Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 48.
13
N:o 48.
An k. till Riksd. Kansli den 14 April 1882, kl. 6 c. m.
Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om omar¬
betande af gällande förordning angående sparbanker.
Omarbetande af förordningen den 1 Oktober 1875, angående
sparbanker, ifrågasattes uti eu från Andra Kammaren till Lag-Utskottet
hänvisad motion, N:o 82, af Herr Axel Vidi. Ljungman-
Motionären säger sig icke vilja förneka, att våra nuvarande spar¬
banker i det stora hela väl motsvarat de förväntningar, man varit berät¬
tigad att ställa på deras verksamhet. Med fog kunde dock antagas, dels
att desamma säkerligen vore i stånd af en ännu mycket kraftigare ut¬
veckling, dels att de icke motsvarade nutidens alla kraf på tillgodo¬
seendet af särskildt landtbefolkningens behof. Då vidare den nu gäl¬
lande lagstiftningen för sparbankerna synbarligen icke lemnade fullt
tillräckliga garantier för de till förkofran emottagna medlens veder¬
börliga förvaltning, och då obekantskapen hos befolkningen med dy¬
lika inrättningars bästa organisation, vård och reviderande tvifvels
utan utgjorde ett hinder för deras allmänna utbredning samt då den
värdefulla erfarenhet, som särskildt under det senaste årtiondet för-
värfvats i utlandet beträffande ifrågavarande inrättningars organisation
och förvaltning, icke längre borde lenmas obegagnad; så hemstälde
motionären ursprungligen, »det måtte Riksdagen i underdånig skrif¬
velse till Kongl. Maj:t anhålla dels om en tidens kraf motsvarande
omarbetning af nu gällande förordning för sparbanker, dels om utarbe¬
tandet och utgifvandet på statens bekostnad af eu fullständig redogö¬
relse för sparbankers och låneföreningars hela organisation och förvalt¬
ning;» och har, efter det Utskottet i Utlåtande N:o 1 på anförda skäl
till Andra Kammaren återlemna! motionen, motionären med Kammarens
bifall återtagit sista delen af motionen eller den, som afsåge ixtgifvande
14
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.
af eu redogörelse för sparbankers och låneföreningars organisation och
förvaltning; hvarefter, med iakttagande af den angifna uteslutningen,
motionen i öfrigt af Andra Kammaren blifvit återförvisad till Lag¬
utskottet.
Under ärendets behandling inom Utskottet har för Utskottet varit
tillgänglig en af motionären afgifven promemoria i ärendet, uti hvilken
såsom brist i den gällande förordningen om sparbanker anföres:
att förordningen icke fordrade sparbanksreglementens stadfästelse
af vederbörande myndighet, hvadan ock händt att, sedan dylik stad¬
fästelse begärts men icke, till följd af reglementets otillfredsställande
beskaffenhet, erhållits, sparbank icke dess mindre öppnats med bibehål¬
lande af det underhaltiga reglementet;
att förordningen icke lade hinder i vägen för att under namn af
sparbank idkades verklig privatbanksrörelse, ett förhållande, hvilket vore
så mycket betänkligare, som kommuner ofta vore sparbankernas huf-
vudmän samt ansvarige för desses hela affärsverksamhet, under det att
kontrollen öfver en dylik bankrörelse i landsorten vore ringa eller ingen;
att offentliga statistiska uppgifter öfver rikets sparbanksväsende
ådagalade, huru den säkerhet, emot hvilken de insatta medlen placerats,
regelbundet aftoge i soliditet med sparbanksrörelsens omfattning, och
huru sparbanker belånat eller inköpt jernvägsobligationer, aktier och
dylika värdepapper, med hvilka sparbankerna väl ej borde få befatta
sig, enär sådant kunde, i händelse det vunne vidsträcktare bruk, leda till
betänkliga följder;
att förordningen saknade bestämmelse om bokföring i sparbank
samt att dess bestämmelser om kontroll öfver granskning af sparbanks-
inrättning vore otillräckliga.
Sparbanksväsendet har i vårt land tagit en stor utsträckning. Så¬
lunda funnos vid 1879 års slut 343 egentliga sparbanker — af hvilka
dock 3 icke voro i full verksamhet — med 565 filialkontor eller sparbanks-
komitéer, samt åtminstone 11 folkbanker med sparkasseafdelningar. Af
de alltså till ett antal af 354 uppgående sparbanksinrättningarne kommo 94
på städerna och 260 på landsbygden. Delegarnes antal var 754,004, del-
egarnes behållning utgjorde 136,564,383 kronor, sparbankernas egna till¬
gångar 10,624,393 kronor och deras skulder 930,551 kronor.
Utskottet finner icke för sin del 1875 års förordning, som tillkom¬
mit på Riksdagens förslag, så helt och hållet sakna erforderliga garan¬
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48. 15
tier för ett rätt bedrifvande af sparbanksrörelse, som motionären synes
antaga.
Det är visserligen sant, att sparbanks reglemente icke be-
höfver vara af Konungens vederbörande Befallningshafvande stadfäst,
men exemplar af detsamma, jemte anmälan om sedermera möjligen
skeende förändringar deri, skola dock aflemnas till Ivongl. Maj:t,s Befall¬
ningshafvande och blifva sålunda offentliga. Sparbankerna torde ock i
allmänhet söka stadfästelse å sina reglementen af Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande.
Utskottet vill visserligen medgifva, att nuvarande kontroll öfver
sparbanks förvaltning icke är fullt betryggande, och att sparbanks styrelse
må hända har allt för stor frihet att röra sig med sparbanksmedlen;
men å andra sidan måste beaktas, att sparbankens hufvudmän, oftast
väl äfven styrelsens ledamöter, icke i denna sin egenskap uppbära nå¬
gon ersättning utan af allmänt intresse utöfva uppdraget. Vid
sådant förhållande är fara värdt, att ett kringskärande af friheten i
sparbanksförvaltningen genom alltför stränga kontrollföreskrifter skulle
medföra svårighet att till hufvudmän och styrelseledamöter erhålla fullt
lämpliga personer.
En verklig garanti för sparbankernas soliditet synes ligga i stad¬
gandet i förordningens § 4, att afl vinst, som å sparbanks rörelse upp¬
kommer, skall ingå i eu reservfond, till bestridande af nödiga omkost¬
nader och betäckande af möjligen inträffande förluster, dock att, när
reservfonden öfverstiger tio procent af insatta medel mod derå upplupen
ränta, öfverskottet må kunna, der ej reglementet innefattar förbud der¬
emot, användas för allmännyttigt ändamål. Då under de senare åren
tillväxten i delegarnes kapital ej varit synnerligen stor, utan under de
sista åren tvärtom minskats, under det att sparbankernas egen fond
temligen jemnt ökats, uppnå sparbankerna i allmänhet mer och mer det
faststälda beloppet för en normal reservfond. Vid 1877 års slut hade
af 329 sparbanker blott 34 så hög reservfond, år 1878, 44 af 338 och
vid 1879 års slut 71 af 343. I medeltal för alla sparbankerna utgjorde
reservfonden vid 1879 års slut 7,9 % af delegarnes behållning. Att den
varit i jemn tillväxt, synes af följande procenttal för de sex åren 1874
—1879:’5,i %, 5,3 %, 5,e %, 6,3 %, 7,2 %, 7,9 %. Detta förhållande mel¬
lan reservfond och delegarekapital vexlar dock mycket i de olika spar¬
bankerna och inom vissa grupper af dem, i det att de mindre sparban¬
kerna hafva öfver hufvud taget ringare egna tillgångar i förhållande till
delegarnes behållning än de större.
Beträffande den så vigtiga placeringen af influtna sparhanksmedel
16
Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 48.
kan anmärkas, att vid slutet af de år, för livilka uppgifter härom finnas,
utgjorde det samfälda beloppet af delegarnes behållning, sparbankernas
egna fonder och deras skulder år 1876: 151,267,021 kronor, år 1877:
154,415,463 kronor, år 1878: 149,308,320 kronor, och år 1879: 146,866,478
kronor. Dessa belopp voro placerade på följande sätt:
Kontant i kassan .............................
|
År 1876.
|
År 1877.
|
År 1878.
|
År 1879.
|
0,89
|
%
|
0,79
|
%
|
0,78
|
%
|
0,84
|
%
|
I andra bankinrättn. innnestående
|
3,13
|
)>
|
2,17
|
))
|
2,44
|
1)
|
2,72
|
»
|
Egna fastigheter och inventarier
|
0,69
|
)>
|
0,74
|
))
|
0,90
|
»
|
0,93
|
1)
|
Statens, kommuners eller hypo-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
teksföreningars obligationer och
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
förbindelser ....................................
|
12,oi
|
))
|
12,56
|
))
|
12,56
|
))
|
13,10
|
»
|
Jernvägsobligationer, aktier och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dylika värdepapper .....................
|
5,03
|
1)
|
3,78
|
)>
|
4,85
|
»
|
3,79
|
))
|
| 4 ordringar mot säkerhet af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inteckningar ...................................
|
38,64
|
»
|
39,82
|
»
|
41,29
|
))
|
42,44
|
»
|
, borgen.........................................
|
33,36
|
))
|
33,72
|
))
|
32,15
|
»
|
31,17
|
»
|
pant i guld eller silfver...............
|
0,01
|
))
|
0,01
|
))
|
0,01
|
1)
|
0,oi
|
» i
|
annat hypotek........................
|
4,45
|
1)
|
4,69
|
))
|
3,35
|
»
|
3,30
|
))
|
Obetalda räntor..........................
|
1,45
|
))
|
1,55
|
»
|
1,55
|
))
|
1,54
|
1)
|
Andra räkningar.......................
|
0,34
|
))
|
0,17
|
))
|
0,12
|
))
|
0,16
|
»
|
|
100,00
|
%
|
100,00
|
%
|
h—1
O
JO
o
o
|
%
|
100,00
|
%\
|
Förhållandena härutinnan äro så lika under de fyra åren, att det
endast i fråga om utlåningar mot säkerhet af inteckningar eller borgen
synes vara någon beställd rigtning till afvikelse, i det att inteckningarna
tyckas vara i stigande, medan borgensförbindelserna aftaga. Vid en
granskning af förhållandet emellan olika grupper af sparbanker finner
man, att, som ju kan väntas, publika värdepapper äro mest använda af
de större sparbankerna, och att ju större sparbankerna äro, desto mindre
utlåna de mot säkerhet af borgen och desto mera mot inteckningar, samt
att förhållandet är desto mera omvändt, ju mindre sparbankerna äro.
De ytterligare föreskrifter rörande sparbanks förvaltning, hvilka, ut¬
öfver de redan befintliga, möjligen kunna erfordras, särskildt beträffande
sättet för de insatta medlens placering och de värdepapper, som härvid
må ifrågakomma, böra emellertid, enligt Utskottets tanke, gälla äfven
andra med sparbanker jemförliga inrättningar, såsom folkbanker med
17
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 48.
sparkasseafdelningar — som till ett antal af åtminstone 11 förekomma
i landet, utan att hafva särskild reservfond för sparbanksrörelse eller
särskild! redovisa, huru de på sparbanks räkning insatta medel blifvit
placerade—rånte- och Jcapitalförsakringsanstalter, — af hvilka vid 1879 års
början förefans ett antal af 15, med 362 ^räntetagare och 125,212 del¬
ägare hörande till besparingsfonden, och med fonder till belopp af
15,497,110 kronor — sparkassor in. fl. Lagbestämmelser i nämnda hänse¬
enden torde hvarken få sin rätta betydelse eller sitt rätta omfång, derest
de icke afse medel innestående i alla dylika anstalter. Dessa anstalters
rättsliga ställning bör emellertid bedömas med hänsyn till den, som
gifves andra kreditanstalter med bankrörelse utan sedelutgifningsrätt.
1 denna fråga arbetar emellertid för närvarande en af Kong!. Maj:t un¬
der den 18 November 1881 tillsatt komité med uppdrag att afgifva ytt¬
rande och förslag, bland annat, rörande erforderlig lagstiftning för aktie¬
bolag, som bedrifva bankrörelse, men ej ega sedelutgifningsrätt.
Under erkännande af det i mycket behjertansvärda uti motionen,
får Utskottet, på grund af det anförda, hemställa,
att motionen icke för närvarande må föranleda nå¬
gon Riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 April 1882.
På Lag-Utkottets vägnar:
Axel Bergström.
Herr Widmark har begärt få här antecknadt, att han i följd af
erhållen ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i ärendets be¬
handling inom Utskottet.
Bill. till Biksd. Prof. 1882. 7 Samt. 26 Häft.
3