4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
tingen, genom dess stadsfullmäktige användas på sätt
lämpligt finnes till samma ändamål eller till inskränk¬
ning och förhindrande af starka dryckers bruk och
missbruk.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 26 Januari 1883.
J. Jonasson,
Gullaboås.
N:o 41.
Af Herr Axel Key: Om anslag till uppförande och inredande
för Riksmusei räkning af en särskild preparations- och
macerationsbyggnad vid Lilla Värtan.
Vid det under Kongl. Vetenskapsakademiens vård stående Natur¬
historiska riksmuseum förefinnes ett i hög grad känbart, år från år
stegradt behof af att ega en, utom den egentliga stadens område för¬
lagd, särskild preparations- och macerationslokal, hvarest större, för mu¬
seum förvärfvade djurkroppar och djurskinn kunde skeletteras och upp¬
stoppas. Arbetet härmed har, för så vidt det under nuvarande förhål¬
landen kunnat utföras, måst försiggå dels i en allt för trång och äfven
i andra hänseenden olämplig, centralt inom akademiens byggnader be¬
lägen lokal, dels i det fria, på akademiens af museer, arbetsrum och
o
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
boställslägenheter omgifta gård, på hvilken dessutom eu liflig trafik af
gående ständigt eger rum.
För att åskådliggöra, huru stora olägenheter, som härmed måste
vara förknippade, tillåter jag mig till en början rörande arten af de här
ifrågakommande arbetena anföra följande:
När större ryggradsdjur, i synnerhet däggdjur i färskt tillstånd,
komma till museum, börjar preparationen med hudens aftagande, sedan
dock först gipsaftryck och mätningar af alla yttre delar blifvit tagna.
De vigtigaste inelfvorna tillvaratagas dels för musei räkning, dels för
att öfverlemnas åt andra vetenskapliga institutioner. Härefter börjar
skeletteringsarbetet och hudens beredning. För det förstnämnda for¬
dras först bortskaffandet af största delen af köttet, som redan under
detta arbete i allmänhet börjat öfvergå till förruttnelse, med utbredande
åt stank i omgifningen. I regeln få derefter de groft rensade benen
torka i afvaktan på lämplig tid för arbetets fortsättning i samband med
rengöring af andra skelett, och under denna torkningstid sprides fort¬
farande en vidrig lukt öfver gården. Sedermera måste emellertid be¬
nen förr eller senare macereras, och hela skelettet då undergå eu för¬
ruttnelseprocess genom att längre tid, vanligen månadtals ligga i vatten,
som ej får ombytas. Detta sker uti stora kar i ett rum på nedra bottnen
i akademiens hus, och om den stank, som dervid utvecklas, kan svårli¬
gen någon annan än den, som derom på sjelfva platsen vunnit erfaren¬
het, göra sig en rigtig föreställning. När slutligen benen upptagas ur
det ruttnande vattnet för att renskrapas, måste detta sistnämnda arbete
försiggå antingen i det fuktiga, mörka och för sådana arbeten synnerli¬
gen olämplig#, macerationsrummet eller, om vädret så tillåter, på gården,
till största obehag för de förbigående eller i närheten boende, eller ock
i den eu trappa upp belägna konservatorsverkstaden, hvarifrån stanken
sprides till vestibulen och stora trappuppgången samt angränsande mu-
seisalar och lägenheter.
Då nu arbetet med ett större skelett fordrar en jemförelsevis lång
tid, ofta månader, finner man, huru stora de obehagligheter och helso-
fiendtliga inflytelser måste vara, som häraf föranledas. Dessa ökas ännu
mer deraf, att, när det ruttna vattnet skall ur macerationskaren borttap¬
pas, detta utrinner i rännstenen utanför akademiens byggnader och för¬
pestar omgifningen på Holländaregatan; bortskaffandet af det stinkande
fastare afskrädet ökar äfven obehaget. Härtill kommer, att åskilliga
skelett, såsom t. ex. af hvaldjur, innehålla så mycket fett (tran), att
detta endast med tillhjelp af ångkokning kan borttagas, och det möter
stor svårighet, ja, i vissa fall är det omöjligt, att utföra detta arbete i
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
den nuvarande macerationslokalen, men när det låter sig der utföras,
ökas de ofvan angifna olägenheterna i hög grad, emedan de stinkande
ångorna spridas till hela gårdsutrymmet. Det är gifvet, att alla dessa
förhållanden, som eg a rum inom en tätt bebyggd stadsdel och som stå
i uppenbar strid mot den för hufvudstaden utfärdade sundhetsordningeu,
ej kunnat undgå helsovårdspolisens uppmärksamhet, och denna har äfven,
sin pligt likmätigt, flera gånger uppträdt varnande och tvingande till
afbrott i pågående skeletteringsarbeten, ja, enligt hvad som anföres i
en Kongl. Vetenskapsakademiens underdåniga skrifvelse till Kong!. Maj:t
af den 13 September 1882, har stadens ordningsmakt af sundhetsskäl
rent af förbjudit de angifna arbetenas utförande inom Riksmusei nuva¬
rande, för dem afsedda lokal. I hvilken ställning Riksmusei vertebrat-
afdelning och de personer, som hafva sig anförtrodda vården och för-
kofrandet af denna dyrbara statsinstitution härigenom kommit är lätt
att inse.
Det är emellertid ej blott för de angifna skeletteringsarbetena, som
den nuvarande preparations- och macerationslokalen är så otjenlig, den
är detta i hög grad jemväl för beredningen och uppstoppningen af de
större djurskinnen. Sjelfva beredningen af dessa fordrar ett arbete, om
hvars beskaffenhet man kan döma efter förhållandena vid ett garfveri.
Till en del medför detsamma enahanda olägenheter som skelettmacera-
tionen, fastän i mindre grad, och lokalens läge är sålunda äfven i detta
hänseende olämpligt, men den är i sig sjelf derjemte alldeles för trång
och har en så otjenlig belysning, att sjelfva uppstoppningsarbetet häraf
i hög grad försvåras, äfvensom det lemnar ett mindre exakt och till¬
fredsställande resultat, enär under för handen varande förhållanden iakt¬
tagandet af den naturliga formen af större föremål försvåras och mån¬
gen detalj sålunda blifver vid uppstoppningen osäkert återgifven. Huru
ofördelaktigt dessa omständigheter inverka på museets vidmakthållande,
kan man bland annat sluta deraf, att museum eger, såsom Kongl. Ve¬
tenskapsakademien i ofvan angifna skrifvelse framhåller, en mängd dyr¬
bara skinn af större däggdjur, hvilka under 30—40 år tillbaka måst för¬
varas hopbundtade i magasin, men hvilkas preparation och uppstopp¬
ning ej kunnat i nuvarande lokal utföras.
Då Kongl. Vetenskapsakademien för åtskilliga år sedan såg sig
nödsakad, att, på grund af ofvan anförda omständigheter, söka anskaffa
eu ny fullt ändamålsenlig preparations- och macerationslokal, blef det
snart klart att denna af sanitära och sociala skäl måste förläggas utom
den egentliga stadens område, och att sålunda ingen af de lägenheter
eller tomtplatser, öfver hvilka Akademien förfogade, kunde för ändamå¬
7
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
let användas. På en förfrågan hos helsovårdsnämnden förklarade sig
denna ej ens kunna tillstyrka, att nämnda lokal förlädes till den af aka¬
demien disponerade egendomen Bergiilund. En fullt lämplig plats ut¬
sågs slutligen på en landtudde, belägen vid den s. k. Lilla Värtan in¬
om det område, som är upplåtet åt Landtbruksakademiens experimen¬
talfält. I eu skrifvelse af den 19 September 1879 förklarade Landt¬
bruksakademiens förvaltningskomité sig för sin del medgifva platsens
upplåtelse för ändamålet, och genom Riksmarskalksembetets resolution
al den 14 Oktober samma år blef denna upplåtelse definitiv, och skulle
ingen annan afgift för platsen erläggas än 25 kr. årligen, hvilken afgift
lätteligen kunde utaf Riksmusei vertebratsafdelnings årsanslag bestridas.
Medan underhandlingarna om den ifrågavarande tomtplatsens
upplåtande pågingo, uppgjordes af Kongl. Vetenskapsakademiens arkitekt
ett förslag, bestående i ritning med beskrifning och kostnadsberäkning
till den byggnad, som för preparations- och macerationsanstaltens behof
skulle på densamma uppföras. Kostnaden för hela anläggningen, deri
inbegripna hvarjehanda nödiga tillbehör, såsom vattenreservoir, ångpanna
med ång- och värmerör, ångmaskin med transmissioner samt rör för
vattenuppfordring och vattenaflopp, äfvensom platsens planering jemte
stängsel, väganläggning samt lastnings- och båtbryggas anbringande in.
m. uppgick, enligt arkitektens beräkning, till en summa af 20,997 kro¬
nor. Förslaget blef i sin helhet af Kongl. Vetenskapsakademien god-
kändt, och i en underdånig skrifvelse af den 10 September 1879 anhöll
akademien, med åberopande hufvudsakligen af här ofvan anförda skäl,
det Kongl. Maj:t, med hänsyn till sakens trängande beskaffenhet och
vigt för Riksmuseum, täcktes till nästinstundande riksdag aflåta nådig
proposition »om ofvannämnda summas beviljande för det angifna ända¬
målet.» Förslaget blef väl sedermera remitteradt till Kongl. Ofverinten-
dentsembetets utlåtande och blef äfven efter verkstäld granskning af
nämnda embete, såsom det af dess underdåniga memorial af den 4 No¬
vember 1879 framgår, godkändt, men någon Kongl. proposition till Riks¬
dagen blef i ärendet ej afgifven. Ej heller hafva de underdåniga skrif¬
velse]- af den 15 September 1880, den 14 September 1881 och nu se¬
nast den 13 September 1882, i hvilka Kongl. Vetenskapsakademien för¬
nyat sin ofvan angifna anhållan, kunnat till någon Kongl. Maj:ts åtgärd
föranleda.
Då emellertid det här ifrågavarande behofvet är så stort och af
den art, som det anförda utvisar, och dess tillgodoseende ej utan skada
för Riksmuseum längre kan undanskjutas, samt då ärendet är af veder¬
börande myndigheter fullkomligt utredt, vågar jag med åberopande jern-
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.
väl af Kong]. Vetenskapsakademiens ofvan angifna underdåniga skrif¬
velse! i ämnet samt af den ritning och den kostnadsberäkning, Indika
äro bilagda akademiens skrifvelse af den 10 September 1879, för denna
angelägenhet taga Riksdagens uppmärksamhet i anspråk, och får jag
vördsamt föreslå,
det Riksdagen ville bevilja ett anslag af 20,997
kronor eller i rundt tal 21,000 kr. till uppförande och in¬
redande för Riksmusei räkning af en särskild prepara-
tions- och macerationsbyggnad å den tomtplats vid
Lilla Värtan, som blifvit af Riksmarskalksembetet
för ändamålet upplåten.
Om remiss af denna min motion till Stats-Utskottet anhålles
vördsamt.
Axel Key.