Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
1
N:o 38.
Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1883, kl. 3 e. ra.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående ändring
i vilkoren för återbetalning af det till Kinda Kanal¬
aktiebolag beviljade statslån m. in.; Gifven Stockholms
slott den G Mars 1883.
Med åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Biksdagen medgifva
antingen sådan ändring i vilkoren för återbetalning af det åt Kinda
kanalaktiebolag för utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön Bengen till Linköpings hamn vid 1862—63 årens
riksdag beviljade statslån, att från och med år 1884 lånet blifver ränte-
fritt och återbetalning af kapitalet sker sålunda, att bolaget årligen till
statsverket inbetalar det belopp, hvarmed inkomsterna af Kinda sluss-
och kanalled, enligt vederbörligen granskade räkenskaper, öfverstiga
utgifterna för kanalens drift, underhåll och förvaltning, samt före-
skrifven afsättning till reparationsfonden, eller och, derest förenämnda
ändring i lånevillcoren icke af Biksdagen bifalles och Kinda sluss- och
kanalled, i följd af bestämmelsen i § 7 af det mellan kanalbolaget och
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader upprättade kontrakt
angående kanalens anläggning, kommer att hemfalla till staten, att
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 26 Häft.
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
Kongl. Maj:t må ega att afhända staten samma sluss- ocli kanalled på
de förmånligaste vilkor som kunna erhållas.
De ärendet tillhörande handlingar skola vederbörande Utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
Fredrik Hederstierna.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
3
Utdrag af protokoll (ifver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 6 Mars
1883.
. Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Riciiert,
Themptander och
Ryding.
Departementschefen Statsrådet Hederstierna anförde härefter i
underdånighet:
»För utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån
från sjön Rengen till Linköpings hamn anvisade Rikets Ständer vid
1862—1863 årens riksdag ett emot två tredjedelar af den derför be¬
räknade kostnadssumman ungefärligen svarande statsbidrag af 875,000
kronor, deraf hälften såsom anslag utan återbetalningsskyldighct och
hälften såsom lån, att utbetalas till det bolag, som genom kontrakt,
afslutadt före 1864 års utgång, förbunde sig att, i öfverensstämmelse
med plan, som af Kongl. Maj:t kunde varda faststäld, utföra och full¬
4
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
börda samt för all framtid underhålla hela den ifrågavarande båt- och
kanal-leden; och stadgades såsom vilkor för statsbidragets åtnjutande:
att bolaget, innan någon del af lånet kunde utbekomma^, skulle, genom
sin direktion, aflemna en till Riksgäldskontoret å bolagets vägnar utfär¬
dad skuldförbindelse med åtagande att å lånesumman, som finge ränte-
fritt innehafvas intill slutet af det år, hvarunder arbetet blifvit fullbor-
dadt, derefter inom hvarje års slut inbetala 5 procent å det ursprung¬
liga lånebeloppet, af hviska först beräknades 3 procent årlig ränta å det
efter hvarje inbetalning återstående kapital _ samt det öfriga utgjorde
afbetalning derå; att bolagsmännen skulle tillskjuta hvad utöfver det
beviljade statsbidraget erfordrades för kommunikationsledens fullbor¬
dande; att den behållna årliga trafikinkomsten skulle, innan någon
utdelning finge aktieegarne tillgodokomma, användas till den inbe¬
talning å lånet, som för året borde ega rum, hvaremot, om inkom¬
sterna icke härtill blefve tillräckliga, aktieegarne frikallades från all
skyldighet att utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon
utgift; att fullmäktige i Riksgäldskontoret egde att, så länge lånet icke
blifvit till fullo betaldt, utse en revisor till deltagande i de årliga revi¬
sionerna af bolagets styrelse och förvaltning; samt ätt, derest båt- och
kanal-leden efter fullbordandet icke behörigen underhölles, eller, betal¬
ningsskyldigheten för det erhållna lånet icke behörigen fullgjordes,
båt- och kanal-leden komme att hemfalla till staten utan rättighet
för aktieegarne att till större eller mindre del erhålla ersättning af
det allmänna för de tillskott till företaget, som derförinnan af dem
utgjorts.
Kinda kanals aktiebolag, som af Kongl. Maj:t stadfästades den 21
Oktober 1864 och med Styrelsen för allmänna väg- och vattenbygg¬
nader den 21 November 1864 afslöt kontrakt om arbetets utförande, har
nu uti en enligt beslut vid ordinarie bolagsstämma den 24 Oktober 1882
genom ordföranden i bolagsstyrelsen gjord och af Eders Kongl. Maj ds
Befallningshafvande i Östergötlands län med förord insänd, af berättel¬
ser angående verkstäld granskning af bolagets räkenskaper och förvalt¬
ning för åren 1872—1881 åtföljd skrift i underdånighet anhållit, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition angå¬
ende sådan ändring i vilkoren för det af bolaget erhållna statslån, att detta
hädanefter blefve räntefritt och återbetalning af sjelf va kapitalet finge ske
sålunda, att bolaget årligen till statsverket inbetalade det belopp, hvarmed
inkomsterna, enligt vederbörligen granskade räkenskaper, öfverstege utgifterna
för kanalens drift, underhåll och förvaltning samt i reglementet föreskrif veu
afsättning till reparationsfonden; och är till stöd för denna ansökning
5
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 38.
hufvudsakligen anfördt: att kanalleden, som år 1872 fullbordades och, i
förening med sjöarna Jernlunden och Åsunden, bildade en sammanhän¬
gande trafikled af omkring åtta mils längd från Stångåns utlopp i Roxen
till södra ändan af Åsunden, varit och otvifvelaktigt komme att förblifva
af stort gagn för de på kommunikationer i öfrigt vanlottade trakter, som
densamma berörde, ehuru den för bolaget visat sig allt annat än för¬
delaktig; att redan de första åren efter kanalens öppnande för trafik
det, på sätt revisionsberättelserna utmärkte, skulle varit omöjligt för
bolaget att, derest icke utöfver trafikinkomsterna andra medel stått till
bolagets förfogande, fullgöra annuiteterna å statslånet, hvilket dock regel¬
bundet egde rum, så att skulden till statsverket vid 1878 års slut ned¬
gått till 370,453 Kronor 46 öre, uti hvilket belopp någon ändring seder¬
mera icke egt rum i annan måtto än att bolaget, som icke förmått inom
1882 års slut inbetala mer än tre års räntor å detsamma, alltså sedan
1878 års utgång försämrat sin ställning i afseende å lånet med 11,113
Kronor 60 öre; att — sedan numera den betydligaste delen af, skogarne
kring kanalleden blifvit afverkade och de afgifter, som erlagts för trans¬
porten å densamma af skogsprodukter och hvilka år 1876 uppgått till
mera än 33,000 kronor, motsvarande i det närmaste 75 procent åfhela
kanalinkomsten under året, i följd häraf årligen nedgått så, att de år
1881 inbringat allenast 14,182 Kronor 78 öre, motsvarande 56 procent
af det årets intrader — icke allenast icke någon stegring i trafikinkom¬
sterna kunde förväntas, utan det snarare måste anses lyckligt, om de¬
samma icke ytterligare nedginge, på samma gång å andra sidan om¬
kostnaderna för förvaltningen och för kanalens drift och underhåll an¬
tagligen skulle ökas i stället att minskas; att bolaget, som aldrig kun¬
nat lemna någon utdelning till aktieegarne, och, enligt de bifogade revi¬
sionsberättelserna, nödgats se rörelsen under åren 1879—1881 lemna
förlust i stället för vinst, alltså med bekymmer emotsåge framtiden och
den ökade skuldsättning för bolaget, som den måste medföra och hvil¬
ken icke kunde leda till annat, än att kanalen, i enlighet med de af
Rikets Ständer gifna och i § 7 af kontraktet mellan bolaget och Sty¬
relsen för allmänna väg- och vattenbyggnader intagna bestämmelser,
förr eller senare komme att hemfalla till staten, som då skulle hafva
att sjelf besörja kanalverkets vård, underhåll och förvaltning, hvilket
säkerligen icke blefve inkomstbringande; att vid sådant förhållande det
framlagda förslaget syntes leda till fördel både för staten och bolaget,
då förlusten för staten genom räntans efterskänkande säkerligen blefve
mera skenbar än verklig, och bolaget finge förhoppning att en gång,
om ock först i en aflägsen framtid, blifva fri från sin skuld; samt att
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
det vore naturligt att, om den ifrågasatta förändringen i lånevilkoren
medgåfves, de i gällande lånekontrakt intagna bestämmelser dels om
förbud för bolaget att verkställa utdelning till aktieegarne innan dess
förbindelser mot Riksgäldskontoret blifvit fullgjorda, dels om rättighet
för Riksgäldskontoret att årligen utse en ledamot i revisionen borde
fortfarande bibehållas.
Uti sitt öfver denna framställning den 25 sistlidne Januari afgifna
infordrade utlåtande hafva fullmäktige i Riksgäldskontoret, med vits¬
ordande af bolagets uppgift, att af lånet för närvarande återstode oguldna
370,453 Kronor 45 öre jemte 5 procent ränta derå från den 31 Decem¬
ber 1881, samt att senaste inbetalningen å lånet skett den 23 Decem¬
ber 1882 med ett räntebelopp af 11,113 Kronor CO öre, anfört : att kana¬
len blifvit väl underhållen; att bolaget ej syntes hafva försummat något
af hvad på detsamma berott för betalningsskyldighetens fullgörande; att
fullmäktige icke hade något att erinra mot rigtigheten af bolagets upp¬
gifter i ansökningen, men att, då i denna, sådan den förelåge, någon
fördel icke blifvit såsom motsvarighet till den begärda eftergiften sta¬
ten erbjuden och ett bifall till denna ansökning lätteligen skulle
framkalla liknande anspråk från andra med statslån understödda bo¬
lag, fullmäktige ansåge sig icke kunna till nådigt afseende förorda
densamma.
Den åsigt fullmäktige i Riksgäldskontoret uttalat derom, att före¬
varande ansökan icke borde till nådigt afseende föranleda derför, att
någon fördel icke blifvit staten af bolaget erbjuden såsom motsvarighet
till den begärda eftergiften, kan jag icke biträda. Det synes mig nem¬
ligen af hvad ofvan anförts tydligt framgå, att bolaget icke förmått att
erbjuda någon sådan särskild fördel. Ty först nu, då bolaget, som, på
sätt jemväl fullmäktige vitsordat, städse väl vårdat och underhållit
kanalen samt icke försummat något af hvad på detsamma berott för
att kunna fullgöra sin betalningsskyldighet för det erhållna lånet, sett
sig ur stånd att, utan skuldsättning på annat håll, uppfylla sina för-
pligtelser mot staten, har den ansökan, hvarom här är fråga, ingifvits,
och den bekymmersamma, af de ingifna revisionsberättelserna bestyrkta,
ställning, som härtill föranledt, saknar efter mitt förmenande icke an¬
språk på billigt uppmärksammande.
Bolagets ansökan innebär derför icke något annat eller mera, än
att staten genom att befria bolaget från skyldigheten, att härefter er¬
lägga ränta å lånet, skall icke blott försäkra sig om ett eljest måhända
ovisst återbekommande af hela sin återstående kapitalfordran, då den
å rörelsen uppkommande behållning icke är tillräcklig ens till räntans
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3$.
gäldande, utan ock från sig afvända det hotande äfventyret att öfver¬
taga, förvalta och underhålla för statens räkning kanalverket.
Eftergifver nu staten sin rätt till ränta, så synes staten kunna,
derest icke synnerligen missgynnande förhållanden inträda, påräkna att
inom eu icke alltför aflägsen tidpunkt hafva återbekommit det kapital,
som af lånet är oguldet, ehuru naturligtvis omöjligt är att beräkna, när
denna tidpunkt kan komma att inträffa, då sådant blir beroende af de
afbetalningar, bolaget kan åstadkomma, och dessa åter komma att be¬
stämmas af de öfverskott, som kanalverkets intrader kunna lemna.
Om åter staten icke eftergifver sin rätt till räntans bekommande
och bolaget af _ sådan anledning tvingas att till staten öfverlåta kanal¬
verket, lärer följden häraf nödvändigtvis blifva den, att staten antingen
kommer att för sin räkning bedrifva detsamma eller ock söker att på
bästa möjliga sätt afyttra hela anläggningen med allt dertill hörande,
men ock att staten i båda fallen löper faran att göra förlust.
Att urskilja eller med någon grad af visshet kunna antyda, huru¬
vida bifall å ansökningen skall tillskynda staten mindre eller större för¬
lust än ett. utslag derå, tilltror jag mig icke, då alla förutsättningar för
eu beräkning i detta fall saknas. Blott derom torde böra erinras, att
ett bifall till ansökningen medför förvissning, att kanalen till obestrid¬
lig nytta för orten, kommer att fortfarande vårdas och underhållas, jemte
det att. delegarne i bolaget, som hittills icke uppburit ringaste utdel¬
ning, vinna en förhoppning, att deras aktier icke för all framtid skola
förblifva fullkomligt värdelösa.
I)å jag sålunda saknar skäl att bestämdt förorda det ena alterna¬
tivet framför det andra, men icke kan undgå tillstyrka, att kanalbolagets
framställning underställes Riksdagens pröfning, hemställer jag i under¬
dånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att med¬
gifva :
antingen sådan ändring i vilkoren för återbetalning af det åt Kinda
kanalaktiebolag för utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering
al Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn vid 1862—1863
årens Riksdag beviljade statslån, att från och med år 1884 lånet blifver
rånte fritt och återbetalning af kapitalet sker sålunda, att bolaget årligen
till statsverket inbetalar det belopp, hvarmed inkomsterna af Kinda
sluss- och kanalled, enligt vederbörligen granskade räkenskaper, öfver-
stiger utgifterna för kanalens drift, underhåll och förvaltning samt före-
skrifven afsättning till reparationsfonden,
eller ock, derest förenämnda ändring i lånevilkoren icke af Riks-
agen bifalles och Kinda sluss- och kanalled, i följd af bestämmelsen i
8 Korigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.
§ 7 af det mellan kanalbolaget och styrelsen för Allmänna väg- och
vattenbyggnader upprättade kontrakt angående kanalens anläggning,
kommer att hemfalla till staten, att Eders Kongl. Maj:t må ega att af¬
hända staten samma sluss- och kanalled på de förmånligaste vilkor,
som kunna erhållas.
Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan gillades af Hans Maj:t Konungen, som
befalde, att i enlighet härmed nådig proposition i
ämnet så lydande, som bilagan till detta protokoll
visar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Paul Strandberg.
STOCKHOl.Jf, 1’. A. NV MANS TRYCKERI, 1 883.