Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.
1
N:o 13.
Kongl. May.ts nådiga Proposition till Riksdagen med förslag till
ändringar i Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 Mars 1862 äfvensom i Förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 November 1863; Gifven Stockholms slott den 19
Januari 1883.
Med anledning af hvad bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden
rörande ifrågavarande ämnen innehåller, vill Kongl. Maj:t föreslå Riks¬
dagen, att följande förslag till förändrad lydelse af § 35 i Förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 och § 5
mom. 1 och mom. 2 samt § 37 mom. 1 i Fötordningen om kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863
må till efterrättelse från och med år 1884 varda af Riksdagen antagna,
nemligen:
1) i Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den
21 Mars 1862:
§ 35.
De afgifter, om hvilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de
fall för hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt, utgå efter
den för rösträtt i kyrkostämma bestämda grund; och må förty personliga
eller matlagsafgifter icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver, af
kyrkostämma beslutas.
Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 12 Höft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd.. Proposition. N:o 13.
I fråga om afgifter och personliga tjenstbarheter, hvilka enligt
gällande författningar åligga medlemmar af eu kyrkoförsamling, oaktadt
de i kyrkostämma icke ega rösträtt, gör denna förordning icke ändring.
2) i Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 November 1863:
§ 5.
Mom. 1. Rösträttigheten å kyrkostämma beräknas i förhållande
till de i senast faststälda mantals- och taxeringslängder upptagna vär¬
den å fastighet och belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten
erlägges, sålunda att:
A) för fastighet beräknas en röst för uppskattadt värde till belopp,
icke öfverstigande 16,000 kronor; två röster för belopp öfver 16,000 till
och med 32,000 kronor; tre röster för belopp öfver 32,000 till och med
48,000 kronor o. s. v. samt
B) för beskattningsbar inkomst beräknas en röst för belopp, icke
öfverstigande 800 kronor; tvä röster för belopp öfver 800 till och med
1,600 kronor; tre röster för belopp öfver 1,600 till och med 2,400
kronor o. s. v.
Ej må dock vid ky rkostämma för någon flera än tjugu röster beräknas.
Mom. 2. Det röstetal, som på nämnda grunder tillkommer hvar
och en röstegande vid kyrkostämma inom församlingen, utföres i behö¬
rig röstlängd, som Öfverståthållareembetet för hvarje år från uppbörds-
verket infordrar och låter tillställa församlingens kyrkoherde senast
inom den 15 April, för att vid kyrkostämma före Maj månads utgång-
justeras. Röstlängden skall upptaga alla dem, som i kyrkostämma inom
församlingen ega rösträtt. De skola i röstlängden intagas i den ord¬
ning, hvars och ens hostad eller, då röstberättigad icke bor inom för¬
samlingen, läge af fastighet eller rörelse, för hvilken rösträtt utöfvas,
föranleder, med uppgift, i särskild kolumn, å de för hvarje röstegande
i senast faststälda mantals- och taxeringslängd till bevillning upptagna
fastighetsvärden och inkomstbelopp; och skall den röstegandes hela
röstetal inom församlingen vara å ett ställe utfördt. För anmärkningar
vai-e i längden nödigt rum lemnadt.
§ 37.
Mom. 1. Alla, som inom församlingen äro mantalsskrifne eller
ändock derstädes för fast egendom eller inkomst af kapital eller arbete
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
till allmän bevillning uppförde, skola, efter de för kommunalutskylders
utgörande i allmänhet bestämda gränder, deltaga i de afgifter, om
hvilka kyrkostämma beslutar, utom i de fall, lör hvilka annorlunda är
i lag eller författning stadgadt; och må förty personliga eller matlags-
afgifter icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver, af kyrkostämma
beslutas. År nu redan beslut fattadt om annan grund för afgifts ut¬
gående, ma ett sadant beslut ej anses genom denna förordning upp-
häfdt, derest det ej afser annan personlig afgift, än särskilt med-
gifven är.
Enahanda skyldighet åligger bolag.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
Utskott tillhandahållas; och Kongl. Magt förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
C- G. Hammarskjöld.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
den 19 Januari 1883,
N ärvarande:
Hane Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Ottek,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander och
Ryding.
l:o.
Angående Departementschefen Statsrådet Hammarskjöld föredrog Skattere-
ritglZZitém gleringskomiténs den 13 September 1882 afgifna underdåniga utlåtande
förslag i och förslag angående skatteförhållandena i riket, i de delar beträffande
vi{mgperson- personliga afgifter, som afse dels^ ändringar i gällande författning
liga skatter angående allmän sjukvårdsafgift och i Kongl. förordningen angående
m•m- fattigvården, dels tillägg till Kongl. förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd äfvensom till den för Stockholms stad gäl¬
lande kyrkostämmoförordning, dels ändringar i stadgan angående folk¬
undervisningen i riket och i stadgan angående folkundervisningen i
Stockholms stad, dels ock ändring i bestämmelserna om vinörens ut-
Stockholms stad, dels ock ändring i bestämmelserna om vinörens ut¬
görande; i hvilka frågor infordrade underdåniga utlåtanden afgifvits åt
Ofverståthållareembetet efter Stadsfullmäktiges i Stockholm hörande, af
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
5
Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i länen, af Domkapitlen samt af Stock¬
holms stads konsistorium.
Efter redogörelse för handlingarnas innehåll yttrade Departe¬
mentschefen :
De af skatteregleringskomitén lemnade upplysningar om de många
fall, då kyrkostämma utöfver hvad lag tillstädjer beslutat personliga
afgifter, synas visa, att ordalagen uti 35 § af Kongl. förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 samt 37 §
i Kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 November 1863 icke nog oförtydbart förbjuda att på¬
lägga personliga skatter i vidsträcktare mån än lag uttryckligen det
medgifver. Skäl torde derföre finnas för sådana förtydligande tillägg,
som af komitén ifrågasatts. Men derjemte synes af skäl, som af komitén
blifvit anförda, en minskning uti antalet och beloppet af de personliga
skatter, som kommunerna hittills lagligen kunnat pålägga, vara önsk¬
värd. Komitén har i detta afseende icke trott sig böra föreslå, att den
personliga sjukvårdsafgiften skulle bortfalla eller att uti de om densamma
gällande bestämmelser annan ändring skulle göras, än att hvad som
finnes föreskrifvet om dess i allmänhet tillåtna högsta belopp skulle gälla
äfven för Stockholm. Ehuru jag nu är af den mening att af alla till
kommuner lagligen utgående personliga skatter sjukvårdsafgiften lättast
kunde undvaras, i det att derigenom inflytande medel utan större svå¬
righet kunde ersättas af vanlig landstingsskatt, så anser jag mig lik¬
väl emot Skatteregleringskomiténs nästan enhälligt uttalade åsigt och
då äfven eljest inga allvarligare anmärkningar framstälts emot denna
skatts fortvaro, icke böra i afseende å densamma tillstyrka annan ändring
än den af komitén föreslagna.
I afseende å de till de mindre kommunerna utgående personliga
skatter har jag intet att erinra emot det af Skatteregleringskomitén fram-
stälda förslag att så kallade vinören må upphöra samt att, der någon
kommunalbeskattning erfordras för det ändamål, för hvilket vinören ut¬
gå, den må ega rum efter den för rösträtt i kyrkostämma faststälda
grund. Deremot synes det mig betänkligt att, såsom komiténs flertal
föreslagit, förbjuda båda de personliga afgifter, som nu äro tillåtna för
fattigvårdens och folkskolans ändamål. Jag betvifla!- visserligen icke,
att dessa afgifter i mera välmående kommuner skulle kunna utan svå¬
righet borttagas. Den förhöjning i den efter förmögenhet och inkomst
utgående vanliga kommunalskatten, som deraf skulle blifva en följd,
torde der icke kännas betungande eller medföra större orättvisor. Men
såsom blifvit anmärkt särskildt af Eders Kongl. Maj ds Befallningshaf-
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
vande i Göteborgs och Bohus län, finnas kommuner, der den beskatt¬
ningsbara förmögenheten och inkomsten är så obetydlig och skilnaden
i ekonomisk ställning emellan de från bevillning efter andra artikeln
fria och sådan bevillning betalande i allmänhet så ringa, att betänkliga
svårigheter och orättvisor skulle uppstå, om all personlig skatt upphäf-
des och bristen i kommunens inkomster ersattes af en förhöjning i af-
giften efter förmögenhet och inkomst. Två af Skatteregleringskomiténs
medlemmar hafva ock föreslagit, att i ersättning för de tvenne till fat¬
tigvården och till skolväsendet nu utgående personliga afgifter en per¬
sonlig afgift borde utgå till kommunen af högst 50 öre för man och 25
öre för qvinna. Detta förslag har vunnit understöd af ganska många
af de myndigheter, som i ärendet afgifvit yttranden. I afseende å den
närmare tillämpningen har ifrågasatts, att kommunen skulle eg a att be¬
sluta om afgiftens användning för vare sig fattigvård eller skolväsende.
Men då bestämmande af fattigvårdsafgift tillhör kommunalstämma och
af skolafgift kyrkostämma, och det naturligtvis vore möjligt att angå¬
ende afgiftens fördelning mellan stämmorna kunde uppstå eu konflikt,
för hvars lösning någon form icke finnes, torde det vara nödvändigt att
lagen föreskrifver för hvilket ändamål afgiften må utgå. Flertalet af de
myndigheter, som delat den af Skatteregleringskomiténs minoritet i denna
fråga uttalade åsigt att eu personlig afgift till de mindre kommunerna bör
bibehållas, har yttrat sig för att fattigvårdsafgiften må upphäfvas men
kommunens rätt att besluta eu personlig afgift till begränsadt belopp för
folkskolans behof qvarstå. Den kyrkliga kommunen eger för att bereda
tillgångar till sina behof icke använda andra beskattningsformer än de
direkta. De skäl, för livilka jag förut redogjort, emot ett fullständigt
borttagande af möjligheten att i de mindre kommunerna pålägga personlig
skatt, vinna derigenom inom den kyrkliga kommunen ökad styrka. Der¬
till kommer att väl ingen afgift lättare än folkskoleafgiften af de mindre
bemedlade inses utgå till ett för dem gagnande ändamål, hvarföre denna
afgift minst af alla torde gifva anledning till missnöje. Då jag nu, för
att bereda en behöflig minskning uti de till kommunerna utgående per¬
sonliga afgifterna, anser eu af de nu tillåtna böra bortfalla, tvekar jag
alltså icke att föreslå, att fattigvårdsafgiften må försvinna, men folkskole¬
afgiften bibehållas Jag har emellertid redan antydt, att jag icke tror
ens den senare afgiften allestädes vara behöflig. Lagens ordalydelse
synes mig derföre böra vara sådan, att deraf klart framgår, att
en personlig afgift till folkskolan alls icke är anbefald utan endast med-
gifven, der vederbörande kommun finner den behöflig och rättvis. Der¬
jemte anhåller jag att få föreslå ett par förändringar uti de om denna
I
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
afgift nu gällande bestämmelser. Vid de personliga utgifter, som i
(ifrigt äro i lag stadgade, bär i allmänhet maximum för afgiften af
qvinna faststälts till endast hälften af hvad som utgår af man. Denna
regel torde böra tillämpas äfven å folkskoleafgiften. Slutligen synes
det af lagen nu bestämda minimum för denna afgift kunna såsom öf¬
verflödigt utgå.
Om jag sålunda icke tilltrott mig föreslå ett fullständigt upphäf¬
vande af den personliga folkskoleafgiften, har jag deremot för afsigt att
föreslå en annan förändring i gällande skolstadga, hvarigenom en till
folkskoleväsendet utgående; afgift skulle försvinna. Så väl den äldre
som den nuvarande folkskolestadgan medgifver kommunerna att utkräfva
eu afgift af högst 50 öre för hvarje barn, som begagnar folkskolan, med
befrielse från afgiftens utgörande för dem, som åtnjuta understöd af
fattigvården, eller hvilkas föräldrar för medellöshet erhålla afkortning
å de årliga kronoutskylderna. I ett par af de öfver Skattereglerings-
konnténs förslag afgifna yttranden hafva emot denna afgift framställa
anmärkningar, som synas mig förtjena uppmärksamhet. "Afgiften, som
till kommunens kassa bör inbringa mindre än den personliga folkskole-
afgiften, tallei ojemnare än denna och är derföre mera betungande.
För de obemedlade är tiden för barnens uppväxt vanligen den ekono¬
miskt mest bekymmersamma, och ju flera barnen äro, desto svårare är
det gemenligen att bereda familjen underhåll. Men just inom denna tid
utgår afgiften för de barn, som besöka folkskolan, och utgår med större
belopp, ju flera skolpligtiga barn familjefadren bär att försörja. Äfven
kan det anmärkas att, då lagen ålägger föräldrarne såsom en pligt att
låta barnen erhålla folkskoleundervisning, är det mindre lämpligt att
affordra föiäldrarne betalning för det de uppfylla denna sin lagbestärnda
skyldighet. Det aligger skolråden att tillhålla tredskande föräldrar att
sända sina barn i folkskolan. Skolrådens ställning måste vara allt annat
än behaglig, då de hafva att meddela föräldrarna att, om dessa lyda skol¬
rådets tillsägelser, de skola betala för sin lydnad. De svårigheter och
obehag, utkräfvande af denna afgift medfört, hafva ock, såsom af ett
domkapitel blifvit anförd t, föranledt att afgiften flerstädes icke uttages
Det synes vara skäl att den alldeles afskaffa.
Af skål, som blifvit af Statsrådet och chefen för Civildepartemen¬
tet anförda i hans yttrande angående förslag till ändringar uti Kongl.
förordningen _ om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862 med
flera författningar^ anhåller jag. få föreslå, att proposition må till Riks¬
dagen göras om sådan ändring i Kongl. förordningen angående kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863,
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.
hvarigenom röstberäkningen vid kyrkostämma derstädes sättes, i förhål¬
lande icke till den af hvarje skattskyldig utgående bevillning till staten
utan till det fastighetsvärde eller den inkomst, hvaraf bevillning utgöres.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört tillstyrker jag i under¬
dånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:
I. att följande förslag till förändrad lydelse af § 35 i förordnin¬
gen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 och
§ 5 mom. 1 och mom. 2 samt § 37 mom. 1 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 må till
efterrättelse från och med år 1884 varda af Riksdagen antagna, nemligen:
1) i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den
21 Mars 1862:
§ 35.
De utgifter, om hvilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de
fall för hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt, utgå efter
den för rösträtt i kyrkostämma bestämda grund; och må förty person¬
liga eller matlagsafgifter icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver,
af kyrkostämma beslutas.
I fråga om afgifter och personliga tjenstbarheter, hvilka enligt
gällande författningar åligga medlemmar af en kyrkoförsamling, oaktadt
de i kyrkostämma icke ega rösträtt, gör denna förordning icke ändring.
2) i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 November 1863:
§ 5.
Mom. 1. Rösträttigheten å kyrkostämma beräknas i förhållande
till de i senast faststälda mantals- och taxeringslängd^ upptagna vär¬
den å fastighet och belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten
erlägges, sålunda att:
A) för fastighet beräknas en röst för uppskattadt värde till belopp,
icke öfverstigande 16,000 kronor; två röster för belopp öfver 16,000
till och med 32,000 kronor; tre röster för belopp öfver 32,000 till och
med 48,000 kronor o. s. v. samt
B) för beskattningsbar inkomst beräknas en röst för belopp, icke
öfverstigande 800 kronor; två röster för belopp öfver 800 till och med
1,600 kronor; tre röster för belopp öfver 1,600 till och med 2,400 kro¬
nor o. s. v.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.
Ej må dock vid kyrkostämma för någon flera än tjugu röster
beräknas.
Mom. 2. Det röstetal, som på nämnda grunder tillkommer hvar
och en röstegande vid kyrkostämma inom församlingen, utföres i be¬
hörig röstlängd, som öfverståthållareembetet för hvarje år från upp-
bördsverket infordrar och låter tillställa församlingens kyrkoherde
senast inom den 15 April, för att vid kyrkostämma före Maj månads
utgång justeras. Röstlängden skall upptaga alla dem, som i kyrko¬
stämma inom församlingen ega rösträtt. De skola i röstlängden intagas
i den ordning, hvars och ens bostad eller, då röstberättigad icke bor
inom församlingen, läge af fastighet eller rörelse, för hvilken rösträtt
utöfvas, föranleder, med uppgift, i särskild kolumn, å de för hvarje röst¬
egande i senast faststälda mantals- och taxeringslängd till bevillning
upptagna fastighetsvärden och inkomstbelopp; och skall den röstegan-
des hela röstetal inom församlingen vara å ett ställe utfördt. För an¬
märkningar vare i längden nödigt rum lemnadt.
§ 37.
Mom 1. Alla, som inom församlingen äro mantalsskrifne eller än¬
dock derstädes för fast egendom eller inkomst af kapital eller arbete
till allmän bevillning uppförde, skola, efter de för kommunalutskylders
utgörande i allmänhet bestämda grunder, deltaga i de afgifter, om hvilka
kyrkostämma beslutar, utom i de fall, för hvilka annorlunda är i lag
eller författning stadgadt; och må förty personliga eller matlagsafgifter
icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver, af kyrkostämma beslutas.
År nu redan beslut fattadt om annan grund för afgifts utgående, må
ett sådant beslut ej anses genom denna förordning upphäfdt, derest det
ej afser annan personlig afgift, än särskilt medgifven är.
Enahanda skyldighet åligger bolag.
II. 1) att § 58 i stadgan angående folkundervisningen i riket den
20 Januari 1882 må till efterrättelse från och med år 1884 erhålla föl¬
jande förändrade lydelse:
§ 58.
För att bereda tillgång till kostnaderna för skolväsendet skall,
der ej andra medel härtill finnas, det erforderliga beloppet inom hvarje
skoldistrikt sammanskjutas efter de grunder, som gälla för kommunal-
Rih till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 12 Käft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.
utskylders utgörande; dock vare skoldistrikt medgifvet att såsom bidrag
härtill af hvar och en som erlägger mantalspenningar upptaga en sär¬
skild afgift, och må denna afgift, hvilken skall utgöras af qvinna med
hälften af det belopp, som erlägges af man, icke sättas högre än till
-50 öre för hvarje skattskyldig af mankön.
2) att såsom följd häraf § 59 i nämnda stadga må förklaras från
samma tid upphöra att vara gällande; samt
3) att, med upphäfvande af hvad 6 och 10 §§ i stadgan angå¬
ende folkundervisningen i Stockholms stad den 27 September 1861 inne¬
hålla beträffande grunder för utgörande af de medel, hvilka såsom er¬
forderliga för folkskoleväsendet böra genom uttaxering inom församlin-
garne eller hufvudstaden i dess helhet anskaffas, till efterrättelse från
och med år 1884 må förordnas, att de i stadgan angående folkunder¬
visningen i riket meddelade allmänna bestämmelser i dessa hänseenden
skola gälla äfven inom Stockholms stad.
III. att § 33 i förordningen angående fattigvården den 9 Juni
1871 må från och med år 1884 erhålla följande förändrade lydelse:
§ 33.
Der afkastningen af fattigvårdssamhälles för fattigvården afsedda
fastigheter och kapital, inflytande bötesmedel, kollektör, frivilliga gåfvor
och andra sådana inkomster icke äro tillräckliga för fattigvårdens be¬
stridande, skall hvad derutöfver erfordras fyllas genom tillskott efter de
grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade.
IV. att mom. 1 i Kongl. kungörelsen angående kurhusafgiftens
upphörande och införande af en allmän sjukvårdsafgift den 26 Augusti
1873 må från och med år 1884 erhålla följande förändrade lydelse:
l:o För den allmänna sjukvården inom hvarje län eller sjukvårds¬
distrikt skall årligen, intill dess annorlunda förordnas, af en hvar, som
erlägger mantalspenningar, äfven utgöras en personlig sjukvårdsafgift
särskildt för hvarje län eller sjukvårdsdistrikt i mån af dess behof; dock
att denna afgift, som utgöres af qvinna med hälften af det belopp, som
erlägges af man, icke må sättas högre än till 50 öre för hvarje skatt¬
skyldig af mankön.
V. att till efterrättelse från och med år 1884 må förordnas:
att de afgifter, hvilka jemlikt Kongl. resolutionen på presterska-
11
Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.
pets besvär den 27 Augusti 1668 § 11 och Kongl. cirkuläret till samt¬
liga landshöfdingarne den 11 Januari 1804 med flera författningar böra
af församlingarnas medlemmar utgå till kommunionvins anskaffande, icke
må uttagas annorledes än efter de grunder, som för kommunalutskylder
i allmänhet äro stadgade.
På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter be¬
hagade Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt bi¬
fall samt förordna, att enligt föredragande Departe¬
mentschefens förslag nådiga propositioner i ämnet af
den lydelse, bilagorna 1 — 5 vid detta protokoll utvisa,
skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
A. von Krusenstjerna.