor
i betraktande.
Hvarje lands försvarsväsende, det må vara beskaffad! huru
som helst, består af två mycket skiljaktiga beståndsdelar: den ena
utgöres af de “lefvande" försvarsmedlen eller personalen, den an¬
dra af de “döda" försvarsmedlen. Den förra innefattar befäl och
manskap; den senare fästningar, krigsskepp — hvilka ej äro annat
än små flytande fästningar — vidare gevär, kanoner, tross och
utredningspersedlar. Dessa två olika beståndsdelar stå till hvar¬
andra i det inbördes samband, att ju mindre öfvad personalen är,
desto större behof af stöd har den från de döda försvarsmedlen.
Krigsfartygen böra åtminstone kunna uppehålla fienden och för¬
dröja hans landstigning i vårt land och derigenom gifva. armén
tillfälle att samla sig och om möjligt äfven öfva sig. Fästningarne
gifva mera säkerhet åt krigshärens företag, skydda de förnöden¬
heter, denne behöfver, och, i händelse af motgång, lemna de hären
tillfälle att dit taga sin tillflykt, och allt detta är naturligtvis
mera behöflig!, i ju mindre stridsfärdigt skick hären befinner sig.
Det har derför alltid mycket förundrat mig, att de personer,, som
företrädesvis motsätta sig ökade öfningar för vår personal, just
äro de samme som ifrigast motsätta sig de anslagsfordringar, som
regeringen framstält för det döda försvarets stärkande och mate-
rielens komplettering. Det borde sannerligen vara alldeles tvärt
om, då tillgodoseendet af dessa behof är det bästa och enda
medlet att i ganska vidsträckt mån kunna inskränka fordringarne
på personalens öfning. Genom anslag till materiel, fästningar och
krigsskepp ökas icke den så mycket fruktade militarismen en enda
hårsmån. Dessa anslag öka icke heller de personliga bördorna
eller skatterna, då våra statsinkomster äro i det blomstrande skick,
Onsdagen don 24 Januari.
23
N:o 3.
att icke ett enda öres ökad beskattning erfordras för att fylla an- stabregie-
slagsbehofven, ty det är genom de öfverskott vi hafva, som dessa rmgsprojwH-
kostnader kunna betäckas, öfverskott, för Indika vi först och främst
hafva en långvarig fred att tacka. (r orts.)
Jag vet mig aldrig hafva råkat mer än en framstående mili¬
tär, som med afvog blick betraktat både vårt Karlsborg och vår
flotta. Men denne person var eu ifrig värnpligtsvän, som ville
hafva en allmänt utsträckt värnpligt med årslånga öfningar. Han
insåg, att emot dessa hans önskningar stodo så väl Karlsborgs
fästningsbyggnad som en duglig flotta i vägen, och för att kunna
genomföra sina älsklingsidéer måste han således uppoffra något,
och derför ville han försaka dessa hjelpmedel. En sådan upp¬
offring kunde ju också möjligen försvaras, då den tilltänkta per¬
sonalen både skulle blifva stor till antalet och derjemte alltid
hållas väl öfvad.
Som vi hört, kommer vid denna riksdag förslag att framläggas
om försvarsväsendets ordnande. Jag föreställer mig, att åsigterna
om grunderna för _ detsamma komma att blifva mycket olika. I
Kongl. Maj:ts nådiga proposition äro de nu af mig nämnda an¬
slag tydligen stål da i ett visst samband med den nya försvars¬
organisationen, men detta samband är mera skenbart än verkligt,
ty visserligen äro de nödvändiga för det nya försvaret, men de
äro fullt ut lika nödiga och passa lika bra till det försvar vi re¬
dan ega. Det är just detta förhållande, hvarpå jag velat fästa
.Riksdagens uppmärksamhet, nemligen att anslagen till Karlsborg,
till pansarfartyg, kanoner och gevär icke blott utgöra ett neutralt
område för de olika åsigterna, de utgöra äfven ett område, hvarom
alla de olika åsigterna äfven kunna förena sig.
Särskilt vill jag vända mig mot den talare, som nyss klan¬
drat det nu framlagda förslaget till pansarfartyg. Han sade, att
en stor ingeniör sagt, att man borde tillbygga fartyget både fram
och bak. Ja, det är nu mycket bra, men om den ärade mannen
studerat våra farvatten lika mycket som skeppsbyggeri och hade
tagit i betraktande, hvar dessa pansarfartyg skola användas och
uppträda, hade han säkerligen icke gjort den anmärkningen. Våra
farvatten och hamnar i allmänhet äro så grunda och trånga, att
några stora pansarfregatter icke kunna der ingå och röra sig, och
för min del anser jag, att just i den föreslagna pansarbåten, oer-
ten A, har man funnit en lycklig medelväg mellan ett starkt sjö¬
gående fartyg, som kan upptaga en strid på öppna sjön, och eu
pansarbåt, som kan röra sig i våra skärgårdar och trånga farleder.
Jag anser derför, att denna pansarbåts konstruktion är sådan,
att man icke bör draga i betänkande att antaga densamma, äfven
om mindre anmärkningar kunna göras, ty dessa äro ej större, än
att de vid utförandet mycket väl kunna rättas af skicklige bygg¬
mästare, och böra icke anses falla inom Riksdagens beslutande
område.
Jag anhåller att detta mitt yttrande måtte få åtfölja remissen
af den Kongl. propositionen till Stats-Utskottet.
N:0 8.
24
Onsdagen den 24 Januari.
Statsregle¬
ring spropa si-
tionen.
(Forts.)
Herr Björnstjerna: Jag skall icke fördjupa mig i de stora
frågorna och icke många minuter taga herrarnes uppmärksamhet
i anspråk.
Jag vill endast yttra några ord angående det anslag å
1,216,500 kronor, som Kong]. Maj:t har på.åttonde hufvudtiteln
äskat för uppförande af ett nytt riksarkiv i Humlegården. Jag
erkänner till fullo beliofvet af ökadt utrymme för riksarkivet, men
jag tror, att detta behof kan mycket lättare tillgodoses och med
en mycket ringare kostnad än nu ifrågasatts. Jag har redan förut
vid flera riksdagar på detta rum haft tillfälle att i detta afseende
yttra, att det nuvarande riksdagshuset synes mig böra användas
till riksarkiv, när ett nytt riksdagshus blifver uppbygdt. Det be-
liöfves icke någon monumental byggnad, någon framstående plats,
några stora, höga salar för att förvara papper, men det behöfves
stort utrymme, ett solidt hus och en god belägenhet, allt egen¬
skaper, som äro till finnandes i detta riksdagshus. I stället för
1,216,500 kronor, som för närvarande begäras, föreställer jag mig,
att detta hus skulle kunna för en kostnad af 250 ä 300 tusen
kronor inredas till riksarkiv, och vi hade då fått en besparing på
900,000 kronor eller närmare en million, hvilken skulle utgöra en
ganska god grundplåt, när man i en snar framtid måste komma
att bygga ett nytt riksdagshus.
Jag skall, såsom sagdt, icke vidare fördjupa mig i frågan,
men hoppas att inom motionstidens utgång få väcka en motion
om uppförande i ett sammanhang af alla dessa stora offentliga
byggnader, som så länge varit på tal, men som hitintills aldrig
kunnat beslutas.
Innan jag lemnar ordet, vill jag dock nämna, att jag icke
delar de störa betänkligheter, som här uttalats mot riksarkivets
förläggande till Humlegården, utan, om ett nytt hus för detta
ändamål skall byggas, kan det, enligt mitt förmenande, mycket
väl dit förläggas utan att väsentligen inkräkta på utrymmet eller
minska parkens behag för allmänheten. Jag anser dock i så fall
lämpligast att lägga det så, som Arkitekten Nyström föreslagit,
eller midt för ändan af stora lindallén och sålunda midt emot
biblioteket. Den gamla lindallén är redan nära nog utdöd och
kommer nog snart att försvinna. Om man då finge se dessa stora
byggnader förlagda midt emot hvarandra med Linnéstoden midt
emellan, omgifven af gräsmattor och blomstergrupper samt med
trädpartier på sidorna, tror jag, att det skulle blifva särdeles
vackert. Att deremot lägga byggnaden i ett snedt hörn, likasom
om man ville skyla undan en praktbyggnad, som kostat öfver eu
million, kan jag icke gilla. Det sneda hörnet kan deremot göras
fullkomligt lika angenämt för promenerande, som den stora lind¬
allén. De båda praktbyggnaderna deremot skulle komma att taga
sig vida fördelaktigare ut, om de finge den belägenhet, jag här
tillåtit mig förorda.
Herr Wall en berg: Då eu representant för Stockholm här
uttalat den åsigt, att det icke skulle medföra någon olägenhet att
Onsdagen den 24 Januari.
25
N:o 3.
lägga ett nytt riksarkiv i Humlegården, med perspektiv att bygg¬
naden snart skulle utvidgas, må det tillåtas en annan representant
för samma stad att uttala en diametralt motsatt åsigt. Jag anser
nemligen att det vore att förstöra den vackraste anläggning vi
kafva i Stockholm, och det var långt ifrån att någon trodde, att,
sedan stadsplanen nyligen blifvit af Kong]. Maj:t faststäld samt
deri icke med ett enda ord blifvit antydt, att någon ny byggnad
skulle komma att uppföras y Humlegården, fråga härom så snart
skulle uppstå. Visst är också, att de, som der ikring Humlegården
byggt dyrbara hus under senare åren, tagit för gifvet, att de lagt
sina hus och byggnader vid en öppen plats. Jag hoppas för den
skull, att Stats-Utskottet tager denna fråga i noggrant öfver¬
vägande. Med allt detta vill jag dock gerna erkänna det stora
behofvet af ett nytt riksarkiv, och att det är alldeles oegentligt
och förenadt med stora olägenheter att oupphörligt förflytta dessa
dyrbara samlingar, såsom det skett under de närmast föregående
decennierna, och jag vill äfven erkänna det olämpliga deri att
lägga ett riksarkiv inträngdt mellan andra byggnader, ty det är
ju ett förvaringsrum, som bör vara så litet som möjligt utsatt för
eldfara.
Öfverläggningen förklarades härmed slutad, och den Kongl.
propositionen jemte de i anledning af densamma nu afgifna yttran¬
den hänvisades till Stats-Utskottet.
Föredrogs och hänvisades till ett Tillfälligt Utskott den af
Herr Tliyselius väckta, den 16 i denna månad bordlagda motionen,
N:o 1, angående formen för Riksdagens skrivelser till Kong!. Maj:t!
Föredrogs Friherre Klinckowströms den 18 innevarande Januari
bordlagda motion, N:o 2, angående bestämmande af några hufvud-
grunder för landtförsvarets reorganisation.
Friherre Klinckowström: För den händelse att särskildt
Utskott kommer, att behandla den förväntade Kong], propositionen
om landt- och sjöförsvarets ordnande, anhåller jag vördsamt, att,
om denna^ min motion nu remitteras till Stats-Utskottet, detta
Utskott måtte till det Särskilda Utskottet öfverlemna min motion
att i sammanhang med den Kongl. propositionen blifva behandlad,
såsom omfattande precis samma ämne.
Öfverläggningen ansågs härmed slutad, och motionen tillika
med det i anledning af densamma nu afgifna yttrandet hänvisades
till Stats-Utskottet.
Statsregle-
ringsproposi¬
tionen.
(Forts.)
Första Kammarens Prof. 1883. N:o 3.
3
N:o 3.
26
Onsdagen den 24 Januari.
Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet Friherre Rlinclow-
ström» den 18 i denna månad bordlagda motion, N:o 3, angående
betryggandet af den för den nydanade indelta armén utgående
kostnad samt rörande afskrifning af grundskatter och indelnings¬
verk.
Föredrogs och hänvisades till ett Tillfälligt Utskott Friherre
Klinckowströms den 18 innevarande månad bordlagda motion, N:o 4,
angående några vilkor för befordran till generalmajor.
Föredrogs och godkändes Riksdagens Kanslideputerades den
22 i denna månad bordlagda memorial, N:o 1, angående antagande
af tjensteman i Riksdagens kansli.
Upplästes ett angående Herr Tornerhjelm insändt läkarebetyg
af följande lydelse:
Att Öfverhofstallmästaren och Kommendören med st. K. af
K. W. O. m. m. på grund af chronisk bronchialkatarrh för när¬
varande ej kan infinna sig vid innevarande års riksdag, varder
härmed på aflagd embetsed intygadt.
Helsingborg den 19 Januari 1883.
J. Hafström,
Stadsläkare.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
Herr Lindahl un
|
iller
|
14 dagar
|
från
|
den
|
26
|
in ne var. Januari,
|
55
|
Fogelin
|
55
|
21
|
55
|
55
|
55
|
27
|
5 5 5 5
|
55
|
Biländer
|
55
|
14
|
55
|
55
|
55
|
28
|
5 5 5 5
|
55
|
Ros, Axel,
|
55
|
21
|
55
|
55
|
5?
|
28
|
5 5 55
|
55
|
Ola Pehrsson
|
55
|
21
|
5)
|
55
|
55
|
1
|
nästkomm. Februari,
|
55
|
Bengtsson
|
55
|
21
|
55
|
55
|
55
|
1
|
5 5 5 5
|
Justerades sex protokoilsutdrag för detta sammanträde, hvar¬
efter Kammaren åtskildes kl. 1 e. m.
In fidem
A. von Rrvsensfjernå.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.