4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 59.
N:o 38.
Af Herr LilSSC JöllSSOR: Med förslag angående beskattning af
hvitbetssockertillverkningen.
Hvitbetssockertillverkningen i vårt land, på hvars stora nytta och ut¬
veckling så stora förhoppningar byggdes, har genom åtgärder, vidtagna af
lagstiftningen, icke blott hämmats, utan hotas med fullständig tillintetgörelse
genom den särskilda beskattning, som under namn af accis blef af 1869
ars Riksdag pålagd denna i nationalekonomiskt afseende nyttiga fabrikation.
Första anfallen deremot gjordes vid 1867 och 1868 årens riksdagar genom
då väckta motioner. Då varande Bevillnings-Utskott föreslog på grund der¬
af en skrifvelse till Kongl. Maj:t, med anhållan om undersökning och ut¬
redning genom särskilde sakkunnige personer i hvad mån och på hvad sätt
tillverkningen af hvitbetssocker inom landet kunde beskattas, samt att der¬
efter förslag i ämnet måtte för Riksdagen framläggas. Denna Utskottets
framställning' bifölls af Första Kammaren, men afslogs af Andra Kammaren
på anförda skäl, bland andra, att förslaget vore en fiendtlighet mot det hårdt
tryckta jordbruket, hvithet icke kunde utan stora och kostsammma förarbeten
samt vid i öfrigt särdeles fördelaktiga kulturförhållanden ordnas för en lö¬
nande hvitbetsodling, och att genom förslagets antagande vi inkomme på en
beskattningsväg, hvilken motvilligt och undantagsvis samt mera ur moraliska
än finansiella skäl endast i afseende å bränvinstillverkningen hittills varit
beträdd.
Yid 1869 års riksdag väcktes i Första Kammaren motion derom att
en skatt, motsvarande tullen å råsocker, måtte åsättas allt inom landet till-
verkadt hvitbetssocker, hvarjemte en annan motion afgafs i samma syfte, dock
så att, efter åtnjutandet af vissa frihetsår, beskattningen skulle successivt
höjas med 2 öre för hvarje skålpund tillverkadt socker, till dess den upp¬
nått sockertullens storlek. I Andra Kammaren deremot väcktes motion om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om utredning' af frågan. Bevill-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38. 5
nings-Utskottet föreslog då, att tillverkningen af hvitbetssocker inom landet
skulle åläggas en särskild beskattning i förhållande till införseltullen å ut¬
ländskt råsocker, men att denna beskattning först skulle börja den 1 Juli
1873 och utgå till samma dag 1876 med Vs, från och med den 1 Juli
1876 till och med samma dag 1879 med 2/5, från och med den 1 Juli
1879 till och med samma dag 1882 med 3/5 samt från och med sistnämnda
dag till och med den 1 Juli 1885 med 4 5 af den vid dessa tider gällande
tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg än isT:r 18 af den i verldshan¬
del gällande holländska standard. Denna Utskottets hemställan bifölls af
Riksdagen utan att, såsom annars är brukligt, något slags undersökning eller
utredning föregått. Visserligen tillsattes sedermera, den 12 Oktober 1871,
en s. k. kommission, men denna hade icke i uppdrag att undersöka nyttan
eller skadan af denna beskattning, utan endast sättet för skattens uttaxering
och kontrollering.
År 1869, då ofvannämnda beslut fattades, fans inom landet endast
en hvitbetssockerfabrik, hvilken var belägen i Landskrona, men flera voro
. under anläggning. Af dessa var i verksamhet eu i Stockholm under åren
1870—1875, eu i Halmstad under åren 1871—1873, en i Wadstena under
åren 1873—1875, eu vid Ljung i Östergötland endast under år 1874, samt
från och med år 1871 den i närheten af Malmö belägna Arlöfs fabrik, den
enda som ännu fortfar. Oaktadt förstnämnda vid Landskrona belägna fabrik
under en lång följd af år sysselsatt sig med hvitbetssockertillverkning, och
jordens kultur deromkring var i hög grad uppdrifven samt ortbefolkningen
skicklig i betodling, nedlades den dock år 1875, eller året före det, då första
höjningen med en J/s skatten skulle vidtaga.
Vid 1879 års riksdag väcktes af mig motion, deri föreslogs, att den
särskilda beskattning, som var pålagd hvitbetssockertiliverkningen inom lan¬
det, måtte med ty åtföljande kontroll till alla delar upphöra, och att dessa
fabriker måtte i likhet med andra näringsgrenar endast påläggas bevillning
efter den nettoinkomst, de kunde anses lemna. Bevillnings-Utskottet yttrade
då, bland annat, att, om fullständig skattefrihet beviljades, skulle denna
industri utvecklas så att den, till förekommande af minskning i statsverkets
inkomster, åter måste beläggas med en extra beskattning med den påföljd,
att åtskilliga fabriker komme att upphöra. Utskottet fann dock skäl vara
för handen åt uppskjuta den ytterligare höjning af tillverkningsafgiften, som
enligt 1869 års Riksdags beslut skulle inträda från och med den 1 Juli 1879.
Genom ett sådant uppskof, på hvilket statsverket gjorde en jemförelsevis
mindre förlust, kunde ledning vinnas för bedömandet, huruvida industrien
inom de orter, för Indika den är naturlig, så utvecklades, att den kunde
bära en ytterligare skatteförhöjning, om hvilken Riksdagen först då borde
definitivt besluta. Utskottet hemstälde således, att Riksdagen, med föran¬
6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
ledande af ifrågavarande motion, måtte besluta, att afgiften för tillverkning
af hvitbetssocker inom landet skulle fortfarande och intill den 1 Juli 1882
utgöra 2/5 af den för hvarje år bestämda tullsats å utländskt råsocker af
mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln gällande holländska stan¬
dard; hvilken hemställan blef af Riksdagens båda Kamrar utan diskussion
bifallen.
Det är redan nämndt, att numera finnes inom landet endast en hvit-
betssockerfabrik, nemligen den vid Arlöf. Denna har visserligen under de
senare åren utvecklat sig icke obetydligt, så att den under nyss förflutna
året erlagt till statsverket en accis eller skatt af 101,608 kronor 55 öre.
Fara är dock för handen, att äfven denna fabrik kommer att nedläggas af
orsak, att skatten från och med den 1 Juli detta år skall fördubblas. En
tillökning i utgifterna för en enda fabrik med omkring 100,000 kronor synes
vara alldeles förstörande, i synnerhet då kändt är, att denna fabrik med den
nuvarande beskattningen nätt och jemnt burit sig. Da detta gäller en redan
länge i gång varande fabrik, kan svårligen förhoppning finnas, att nya sa-
dana skola uppstå. Det åtgår en följd af år, innan befolkningen i närheten
af en nvanlagd fabrik vill eller kan egna sig åt betodling i sa stor mängd,
att den med betydlig kostnad anlagda fabriken kan erhålla materialier i till¬
räcklig myckenhet. Skulle den dertill genast drabbas af den betungande be¬
skattningen, finnes ingen sannolikhet att den kunde bära sig.
Med den nu varande beskattningen, som drabbar hvarje centner hvit-
betor med 25 öre, har inköpspriset per centner utgjort 80 öre. Yid skat¬
tens fördubbling till 50 öre komme priset a betorna att i förhållande dertill
nedgå, hvilket med all sannolikhet skulle hafva till följd att betodlingen be¬
tydligt aftoge eller alldeles upphörde, till stor skada, icke minst för jord¬
bruket. Den stora betydelse odlingen af sockerbetor har för jordbruksnäringen
på sådana orter, der de kunna växa, är så ofta framhållen och bevisad både
i vårt eget land och i andra länder, ätt jag icke behöfver derom mycket
orda, utan hänvisar till de vid denna motion fogade bilagor litt A och B.
Jag vill endast framhålla att utom den direkta nytta, enskilda jordbrukare
kunna hafva af att till fabrikerna afsätta betor och sålunda erhålla godt-
görelse för det arbete och kostnad, som å betodlingen blifvit nedlagda, upp¬
står äfven den stora fördelen att befolkningen med tiden lär sig odla rot¬
frukter, hvilket är en mäktig häfstång för jordbruksnäringens framgångsrika
bedrifvande och utveckling.
Under åberopande af hvad här blifvit anfördt och hänvisande till bi¬
lagorna, tager jag mig friheten föreslå:
- Do att den beskattning, som är ålagd den inom
landet varande hvitbetssockertillverkningen vid den fabrik,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
7
som nu är i verksamhet, måtte, utan någon förhöjning,
fortfarande som under de sex sistförflutna åren utgå med
två femtedelar af den för hvarje år bestämda tullsats å
utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i
verldshandeln gällande holländska standard;
2:o att de fabriker, som härefter börja denna fabriks-
rörelse och äro belägna på öfver 2 mils afstånd från en
i gång varande eller under de senaste 5 åren nedlagd
fabrik, måtte varda befriade från all sådan beskattning
under de fem första åren af sin verksamhet, och att der¬
efter denna beskattning under fem år må utgå med endast
en femtedel och sedan lika med äldre fabriker; och
o:o att de fabriker, som under de senaste 10 åren
bedrifvit hvitbetssockertillverkning, men under de senaste
fem åren varit nedlagda, må under fem år från fabrikens
igångsättande erlägga beskattning med en femtedel och
derefter skatta lika med andra i gång varande fabriker.
Om remiss till Bevillnings-Utskottet anhålles.
Stockholm den 28 Januari 1882.
Lasse Jönsson.
Bil. Litt. A.
Underdånigste Memorial.
Den erfarenhet som vunnits i alla de länder, hvarest odling af socker¬
betor idkas, nemligen att denna är det förnämsta medlet till åkerbrukets
höjande — ty der denna odling blomstrar, der blifva fälten väl dränerade,
omsorgsfullt rensade, djupt bearbetade och i rikligaste måtto försedda med
växtnäringsämnen, på samma gång som alfallet från de fabriker, som bereda
socker af betorna, lemnar en större mängd af ett värderikt foder, hvilket
framkallar ett större underhåll af kreatur än tillförene — har ej heller ute-
blifvit i Skåne, hvadan sockerbetsodlingen, i forna dagar idkad i trakten af
Landskrona och numera emellan Malmö och Lund, i dessa trakter kraftigt
verkat till åkerbrukets höjande och bidragit till att af detsamma en säkrare
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
och högre inkomst erhålles, än då endast säd och foderväxter odlas. Det
har dessutom visat sig, att sockerbetsodlingen i betydlig mån bidragit till
att höja arbetsförtjensten, företrädesvis för den svagare delen af befolkningen,
likasom att fabrikerna vintertiden förse en del af den då mindre sysselsatta
delen af åkerbruksbefolkningen med eu god arbetsförtjenst, men då åker¬
bruket om våren ånyo tager sin början, återlemna!’ den till landtbruket och
sålunda icke förvandlar denna del af befolkningen till en uteslutande fabriks-
idkande.
Att vexelverkan mellan åkerbruket och sockerbetsindustrien är i flera
hänseenden särdeles välgörande kan ej förnekas, och det måste derföre för
landtbrukets målsmän vara ett önskningsmål att se flera hvitbetssockerfabri-
ker uppstå än den enda som numera finnes. Detta önskningsmål har fått
en desto större betydelse, sedan man i Danmark förbjudit införseln af svensk
boskap och, så som förhållandena derstädes äro beskaffade, skall man fram¬
deles, då importförbudet upphäfves, säkerligen komma att utfärda föreskrifter,
som verka i högre grad hämmande på importen af svenska kreatur. Utan
att vilja beklaga dessa förhållanden, då det ej kan vara vår boskapsskötsels
mål att exportera magra djur och kor färdiga att kalfva, kan man ej annat
än önska, att den ökade tillgången inom landet på djur ifrån dess företrädes¬
vis kreatursuppfödande delar blifver inom de bördigare provinserna på bästa
sätt tillgodogjord derigenom att man ökar kreaturens antal och rigtar upp¬
märksamheten mera än tillförene på gödning af boskap. Men ett af de
bästa medlen härtill är hvitbetssockerindustrien, enär affallen från denna i
alla länder framkallat gödning af kreatur i stor skala med de bästa ekono¬
miska resultat. Det är af detta skäl som den reflekterande landtbrukaren
inom denna del af landet ej kunnat undgå att finna, att de senaste erfaren¬
heterna inom exporten af kreatur till Danmark åt hvitbetssockerindustrien
gifvit en större statsekonomi betydelse än tillförene, och att man i den bar
ett kraftigt medel till att minska de tillfälliga olägenheterna af den stängda
kreatursutförseln till Danmark.
Att Malmöhus läns hushållningssällskap under dessa förhållanden fun¬
nit det önskligt, att flera hvitbetssockerfabriker anlades inom dess område är
lätt förklarligt, likasom att det ansett sin pligt vara att inför Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet framhålla det hinder, som vållar att ej flera fabriker upp¬
stå, oaktadt fabriken vid Arlöf lemnat goda ekonomiska resultat. Detta
hinder är nu gällande föreskrift för beskattning af hvitbetssockerfabriker, en¬
ligt hvilken en efter hand och snabbt stigande beskattning är bestämd. Ty
om äfven en fabrik, som en gång blifvit anlagd, som framkallat en god od¬
ling af sockerbetor i sin närhet och till en del amorterat sina anläggnings¬
kostnader, möjligen kan bära den stigande högre beskattningen, så har dock
erfarenheten visat, att under en dylik författning ej några nya fabriker upp¬
9
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
stå, enär ingå kapitalister våga att så länge som densamma är gällande
nedlägga sina penningar i ett sockerbruk, afsedt för tillverkning afhvitbets-
socker.
Ett helt annat, och för hela södra delen af landets åkerbruk och bo¬
skapsskötsel samt för hela vårt lands kreatursexport på Britannien oändligen
gvnsammare förhållande skulle, derom är sällskapet fullt förvissadt, deremot
uppstå om nu gällande föreskrift för beskattning af hvitbetssockertillverknin-
gen blefve sålunda ändrad, att under loppet af tio år, räknade från och med
1882, beskattning af dylikt socker komme att högst utgöra två femtedelar
af gällande tullsats för råsocker, och vågar sällskapet, med stöd af hvad
som sålunda blifvit anfördt, i underdånighet hemställa, att, med fästadt nå¬
digt afseende å den erfarenhet, som vid hvitbetssockertillverknings beskatt¬
ning vunnits och å den högst förändrade ställning, som landets kreaturs¬
export numera intagit, Eders Kougl. Maj:t täcktes till stundande Riksdag
låta afgifva en nådig framställning oro,
att, med upphäfvande af nu gällande bestämmelser
för beskattning af hvitbetssockertillverkningen, skatten för
dylikt socker under en tidrymd af tio år, räknad från och
med år 1882, fastställes till högst två femtedelar af tull-
satsen för råsocker.
Malmö den 20 September 1881.
På Malmöhus läns hushållningssällskaps vägnar:
CORFITZ BECK-FRIIS.
Hjalmar Nålborst.
Vidimeras ex officio
C. A. Westerstrand.
Registrator.
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 6 Käft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
Bil. Litt. B.
Till Kong’!. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium, angående en af
Malmöhus län gjord ansökning om proposition till Riksdagen om förändring
i beskattningen af hvitbetssocker.
Uti skrifvelse af den 18 Oktober innevarande år har Kongl. Kolle¬
gium anmodat Landtbrnksakademiens Förvaltningskomité att, i enlighet med
Kongl. Maj:ts nådiga befallning, till Kollegium inkomma med yttrande om
en af Malmöhus läns Hushållningssällskap gjord underdånig framställning:
att, med upphäfvande af nu gällande bestämmelser för beskattning af hvit-
betssockertillverkningen, skatten för dylikt socker under en tidrymd af tio
år, räknad ifrån och med år 1882, fastställes till högst två femtedelar af
tullsatsen för råsocker; och får komitén med anledning häraf anföra föl¬
jande:
Det är en allmän och välgrundad erfarenhet ibland landtbrukare, att
rotfruktsodling utöfvar ett välgörande inflytande på all öfrig kultur vid hvarje
jordbruk och detta desto mer som för hvarje ort lämpliga rotfrukter kunna
odlas i stor utsträckning samt ega mångsidig och fördelaktig användning.
Genom rotfruktsodling vinnas många fördelar, hvilka lända ej allenast
jordbruket och landthushållningen i allmänhet utan äfven husdjursskötseln
till stor båtnad så väl genom de arbetsmetoder, som användas vid jordens
bearbetning och rotfrukternas skötsel under växttiden, som genom rotfruk¬
ternas betydelsefulla användbarhet till födoämne för menniskan och boskapen.
Rotfruktsodlingen har visserligen inom vårt land en stor utbredning,
men är dock ingalunda i så stor skala utöfvad som önskvärd! vore. Or¬
sakerna härtill äro att söka i många, helt naturliga och för Sverige egna,
förhållanden. Förherskande jordmåner i olika landskap äro bestämmande
för växtodling, hvilken äfven vinner stöd af den traditionella utöfningeu af
jordbruket, som bibehållit den forna grundkarakteren att egna de olika sädes¬
slagen och vanliga foderväxterna den största uppmärksamheten.
Befolkningsförhållanden, dagsverkspris, marknadens tillgänglighet, be¬
folkningens skaplynne utöfva äfven inflytande på den retning, kulturen till¬
11
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
vinner sig i olika delar af landet, hvars geografiska läge dessutom ensamt
är till en viss grad afgörande för utbredningen och framgången af de olika
rotfruktsslagens odling, synnerligen af dem, som fordra en längre växttid och
noggrann skötsel. De rotfrukter, som ega ett särskildt värde såsom närings¬
ämne för menniskor och djur och som tillika kunna varda föremål för tek¬
nisk behandling och sålunda äro, så att säga, mest användbara, hafva till¬
dragit sig största uppmärksamheten samt vunnit största utbredningen, såsom
t. ex. potatis.
Närmast nyssnämnda växt i användning för tekniken bör sockerbetan
ställas, då hon utom ett, till kreatursfoder synnerligen lämpligt affall lemnar
råämne till ett preparat, som numera är en förbrukningsartikel af allmän¬
naste slag, nemligen sockret, hvilket icke af någon inom vårt land odlad
växt förutom betan kan fabriksmessigt frambringas.
Sockerbetan har redan länge varit föremål för odlingsförsök äfvensom
för fabriksanläggningar för sockrets tillgodogörande, utan att dessa försök
krönts med den framgång, som varit önsklig. Med anläggning af betsocker-
fabrik har visserligen betodling hastigt uppstått, men i allmänhet icke i till¬
räckligt stor omfattning, och den har lika hastigt nedgått eller upphört, så
snart fabriken afstannat eller nedlagts, enär odlingen ej kan lemna goda eko¬
nomiska resultat utan betans användande till sockerberedning. I Skåne före¬
finnes för närvarande en fabrik, den enda i riket, som bibehållit sig och
fortfar att vara i verksamhet. Denna har ock utöfvat ett gynsamt infly¬
tande på jordbruket och ladugårdsskötsel i dess omgifning samt derigenom
skapat en liflig jordbruksindustri, som bådar allt godt.
Den erfarenhet, som under flera år är vunnen i Sveriges sydligaste
landskap angående meranämnda kultur och industri, synes gifva vid handen,
att åtminstone i denna del af landet föreligga i jordmån, klimat, befolk-.
nings-, samfärdsels- och andra förhållanden de vilkor, som gynsamt betinga
eu säker framgång af en utvidgad kultur af sockerbetan. Detta oaktadt
uppstå ej några nya anläggningar, som kunna tillgodogöra sig den afkast¬
ning, en utvidgad betodling kunde lemna.
Förvaltningskomitén tror sig visserligen böra söka anledningen härtill
till eu del uti farhågan, att de svårigheter, som möta, isynnerhet i början,
vid odling af sockerbetan, skola föranleda, att materialier i tillräcklig mängd
för uppehållande af en betsockerfabrik icke skola blifva att tillgå, om äfven
någon sockerbetodling genast framkallas genom fabrikers anläggning, men
det synes komitén också gifvet, att den beskattning, som redan nu träffar
betsockerfabrikationen och som den 1 Juli 1882 skall ökas med 50 procent
af sitt nuvarande belopp samt efter den korta tidrymden af tre år från
nämnde dag än ytterligare höjas, måste verka afskräckande på dem, som
eljest kunde vara hugade att nedlägga kapital i dylika företag. Komitén
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
anser derföre med afseende på den stora betydelse sockerbetsodlingen skulle
hafva för jordbruket, der den kan komma till stånd, hvilket åter, såsom förut
är antydt, icke kan ske utan afsättning till en närbelägen betsockerfabrik,
att den gjorda framställningen om anstånd, innan ytterligare skatteförhöjning
inträder, förtjenar allt afseende, men kan icke underlåta att tillika uttala
den åsigt, att bifall till framställningen knappast är tillräckligt för att fram¬
kalla nya betsockerfabriker under andra än de mest gynsamma förhållan¬
den, utan att för uppnående af detta ändamål vore behöflig!, att vissa års
frihet från skatt beviljades nyanlagda fabriker. De omständigheter i af¬
seende på sockerbetodlingen, som här ofvan blifvit anförda, gifva nemligen
anledning att antaga, att hvarje nyanlagd fabrik under de första åren af
dess tillvaro kommer att kämpa med svårigheter att erhålla materialier i till¬
räcklig mängd och att denna svårighet endast småningom kan afhjelpas.
Under tiden blifva de ekonomiska resultaten af fabriken föga fördelaktiga,
och utgifvandet af skatten blifver i hög grad betungande.
Remi-shandlingarne återställas härhos.
Stockholm den 28 Oktober 1881.
På Kong!. Landtbruksakademiens förvaltningskomités vägnar
PEHR EHRENHEIM.
Ferd. Unander.
Vidimeras
Ferd. Unander.
Bilaga Litt. G.
Hvitbetssockerfabrikernas tillverkning och beskattning 1869—1881.
År.
|
|
|
T
|
i 1 1 v e r k
|
ning.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3
et-
|
|
Värde.
|
|
|
|
Summa
|
|
Invägda betor.
|
Beskattning.
|
Fabriken.
|
|
|
Socker.
|
Sirup.
|
Värde.
|
|
värde.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
ö.
|
//
|
Kr.
|
ö.
|
Kr.
|
ö.
|
Centner.
|
ö.
|
Kr.
|
ö.
|
|
1869
|
1
|
1,544,900
|
618,856
|
—
|
800,000
|
16,000
|
—
|
634,856
|
—
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
Landskrona.
|
1870
|
2
|
1,593,162
|
675,356
|
—
|
930,000
|
18,600
|
—
|
693,956
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
f Landskrona,
\ Stockholm.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[ Landskrona,
|
1871
|
4
|
3,823,175
|
1,539,087
|
|
2,000,000
|
47,500
|
|
1,586,587
|
|
|
|
|
|
j Stockholm,
( Halmstad, Arlöf.
1 Landskrona,
|
|
1872
|
4
|
3,851,751
|
1,570,270
|
|
1,736,363
|
45,295
|
|
1,615,565
|
|
|
|
|
|
; Stockholm,
( Halmstad, Arlöf.
( Landskrona,
|
1873
|
5
|
5,921,860
|
2,184,192
|
|
2,927,170
|
76,532
|
|
2,260,724
|
|
353,611
|
10
|
35,361
|
|
J Stockholm, Halm-
j stad, Arlöf, Vad-
t stena.
) Landskrona,
|
1874
|
4
|
4,085,541
|
1,629,190
|
“
|
1,759,970
|
47,499
|
|
1,676,689
|
|
635,930 ä
|
63,593
|
|
j Arlöf, Vadstena,
Ljung.
|
|
1875
|
3
|
2,968,322
|
1,184,246
|
—
|
1,089,841
|
32,695
|
—
|
1,216,941
|
—
|
358,515 å
|
10
|
35,851
|
50
|
) Landskrona,
| Arlöf, Vadstena.
|
1876
|
1
|
1,777,000
|
710,000
|
—
|
1,058,500
|
31,797
|
—
|
741,797
|
—
|
193,204 å
118,760 ä
|
10\
20/
|
43,070
|
40
|
Arlöf.
|
1877
|
1
|
1,652,000
|
660,000
|
—
|
910,000
|
27,000
|
—
|
687,000
|
—
|
266,925 k
|
20
|
53,385
|
16
|
Arlöf.
|
1878
|
1
|
628,000
|
226,000
|
—
|
900,000
|
27.000
|
—
|
253,000
|
—
|
187,217a,
|
20
|
37,443
|
40
|
Arlöf.
|
1879
|
1
|
1,187,000
|
427,000
|
—
|
712,000
|
38,000
|
—
|
465,000
|
—
|
59,000 å
114,500 å
|
20j
25 j
|
40,425
|
—
|
Arlöf.
|
1880
|
1
|
1,216,000
|
437,000
|
—
|
800,000
|
24,000
|
—
|
461,000
|
—
|
282*600 å
|
25
|
70,650
|
_
|
Arlöf.
|
1881
|
1
|
—
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
101,608
|
55
|
Arlöf.
|
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.