10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.
handlingar, som af Vetenskapsakademien blifvit till Kongl. Ecklesiastik¬
departementet inlemnade och här ofvan blifvit åberopade, hemställa,
att Riksdagen måtte, med godkännande för sin del
af den utaf Vetenskapsakademien i underdånig skrif¬
velse till Kongl. Maj:t den 14 September 1881 frain-
stälda plan för uppförande af en byggnad till beredande
af förökadt utrymme för det Naturhistoriska Riksmu¬
seet, hvilken byggnads hela kostnad är beräknad till
240,000 kronor, för första byggnadsåret anvisa å extra
' stat en summa af 39,000 kronor.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1883.
A. E. Nordenskiöld.
N:o 28.
Af Herr P. Näsiliaii: Om ändring i grunderna för rösträtt vid
prestval.
Länge har det varit erkändt, att åtskilliga reformer äro af behofvet
påkallade å kyrkolagstiftningens område, ett erkännande, som särskildt
tagit sig uttryck i det senast utarbetade förslaget till ny kyrkolag. Då
det emellertid tyvärr tord-e dröja ännu många år, innan någon ny kyrko¬
lag kan blifva antagen, bjuda både rättskänsla och billighet att icke
dröja till dess med att afskaffa de svåraste bristerna och tillfredsställa
de djupast kända behofven.
Bland frågor på ifrågavarande område, som på det närmaste röra
folket i allmänhet, intager den om tillsättandet af prest ett bland de
främsta rummen. Det torde icke vara för mycket sagdt, om jag påstår,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.
11
att den väsentligt större delen af den myndiga befolkningen i hög grad
ogillar den nu gällande röstgrunden vid prestval, enligt Kongl. Förord¬
ningen den 1 April 1843. I följd af härom nu gällande stadganden har
det ju hittills ofta inträffat, att en enda eller några få personer i konsi-
storiella pastorat tillsatt prest till stort missnöje för och i rak strid emot
flertalets i församlingen önskan. Om en person på grund af sitt person¬
liga värde någonsin bör få rätt att föra talan i allmänna angelägenheter,
borde det väl i första hand vara fallet vid val af församlingslärare, men
enligt nu gällande stadganden eger, som bekant är, den fattige, han må
vara huru from och gudfruktig som helst samt ega huru stor kristlig
kunskap och erfarenhet samt moget omdöme i andliga ting, alls ingen
talan vid prestval — ja, icke ens den förmögnes person, vore han för¬
öfrigt den lärdaste, rättrådigaste och frommaste, betyder något vid prest¬
val; hvad han eger af gods, hemman, bruk o. s. v. är här hufvudsaken,
hvarpå valet ensamt beror. Att eu sådan oegentlighet kunnat fortfara
så länge inom vår evangelisk-lutherska kyrka, väcker vid närmare efter¬
tanke i sanning förvåning. All sann undervisning, uppfostran och bild¬
ning gå ju ut på att höja personlighetens värde. Dermed böra ock följa
icke blott större personliga skyldigheter utan äfven rättigheter, och då
det svenska folket under en lång följd af år frikostigt beviljat millioner
kronor årligen för folkets undervisning och bildning, borde väl nu tiden
vara inne samt folket i allmänhet så pass upplyst, att det sjelft borde
få välja sina församlingslärare och icke längre låta gods, hemman o. d.
göra det.
Jag anser derför, att hädanefter hvarje statskyrkan tillhörig myndig
person borde få rätt att vid val af prest rösta för sin person. Då emel¬
lertid en röstgrund vid prestval, hvilande endast på personlighetsprin¬
cipen, för närvarande icke torde hafva utsigt att blifva af alla vederbö¬
rande antagen, och då det icke heller bör kunna anses obilligt och orätt¬
vist, att den, som i högre grad än andra bidrager till prestens aflöning,
också vid valet af lärare bör hafva något så när motsvarande rättigheter,
vill jag vördsamt föreslå vid bestämmandet af rösträtt vid prestval en
förening af personlighets- och skatteprincipen, som grundar sig på egen¬
dom och allmänna utskylder.
Jag får derför, på grund af hvad här ofvan antydningsvis anförts,
vördsamt föreslå, att Riksdagen ville för sin del besluta:
att nu gällande Kongl. Förordning om prestval den
1 April 1843 § 16 af art. 5 måtte upphäfvas och der¬
med i samband stående paragrafer undergå nödig
förändring i öfverensstämmelse med här nedan angifna
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.
förslag till röstgrund. Rösträtt vid prestval ege en
hvar svenska statskyrkan tillhörig, för sig sjelf mantals-
skrifven person, som uppnått myndig ålder; hvarje så¬
dan ege en röst oafsedt den skatt han betalar; dess¬
utom tillkommer en röst eu hvar, som i församlingen, der
sådant val skall anställas, eger rättighet att i kyrko¬
stämmans öfverläggningar och beslut deltaga, samt galle
i öfrigt vid valet, i afseende på röstberäkning samt
rösträtts utöfning och öfverlåtande på annan person,
hvad för kyrkostämma är stadgadt, dock med den
jemkning i församling å landet att rösträtt, som till¬
kommer någon för jordbruksfastighet, icke må utsträckas
till högre röstetal, än som svarar mot en tiondedel
och för annan fastighet och öfriga beskattningsföremål
icke till högre röstetal än som svarar mot en femtionde¬
del af församlingens hela röstetal å kyrkostämma. Upp¬
kommer vid denna beräkning af rösträtt bråktal, skall
det bortfalla, och anhålles att Lag-Utskottet, till hvilket
denna motion torde remitteras, måtte göra de ändrin¬
gar och tillägg, som för frågans lösning anses erfor¬
derliga.
Stockholm den 26 Januari 1883.
P. Näsman.
Häruti instämmer:
P. Westman.