14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 33.
kronor, som nu torde få anses såsom danaarf, måtte få
tillfalla Eksjö landsförsamling och användas till kyrkans
reparation och tillbyggnad på de grunder, som kyrko-
stämm oprotokollet närmare utvisar.
Nödiga handlingar skola blifva vederbörligt Utskott till¬
handahållna.
Stockholm den 27 Januari 1882.
8. Johnson,
från Östra Härad.
N:o 33.
Åt Herr Jons Persson: Om förhöjning i anslaget till lån för
utdikningar och aftappningar af sänka trakter oéh sjöar.
Ehuru mitt förslag i samma yrkande, tillförene icke krönts med fram¬
gång, kan jag icke underlåta att ännu eu gång förnya min motion, ty en¬
ligt mitt förmenande är saken af stor vigt för land och folks framtida väl¬
stånd i allmänhet; hoppas alltså att statsmakterna bättre beakta frågan än
som hittills har skett.
Industrien är onekligen en god näringsgren, om industriidkarena kunna
fördelaktigt afyttra sitt fabrikat; men hvar skall man taga medel att köpa
för? Af de växter jorden framalstrar, finner man medlen; tror således att vi
äro ense derom att jordbruket är vår modernäring och således förtjena!- att
omhuldas.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 33.
15
Jernvägar hafva under senare tider i mängd blifvit anlagda, hvilka i
icke obetydlig man påskynda skogssköfling; äfven detta uppmanar oss att i
rätt tid tänka på jordens uppodling; dels för att uppmuntra den individ till
att på jordbruket nedlägga något af kapitalet, som erhållits för afbrukad
värdefull skog, och dels för att vid minskad transport af skogsprodukter annat
må blifva att frakta, så att jernvägarne må kunna uppehålla sig.
I mångfaldiga trakter finnes eu betydlig mängd vattensjuk jord, af
hvilken liten eller ingen afkastning erhålles i dess nuvarande skick. Jag
känner speciel många hemman, som hafva hundratals tunnland, som icke
gifva någon afkastning, men kunde, om den torrlädes och förståndigt odla¬
des, gifva härliga skördar, och dertill kommer att om de sänka trakterna
torrlädes, kommo de frostskador, som annars så ofta inträffa å den redan nu
odlade marken, att betydligt minskas. Äfvenledes finnes en mängd mindre
insjöar, som med stor fördel kunde uttappas, men efter gjord undersökning
och upprättadt kostnadsförslag hafva mångenstädes farhågor för medels an¬
skaffande tillintetgjort högst fördelaktiga företag.
Ett ytterligare talande skäl ligger utan tvifvel deruti, att man bör
bereda arbetskrafterna sysselsättning och gifva dem ordentligt betaldt, på det
att icke arbetarne må allt mer och mer emigrera; och jag hemställer till
livar och en rättänkande, om några medel kunna bättre användas i allmän -
het för land och folks framtida välstånd än det, som nedlägges på sådana
företag, som jag här ofvan har nämnt.
De skäl, jag redan anfört, hoppas jag äro tillräckliga (för hvar och en
som vill tänka på landets framtid och välstånd) att finna att anslaget till ut¬
låning för torrläggning åt vattensjuk odlingsbar mark och sjötappningar bör
betydligt ökas, och lånen utlemnas till högre belopp och billigare vilkor.
Fortfarande hyser jag den åsjgten, att de medel, som inflyta för min¬
dre boställens försäljning, icke kunna bättre användas än till förstärkande
af fonden för odlingars beredande medelst utdikning och torrläggning af
sänka trakter. Fält land är så rikt på naturliga tillfällen, att ett mång¬
dubbelt invånareantal skulle kunna få arbete och utkomst inom landet, om
man blott vidtager sådana åtgärder, att det möjliggjordes att uppodla hvad
som är värdt att odla.
Jag vågar vördsamt yrka,
att Riksdagen beslutar höja det af Regeringen begärda
utlåningsbeloppet för torrläggning af vattensjuk odlings¬
bar mark och uttappning af sjöar från 100,000 kronor
till 400,000 kronor för år 1883, samt att utlåningsvilko-
ren förbättras sålunda, att halfva dikningskostnaden må
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.
som lån kunna erhållas, och räntan nedsättas en procent
billigare än som hittills varit bestämdt.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1882.
Jöns Persson.
X:o 34.
Af Herr P. PerSSOXl i Ide: Om införande af öppen omröstning
i Riksdagens låda Kamrar.
Som riksdagsmannakallet är det vigtigaste offentliga uppdrag, enskild
man genom sina valmäns förtroende kan erhålla, må väl ingen undra öfver
att öppen omröstning inom Riksdagens båda Kamrar är ett önskningsmål,
som allt mer och mer bland allmänheten gör sig gällande; och der denna
fråga varit föremål för diskussion, har den åsigten blifvit öfvervägande, att
öppen omröstning vore det enda och säkraste sättet för kommittenterna att få
tillförlitliga upplysningar om hvarje riksdagsmans ställning till de å Riks¬
dagen fattade besluten. Väl kan det vara behagligt att stå utan något
slags kontroll, men sådant är icke rätt. Valmännen böra komma i något
tillfälle att bedöma sina representanters inflytande vid frågors afgörande.
Först då skola folkets önskningar och behof blifva mera tillgodosedda, när
valmännen blifva i tillfälle att sända till Riksdagen representanter, som de
veta att de skola arbeta uteslutande för folkets i allmänhet väl och bästa.
De olika sätt, som i andra länders representativa församlingar förfaras
vid öppen omröstning, hafva, ehuru fort verkstälda, det stora felet med sig,
att inflytandet på den röstandes sjelfbestämmelse icke kan undvikas.
Jag tillåter mig på grund af det här anförda vördsamt föreslå,