Stats-Utslcottets Memorial N:o 49.
1
N:o 49.
Ank. till Riksd. Kansli den 4 Juni 1883. kl. 12 midd.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden i det nya regle¬
mentet för Riksgäldskontor et.
(R. A.)
Stats-Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det
nya reglementet för Riksgäldskontoret, hvilka angå Riksgäldskontorets skulder;
Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån;
återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; från Riksgälds¬
kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m.; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom låuefordringarne;
samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom aflöning»-,
indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.
Stadgandet i senare momentet af § 3 grundar sig på Riksdagens bifall
till den af Stats-Utskottet i dess Utlåtande N:o 48 gjorda hemställan.
Under § 78 har Utskottet infört en föreskrift, grundad på Riksdagens bi¬
fall till Sammansatta Stats-, Banko- och Lag-Utskottets hemställan i dess Utlåtande
N:o 1.
Innehållet i senare delen af § 80 föranledes af Riksdagens, med bifall
till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 45, fattade beslut.
Ur det föreslagna reglementet hafva vidare uteslutits eu del stadganden
och föreskrifter angående numera fullgjorda utbetalningar eller verkstälda åtgärder.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll som motsvarande
bestämmelser i 1882 års reglemente.
Bih. till Riksd. Prof. 1S83. 4 Sand. 1 Afd. 39 Höft.
1
o
Stats-TJtskottets Memorial N:o 49.
Uti de föreslagna aflönings-, indragnings- och pensionsstaterna förekommer
ej annan förändring än att, jemlikt Fullmäktiges i Riksgäldskontoret uppå Kommis¬
sarien Oscar Arehns ansökning den 14 September 1882 fattade beslut, Kommis¬
sarien Arehn förflyttats från iudragningsstaten till pensionsstaten; i följd hvaraf
indragningsstaten minskats och pensionsstaten ökats med beloppet af Arehns lön,
4,400 kronor.
Utskottet hemställer,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt
aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgälds¬
kontoret må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 4 Juni 1883.
På Stats-Utskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven¬
som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontor et s
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande. ,
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
Ståts-Utskottets Memorial N:o 49.
3
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägen¬
het, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Full¬
mäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgälds-
kontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obliga¬
tioner har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgälds¬
kontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande be¬
lopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namn¬
teckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskonto¬
ret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit full¬
gjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidne års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte före¬
skrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
Dock har innevarande års Riksdag medgifvit, att de enskilda jeruvägs-
aktiebolag, hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens riksdagar beviljade
anslag å tillhopa 20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före urgångeu
af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret göra anmälan, åter¬
betala sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten skall, utan
rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets
erläggande inträdt före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och,
beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande icke före 1884 års in¬
gång inträdt, för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets er¬
läggande tager sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga
lånebeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapi¬
talbelopp, och återstoden utgör kapitalafbetalning derå.
§ 4.
Riksdagen har år 1879 beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den män ansöknin¬
gar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obli¬
gationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;
b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upp¬
låning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;
d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riks¬
gäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktie-
bolag utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt be¬
loppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; bördande i fråga om återbetalningstiden iakt¬
tagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
Siats-Utskottets Memorial N:o 49.
5
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erliölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893;
e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryg¬
gande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för be¬
hörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;
f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas en¬
ligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kong!. Maj:t komme att fastställas; samt
g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgälds¬
kontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stam-
banebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyn¬
dande af amorteringen af statens skuld.
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående ntgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 5.
till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station
till Helgumsjön och vidare till Sollefteå har sistlidna års Riksdag för år 1883 an¬
visat två millioner kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att, i den mån an¬
slaget ännu ej lyftats, enligt Kongl. Majrts disposition utbetala.
§ 6.
Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jern vägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och
tjenstelokaler jemte boställslägenheter, har nästlidna års Riksdag stält till Kongl.
Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden tvåhundratusen kronor af det särskilda
anslagsbelopp å fyrahundratusen kronor, som 1881 års Riksdag för detta ända¬
mål beviljat; åliggande det Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala nämnda för år 1883 anvisade tvåhundratusen kronor.
6
Ståts-Utskottets Memorial N:o 49.
§ ?•
Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsak¬
lig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stamba¬
nan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanlägg-
ning erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna till¬
skyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:
1 ro) att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nö¬
digt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjort¬
parken och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flytt¬
ningar, h vilka böra af Styrelsen för statens jern vägstrafik ombesörjas, må af stats¬
medel utgå;
2:o) att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnads-
förslagen närmare augifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid af-
giftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkols-
upplagsplatser, hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och
3:o) att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt
åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad full¬
bordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med till¬
hörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de ä en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun fäig jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet der¬
invid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Litregemen-
Ståts-Utskottets Memorial N:o 4.9.
7
tets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga bygg¬
nader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och för¬
lorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af bo¬
ställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,
som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor un¬
der år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret
att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu
ej lyftade 100,000 kronor.
§ 8.
Riksdagen har år 1879 till Kongl. Majrts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vag¬
nar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgälds¬
kontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgälds¬
kontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.
§ 9.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kong], Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade en¬
skilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
8
Stats- Utskottets Memorial N:o 49.
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga be-
sigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kanna af kost-
nadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggnings¬
kostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fort¬
gång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i för¬
hållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordnin¬
gen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmäu trafik.
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnads¬
förslaget;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträcknings-
beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande med-
gifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko¬
lande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad:
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma¬
teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemuade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jern-
vägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti gransk¬
ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda ut¬
sedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget:
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
Stats- Utskottets Memorial N:o 49. 9
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt en¬
skild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnads¬
fritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.
Riksgäldskontoret eger att behörigen utbetala de af detta anslag åter¬
stående, ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes
j ernvägs aktieb olag.
§ 10.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag be¬
viljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägs-
anläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
1:°) ätt kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga be-
sigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnads-
förslaget och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolags¬
männens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; sko¬
lande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;
Bih. till JRiksd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 39 Häft.
2
10
Stats-TJtskottets Memorial N:o 49.
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbets¬
plan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller in-
betaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträcknings-
beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande med-
gifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko¬
lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma¬
teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af sta¬
ten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordnin¬
gen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må ut-
bekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jern-
vägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti gransk¬
ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda ut¬
sedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
11
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kon¬
troller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kost¬
nadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grus-
tägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behö¬
rigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
allönitigar, förvaltningsutgifter, m. m.
§ 23.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af sam¬
ma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller be¬
skaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
§ 24.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-
kontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser van¬
ligen hänförda utgifter.
12
Stats- Utskottets Memorial N:o 49.
§ 25.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed för¬
enade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruk¬
tion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagens bibliotekarie åtnjuter en aflöning af tvåtusen kronor för år,
hvilken aflöning bör af förslagsanslaget till riksdagskostnader såsom arfvode utgå
och månadsvis af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riks¬
dagen medgifvit, att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus,
som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand,
äfvensom, utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester un¬
der en och en half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma; skolande
godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans be¬
fattning, ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.
§ 26.
De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds-
kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbe-
tjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens för¬
valtning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 27.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kansli-
och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
13
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädan¬
efter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombuds¬
mannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro-
målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekre¬
teraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 28.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redo¬
görelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitie¬
ombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
14 Stats-TJtskottets Memorial N:o 49.
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryck¬
ning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers för¬
säljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga an¬
stalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 29.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa år¬
ligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kam¬
marens ledamöter.
§ 30.
Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannqpersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonju¬
tande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löne¬
förhöjning :
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro under¬
kastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskonto¬
rets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
15
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få upp¬
bäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjenste¬
man eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenst¬
göringen i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 31.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tu¬
sen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäk¬
tige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 32.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemed¬
lade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans-
kontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.
§ 33.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och veder¬
börligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
16
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne del-
egaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerde¬
del af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemanna-
personal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbör¬
ligen inbetald.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 34.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller använ¬
das till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riks¬
gäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke med-
gifvas.
§ 35.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid för¬
säljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions-
medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
§ 36.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala sUfververk och Höganäs
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
17
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgö¬
rande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgälds-
kontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda all-
männingsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;
c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skil-
naden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskatte-
bergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;
d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riks¬
gäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk lika¬
ledes före 1878 års utgåug till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 37.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riks¬
banken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 39 Höft.
3
18
Stals-Utskottets Memorial N-.o 49.
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 38.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, un¬
der åren 1883 och 1884 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revi¬
sion skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgälds¬
kontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §
50 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgälds¬
kontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verk¬
ligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 39.
Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i samman¬
hang dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skas sans behållning
.från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
§ 40.
Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono¬
lägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Stats¬
kontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riks¬
dagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogs¬
odling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna be¬
redas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ända¬
mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 41.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
19
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskonto-
ret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 42.
(Angår Riksgäldskontorets upplåning; hvarom Utskottet kommer att afgifva
särskildt förslag.)
§ 43.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks¬
gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obliga¬
tioner och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amor-
tissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 44.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfven¬
som de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Full¬
mäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Full¬
mäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jem¬
väl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åt¬
njuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesum-
mans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställnin-
gen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 45.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoregle¬
mentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 46.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetal¬
ningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till .inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgälds¬
kontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hän¬
sigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, be¬
stämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter upp¬
sägning eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lem-
nar Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 47.
De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 68.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamre¬
rarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inven¬
tera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets¬
med flere handlingar.
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
21
§ 69.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt¬
ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obruk¬
bara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen af¬
färda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försälj¬
ning blifvit föryttrade.
§ 70.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägen¬
heter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt uyoplåtas för tillfälligt begag¬
nande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embets-
myndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, all¬
mänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse före¬
skrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 71.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvalt¬
ning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
22
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
§ 72.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all¬
männa tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträ¬
dande Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 73.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrif¬
materialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i all¬
männa tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenste¬
man, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter ve¬
derbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de un¬
der riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforder¬
liga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
§ 74.
Som sistlidna års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och
Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret
Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindnings¬
banan belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
23
kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under Nås 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda med-
gifna öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Full¬
mäktige ankomma.
§ 75.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya Jcanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolags¬
ordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvalt¬
ning och räkenskaper.
§ 76.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt be¬
rättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru¬
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säker¬
het för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 77.
Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räken¬
skaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteks¬
bankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
24
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
§ 78.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Post¬
sparbankens styrelse.
§ 79.
I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg ar nes garanti-
förening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och för¬
valtning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.
§ 80.
Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakt¬
tagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riks-
dagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.
Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, under år 1883 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
tre tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för
arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag använda för innevarande år,
utöfver redan anslagna 3,000 kronor, ytterligare ett tusen kronor och för näst¬
kommande år fem tusen kronor.
§ 81.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.
Stats- Utskottets Memorial N:o 49.
25
§ 82.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Full¬
mäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmans-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mel¬
lan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmans-embetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-
kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande va¬
let till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträ¬
den böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.
§ 83.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitie¬
departementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
§ ioi.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Iliksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Bih. till Riksd. Prof. lss::. 4 Samt. 1 Afd. 39 Höft.
4
26
Stats-Utslcottets Memorial N:o 49. ■
Bil. A.
Rik sgäl <1 sk ontorets vid 1882 års slut utbalanserade kapitalskulder.
|
|
|
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
|
itegiemen-
|
|
Tiden, då för-
|
|
1882.
|
|
tets
|
|
bindelserna blif¬
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
|
|
|
|
|
|
loke fonderad
skuld.
|
Årtal
|
§■
|
|
|
Fonderad skuld.
|
1866
|
5
|
Skulden för 1860 års pre¬
mielån mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok¬
förda till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr
|
1860 d. Vs
|
|
Thlr 811,666: */s
|
|
|
|
|
|
1868
|
90
|
Obligationer för 1868 års
jernvägslån åj£St. 1,150,000
|
1868 d. vn
|
5 %
|
£ St. 1,093,600
|
|
1870
|
72
|
Obligationer för 1870 års
jernvägslån å 40,000,000
R:dr, deraf till 1882 års slut
blifvit utlemnade obligatio¬
ner å tillhopa 16,170,000
R:dr.................................
|
1870 d. 30/9
|
5 %
|
Kr. 13,695,800
|
|
1872
|
83
|
Obligationer för 1872 års
|
|
|
|
jernvägslån å 24,000,000
R:dr, deraf till 1882 års slut
blifvit utlemnade obligatio¬
ner å tillhopa 22,747,300
R:dr.......................
|
1872 d.
|
4 %
|
Kr. 20,582,300
|
|
1875
|
35
|
Obligationer för 1875 års
|
|
|
|
1876
|
33
|
jernvägslån å 56,250,000
|
|
|
|
|
1878
|
39
|
Rmk, deraf till 1882 års
|
|
|
|
|
1879
|
15
|
slut blifvit utlemnade en
|
|
|
|
|
1880
|
38
|
första emission å 20,250,000
|
|
|
|
|
1881
|
41
|
Rmk, en andra emission å
18,000,000 Rmk samt af en
|
|
|
|
|
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
27
|
|
|
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
|
Keglemen-
|
|
Tiden, då för-
|
|
1882.
|
|
tets
|
|
|
Räntefot.
|
|
|
|
|
|
vit utfärdade.
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal
|
§■
|
|
|
|
Ifonderad skuld.
|
|
|
tredje emission, å likaledes
18,000,000 Rmk, obligatio¬
ner å 3,236,700 Rmk.........
|
1875 d. -/8
|
4 Vs %
|
Rmk 40,504,500
|
|
1876
|
83
|
Obligationer för 1876 års
jernvägslån å 2,000,000
St......................................
|
4 %
|
|
1876 d. lä/6
|
£ St. 1,932,500
|
1878
|
39
|
Obligationer för 1878 års
|
|
|
1879
|
15
|
jernvägslån å 1,500,000 £
|
|
|
|
|
1880
|
38
|
St. eller 37,650,000 Francs,
deraf till 1882 års slut blif-
vit utlemnade obligationer
å tillhopa 1,460,000 £ St.
eller 36,646,000 Francs... .
|
1878 d. lä/c
|
4 %
|
£ St. 1,449,810
|
|
1879
|
46
|
Obligationer för 1879 års
|
Francs 36,390,231
|
|
|
|
tillfälliga lån, deraf till 1882
års slut blifvit utlemnade
obligationer å 9,000,000 Kr.
|
1879 d. Vn
|
4 ]/, %
|
Kr. 5,000,000
|
|
1880
|
38
|
Obligationer för 1880 års
statslån, deraf till 1882 års
slut blifvit utlemnade en
första emission å 39,930,000
Kr., motsvarande 2,200,000
£ St,, 55,440,000 Francs
eller 44,880,000 Rmk, samt
af en andra emission, å
likaledes 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller
44,880,000 Rmk, obliga-
|
|
|
[Kr. 70,222,350
|
|
|
|
tioner å 30,855,000 Kr.,
|
|
|
eller
|
|
|
|
eller 1,700,000 £ St. eller
|
|
|
£ St. 3,869,000
|
|
|
|
42,840,000 Francs eller
|
|
|
eller
|
|
|
|
34,680,000 Rmk...................
|
1880 d. >/«
|
4 %
|
Francs 97,498,800
|
—
|
1866
|
13
|
Obligationer, bvilka i an-
|
|
eller
|
|
|
|
seende till sin ordalydelse
|
|
|
Rmk 78,927,600
|
|
38
Stats-Utskottets Memorial N-.o 49.
Reglera eu-
|
'
|
Tiden, då för-
|
|
Återstående kapitalskuld
1882.
|
den 31 December
|
|
|
|
bindelserna blif-
|
Räntefot.
|
|
|
|
|
|
vit utfärdade.
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal
|
§•
|
|
|
Fonderad skuld.
|
|
|
icke kunna uppsägas, eller
det s. k. gamla lånet..
|
(1798 d.
(1811 d.»«/12
|
5 %
|
|
Kr. 10,125
|
1866
|
14
|
Obligationer, utfärdade så-
|
|
|
|
|
som grundfond för Allmänna
liypoteksbanken, bokförda
inom linien med R:mt
8,000,000 R:dr...........
|
1861 d. i/t
|
4 1/2 %
|
|
|
1881
|
16
|
Obligationer, utfärdade så¬
som garantifond för aktie¬
bolaget Sågverksegarnes
garantiförening, bokförda
inom linien med Kr.
|
|
|
|
|
|
|
O
o
o
ö
o
o
CO
|
T5
OO
OO
H
|
4 V2 %
|
|
|
1866
|
15
|
Ännu icke till inlösen före-
|
|
|
|
|
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
Runt 3,286: 88......
|
1750 d. i/3
|
6 %
|
|
|
1866
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
|
|
|
|
|
Konungen 300,000 R:dr(icke
kapitaliseradt)...
|
1815 d. 9/n
|
|
|
|
1866
|
17
|
Ränta å H. K. H. Hertigens
|
|
|
|
|
|
af Södermanland, seder¬
mera Konung Carl XIII,
bemgiftskapital, bokfördt
inom linien medR:mtl50,000
R:dr .
|
1778
|
5 %
|
|
|
1866
|
18
|
Innestående fond för Göta
|
|
|
|
|
|
|
kanals underhållande
|
1838 d. 3i/i2
|
5 %
|
|
Kr. 140,889
|
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
29
Reglemen-
tets
|
|
Tiden, då för-
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld
1882.
|
den 31 December
|
|
|
|
yit utfärdade.
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal
|
§•
|
|
|
Fonderad skuld.
|
1866
|
20
|
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhål¬
lande (utgör blott ett depo¬
situm af fordringshandlin-
earl.. .........
|
|
|
|
|
1866
|
21
|
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito).........................
|
|
|
|
|
1866
|
22
|
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: 16
Brudgåfvovinsten (kapital¬
skulden afskrifven).............
|
|
|
|
|
1866
|
25
|
|
|
|
|
1869
|
77
|
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne¬
håller)..................................
|
|
|
|
|
Ståts-Utskottets Memorial N:o 49
80
Bil. B.
Riksgäld,skoutorets vid 1882 års slut utbalauserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Beglemen-
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Bäntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåtersto d
vid 1882 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Byggnadslån.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
58
|
Lån till staden Malmö, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der för¬
lagda garnison .......
|
1813—1815
|
f ? * \
< jemte >
l ränta. )
|
4 °A
|
32,000
|
|
1,939
|
92
|
»
|
39
|
Lån till staden Kristine-
|
|
|
|
|
hamn och Yarnums lands¬
församling, för uppbyggan-
|
|
|
|
|
|
|
|
>
|
53
|
de af ny kyrka i Kristine-
hamu............
Lån till staden Lidköping,
för återuppbyggande af den
år 1849 nedbrunna delen af
|
(18491
|1854j
|
{.2*1
< jemte >
[ ränta. J
|
3 %
|
37,500
|
—
|
14,330
|
33
|
|
|
nämnde stad........
|
1852
|
6 %
|
4 %
|
63,666
|
—
|
153
|
56
|
|
|
Transport
|
——
|
—
|
—
|
—
|
|
16,423
|
81
|
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
31
Reglemen-
tets
|
|
Tiden, då lånel
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
slut.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
'
16,423
|
81
|
1866
|
41
|
Lån till Knäreds församling
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i Hallands län för uppfö-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rande af en ny kyrka. . .
|
1852
|
6 %
|
4 %
|
24,000
|
—
|
613
|
96
|
»
|
»
|
Lån till Markaryds försam-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ling i Kronobergs län, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af en ny kyrka
|
1854
|
»
|
»
|
10,000
|
—
|
1,197
|
15
|
»
|
54
|
Lån till staden Örebro, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
återuppbyggande af den år
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1854 genom eldsvåda för-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
störda delen af nämnde
|
/1854\
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stad.............
|
|
»
|
375,000
|
_
|
118,198
|
12
|
»
|
»
|
Lån till staden Jönköping,
|
11855 J
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för återuppbyggande af den
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
år 1854 genom eldsvåda
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förstörda delen af nämnde
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stad.............
|
1855
|
»
|
»
|
100,000
|
|
26,764
|
21
|
»
|
55
|
Lån till staden Eksjö, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
återuppbyggande af den
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
under år 1856 nedbrunna
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
delen af nämnde stad . . .
|
1857
|
6 o. 7 %
|
4 o. 4,/a %
|
200,000
|
—
|
61,806
|
12
|
»
|
43
|
Lån till Skara domkyrka,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för densammas reparation
|
1858
|
6 %
|
4 %
|
25,000
|
—
|
7,862
|
60
|
\ »
|
»
|
Lån till Vesterås domkyrka,
|
|
|
|
|
|
-
|
|
}1878
|
3
|
för densammas reparation
|
1858
|
»
|
»
|
22,500
|
—
|
7,226
|
19
|
1866
|
42
|
Lån till Vallentuna försam-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ling i Stockholms län, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ny kyrkas uppbyggande. .
|
1859
|
»
|
»
|
20,000
|
—
|
9,733
|
97
|
»
|
43
|
Lån till Vesterås domkyrka,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för densammas reparation
|
1860
|
|
__
|
28,000
|
—
|
28,000
|
—
|
|
36
|
Lån till staden Jönköping,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
---
|
|
|
—
|
—
|
277,826
|
13
|
32
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
oeioppet.
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
277,826
|
13
|
|
|
för uppförande derstädes af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ett nytt lärohus för ele¬
mentarläroverket ................
|
1861
|
5 %
|
4 %
|
120,000
|
|
90,211
|
35
|
1866
|
90
|
Lån till Apotekare-societe-
|
|
|
|
|
|
|
ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
institutet ........................
|
1862
|
»
|
|
50,000
|
|
35,112
|
40
|
»
|
37
|
Lån till staden Umeå, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk .................
|
1864
|
»
|
»
|
25,000
|
|
20,828
|
92
|
»
|
»
|
Lån till staden Falun, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af ett nyttläro-
verkshus derstädes...............
|
1864
|
»
|
»
|
40,000
|
|
33,335
|
89
|
»
|
»
|
Lån till staden Sala, för upp-
|
|
|
|
|
|
|
|
förande af ett nytt läro-
verkshus derstädes...............
|
1865
|
»
|
|
12,000
|
|
9,983
|
32
|
»
|
»
|
Lån till staden Halmstad, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar¬
läroverk derstädes ..............
|
1866
|
»
|
»
|
25,000
|
|
21,627
|
34
|
»
|
»
|
Lån till staden Kalmar, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af en ny bygg¬
nad för läroverket derstädes
|
1866
|
»
|
»
|
40,000
|
—
|
34,556
|
07
|
»
|
1481)
|
Lån till staden Venersborg,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen¬
tarläroverket derstädes ......
|
1867, 1868
|
|
»
|
40,000
|
|
35,795
|
91
|
»
|
148
|
Lån till staden Vestervik, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af ny byggnad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
— _
|
—
|
|
|
1_
1
|
559,277
1
|
33
|
*) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
3?
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet,
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
559,277
|
33
|
|
|
åt elementarläroverket der¬
städes
|
1867, 1868
|
5 %
|
4 %
|
20,000
|
|
17,731
|
91
|
1866
|
1481)
|
Lån till Upsala Domkapitel,
|
|
|
|
|
för uppförande af ny bygg¬
nad för högre elementar¬
läroverket derstädes .
|
1867, 1868
|
|
|
140,000
|
|
124,163
|
01
|
»
|
14 8'2)
|
Lån till Karlstads Domka-
|
|
|
|
|
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen¬
tarläroverket ,derstädes ... .
|
1868
|
»
|
»
|
40,000
|
|
35,803
|
04
|
|
»
|
148:|)
|
Lån till Skara Domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för förändring och tillbygg¬
nad af elementarläroverks-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnaden derstädes ..........
|
1868, 1869
|
»
|
y>
|
40,000
|
_
|
36,041
|
25
|
1868
|
474)
|
Lån till domkyrkan i Karl-
|
|
|
|
|
|
|
|
stad, för densammas repa¬
ration ............................
|
1869
|
6 %
|
|
23,500
|
|
15,685
|
37
|
1866
|
1485)
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för utvidgande af elemen-
tarläroverksbyggnaden der¬
städes...................................
|
1873, 1875
|
5 %
|
|
20,000
|
|
19,380
|
08
|
1874
|
5
|
Lån till direktionen för se-
|
|
|
|
|
|
|
minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
narium ............................
|
1875
|
»
|
»
|
59,000
|
—
|
54,339
|
99
|
|
|
= 862,421: 98
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
|
|
|
862,421
|
98
|
*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
*) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
B) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1876 års Reglemente.
Bih .till Riksd. Prat. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 39 Häft.
5
B4 Stats- Utskottet* Memorial N:o 49.
Reglemen¬
tets
|
.......- " ' ........ "
|
liden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
|
|
—- —
|
—
|
862,421
|
98
|
|
|
b) Tomtregleringslån.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
57
|
Lån till staden Lidköping
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1849 års eldsvåda.....
|
1854
|
6 %
|
4 %
|
20,000
|
|
3,409
|
33
|
|
»
|
Lån till staden Örebro, för
|
|
|
|
|
ny tomtreglering efter 1854
års eldsvåda.........
|
1854
|
»
|
»
|
37,500
|
|
8,203
|
55
|
|
»
|
Lån till staden Jönköping,
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
|
1855
|
|
|
15,000
|
|
2,472
|
35
|
>
|
»
|
Lån till staden Eksjö, för
|
|
|
|
|
|
|
ny tomtreglering efter 1856
|
1857
|
|
|
30.000
|
|
10,858
|
39
|
»
|
142
|
Lån till staden Karlstad,
|
|
|
|
|
|
för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ftlrlsvåflfl............
|
1867
|
|
»
|
50,000
|
__
|
34,974
|
21
|
1872
|
32
|
Lån till staden Strengnäs,
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda.....
|
1872
|
|
>;>
|
30,000
|
__
|
25,261
|
02
|
1877')
|
7
|
Lån till staden Strömstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda.....
|
1878
|
»
|
5 %
|
50,000
|
|
50,000
|
|
|
f *
(1878
|
8
|
Lån till staden Söderhamn,
|
|
|
|
|
6
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda......
|
1878. 1879
|
|
1>
|
200,000
|
|
200,000
|
|
(1880
|
13
|
Lån till staden Hudiksvall,
|
|
|
|
|
(1881
|
|
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds¬
vådor.............
|
1881, 1882
|
»
|
»
|
200,000
|
|
200,000
|
|
|
|
|
= 535,178: 85.
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
I--
|
j —
|
—
|
|--
|
r
|
|1,397,600(83
|
l) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.
Siats- Utskottets Memorial N:o 49.
35
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
|
1,397,600
|
83
|
1866
|
45
|
c) Lån till Allmänna barn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
husinrättningen i Stock¬
holm...........
|
1851
|
6 %
|
4 %
|
75,000
|
—
|
7,786
|
22
|
|
|
d) Lån till hamn- och bro-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnader -samt åars
upprensning.
|
|
|
|
|
|
|
|
2>
|
62
|
Lån till staden Cimbrishamn,
för hamnbyggnaden derstä¬
des ..............
|
1843
|
5 %
|
a <v.
|
37,500
|
|
8,736
|
98
|
|
|
|
|
|
|
>
|
63
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
för hamnanläggning vid
Åhus.............
|
1848
|
|
|
30,000
|
|
4,426
|
53
|
|
|
|
|
|
|
y>
|
84
|
Lån till Gustafs församling i
|
|
|
|
|
|
|
|
Stora Kopparbergs län,för
brobyggnad öfver Dalelfven
i närheten af Gustafs kyrka
|
1853
|
6 %
|
4 %
|
6,000
|
|
345
|
13
|
»
|
63
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för återstående hamnarbe¬
ten vid Åhus samt Hernesta
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kanals fullbordande m. m.
|
1855
|
|
|
30,000
|
—
|
1,736
|
84
|
»
|
68
|
Lån till staden Vadstena, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fullbordande af hamnbygg¬
naden derstädes.......
|
1855
|
|
|
15,000
|
|
890
|
71
|
y>
|
»
|
Lån till staden Arboga, för
|
|
|
|
|
|
Arboga-åns uppmuddring
|
1855
|
»
|
|
15,000
|
|
861
|
82
|
»
|
|
Lån till staden Köping, för
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,422,385
|
06
|
36
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
Reglemen¬
tets
|
|
'iden, då lånet,
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprunglig
beloppet.
|
a
|
Kapitalåtersto d
vid 1882 års
slut.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
|
__
|
_
|
1,422,385
|
06
|
|
|
upprensning och fördjup¬
ning af Köpings å ............
|
1855
|
6 %
|
4 %
|
20,000
|
|
1,100
|
72
|
1866
|
60
|
Lån till staden Ystad, för
|
|
|
|
|
|
|
|
hamnuppmuddring...............
|
1857
|
»
|
»
|
60,000
|
|
13,411
|
75
|
»
|
69
|
Lån till staden Strömstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
för fullbordande af hamn¬
arbetena vid denna stad...
|
1858
|
»
|
»
»
|
15,000
|
|
3,409
|
69
|
»
|
70
|
Lån till Färjestadens hamn-
|
|
|
|
|
|
|
|
>
|
|
byggnadsbolag, för hamn¬
byggnad vid Färjestaden i
Torslunda socken på Öland
|
1858
|
|
»
|
12,850
|
|
2,782
|
68
|
»
|
85
|
Lån till arbetsdirektionen,för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggning af ny bro öfver
Helge å vid Kristianstad...
|
1858
|
»
|
»
|
100,000
|
__
|
26,799
|
63
|
»
|
84
|
Lån till Torsångs församling
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för anläggning af 2:ne flott¬
broar i närheten af Tors-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ångs kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
öfver Lillelfven .................
|
1859
|
»
|
|
10,000
|
—
|
3,597
|
26
|
»
|
69
|
Lån till staden Karlstad, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggning af en hamnbas-
sin invid denna stad samt
en kanal derifrån till Ka-
nikenäset vid Venern ......
|
1859
|
»
|
»
|
100,000
|
|
26,753
|
68
|
»
|
69
|
Lån till staden Falkenberg,
|
|
|
|
|
|
|
83
|
|
|
för hamnbyggnad derstädes
|
1859
|
»
|
»
|
47,000
|
|
12,581
|
»
|
71
|
Lån till staden Grenna, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggande af hamn vid denna
stad ...........................
|
1861
|
»
|
»
|
37,500
|
_
|
13,537
|
92
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
| -
|
1 ~~—
|
|
1,526,360
|
22
|
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
37
i Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
|
|
|
1,526,360
|
22
|
| 1866
|
71
|
Lån till staden Åmål, för
hamnbyggnad vid denna stad
|
1861
|
6 %
|
4 %
|
8,000
|
|
3,385
|
32
|
! »
|
»
|
Lån till staden Karlstad, för
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
|
fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid Karl¬
stad ............................
|
1861
|
|
»
|
70,000
|
|
25,238
|
85
|
»
|
»
|
Lån till staden Piteå, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppmuddring af segelleden
mellan Piteå och lastnings¬
platsen Löfholmen samt an¬
läggning af en lastbrygga
vid nämnda stad
|
1861
|
»
|
»
|
26,000
|
|
10,502
|
56
|
»
|
86
|
Lån till arbetsdirektionen,
|
|
|
|
|
|
|
|
för brobyggnad öfver Ume
eif invid staden Umeå .....
|
1861
|
»
|
»
|
55,000
|
|
19,839
|
19
|
»
|
71
|
Lån till Ronneby köping, för
Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör¬
jade jetéebyggnaden vid in¬
loppet till nämnda å.........
|
1861
|
»
|
»
|
10,000
|
|
3,606
|
51
|
»
|
»
|
Lån till staden Helsingborg,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för förbättring och utvidg¬
ning af dess hamn ............
|
1862
|
»
|
»
|
230,000
|
|
93,339
|
31
|
»
|
86
|
Lån till Umeå härad, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
brobyggnad öfver Ume eif
invid staden Umeå ............
|
1864
|
8 %
|
5 %
|
20,000
|
|
3,106
|
71
|
(1877
|
6
|
Lån till staden Oskarshamn,
|
|
|
|
|
(1878
|
12
|
för förbättrande af dess
hamn....................................
|
1878
|
6 %
|
»
|
80,000
|
|
77,005
|
01
|
|
|
= 356,996: 63.
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,762,383 68
|
38
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
1,762,383
|
68
|
|
|
e) Lån till kanal- och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slussanläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
72
|
Lån till Deijefors och Fors-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
haga slussverksaktiebolag,
för slussanläggningar i Klara
eif vid Deijefors och Forsha-
ga inom Nedra Ulleruds och
Grafva socknar i Vermland
|
1856
|
6 %
|
4 %
|
150,000
|
|
17,065
|
67
|
»
|
93])
|
Lån till Dalslands kanalak-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tiebolag, för segelleds öpp¬
nande från Hattefura vid
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
942)|
|
Yenern till sjön Stora Lee
|
1865,1867
|
5 %
|
3 %-
|
800,000
|
—
|
646,227
|
56
|
»
|
118 >
|
Lån till Kiuda kanalaktiebo-
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
143 J
|
lag, för utsträckning af Kin¬
da båtled medelst kanalise-
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
1433)
|
ring af Stångån från sjön
Rengen till Linköpingshamn
Lån till Dalslands kanalak-
|
1865—1870
|
*
|
»
|
437,500
|
—
|
370,453
|
45
|
|
tiebolag, för kanal-och sluss¬
anläggning mellan sjöarne
Ostra och Vestra Silen på
Dalsland.......................
|
1868, 1869
|
6 %
|
4 %
|
51,200
|
|
32,742
|
15
|
|
|
|
|
= 1,066,488: 83.
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—.
|
|
2,828,872
|
51
|
*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.
2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
3) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
Stats-Utslcottets Memorial N:o 49.
39
Reglemen¬
tets
Årtal.
J1866
118 7 8
[1866
[1878
1866
[1866
[1878
75
8
3
77
76
78
78
3
Transport
f) Lån till jernvägs-
anläggningar.
Lån till Norbergs jernvägs
nya aktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg fr. Kärrgruf-
van inom Norbergs bergs¬
lag till sjön Åmänningen
Lån till dito, för fullbordan¬
de af samma jernväg.........
Lån till Gefle—Dala jern-
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg mellan stä¬
derna Falun och Gefle......
Lån till Yessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af
Stora Kopparbergs län......
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för full¬
bordande af samma jernväg
Lån till Hudiksvallsjernvägs-
aktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan Hudiks¬
vall och sjöarna Dellen ...
Lån till Söderhamnsjernvägs-
aktiebolag, för anläggning
Transport
Tiden, då lånet
utbetalts.
fl 852[
[1853/
[1855[
[185 6j
1855—1859
Annuitet.
[185 G[
[1857/
1858
[1858)
[1859)
6 %
Räntefot.
2 %
3 %
Ursprungliga
beloppet.
150,000
150,000
2,400,000
200,000
200,000
370,000
Kapitalåterstod
vid 1882 års
slut.
2,828,872
91,538
99,043
708,692
51
13
70
59
62,717
44,685
234,482
4,070,031
18
30
96
40
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
Årtal.
|
§
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,070,031
|
96
|
|
|
af jernväg från Söderhamn
till sjön Bergviken m. m.
|
1858—1860
|
5 %
|
4 %
|
500,000
|
|
328,75-3
|
97
|
1866
|
79
|
Lån till Borås jernvägsak-
tiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga ....................
|
1862, 1863
|
»
|
|
1,377,055
|
24
|
1,048,561
|
83
|
»
|
80
|
Lån till Vexiö—Alfvestads
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktieboiag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station
på Södra stambanan .........
|
1864
|
|
|
434,000
|
|
335,973
|
62
|
»
|
81
|
Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktieboiag, för an¬
läggning af jernväg från
hamnen vid Köping till Ut-
tersberg med grenbana till
sjön Lillsvan........................
|
J18 6 41
\1865J
|
7 %
|
|
500,000
|
|
161,361
|
10
|
|
80
|
Lån till Helsingborg—Lands-
|
|
|
|
|
|
|
krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga äfven Helsing¬
borg—Årup) jernvägsaktie¬
boiag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup........................
|
1864, 1865
|
5 %
|
4 %
|
1,100,000
|
|
876,346
|
33
|
»
|
»
|
Lån till Kristianstad—Hess-
|
|
|
|
|
|
|
|
leholms jernvägsaktieboiag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hessleholms station på Sö¬
dra stambanan.....................
|
1804, 1865
|
»
|
|
720,000
|
|
558,613
|
86
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
---
|
|
—
|
---
|
|
7,379,642
|
67
|
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
41
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SiUT.
|
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
_
|
—
|
__
|
|
7,379,642
|
67
|
1866
|
80
|
Lån till Ystad—Eslöfs jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stamba¬
nan till Ystad .
|
1864—1866
|
5 o/„
|
4 %
|
2,450,000
|
|
1,961,945
|
27
|
»
|
y>
|
Lån till Landskrona—Eslöfs
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta¬
tion på Södra stambanan
|
1864—1866
|
y>
|
»
|
1,200,000
|
|
957,091
|
16
|
»
|
82
|
Lån till Uddevalla—Veners-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
borg—Herrljunga jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Ud¬
devalla......................
|
1865—1867
|
»
|
»
|
3,240,000
|
|
2,699,556
|
1
1
59;
|
1871
|
31
|
Lån till Karlskrona—Vexiö
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
|
[1872]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vexiö....................................
|
i18 73 i
|
6 %')
|
5 %
|
2,600,000
|
|
2,456,333
|
58
|
»
|
»
|
Lån till Krylbo—Norbergs
|
118 74j
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg.....
|
/1872\
|
|
|
406,000
|
|
378,384
|
24
|
»
|
|
Lån till Sundsvalls jernvägs-
|
jl873j
|
|
|
|
|
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Sundsvall
|
11872]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till Torpshammar .. .
|
jl873>
|
6 %')
|
5 %
|
1,494,000
|
—
|
1,411,447
|
07
|
|
|
|
(l 874J
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
|
—
|
—
|
17,244,400
|
58
|
*) Se § 3 af detta reglemente.
B ih. till Rilcsd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 39 Häft. 6
42
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1882 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
|
_
|
17,244,400
|
|
58
|
1871
|
31
|
Lån till Upsala—Margrete-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hillsjernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle
|
1873
|
6 %')
|
5 %
|
500,000
|
|
472,371
|
84
|
|
»
|
Lån till Bergslagernas jern-
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag för anlägg¬
ning af jernväg från Lud¬
vika till Kil, mot skuldför-
|
11874]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bindelse
|
]l875i
|
* *)
|
»
|
5,000,000
|
—
|
5,000,000
|
—
|
1878
|
11
|
Lån till Bergslagernas jern-
|
118 7 G J
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag för anlägg¬
ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga¬
tioner å nominelt 6,753,600
Kr., efter 90 %.............
|
1878, 1879
|
|
»
|
6,078,240
|
|
5,982,660
|
|
1876
|
5
|
Lån till Yestervik—Åtvida-
|
|
|
|
|
|
|
berg-Bersbo jernvägsaktie-
bolag, för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida¬
berg, till Bersbo, med bi-
|
11877]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bana till Storsjön .
|
18 7 8 >
|
6 %l)
|
»
|
1,865,000
|
_
|
1,865,000
|
_
|
»
|
5
|
Lån till Hultsfred—Vester-
|
118 79J
|
|
|
|
|
|
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel¬
lan Hultsfred och Jennymed
bibana till sjön Yxern, sido-
|
(1877]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
spår till Ankarsrum och
|
118781
|
» *)
|
»
|
1,750,000
|
—
|
1,750,000
|
—
|
|
|
hamnspår vid Verkebäck...
|
(l 8 7 9J
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
32,314,432
|
42
i
|
') Se § 3 af detta reglemente.
Stats- Utskottets Memorial N:o 49.
4 3
Reglemen¬
tets
Årtal.
1876
/ »
\1879
1876
» l
13/
Tiden, då lånet
utbetalts.
§. :
Transport
|
—
|
Lån till Visianda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Visianda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.......................
|
/18 7 7 /
|
Lån till Gotlands jern vägs-
|
(1878/
|
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till
|
118771
|
Hemse kyrka.......................
|
■ 18781
|
Lån till Södra Dalarnes jern-
|
(1879J
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Kryl-
bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He
demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å.
Bergslagernas jernvägsak-
tiebolags jernväg jemte bi
bana till Bispbergs grufve
fält (beviljadt till belopp
af 2,500,000 Kr., hvaraf
125,000 Kr. ännu ej blifvit
lyftade)................................
Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för an¬
läggning af jernväg öfver
Fritsla till Borås...............
= 35,745,559: 91.
Annuitet.
Räntefot.
6 *’)
1879
1880
1881
1882
(18791
118 80 >
1881
» ])
')
Ursprungliga
beloppet.
785,000
500,000
Summa
Kapitalåterstod
vid 1882 års
slut.
32,314,432
2,375,000
2,600,000
785,000
500,000
42
2,375,000
2,600,000
38,574,432
42
‘) Se § 3 af detta reglemente.
44
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
Aflöningsstat för Riksgäl dskontorets tjensteman ocli vakt-
betjening.
|
|
|
Tjenstgörings-
|
Summa.
|
|
|
|
|
penningar.
|
|
|
|
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman
|
4,400
|
|
1.600*
|
_
|
6,000
|
__
|
1 Kassör ...................................................
|
4,400
|
—
|
1,600
|
—
|
6.000
|
—
|
1 Kamrerare...............................................
|
4,000
|
|
1,600
|
—
|
5,600
|
|
1 Revisor...................................................
|
2,500
|
—
|
800
|
|
3,300
|
—
|
1 Kassabokhållare ....................................
|
2,500
|
—
|
800
|
—
|
3,300
|
—
|
1 Lånebokhållare.......................................
|
2,000
|
—
|
800
|
—
|
2,800
|
—
|
1 Registrator och Kanslist ....................
|
1,500
|
—
|
900
|
—
|
2,400
|
—
|
1 Kammarskrifvare...................................
|
1,500
|
—
|
600
|
—
|
2.100
|
—
|
1 Förste Vaktmästare .........................
|
700
|
—
|
100
|
—
|
800
|
—
|
1 Vaktmästare .....................................
|
600
|
—
|
! 00
|
—
|
700
|
—
|
1 Vaktmästare ..........................................
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
1 Vaktmästare ..........................................
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
Summa kronor
|
25,300
|
—
|
9,100
|
|
34,400
|
|
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam-
marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —
och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för¬
mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
* Så länge Sekreteraren innehar fri hostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för så¬
dant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflönings-
beloppet i dess helhet.
Stats-Utskottets Memorial N:o 4.9.
45
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vid¬
sträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Imlragningsstat vid Riksgäldskoiitoret
Kommissarien Herman Husberg
Notarien och Registrator!) Daniel Magnus Sandähl
|
4,400
3,000
3,000
1,500
1,500
575
|
1
!_
|
Notarien August. Neyber
|
|
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö
|
En Kontors- eller Kammarskrifvare
|
Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist
|
|
Summa kronor
Peusionsstat vid Kiksgäldskoiit oret.
|
13,975
|
|
Kommissarien Oscar Arehn
|
1 1
4,4001—
1.417 50
|
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vouqt
|
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman
|
1,500
800
250!
1
1
225
225
|
—
|
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Siuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född Koschdl
|
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehr enstams och hans jemväl aflidna enka
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam
|
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,
Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
Aurora IAndstedt
|
Aflidne Notarien Fr, Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......
|
—
|
Summa kronorj
|
8,817! 50
|
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Bih. till Biksd. Prof. 1883. 4 Sam!. 1 Afd. 39 Raft.
7