Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
1
N:o 28.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående reglering
af arbets- eller kofv er iskyldigheten till vissa kronans
egendomar i Skåne samt afskrifning af detta besvär
m. m.; gifven Stockholms Slott den 8 Januari 1883.
Kongl. Maj:t vill under åberopande af bifogade protokoll öfver
finansärenden för denna dag härmed föreslå Riksdagen att i fråga om
ännu qvarstående arbets- eller hofveriskyldighet till vissa kronans egen¬
domar i Skåne samt utgörande af afgäld för upphörd sådan skyldighet
besluta:
l:o) att arbets- eller hofveriskyldighet, som från vissa hemman
och lägenheter, hvilka äro af skatte natur eller innehafvas med stad¬
gad åborätt, ännu utgöres in natura till vissa kronans egendomar i
Skåne, skall upphöra;
2:o) att den afgäld, som enligt hittills bestämda grunder fordrats
af hemman för befrielse från hofveriskyldigheten, skall, så snart samma
skyldighet upphör, hofverihemmanen åläggas, dock så att, der den
hittills fordrade afgälden bestått af spanmål, densamma omsättes till
penningar med användande af medeltalet af 1834—1843 årens marke-
gångspris;
3:o) att den afgäld af hemman för redan upphörd hofveriskyldig¬
het, som tillkommit enligt af Kongl. Maj:t faststäld öfverenskommelse
eller utan föregående öfverenskommelse påförts genom offentlig myn¬
dighets beslut, skall, så vida afgälden är bestämd i spanmål eller dags¬
verken, omsättas till penningar med tillämpning af medeltalet af 1834
—1843 årens markegångspris, hvaremot den afgäld, som är bestämd i
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 28.
penningar, förblifver orubbad; skolande nu stadgade omsättning till-
lämpas från och med år 1884;
4:o) att afgäld för arbetsskyldiga lägenheter eller gatuhus, vare
sig dessa redan vunnit befrielse från arbetsskyldigheten in natura eller
icke, påföres hvarje lägenhet med ett belopp i penningar, som står i
samma förhållande till lägenhetens taxeringsvärde för år 1878, som
summan af de afgäldsbelopp, hvilka enligt nu stadgade grunder äro
eller varda påförda de arbetsskyldiga hemmanen vid samma kungs¬
gård, dit lägenheten är arbetsskyldig, står till hemmanens samman¬
lagda taxeringsvärde för nämnda år; dock att för de under Dalby och
Flyinge kungsgårdar arbetsskyldiga gatuhus detta stadgande må vinna
tillämpning endast såvida afgälden, på sådant sätt bestämd, icke öfver-
stiger värdet af gatuhusens genom behörig undersökning utrönta för¬
fattningsenliga arbetsskyldighet, uträknad efter medeltalet af de i näst-
förestående punkt omförmälda årens markegångspris; börande i annat
fall afgälden bestämmas efter nämnda medelpris;
5:o) att den för arbetsskyldigheten af kortade ränta skall, der
denna skyldighet upphört eller i mån som densamma upphör, till stats¬
verket ingå;
6:o) att all afgäld för upphörd arbetsskyldighet skall till stats¬
verket ingå från och med år 1884;
7:o) att der utfärdadt arrendekontrakt om egendom, till hvilken
arbete utgöres, innehåller bestämmelser, enligt hvilka arbetsskyldig-
hetens upphörande måste blifva beroende af arrendatorns bifall, denne
må, om han afstår från arbetsbiträdet, tillgodonjuta nedsättning i det
årliga arrendet, motsvarande afgäldens belopp, förhöjdt med eu fjerde¬
del, samt den för arbetsskyldigheten af kortade räntan; börande i detta
fall förändringen inträda med nytt kalenderår;
8:o) att i händelse Flyinge stuteriinrättning eger rätt till arbets¬
biträde af gatuhus, som enligt 4:de punkten skola derifrån befrias emot
afgäld, ersättning till stuteriinrättningen skall af statsmedel utbetalas
enligt de i nästföregående punkt bestämda grunder;
9:o) att den afgäld, som nu ingår till landshöfdingelönereglerings-
fonden för upphörd arbetsskyldighet till Alnarps kungsgård, skall från
och med det år, då afgälden indrages till statsverket, fonden af stats¬
medel ersättas enligt de grunder, som nu gälla för afgäldens utgörande;
10:o) att den afgäld för upphörd arbets- eller hofveriskyldighet,
som enligt förestående grunder är eller varder bestämd, äfvensom ännu
in natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldighet till sådane egen¬
domar, för hvars upphörande hinder möter i gällande arrendekontrakt,
skall afskrifvas samtidigt med och efter samma grunder, som för grund¬
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
skattens afskrifning varda af Konung och Riksdag bestämda; och skall
hvad angår den ännu in natura (kvarstående arbets- eller hofveriskyl-
digheten afskrifningen verkställas på det sätt, att hvarje hemman och
lägenhet, som har ett dylikt åliggande, så länge detsamma fortfar,
derför årligen af statsmedel tillgodonjuta ersättning, motsvarande så
stor procent af det enligt ofvanstående grunder bestämda afgälds-
beloppet, som till och med året näst före ersättningens utbetalande
blifvit å grundskatten afskrifven, hvaremot, så snart under afskrifnings-
tiden arbetsskyldigheten upphör, den derför bestämda afgäld jemte den
för arbetet afkortade ränta, minskade enligt afskrifningsplanen för grund¬
skatten, till statsverket utgöres; samt
ll:o) att ersättning, hvarom i nästföregående punkt sägs, skall
vid de årliga kronouppbördsstämmorna till vederbörande utbetalas för
det nästföregående året.
Och föreslår Kongl. Maj:t slutligen, i händelse af Riksdagens bi¬
fall till denna -- framställning, att de belopp, som på grund af ofvan¬
stående 8:de eller 9:de punkterna kunna ifrågakomma att af statsverket
gäldas, må förskjutas af tillgängliga medel, hvarefter förskotten böra
hos Riksdagen till ersättande anmälas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
Utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj: t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
O. JR. Themptander.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit
Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 8 Januari
1883.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Departementschefen Statsrådet Themptander anförde vidare:
“I enlighet med hvad jag vid föredragning af frågan om afskrif¬
ning af grundskatterna förut i dag antjdt, anhåller jag nu att få öfvergå
till det af skattregleringskomitén framstälda förslag angående den ar¬
bets- eller hofveriskyldighet, som från vissa hemman och lägenheter ut¬
gjorts eller fortfarande utgöres till åtskilliga staten tillhöriga kungs¬
gårdar i Skåne.
Af komiténs utredning härom (del. III s. 84 och följande) in-
hemtas, bland annat, att föreskrifterna i Kongl. kungörelsen den 3 De¬
cember 1810 och Kongl. brefvet den 3 December 1812 angående upp¬
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
hörande af sådana hjelpedagsverken, hvilka icke voro i jordeböckerna
upptagna, redan kort derefter bragts till verkställighet beträffande den
arbets- eller hofveriskyldighet, som ålåg vissa hemman, till de för
statsverkets räkning då utarrenderade Uranienborgs samt Flyinge och
Dalby kungsgårdar, dervid en afgäld, bestämd i dagsverken, som skulle
lösas efter årlig markegång, ålagts de hofveriskyldige såsom ersättning
för befrielse från arbetsskyldigheten in natura. De under Uranienborg
arbetsskyldiga hemmanen hafva dock sedermera jemlikt Kongl. brefvet
den 22 December 1848 fått sin afgäld förvandlad i spannmål, att ut¬
göras på sätt i afseende å kronans behållna räntor då var eller fram¬
deles kunde varda stadgadt.
Hofveriskyldigheten till de kungsgårdar, som voro till boställen
anvisade, utgjordes deremot fortfarande in natura, i anledning hvaraf,
och sedan Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 30 December
1840 gjort framställning angående upphörande af arbetsskyldigheten
äfven till dessa egendomar, undersökningar enligt Kongl. Maj:ts för¬
ordnande sommaren år 1844 verkstäldes å hvarje kungsgård, till hvil¬
ken arbete utgjordes, hvarvid hofveriskyldigheten för hvarje hemman
uppskattades i öke- och drängedagsverk.en, hvilkas värde uträknades
efter medeltalet af 1834—1843 årens markegéngspris. Detta värde
lades till grund för den ersättning, som för befrielse från arbetsskyldig¬
heten fordrades, dervid likväl större eller mindre nedsättning af sär¬
skilda anledningar ofta egde rum. Med en del af de hofveriskyldige
hemmansegarne träffades sedermera öfverenskommelse om arbetets ut¬
bytande mot afgäld, hvarefter Kongl. Maj:t i nådig proposition den
16 November 1853 föreslog Rikets Ständer, bland annat, att berörda
öfverenskommelser äfvensom de dylika överenskommelser, hvilka der¬
efter enligt enahanda grunder i vederbörlig ordning blefve afslutade
för större eller mindre antal arbetsskyldiga hemman, skulle till Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning och stadfästelse anmälas; att, när hofveri-eller
arbetsskyldigheten upphörde, den hemmanet åliggande, emot arbets¬
skyldigheten förut af kortade ränta skulle utgöras; samt att i de fall,
då öfverenskommelse på föreskrifvet sätt icke redan träffats eller fram¬
deles kunde vara uppgjord, hofveri- eller arbetsskyldigheten skulle så¬
som dittills tills vidare fortfara. Härtill lemnade Rikets Ständer enligt
underdånig skrivelse den 19 Augusti 1854 sitt bifall, hvarefter Kongl.
Maj:t jemlikt särskilda beslut faststälde de dels redan vid ofvanberörda
undersökningar och dels sedermera med åtskillige hofveriskyldige träf¬
fade öfverenskommelser. Dessa öfverensstämma deruti, att de hofveri¬
skyldige skola utgöra den förut för arbetsskyldigheten afkortade rän¬
tan; men i fråga om afgälden förete öfverenskommelserna skiljaktig¬
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
heter derutinnan, att densamma blifvit bestämd än i penningar, än i
spanmål, som antingen löses dels efter årlig och dels efter medel-
markegång, eller ock i följd af ordalagen i öfverenskommelserna blifvit
till penningar omsatt enligt grunderna i Kongl. förordningen den 23
Juli 1869.
Arbetsskyldighet till kungsgårdar i Skåne åligger emellertid icke
allenast hemman utan äfven torplägenheter eller så kallade gatuhus.
Då tillfälle borde beredas äfven dessa sistnämnda, såvida de innehades
under skatterätt eller stadgad åborätt, att lösa sig fria från dagsverks¬
skyldigheten, anhöllo Rikets Ständer i underdåniga skrifvelser den 19
Augusti 1844 angående gatuhusen under Löfvestad och den 4 Novem¬
ber 1857 angående gatuhusen under öfriga kungsgårdar i Skåne, att
Kongl. Maj:t täcktes anbefalla undersökning till utrönande, huruvida
ifrågavarande lägenheter vore af enahanda beskaffenhet med de arbets-
skyldiga hemmanen, och att i sådan händelse den reglering af arbets-
skyldigheten, som kunde varda vidtagen i afseende å hemmanen, måtte
utsträckas jemväl till gatuhusen. Sedan den sålunda ifrågasatta under¬
sökningen blifvit verkstäld, och Kammarkollegium i underdånigt utlå¬
tande den 18 Februari 1861 redogjort ej mindre för de arbetsskyldiga
gatuhusen än ock för det antal dagsverken, det enligt gällande arbets¬
kontrakt ålåg hvarje gatuhus att utgöra, faststäldes jemlikt Kongl.
brefvet den 15 Mars samma år, såsom grund för befrielse från ifråga¬
varande arbetsskyldighet, att vederbörande skulle jemte utgörande af
den för arbetsskyldigheten afkortade räntan erlägga lösen efter marke-
gångspris för dagsverkena, och anbefaldes Kammarkollegium att för¬
anstalta om de arbetsskyldiges hörande, huruvida de voro villige att
emot befrielse från arbetsskyldigheten åtaga sig de sålunda i stället
faststälda utskylder. Ehuru flera försök att på nu angifna grunder
träffa öfverenskommelse med de arbets- eller hofveriskyldige om arbe¬
tets utbytande mot årlig afgäld efter hand blifvit gjorda, har det der¬
med åsyftade målet, arbetsskyldighetens fullständiga upphörande, icke
vunnits. Enligt hvad skatteregleringskomitén upplyst, har nemligen
antingen på grund af offentlig myndighets beslut eller medelst öfver¬
enskommelse arbetsskyldigheten upphört för 132/f mantal, indelade i
2864, IR hofverier, och 31 gatuhus, hvilka såsom afgäld erlägga 2,445
kubikfot 9,76 kannor korn, 33?, ökedagsverken och 5,226-f drängedags-
verken efter årligt markegångspris, 323 kubikfot 6,62 kannor råg och
571 kubikfot 7,26 kannor korn efter medelmarkegångspris och 9,688
kronor 32 öre i penningar, deraf 2,816 kronor 56 öre, utgörande af¬
gäld af hofveriskyldige vid Tommarps och Sandby kungsgårdar, ur¬
sprungligen bestämts i penningar, men återstoden uppkommit genom
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
den i spannmål bestämda afgäldens omsättning- till penningar enligt
grunderna i Kongl. förordningen den 23 Juli 1869. Deremot qvarstår
ännu . arbets- eller hofveriskyldigheten in natura af 53ff mantal, inde¬
lade i 86f; liofverier, samt 28 gatuhus, för hvilka den i spanmål eller
dagsverken fordrade afgälden, sedan densamma blifvit uträknad, span-
målen enligt föreskrifterna i nyssberörda förordning och dagsverkena
efter årlig markegång, motsvarar ett sammanlagdt belopp af 9,314
kronor 20 öre.
Att döma efter hittills vunnen erfarenhet torde, på sätt komite-
rade jemväl påpekat, det vara föga antagligt, att någon öfverenskom¬
melse om den ännu qvarstående hofveriskyldighetens upphörande kan
på hittills tillämpade grunder med vederbörande träffas, helst sedan
genom stadgandet i 12:te punkten af Kongl. kungörelsen den 10 No¬
vember 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans
jordbruksdomäner, att nemligen arrendator icke i någon händelse
skall ega anspråk på dagsverken eller arbetsskyldighet från jord, som
ej till egendomen hörer, de arbetsskyldige ega anledning antaga, att
arbetsskyldigheten i hvarje fäll kommer att upphöra vid förnyad ut¬
arrendering af de egendomar, till hvilka arbete nu utgöres. Vid sådant
förhållande, och då skäl icke förefinnes att utan all ersättning på en
gång eftergifva detta besvär, är en reglering af den in natura qvar¬
stående arbetsskyldigheten, äfven oberoende af frågan om grundskat¬
ternas afskrifning, alldeles oeftergiflig, och lärer härvid något annat
sätt för sakens ordnande svårligen förefinnas än att, i likhet med hvad
som i fråga om arbetsskyldigheten till Uranienborgs samt Flyinge och
Dalby kungsgårdar redan skett, befria de arbetsskyldige från arbetet
och ålägga dem såsom ersättning derför en årlig afgäld. Denna måste
dock bestämmas så, att det med visshet kan antagas, att afgälden till¬
sammans med den för arbetet afkortade räntan icke i något fall öfver-
stiger arbetets verkliga värde. Då hofveriskyldigheten i Skåne vid de
särskilda kungsgårdarne är af likartad natur, synes det ock vara billigt
och rättvist, att förut angifna olikheter i afseende å beräkningen af de
redan bestämda afgäldsbeloppen undanrödjas, och afgälden allestädes
förvandlas till penningar efter samma års markegångspris; och då här¬
vid förekommer, att medeltalet af markegångsprisen för åren 1834—
1843 för de arbetsskyldige vid tvenne kungsgårdar lagts till grund för
afgäldens bestämmande i penningar, samt denna beräkningsgrund, med
hänsyn dertill att penningevärdet sedan den tiden ej obetydligt sjunkit,
vid en allmän tillämpning otvifvelaktigt blifver för de skattskyldige
så billig, att något befogadt skäl till klagan ej kan ega rum, finner
jag komiténs förslag, att nämnda markegångspris må läggas till grund
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
för bestämmandet af all afgäld i penningar, vara ändamålsenligt. Lika
med komitén anser jag äfven en jemkning af den gatuhusen ålagda
arbetsskyldighet eller afgäld till närmare öfverensstämmelse med hem¬
manens vara af omständigheterna påkallad.
I ändamål att så snart ske kan afskaffa arbetsskyldigheten in
natura, har komitén föreslagit, att man med de arrendatorer af kär
ifrågavarande kungsgårdar, hvilka enligt gällande arrendekontrakt hafva
rätt till arbete från annan egendom, skulle söka åvägabringa öfverens¬
kommelse om arbetsskyldighetens upphörande emot nedsättning i det
årliga arrendet, motsvarande afgäldens belopp, förhöjdt med en fjerde¬
del, samt den för arbetsskyldigheten afkortade räntan. Detta förslag
förutsätter, att så väl afgälden som räntan skulle till statsverket ingå.
Genom en sådan anordning skulle visserligen staten komma att under
nu gällande arrenden för de särskilda kungsgårdarne få vidkännas en
årlig uppoffring, derigenom att nedsättningen i arrendet blefve något
större än det belopp, hvilket såsom afgäld samt hittills afkortad ränta
komme statsverket till godo, men då denna uppoffring icke kan uppgå
till något afsevärdt belopp, tvekar jag icke att äfven i detta fall biträda
komiténs förslag.
Der arbetsskyldigheten blifvit, ersatt med afgäld, ingår denna sist¬
nämnda redan nu till statsverket med undantag allenast för den afgäld
i korn, som till ett belopp af 2,445 kubikfot 9,75 kannor utgöres efter
årlig markegång af de f. d. arbetsskyldige till Alnarps för landshöf-
dingelöneregleringsfondens räkning utarrenderade kungsgård, hvilken
afgäld ingår till nämnda fond.
Enligt hvad komitén anfört, saknas utredning om vidden af den
arbetsskyldighet, som må åligga vissa gatuhus, till Flyinge och Dalby
kungsgårdai’, hvilka för närvarande äro anslagna till Flyinge stuteri¬
inrättning. Eu sådan utredning, hvilken är erforderlig beträffande en¬
dast de gatuhus, som innehafvas med skatterätt eller stadgad åborätt,
enär endast sådana varit föremål för den reglering af arbetsskyldig¬
heten, som här förut blifvit omförmäld, torde kunna verkställas sam¬
tidigt med de åtgärder i 'öfrig!, som af det nu ifrågasatta ordnandet
af frågan om hofveriskyldigheten i dess helhet påkallas. Då stuteri¬
inrättningen eller dess arrendatorer för närvarande åtnjuta arbetsbiträde
af de lägenheter af nyssnämnda slag, hvilka till äfventyrs äro dertill
förpligtade, lärer, i händelse af arbetsskyldighetens upphörande, värdet
af densamma böra komma stuteriinrättningen eller arrendatorerne till
godo.
För åstadkommande af den likställighet mellan samtlige före detta
och nu varande arbetsskyldige, som komitén åsyftat och äfven jag
9
Kongl. Maj:t.$ Nåd. Proposition N:o SS.
anser önskvärd, synes det vara nödvändigt, att äfven ofvannämnda, till
landshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående afgäld, efter dess för¬
vandling till penningar enligt ofvan angifna grund, äfvensom den af¬
gäld, som må komma att bestämmas för de under Flyinge och Dalby
kungsgårdar arbetsskyldiga gatuhus, till statsverket indragas. I sådant
fall böra dock så väl landshöfdingelöneregleringsfonden som stuteriinrätt¬
ningen eller dess arrendatorer erhålla ersättning af statsmedel, hvilken,
hvad fonden angår, torde böra tillkomma densamma efter enahanda be¬
räkningsgrund, som nu gäller för afgäldens utgörande, och, hvad stuteri¬
inrättningen och dess arrendatorer beträffar, efter enahanda grund, som
af komitén föreslagits, för det fall att utfärdadt arrendekontrakt inne-
hallei bestämmelser, enligt hvilka arbetsskyldighetens upphörande in
natura före kontraktstidens utgång måste blifva beroende af öfverens¬
kommelse med arrendator!!; och torde med utgörande af ersättningen
till landshöfdingelöneregleringsfonden samt till Flyinge stuteri inrättning
tills vidare lämpligen kunna förfaras på det sätt, att ersättningen för¬
skjutos af Statskontoret, samt att förskottet sedermera anmäles hos
Riksdagen till ersättande.
I det underdåniga utlåtande, som Arméförvaltningen, Förvaltnin¬
gen af sjöärendena, Kammarkollegium och Statskontoret den 22 Februari
1875 afgåfvo öfver det af Kammarrådet Anderson den 15 September
1874 afgifna betänkande angående grundskatternas samt rustnings-
och loteringsbesvärens afskrifning, uttalade embetsverken den mening’,
att här förut omförmälda arbetsskyldighet borde afskrifvas i samman¬
hang med grundskatterna, och skatteregleringskomitén har ock under
lith b och l i sitt förslag angående afskrifning af grundskatterna upp¬
tagit bestämmelser i sådant syfte. I
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med skatteregleringskomiténs
förslag (del. III sid. 186 och följande), emot hvithet Kammarkollegium
enligt underdånigt utlåtande den 9 November sistlidet år icke lmft
något att erinra, samt med de tillägg, hvartill här ofvan anmärkta för¬
hållanden gifva anledning, äfvensom med iakttagande af åtskilliga redak-
Bih. till Riksd. Prof, 1883. 1 Sami, 1 Afd. SO Haft, 2
10
Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
tionsförändringar, har jag uppgjort förslag till föreskrifter angående
dels arbetsskyldighetens afskaffande, der den ännu qvarstar, dels at-
gäldens bestämmande för alla vare sig före detta eller ännu arbets-
skyldige efter eu gemensam grund, dels ock arbetsskyldighetens eller
afgäldens afskrifning i 'sammanhang med grundskatterna/1
Departementschefen uppläste härefter nämnda förslag och hem-
stälde, att i öfverensstämmelse dermed nådig proposition måtte till Riks¬
dagen aflåta».
Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter bi¬
trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lemna bifall, och skulle proposition till Riksdagen af-
låtas af den lydelse, bilagan vid detta protokoll utvisar.
<Ex protocollo
Hans Wachtmeister.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 188o.