3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
mindre ifrågakomma, som elgarna just under de senare åren flerestädes
ökats så mycket, att klagomål försports öfver af dem förorsakad skada
på gröda och ungskog.
På grund af hvad sålunda anförts får Utskottet
afstyrka bifall till Herr G. Carlsons motion.
På Utskottets vägnar:
A. E. Nordenskiöld.
N:o 4.
Ank. till Kikärt. Kansli den 20 Febr. 1882. kl. 2 e. m.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2, med an¬
ledning af väckt motion om förändring i lagstiftningen
rörande försäljning af vin och maltdrycker.
Uti eu inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet hänvisad
motion, N:o 106, har Herr Carl Meijenqvist hemstält: att Riksdagenlville
för sin del besluta den ändring af Kongl. förordningen den 18 Sept.
1874 angående försäljning af vin och maltdrycker, att ingen skulle ega
rättighet att försälja vin och maltdrycker på landet, vare sig till afhernt-
ning eller förtäring på stället, derest ej kommunalnämnd och kommu¬
nalstämma tillstyrkt och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande dertill med¬
delat tillstånd, vid enahanda påföljd, som för oloflig försäljning af brän¬
vin stadgadt är.
4 Andra Kammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
Gällande lagstiftning i nämnda hänseende, eller Kong! förordnin-
garne den 18 September 1874 och den 30 November 1876, stadgar: Håller
landthandlande till afhemtning vin eller maltdrycker till salu, och visar
sig, att genom försäljningen oloflig utskänkning främjas eller oordnin¬
gar eljest föranledas, eger kommunalnämnden att för viss tid eller för
all tid förbjuda sådana landthandlande all vidare försäljning af nämnda
drycker; skolande beslutet underställas Konungens Befallningshafvåndes
pröfning, samt att sådant förbud, som nu är nämndt, må också omedel¬
barligen meddelas af vår Befallningshafvande, sedan den, hvars rätt är
i fråga, äfvensom kommunalnämnd blifvit hörda.
Den till Kammaren ingifna motionen föreslår således i två punk¬
ter en förändring af nu gällande författningar, dels deri, att ingen landt¬
handlande från första början skulle ega rätt till att försälja vin och malt¬
drycker, utan af vederbörande meddeladt tillstånd, dels deri, att, i stället
för ett enkelt upphäfvande af det meddelade tillståndet vid bevisadt miss¬
bruk, en ansvarspåföljd skulle stadgas, enahanda som vid oloflig för¬
säljning af bränvin.
Utskottet sympatiserar lifligt med motionärens afsigt att lägga
ännu mera hämmande band på vin- och ölförbrukningen på landsbygden,
och nödgas konstatera det förhållandet, att denna förbrukning med ty
åtföljande oordningar och förbrytelser betänkligt tilltagit. Af landshöf-
dingarnes femårsberättelse!' från åren 1871—1875 framgår, att af sexton
berättelser, som specielt afhandlat ämnet, alla samtliga, utom den från
Gotlands län, omnämna de sorgliga följderna af den landtliandlandena till-
låtna försäljningen af Öl och vin till afhemtning. Landthandelns egent¬
liga ändamål, att för de på längre afstånd från stad boende underlätta
tillfället att förskaffa sig nödvändighetsvaror, har på flera ställen trädt
i bakgrunden för den för landthandeln ursprungligen främmande uppgif¬
ten, att utgöra den väsentligaste förmedlaren för vin- och spritvaru-
konsumtionen på landsbygden. Den inskränkning, som skulle ligga i att
försäljningen blott får ega rum till hemtning, har också visat sig kunna
kringgås på mångfaldiga sätt och otillräcklig att stäfja ofoget.
Visserligen framhålla flere Konungens Befallningshafvande såsom
förmildrande orsaker, att ökandet af förbrukningen af Öl och vindrycker
dels tyckes stå i samband med den lika konstaterade minskningen i för¬
brukningen af bränvin, dels att ifrågavarande ökning i någon mån ledt
sitt upphof af de under vissa tider uppjagade arbetsförtjensterna, dels
slutligen att ökningen hufvud sakligast inskränker sig till den lösare be¬
folkningen och de trakter, der stora arbetaresamlingar förefunnits. Här¬
af kommer det sig, att klagomålen äro störst i de nordligare provinserna;
Andra Kammar ms Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 5
och särskilda må nämnas ett verkligt nödrop från Vesternorrlands län,
der Landshöfdingeembetet i kungörelse den 24 Januari 1876 ansett sig
böra infordra utlåtande af samtlige kommuner, länsmän och kronofogdar,
äfvensom utlåtande till detsamma inkommit från tjugu pastorer, hvilka
skrivelser alla betonade nödvändigheten af ett absolut förbud för landt-
liandlande att handla med vin och maltdrycker, så framt missbruk och
oordningar skola förekommas. Det är påtagligt, att Konungens Befall¬
ningshafvande öfver hela landet ansett en skärpning i ofvan berörda
Kongl. förordningar vara af behofvet påkallad.
Hvad nu särskild! de åtgärder angår, som motionären föreslagit till
oskickets hämmande, finner Utskottet emellertid dem icke vara utan sina
betänkligheter. Utskottet finner det vara mindre lämpligt att nu med
ens, såsom motionären afser, vidtaga en så betydlig skärpning i ansvars¬
bestämmelserna, som att göra böterna lika med dem, som utgå vid olof¬
lig försäljning af bränvin, helst som den Kongl. förordningen den 18
September 1874 ej ännu hunnit, då Landshöfdingeembetenas femårs¬
berättelser afgåfvos, göra sin verkan gällande, men flera af dem uttryckli¬
gen tillkännagifva, att författningen redan medfört ögonskenlig förbätt¬
ring.
Motionären föreslår derjemte, att landthandlandes försäljningsrätt
af öl och vindrycker skall göras beroende af vederbörligt tillstånd, ef¬
tersom kontrollen visat sig vara ytterst svår, och på det att endast i
kommunen välkända personer, på hvilkas ärlighet och laglydnad man
kan obetingadt lita, måtte erhålla en sådan rätt. Utskottet gillar i prin¬
cip motionärens förslag, men finner sig äfven härvid föranlåtet till en
inskränkning. Det har synts Utskottet betänkligt att utsträcka nämnda
åtgärd till försäljningen äfven af maltdrycker, dels emedan ett måttligt
bruk af sådana icke bör motarbetas, dels emedan den Kongl. förordnin¬
gen redan anvisar en kraftig utväg att ingripa vid förefallande miss¬
bruk härutinnan, dels emedan i allmänhet på förhand uppstäldä hinder
emot handelns frihet helst böra undvikas.
Deremot äro alla berättelser om det både för helsa och seder skad¬
liga bruket af det s. k. vin, som af landthandlande vanligen hålles till
salu, och hvilket oftast består af helt andra ämnen än verkligt drufvin —
det lär flerstädes säljas till det orimliga priset af 25 öre pr half butelj —
så samstämmiga, att Utskottet icke tvekar att i detta afseende tillstyrka
motionen.
Utskottet får derför, med uteslutande af hvad för öfrigt motionären
äskat, hemställa,
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 3 Häft.
2
6
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
att Riksdagen behagade i underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla, det med ändring af vederbörande
förordningar all handel med vin till afhemtning må
förbjudas, derest icke särskilt tillstånd till sådan han¬
del, gällande tills vidare, blifvit af Konungens Befall¬
ningshafvande, efter kommunalnämndens hörande, lem-
nadt.
Stockholm den 20 Februari 1882.
På Utskottets vägnar:
A. E, Nordenskiöld,
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1882.
Rättelse:
I Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande! N.o 2
(i Samlingen N:o 4) bör Utskottets hemställan hafva följande lydelse:
»att Riksdagen behagade i underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det med ändring af veder¬
börande förordningar all handel på landet med vin
till afhemtning må förbjudas, derest icke särskildt till¬
stånd till sådan handel, gällande tills vidare, blifvit af
Konungens Befallningshafvande, efter kommunalnämn¬
dens hörande, lemnadt.
Bill. till Biksd. Prot. 1882. 8 Sami. 2 Afd. 2 Bard. é Raft.