Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 68.
i
N:o 68.
Ank. till Eiksd. Kansli den 15 Maj 1882, kl. 7 e. in.
Utlåtande,. angående de under år 1881 konverterade statslånens
liqvidations- och amortissementsfonders behållningar.
(R. A.) I
I en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (Ko 8) har Herr L. M. Nordenfelt, på det att tillbyggnad af riks¬
dagshuset eller inköp af hus och tomter å Riddarholmen, i händelse båda
eller endera af de angående dessa frågor utaf samma motionär väckta för¬
slag blefve af Riksdagen bifallna, icke skulle inverka på statsregleringarne
för åren 1882 och 1883, samt emedan inköp eller förbättring af fastighet
icke nödvändigt borde bestridas af löpande inkomster, utan torde kunna
verkställas med gjorda besparingar eller förvärfvadt kapital, föreslagit att
Riksdagen måtte besluta att, till bestridande af de utgifter, som kunde er¬
fordras, i händelse Riksdagen skulle besluta att lata tillbygga eller förändra
riksdagshuset eller att lata inköpa hus och tomter på Riddarholmen, anvisa
för år 1882 300,000 kronor och för år 1883 högst 300,000 kronor att utgå
af den andel af liqvidations- och amorteringsfondernas behållningar, som till¬
hörde de statslån, hyilka. blifvit konverterade.
Som de väckta förslagen angående riksdagshusets tillbyggnad och
inköp af hus och tomter å Riddarholmen blifvit af Riksdagen afslagna och
grunden för motionärens förevarande yrkande således bortfallit, får Utskottet,
som vid sadant förhållande saknat anledning ingå i vidare pröfning af motio¬
nen, endast hemställa,
Bih. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 48 Käft.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 68.
Ro.
åt,t Herr Hordenfelts omförmälda motion ma af Riks¬
dagen lemnas utan afseende.
Redan uti sin till innevarande års Riksdag afgifna, med Stats-Utskottets
Memorial N:o 1 till Riksdagen öfverlemnade berättelse omförmälde Fullmäk¬
tige i Riksgäldskontor sin afsigt att till Riksdagen ingå med framställning
om bestridande af åtskilliga med konverteringen af 1858 ars lan, 1860
års 4 V2 procents lån samt 1.861, 1864 ocli 1866 års lan förenade kostnader
med bebållningarne å dessa låns liqvidations- och amortissementsfonder.
Enligt Riksgäldskontorets numera afslutade hufvudbok för ar 188.
utgjorde vid nämnda års slut dessa behållningar:
för 1858 års lån
» 1860 » »
» 1861 » »
» 1864 » »
» 1866 » »
mot 4 1 2 procents obligationer
kronor 1,453,910: 74
» 749,886: 91
» 145,156: 08
» 14,572: Öl
» 80,877: 19
Summa kronor 2,444,402: 93.
Enligt Fullmäktiges till Stats-Utskottet afgifna förslagsberäkningar öfver
Riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1883 års slut utgöra de redan
bestridda ofvanberörda kostnaderna, hvilka blifvit i förslagsberäknmgarne
uppförda’ till ersättning från fondernas behållningar, en summa af tillhopa
622,911 kronor 8 öre; och har Utskottet inhemtat, att nämnda belopp bestar
af följande, närmare specificerade poster, nemligen:
Ro) omkostnader för 1880 års fonderade lån, med hvilket konver¬
teringen verkstälts:
a) för obligationernas tillverkning samt för
papper m. m............................................
b) stämpelkostnad ..........................................
c) assurans, frakt, annonser, telegram in. in.
d) kursskilnad ..................................................
kronor 22,140: 70
» 79,767: 88
» 28,785: 79
» 327,397: 80 458,092: 17.
Transport 458,092: 17.
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 68.
3
Transport 458,092: 17.
2:o) inlösningsprovision in. fl. kostnader för
de år 1881 konverterade lånen:
a) Va procent inlösningsprovision ................. kronor 158,829: 58
b) annonskostnader, frakt ra. in................. »___5,989: 33 164,818: 91.
Summa kronor 622,911: 08.
I en den 23 sistlidne Februari till Stats-Utskottet aflåten skrifvelse
hafva Fullmäktige förmält, hurusom utgifter af ofvanberörda beskaffenhet hit¬
tills alltid blifvit af vederbörande liqvidations- och amortissementsfonder be¬
stridda, då dessa dertill egde tillgång, och hafva Fullmäktige ansett att
äfven ifrågavarande lånekostnader lämpligen borde af de konverterade lånens
liqvidations- och amortissementsfonder betalas och således icke, med riks-
statens betungande, af det derå uppförda förslagsanslag till annuiteter in. in.
betäckas.
Hvad åter beträffade dessa fonders derefter återstående behållningar,
hyste Fullmäktige den åsigt, att desamma borde tillgodokomma liqvidations-
och amortissementsfonden för 1880 års lån. Ett af ändamålen med ifråga¬
varande fonders bildande hade varit att bereda säkerhet derför att — ehuru
annuitetsanslagen vore till sina belopp bestämda, men de utländska 1 i q vi derna
i verkligheten beroende af vexlande kursförhållanden — dessa liqvider städse
måtte kunna, medelst uppkommande behållningar å fonderna, bestridas utan
annuitetsanslagens ökande. Vid sådant förhållande och då upptagandet af
1880 års lån egentligen endast kunde betraktas såsom en omsättning af ofvan¬
berörda konverterade lån, och staten således fortfarande häftade för den
skuld, till hvars amortering ifrågavarande fonder bildats, samt ändamålet med
lånens konvertering, hvarigenom annuiteterna i närmaste framtiden blifvit min¬
skade men skuldens återbetalning fördröjd, ingalunda kunde antagas vara att
frigöra dessa fonder, för att, till ytterligare lättnad för nutiden, kunna an¬
vända dem till föremål, som för statens upplåning varit främmande, syntes
det Fullmäktige vara med god ordning öfverensstämmande, att behållningarne å
dessa liqvidations- och amortissementsfonder öfverflyttades till 1880 års låns
enahanda fond; och enär dessa behållningar tillika kunde anses vara ganska
behöfliga vid handhafvandet af Riksgäldskontor omfattande penningerörelse,
hafva Fullmäktige hemstält, att de för 1858 års lån, 1860 års 4 V* procents
lån samt 1861, 1864 och 1866 års lån bildade liqvidations-. och amortisse¬
mentsfonder måtte dels till bestridda eller blifvande konverteringsutgifter få
användas, dels med deras derefter återstående belopp åt Riksgäldskontor
bevaras samt öfverföras såsom tillgång å liqvidations- och amortissements-
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 68.
fonden för 1880 års lån för mötande af sådane med förräntande och amor¬
tering' af sistnämnda lån gemenskap egande utgifter, som vore likartade med
dem, hvilkas betäckande ursprungligen varit med liqvidations- och amortisse-
mentsfondernas bildande afsedt och hvartill tillgång eljest skulle komma att
saknas, helst de till pari kurs beräknade årliga annuiteterna ej försloge till
gäldande af kursförluster, inlösningsprovision in. m.
De stadganden, som beträffande ifrågavarande fonder blifvit meddelade,
återfinnas, för 1858 års 4 V2 procents lån i Kong!, kungörelsen den 29 Sep¬
tember 1857 (Svensk Författningssamling N:o 36), för 1860 års 4 V2 pro¬
cents lån i Kong! kungörelsen den 13 Mars 1860 (Svensk Författnings¬
samling N:o 9), för 1861 års 41 L, procents lån i Kongl. kungörelsen den
29 December 1860 (Svensk Författningssamling K:o 59) samt för 1864 års
4 1 2 procents lån och 1866 års 5 procents lån i Kongl. kungörelsen den 23
Oktober 1863 (Svensk Författningssamling K:o 52). Genom omförmälda
stadganden är föreskrifvet, att rånte- och amorteringsanslagen för de sär¬
skilda lånen böra ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortisse-
mentsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål
oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför be¬
stämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i före-
skrifven ordning verkstäld, samt att de till liqvidations- och amortissements-
fonden influtna medel böra, så vidt ske kan och de fonden åliggande liqvider
medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.
Sedan ifrågavarande fem lån numera slutbetalts, utgöra naturligtvis
ofvannämnda stadganden och de angående lånen afslutade kontrakt ej hinder
för disponerande af de behållningar, som å dessa låns fonder uppkommit. Att,
såsom Fullmäktige föreslagit, konverteringskostnaderna med fondernas medel
bestridas, synes naturligt, och jemväl Fullmäktiges åsigt, att fondernas der¬
efter återstående behållningar böra till det nya lånet öfverföras, har Utskottet
funnit vara stödd på fullt giltiga grunder. Konverteringen har egt rum
medelst en omsättning af de gamla lånen mot det nya lånet af år 1880;
och fonderna äro för det nya lånet, som förskrifvits i flera olika myntslag
och hvarå liqviderna alltså stundom torde blifva med kursförlust förenade,
fullt lika behöflig^ som de vant för de gamla. Med åberopande af de bär
ofvan angifna skäl, Indika Fullmäktige för sitt förslag anfört, får Utskottet
jemväl fästa uppmärksamheten derpå att 1880 års lån, redan nu utgörande
70,785,000 kronor, ganska snart torde komma att ytterligare till beloppet
ökas, om nemligen den antagligen förestående konverteringen af 1868 och
1870 års 5 procents lån, hvilkas återstående belopp vid 1881 års slut ut¬
gjorde 33,882,340 kronor, kommer att medelst utsläppande af ytterligare
obligationer af 1880 års lån verkställas.
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 68.
5
Utskottet hemställer,
2:o.
a) att de för 1858, 1860, 1861 och 1864 års 4 */,
procents lån och 1866 års 5 procents lån bildade likvida¬
tions- och amortissementsfonder må till betäckande af re¬
dan häfda och bestridande af blifvande konverteringsutgif-
ter användas; samt
b) att hvad af dessa fonder derefter återstår må till
1880 års lån öfverföras att utgöra liqvidations- och amor-
tissementsfond för sistnämnda lån.
I händelse af bifall härtill,
torde Utskottet få sig uppdraget att härom lemna Full¬
mäktige i Riksgäldskontoret underrättelse.
Stockholm den 15 Maj 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
EMIL KEY.
Reservation:
af Herr L. M. Nordenfelt, som yttrat: »Ehuru jag erkänner nyttan
och behofvet deraf att en reservfond af lämpligt belopp må finnas till dispo¬
sition för Fullmäktige i Riksgäldskontoret för underlättande af kontorets pen-
ningerörelse, så kan jag icke inse hvarken fördelen af att en sådan reserv¬
fond fastlåses vid 1880 års lån så att långifvarne af detta lån få någon
rätt öfver ifrågavarande reservfond, ej heller behofvet af att denna fond
sättes till det belopp som nu blifvit föreslaget.
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 69.
Förhållanden kunna nemligen uppstå, under hvilka det skulle kunna
vara särdeles önskvärdt att Riksdagen egde fri dispositionsrätt öfver en så¬
dan fond, så väl som öfver dess ränteafkastning, helst enär fonden före
slutbetalning af 1880 års lån kan komma att uppgå ända till 10,000,000
kronor.
Fördenskull föreslår jag vördsamt, att Riksdagen med afslag af mom.
b) i Utskottets förslag ville besluta,
»att hvad af dessa fonder derefter återstår må tills
vidare utgöra eu reservfond till disposition af Fullmäktige
i Riksgäldskontoret för underlättande af kontorets pen-
ningerörelse».
N:o 69.
Ank. till Riksd. Kansli den 15 Maj 1882, kl. 7 e. ra.
Memorial, angående öfverlemnande till Kongl.
mentet för Riksgäldskontoret.
Maf.t af det nya regle-
(R. A.)
Som det reglemente för Riksgäldskontoret, hvilket vid innevarande
riksdag utfärdas, innehåller åtskilliga föreskrifter, hvilka icke finnas in¬
tagna i Riksdagens till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrivelser, får
Stats-Utskottet hemställa, att Riksdagen, i öfverenstämmelse med hvad un¬
der de senare riksdagarne iakttagits, måtte besluta,
att Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola, så fort ske
kan efter emottagande af det nya reglementet, å Riks-