Motioner i Andra Kammaren, K:o 7.
1
X:o 7.
Af Herr LtlFS BÖrjC880!i: Om ändring i bestämmelserna rörande
klockares aflöning.
Behofvet af en omreglering af eller förändring i grunderna för kloc-
karnes löner har länge varit kändt och erkändt, och man torde icke be¬
höfva vara mångordig för att visa orimligheten uti det tvåhundraåriga
samt för var tid och nu varande förhållande högst olämpliga stadgandet,
att sagde lön skall utgå endast af jordbruk och fördelas efter matlag,
hvarigenom den mindre jordbrukaren får erlägga lika mycket som den
större. Åtskilliga förslag till ändring häruti hafva vid flere riksdagar
varit framstälda, och Kongl. Maj:t har äfven till 1878 års Riksdag aflåtit
nådig proposition i ämnet, hvilken likväl, i anseende till olika beslut inom
Kamrarne uti vissa detaljfrågor, icke blef af Riksdagen bifallen.
Da de delar uti samma proposition, hvarom Kamrarne icke kunde
enas, synas vara af mindre betydelse, hoppas jag att innevarande Riksdag
skall kunna enas om de grunder, hvilka jag med beaktande af de jemk-
ningsförslag, som 1878 års Lag-Utskott framlade och diskussionen inom
Kamrarne gifver vid handen, nu går att föreslå Riksdagen att för sin del
besluta:
att hvarje församling skall inom viss tid efter
det författning i ämnet varder utfärdad å kyrkostämma
verkställa reglering af klockarnes löneförmåner, med
iakttagande af här nedan meddelade föreskrifter;
Bill. till Kikad. Prof. 1883. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. H Höft.
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 7.
att, der organistbefattning är med klockaretjenst
förenad eller församling beslutar att sådan förening
skall ske, lönen för innehafvare!! af dessa befattningar
på en gång regleras;
att lönen bör bestämmas i skäligt förhållande till
omfattningen af klockarens tjenstegöromål samt beräk¬
nas så, att alla offer och afgifter för särskilda förrätt¬
ningar upphöra;
att klockaren bibehålies vid rätt till boställe eller
annan jord, som blifvit honom på lön anslagen; dock
att förmånen af bostället och jorden skall i lönen in-
beräknas;
att hvad derutöfver erfordras till klockarens aflö¬
nande skall af församlingen utgöras i penningar;
att klockarelön skall utgöras efter enahanda grund,
som kommunalskatterna i allmänhet utgå; att klocka¬
ren eller kyrkoherden eller den som under ledighet
bestrider klockaretjensten eller förvaltar kyrkoherde-
embetet i församlingen må, derest församlingen, utan
giltigt skäl, bestämt klockarelönen till lägre belopp
än cfet, hvartill den dittills lagligen uppgått, öfver be¬
slutet anföra besvär i den ordning, som för klagan
öfver kyrkostämmas beslut i allmänhet är föreskrifven;
dock må församlingen icke i något fall utan dess eget
medgifvande betungas med större utgifter för klocka¬
rens aflöning än de, som för närvarande dertill utgå;
att klockare, som tillsättes efter det författning i
ämnet blifvit utfärdad, skall vara skyldig att från
och med året näst efter det löneregleringen kommit
till stånd åtnöjas med den lön, som genom reglering
varder bestämd;
att i öfrigt löneregleringens tillämpning inträder
vid det ombyte af klockare, som eger rum näst efter
det beslutet om löneregleringen vunnit laga kraft
eller deröfver anförda besvär blifvit slutligen afgjorda,
derest ej den, som vid nämnda tid innehar klockare¬
tjensten, medgifver att regleringen må vinna tillämp¬
ning redan under hans tjenstetid;
Motioner i Andra Kammaren, N:o 8.
att i afseende å uppbörd och utbetalande till lön¬
tagaren af församlingens afgifter till klockaren skall
gälla hvad i nämnda hänseende är stadgadt angående
presterskapets löneinkomster; samt
att i församling, der lönereglering i öfverensstäm¬
melse med dessa grunder blifvit verkstäld och begynt
tillämpas, hittills gällande föreskrifter angående kloc¬
karelönens utgörande skola upphöra att lända till efter¬
rättelse, och följaktligen äfven den till klockare nu ut¬
gående helgonskyld upphöra.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 25 Januari 1883.
Lars Börjesson.
M:o S.
Af Herr JollilllllCS AlldCFSSOll i Baltorp: Angående ändring
i gällande grunder för rösträtt vid prestval.
Af motion N:o 48 i Andra Kammaren för sistlidet år har Herr J.
M. Svensson framhållit behöflighcten af omändring i grunderna för röst¬
rätt vid prestval å landet och dervid anmärkt, att rösträtt efter hemmantal
möjligen i forna tider varit lämplig, men numera icke tidsenlig, emedan
många andra beskattningsföremål hafva uppkommit, som få bidraga till
aflöning af presterskapet, men icke cga någon rätt att deltaga i valet af