UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG
ANGÅENDE
LÖNEREGLERING
LÄRARKE VID DIKETS ALLMÄNNA LiEOVERK, VISSA PEDAGOGI,
FOLKSKOLELÄRARE-SEMINARIERNA SAMT SEMINARIUM
FÖR BILDANDE AF LÄRARINNOR.
AFGIFNA DEN 17 MAJ 1879
DERTILL I NÅDER FÖRORDNADE KOMITERADE.
STOCKHOLM, 1879.
KONGL. BOKTRYCKERIET.
P. A. NORSTEDT & SÖNER.
STORMIG TIGSTE, ALI/ERNÅD LGSTE KONUNG !
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom embetsskrifvelse från Statsrådet
och Chefen för Ecklesiastik-departementet den 3 Maj 1878, i anledning af
åtskilliga i underdånighet inkomna ansökningar från lärarne vid rikets all-
4
De allmänna
läroverken.
manna läroverk, folkskolelärareseminarier och seminariet för bildande af
lärarinnor, angående beredande af förbättring i lönevilkoren, uppdragit åt
undertecknade att jemte numera aflidne Lektorn F. V. Hultman vara ord¬
förande och ledamöter i en komité, som egde att verkställa en fullständig
utredning af detta ärende i hela dess vidd och afgifva förslag i ämnet,
få undertecknade nu efter afslutandet af sitt arbete, i hvilket, bemälde
Hultman i väsendtlig mån deltagit, afgifva underdånigt betänkande och
förslag till ifrågavarande löneförbättring.
Enligt nådiga stadgan af den 1 November 1878 för Rikets allmänna
läroverk indelas dessa i högre och lägre. De förra hafva sju klasser och
äro af tre slag, nämligen läroverk l:o fullständiga å latinlinien, 2:o full¬
ständiga å reallinien och 3:o fullständiga på båda linierna. De lägre äro
dels läroverk med 5 klasser, dels med 3 klasser. Högre fullständiga å
båda linierna utgöra ett antal af 20, de endast å latinlinien fullständiga
10, samt de endast å reallinien fullständiga läroverken 3. Femklassiga
läroverk med båda bildningslinierna finnas till ett antal af 23 och med
endast reallinie 1. De treklassiga läroverken äro till antalet 21.
Vid de högre allmänna läroverken bestrides undervisningen af rek¬
tor, lektorer och adjunkter, vid de lägre af rektor och kolleger. Dessutom
äro vid alla dessa — så högre som lägre läroverk — lärare anstälde i
musik, teckning och gymnastik.
Antalet af de vid läroverken anstälde rektorer och ämneslärare är
för närvarande: vid de högre å både real- och latinlinien samt vid de en¬
dast ä latinlinien fullständiga läroverken 30 rektorer, 180 lektorer och 310
adjunkter; vid de endast ä reallinien fullständiga 3 rektorer, 5 lektorer
och 17 adjunkter; vid de femklassiga läroverken 24 rektorer och 129 kol¬
leger och vid de treklassiga 21 rektorer och 44 kolleger. Vid de högre
läroverken äro dessutom anstälde 33 lärare i musik, 33 i teckning: och 32
i gymnastik; vid de femklassiga 23 lärare och vid de treklassiga 21 lärare
i hvartdera ämnet (Bil. A och C).
I afseende på kompetensvilkoren för de olika slagen af lärare före-
skrifver nådiga stadgan af den 1 November 1878, att rektor vid högre
läroverk bör hafva aflagt godkändt lektorsprof och rektor vid lägre läro¬
verk godkändt prof för lektors-, adjunkts- eller kollegabefattning. För
erhållande af lektorsbeställning fordras att hafva fullgjort godkända och
5
fullständiga prof för promotion inom filosofiska fakulteten vid inländskt
universitet enligt de före den 16 April 1870 meddelade stadgar eller filo¬
sofie licentiatexamen ocli i båda fallen disputationsprof inför vederbörande
fakultet eller konsistorium samt slutligen att med läroverkets öfverstå klass
föreläsa i trenne undervisningsämnen. För att blifva anstäld såsom ad¬
junkt eller kollega fordras att hafva undergått filosofie kandidatexamen,
på sätt nådiga cirkuläret till domkapitlet af den 16 April 1870 föreskrif-
ver, samt att vid undervisningsprofvets afläggande föreläsa med femte
klassen i trenne vid sysslans ledigförklarande angifna ämnen. Till dessa
kompetensvilkor kommer derjemte den fordran, att sökande till lärare¬
befattning vid läroverken bör hafva förberedt sig till lärarekallet genom
nöjaktigt genomgången profårskurs, så framt ej Kongl. Maj:t, på derom
gjord underdånig ansökning, funnit godt att från detta vilkor frikalla lärare,
som under en längre tids tjenstgöring vid läroverk af detta slag ådaga¬
lagt en framstående lärareduglighet.
Beträffande behöriglietsvilkoren för öfningslärare vid allmänna läro¬
verken stadgas:
att sökande till läraretjenst i musik bör förete betyg af Kongl.
musikaliska akademien, att han för sådan befattning eger åtminstone god¬
kända kunskaper så väl i harmoni och sång som i behandling af violin;
att sökande till lärarebefattning i teckning bör styrka, att han nöj¬
aktigt genomgått den vid den högre konstindustriela skolan i Stockholm
anordnade ritkurs för tecknings! är are vid de allmänna läroverken och der¬
vid erhållit betyg om godkänd skicklighet i följande ämnen: 1) friliands-
teckning jemte muntligt, fritt föredrag; 2) grunderna för beskrifvande geo¬
metri, perspektiv- och skugglära; 3) klotsritning; 4) teckning efter gips¬
ornament och figur med skuggors antydning; 5) undervisning i ritklass;
att betyg öfver genomgången fullständig lärokurs inom den pedago¬
giska eller militära afdelningen vid gymnastiska centralinstitutet medför
kompetens till gymnastiklärarebefattningar vid alla offentliga läroverk i
riket, samt att till gymnastiklärare vid de lägre allmänna läroverken kunna,
i brist af fullt kompetente sökande, äfven de antagas, Indika genomgått
endast första årets kurs vid nämnda institut.
Hvad dessa lärares undervisningsskyldighet beträffar, är i ofvan an¬
förda nådiga stadga föreskrifvet, att rektor vid högre läroverk skall med¬
6
Vissa peda¬
gogi.
Follcskole-
läraresemi-
narierna.
dela undervisning 12 till 16 timmar i veckan; vid femklassigt läroverk 20
till 22 timmar och vid treklassigt 24 timmar i veckan; lektor, som är
domkapitelsledamot, är pligtig inom läroverket undervisa 18 till 20 tim¬
mar, och lektor, som ej är sådan ledamot, 20 till 22 timmar; adjunkt eller
kollega 24 till 28 timmar i veckan; allt detta den tid oräknad, som er¬
fordras för att utom lärorummet granska och rätta lärjungarnes skrif-
öfningar.
De s. k. öfningslärarnes undervisningsskyldighet, om hvilken i ofvan
berörda stadga ingenting är bestämdt, är enligt uppgift i läroverkspro-
grammen för sist förflutna läsår så fördelad, att musiklärarne vid de högre
allmänna läroverken undervisa i medeltal 11,c timmar, vid 5-klassiga läro¬
verk 5,7 timmar samt vid 3-klassiga 3,o timmar i veckan; lärarne i teck¬
ning vid högre allmänna läroverk i medeltal 16,5 timmar, vid 5-klassiga
6,8 timmar och vid 3-klassiga 3,o timmar i veckan; gymnastiklärarne vid
de högre allmänna läroverken i medeltal 14,7 timmar, vid 5-klassiga 7,1
timmar och vid 3-klassiga läroverk 3,4 timmar i veckan.
Genom Eders Kongl. Maj:ts under den 20 Mars 1858 fattade beslut
upptogos å elementarläroverkens stat vissa s. k. pedagogier. Dessa, som
för närvarande äro en- eller två-klas&iga läroverk, utgöra hvardera ett
antal af 9. Vid de tvåklassiga pedagogierna bestrides undervisningen af
1 rektor och 1 kollega, hvarförutom der äro anstälde lärare i sång och
gymnastik; vid de enklassiga finnes å stat uppförd blott en lärare.
Kompetensvilkoren för rektors- och kollegabeställningar vid de två¬
klassiga pedagogierna äro enligt Kongl. brefvet af den 22 November 1861
de samma, som för enahanda befattningar vid de lägre läroverken.
För lärarebeställnings erhållande vid de enklassiga pedagogierna
fordras deremot blott afläggande af godkändt adjunkts- eller kollegaprof,
men icke filosofie kandidatexamen och- har i afseende på dessa lärares
prof blifvit stadgadt, att det skall för den, som icke aflagt, sist nämnda
examen, omfatta alla de läroämnen, som utgöra föremål för undervisning
i tredje klassen af rikets allmänna läroverk.
Undervisningsskyldigheten för samtlige ämneslärare vid dessa läro¬
anstalter är bestämd till 30 timmar i veckan.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, på grund af Rikets ständers underdåniga
framställning beträffande folkskolelärareseminarierna i riket, under den 22
7
April 1864 förordnat, att 6 seminarier för manliga, och 2 för qvinligt
elever skulle af de förut i hvarje stift befintliga bibehållas och försedda
med ökade lärarekrafter träda i utvidgad verksamhet, hafva ett semina¬
rium för manliga och trenne för qvinliga elever tillkommit, hvadan för
närvarande seminariernas antal utgör 12. Undervisningen bestrides vid
de af dessa läroanstalter, som äro afsedda för manliga elever, af rektor
och adjunkter; vid de för qvinliga elever afsedda af rektor, adjunkter och
lärarinnor. Dessutom äro vid hvarje seminarium anstälde fyra öfnings-
lärare, nämligen i musik och sång, i teckning, i gymnastik samt i träd¬
gårdsskötsel och trädplantering. Antalet lärare vid rikets seminarier ut¬
gör för närvarande 12 rektorer, 52 adjunkter och lärarinnor, 12 öfnings-
lärare i hvartdera af de ofvan anförda ämnena (Bil. B och C).
Hvad kompetensvilkoren för anställning såsom rektor eller adjunkt
vid seminarium angår, föreskrifves i Kongl. kungörelsen af den 2 Sep¬
tember 1878, att rektor bör hafva undergått filosofie kandidatexamen och
eg a en under föregående pedagogisk verksamhet bepröfvad undervisnings¬
skicklighet. och att adjunkt bör antingen hafva aflagt sistnämnda examen
eller ock examen inför teologisk fakultet samt hafva med goda vitsord
under minst ett år tjenstgjort vid offentligt elementarläroverk eller semi¬
narium samt inför det konsistorium, under hvilket seminariet lyder, hafva
aflagt godkändt praktiskt undervisningsprof; Kongl. Maj:t dock förbehållet
att vid förekommande fall från något af dessa vilkor meddela befrielse.
Lärarinna, som söker mot adjunktstjenst svarande befattning, bör förete
fullständigt afgångsbetyg från offentligt seminarium eller deremot svarande
vitsord och derjemte styrka väl fullgjord tjenstgöring vid folkskola under
minst ett år samt aflägga praktiskt undervisningsprof såsom för adjunkt
vid seminarium är stadgadt. Beträffande behörighets vilkor en för anställ¬
ning såsom öfningslärare vid folkskolelärareseminarium föreskrifves blott
vitsord om skicklighet och förmåga att i ämnet undervisa.
I afseende på dessa lärares undervisningsskyldighet stadgar nådiga
reglementet af den 1 December 1865, att rektor skall undervisa 12 till 18
timmar i veckan; adjunkt 24 till 30 timmar; läraren i musik och sång 12
till 16 timmar; läraren i teckning, hvilken äfven bör, då förhållandena så¬
dant medgifva, biträda vid undervisningen i välskrifning, 8 till 10 timmar;
läraren i gymnastik likaledes 8 till 10 timmar, samt läraren i trädgårds¬
8
Seminarium
för bildande
af lärarinnor.
skötsel och trädplantering under den tid af året, som dertill erbjuder till¬
fälle, 6 till 8 timmar i veckan, hvarjemte, der seminarie-trädgård finnes,
sistnämnde lärare bör åt den samma egna nödig tillsyn.
Sedan Rikets ständer vid riksdagen 1859—60 besluta inrättandet af
ett högre seminarium för bildande af lärarinnor, trädde ett sådant i verk¬
samhet den 1 Oktober 1861. Genom nådigt bref af den 6 Augusti 1864
faststälde Eders Kongl. Maj:t ett af direktionen för i fråga varande semi¬
narium afgifvet förslag till utgiftsstat för läroverket, enligt hvilket vid
det samma skulle finnas, utom studiirektor och föreståndarinna, 5 lektorer
och 1 adjunkt samt 3 ordinarie lärarinnor. Häruti skedde vid förestånda¬
rinnans afskedstagande 1868 genom Kongl. brefvet af den 4 Juni nämnde
åi- den förändring, att, i stället för studiirektor och föreståndarinna, vid
seminarium anstäldes en rektor och två biträdande föreståndarinnor, en för
seminariet och en för den med detsamma förenade normalskolan, hvilka
skulle hafva ansvaret och tillsynen öfver båda läroverken. Denna anord¬
ning var till en början bestämd att gälla tvenne år, men efter denna tids
förlopp blef den af Eders Kongl. Maj:t, på derom af direktionen gjord un¬
derdånig hemställan, genom nådiga brefvet af den 16 September 1870 de¬
finitivt faststäld, hvadan seminariets å stat uppförda lärarepersonal för
närvarande utgör 1 rektor, 2 biträdande föreståndarinnor, 4 lektorer, 1
adjunkt och 2 lärarinnor.
Lärarnes undervismngsskyldighet, kompetensvilkor och prof för erhål¬
lande af anställning vid detta seminarium äro enahanda, som för motsva¬
rande tjenstebefattningar vid de allmänna läroverken, dock med rätt för direk¬
tionen att till lärare kalla någon af den samma för skicklighet känd person.
Löneförhåi- Deri lönereglering, som af Rikets ständer vid 1856—58 årens riks-
åUeahmänLdag beslöts, utgör grunden för de nuvarande löneförhållandena vid rikets
läroverken. apmänna läroverk. Enligt då af riksdagen fattadt och af Eders Kongl.
Maj:t gilladt beslut bestämdes, att rektor vid högre läroverk skulle upp¬
bära en lön af 4,000 riksdaler riksmynt, med vilkor att han ej fick inne¬
hafva prebende; att rektor vid å reallinien fullständigt läroverk skulle i
lön uppbära 3,500 rdr rmt; vid femklassiga läroverk 3,000 rdr; vid tre-
klassiga 2,500 rdr samt vid tvåklassiga 2,000 rdr rmt, med rättighet för
sistnämnde läroverks rektorer att efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring,
räknadt från början af kalenderåret näst efter det, då fullmagt första
9
gången erhölls såsom ordinarie lärare, uppflyttas till en förhöjd lön af
2,500 rdr rmt.
I afseende på öfrige ämneslärares aflöning bestämdes fyra löne¬
grader och att det belopp, hvarmed en högre lönegrad öfversköte närmast
lägre, skulle utgöra 500 rdr; att lägsta lönen för en lektor skulle blifva
2,000 rdr och för en adjunkt eller kollega 1,000 rdr; att uppflyttning från
lägre till högre lönegrad skulle ske efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring.
Grunderna för uppflyttning i högre lönegrad blef alltså hvarje lärares tjenst-
göringstid, då don var för nit och skicklighet vitsordad, i olikhet med hvad
förut var händelsen, då ett bestämdt antal löner till olika belopp var an¬
slaget vid hvarje läroverk och åtnjutandet af en högre lön var beroende
på äldre lärares afgång.
De nu angifne grunderna för aflöningsförhållandena vid de allmänna
läroverken hafva förblifvit oförändrade, endast lönebeloppen hafva i någon
mån förändrats. Så tillädes genom Kongl. cirkuläret af don 11 December
1803 för lektorer och adjunkter eller kolleger en lönegrad, så att de förre
derefter kunde efter 20 års tjenstgöring uppnå en lön af 4,000 rdr rmt
och de senare efter enahanda tid 3,000 rdr; derjemte föreskref samma
cirkulär, att rektorer vid de fullständiga högre läroverken skulle efter 10
års tjenstgöring erhålla 500 rdrs tillökning i förut bestämda lön och att
rektorer vid treklassiga läroverk skulle efter 15 och vid tvåklassiga efter
20 års tjenstgöring i egenskap af ordinarie lärare uppbära ett lönebelopp
lika med högsta kollegalönen. Genom ett Kongl. bref af samma dag be¬
stämdes en lönetillökning af 500 rdr för rektorerna vid de femklassiga
läroverken i Stockholm, hvarigenom dessa erhöllo en lön af 3,500 rdr
Samma lönetillökning tillkom äfven rektorerna vid de femklassiga läro¬
verken utom Stockholm genom Kongl. brefvet af den 29 Juni 1866, dock
först efter 10 års tjenstgöring såsom rektorer.
Sedan i anledning af de stegrade lefnadskostnaderna en löneförbätt¬
ring för lärarne ansetts nödvändig, förhöjdes samtlige rektorers och ämnes¬
lärares löner enligt Kongl. cirkuläret af den 20 Maj 1874 med ett belopp
af 500 kronor, dock med vilkor att de lärare, som enligt då gällande stat
voro berättigade till ersättning för indelt lön, icke finge tillträda denna
löneförhöjning med mindre de frånträdde sin rätt till nämnde ersättning,
hvarigenom löneförhöjningen icke för alla steg till nämnde belopp och på
2
10
några ställen icke ens motsvarade de förmåner, som den indelta lönen
gaf, hvarföre ock lärarne vid vissa läroverk ännu icke funnit med sin för¬
del öfverensstämmande att begagna sig af denna löneförbättring.
Vid 1874 års riksdag beslöts derjemte, att rektorerna vid de endast
å reallinien fullständiga läroverken skulle åtnjuta lön till samma belopp,
som för rektorer vid öfriga fullständiga läroverk var faststäldt.
Sammanfattar man hvad nu blifvit anfördt med afseende å löneför¬
månerna vid de allmänna läroverken, befinnes alltså: en rektor vid de
högre allmänna läroverken åtnjuta en lön af 4,500 kronor och efter 10
års tjenstgöring såsom rektor 5,000 kronor; vid de femklassiga läroverken
i Stockholm 4,000 kronor; vid öfriga femklassiga läroverk 3,500 kronor
och efter 10 års tjenstgöring såsom rektor 4,000 kronor; en rektor vid de
treklassiga läroverken 3,000 kronor och efter 15 års tjenstgöring i egen¬
skap af ordinarie lärare 3,500 kronor; samt att för lektorer och adjunkter
eller kolleger 5 lönegrader finnas; att hvarje lönegrad med 500 kronor
öfverskjuter närmast lägre lönegrad och att lägsta lektorslönen är 2,500
kronor, högsta 4,500 kronor efter 20 års tjenstgöring; lägsta adjunkts-
eller kollegalönen 1,500 kronor och högsta efter 20 års tjenstgöring 3,500
kronor.
Beträffande de s. k. öfningslärarnes löneförmåner beslöts vid 1856—
58 årens riksdag och gillades af Eders Kongl. Maj:t, att dessa lärare skulle
vid de högre läroverken hafva i lön 500 rdr rmt; efter 5 års väl vitsordad
tjenstgöring 750 rdr och efter 10 års sådan tjenstgöring 1,000 rdr rmt;
hvarjemte till Eders Kongl. Maj:ts disposition för de lägre läroverken stäl-
des en summa af 9,000 rdr att användas till arvoden åt gymnastiklärare
samt 10,000 rdr till arvoden åt lärare i musik och sång samt i teckning,
allt i den mån skicklige lärare i omförmälde ämnen hunne bildas. När
sedan vapenöfningar infördes vid läroverken och i öfrigt kroppsöfningarne
derstädes skulle komma att erhålla ökad utsträckning, bestämdes genom
nådiga cirkuläret af den 11 December 1863, att arvodet till gymnastik-
lärarne vid de högre å båda linierna fullständiga läroverken skulle utgå
med 800 rdr och till de vid de endast å reallinien fullständiga läroverken
med 600 rdr med förhöjning efter 10 års tjenstgöring för de förre till
1,200 rdr och för de senare till 900 rdr. Derjemte föreskrefs, att arvoden
åt gymnastiklärarne vid de femklassiga läroverken skulle utgå med 500
11
rdr årligen och vid de tre- och tvåklassiga med 300 rdr. Arvodena för
lärarne i musik och sång samt i teckning skulle deremot utgå med samma
belopp som förut. Från och med år 1874 medgåfvos öfningslärarne vid
de endast å reallinien fullständiga läroverken samma löneförmåner, som
vid öfriga högre läroverk. Genom den på Eders Kongl. Maj:ts förslag af
1874 års riksdag beslutade löneförbättringen bestämdes enligt Kongl. cirku¬
läret af den 29 Maj nyssnämnde år för öfningslärarne vid samtliga högre
allmänna läroverk, att lönegraderna för lärarne i musik och sång samt i
teckning skulle blifva 750 kronor, 1,000 kronor och 1,250 kronor; för lä¬
rarne i gymnastik 1,000 kr., 1,250 kr. och 1,500 kr. med rätt till uppflytt¬
ning från lägre till närmast högre lönegrad efter 5 års väl vitsordad tjenst¬
göring; att lärarne i musik och sång samt i teckning vid de femklassiga
läroverken skulle erhålla i årligt arvode 450 kr. och vid de treklassiga
300 kronor; att gymnastiklärarnes arvoden vid femklassiga läroverk skulle
höjas med 100 kronor. I dessa löneförhållanden har till följd af riksda¬
gens beslut 1878 den förändring inträdt, beträffande lärarne i teckning,
att lönerna för dessa från och med innevarande år utgå med samma be¬
lopp, som för gymnastiklärarne är faststäldt, så att lönegraderna för teck-
ningslärarne vid högre läroverk äro 1,000 kr., 1,250 kr. och 1,500 kr. med
enahanda rätt till uppflyttning i högre lönegrad, som för gymnastiklärarne
är stadgadt; vid de femklassiga läroverken åtnjuta teckningslärarne ett
årligt arvode af 600 kr. och vid de treklassiga af 300 kr.; alla dessa lö¬
ner och arvoden beräknade för tjenstgöring ett visst föreskrifvet antal tim¬
mar i hvarje vecka, som vid de högre läroverken blifvit bestämdt till 15,
vid de femklassiga till 8 och vid de treklassiga till 5 timmar; dessutom
äro lärarne pligtige att åtaga sig extra tjenstgöring till ett bestämdt antal
timmar i veckan mot ersättning af 75 kr. för helt läsår för hvarje sådan
timme åt lärarne vid de fem- och treklassiga samt åt lärarne i första och
andra lönegraden vid de högre läroverken, men af 100 kr. åt lärarne i
högsta lönegraden vid sistnämnda läroverk.
Sammanfattar man de nu gällande bestämmelserna om öfningslärar-
nes löneförmåner, så befinnas de vid de högre läroverken vara för musik¬
lärare 3 lönegrader å kr. 700, 1,000 och 1,250; för tecknings- och gym¬
nastiklärarne likaledes 3 lönegrader å kr. 1,000, 1,250 och 1,500; vid de
femklassiga läroverken för musiklärare ett årligt arvode af 450 kr. och
12
b) vid peda■
gogierna.
c) vid folk¬
skolelärare-
seminarierna.
för tecknings- och gymnastiklärare 600 kr. samt vid de treklassiga läro¬
verken för samtlige öfningslärarne ett arvode af 300 kr. årligen.
Beträffande rektorers och kollegers löneförmåner vid de tvåklassiga
pedagogierna bestämdes dessa lika med motsvarande lärares vid de två¬
klassiga elementarläroverken, så att rektor enligt Kongl. cirkuläret af den
22 November 1861 skulle bekomma en lön af 2,000 rdr och efter 15 års
tjenstgöring, räknadt från kalenderåret näst efter det, då fullmagt första
gången erhölls såsom ordinarie lärare, 2,500 rdr rmt samt kollega 1,000
rdr årligen med rätt till löneförhöjning på samma sätt, som för adjunkter
och kolleger vid elementarläroverken var stadgadt. När sedermera vid
riksdagen 1862—63 en ny lönegrad tillädes elementarläroverkens lärare,
stadgades genom Kongl. cirkuläret af den 11 December 1863, att rektorer
och kolleger vid nu i fråga varande läroanstalter skulle komma i åtnju¬
tande af denna lönegrad efter 20 års tjenstgöring. .Enligt Kongl. cirku-
ret af den 29 Maj 1874 ökades lönebeloppen med 500 kr. i hvarje löne¬
grad, hvadan alltså för rektorer vid tvåklassiga pedagogier för närvarande
finnas tre lönegrader å kr. 2,500, 3,000 och 3,500 med uppflyttnings-
rätt till andra lönegraden efter 15 år och till den tredje efter 20 års tjenst¬
göring, tiden härför räknad på sätt ofvan anförts; kollegalönerna utgå till
samma belopp och efter samma grunder, som för de allmänna läroverkens
adjunkter och kolleger.
Af öfningslärare finnas vid dessa läroanstalter musik- och gymnastik¬
lärare med årligt arvode för de förre af 200 kr. och för de senare af
300 kr.
Lärarne vid de enklassiga pedagogierna tillädes genom Kongl. brefvet
af den 22 November 1861 en lön af 1,000 rdr utan uppflyttningsrätt i
högre lönegrad och genom Kongl. cirkuläret af den 29 Maj 1874 ökades
denna lön med 500 kr., så att dessa lärare för närvarande uppbära en
lön af 1,500 kr. utan bemälde uppflyttningsrätt.
Angående de vid folkskolelärareseminarierna anstälde rektorers och
adjunkters löneförhållanden bestämdes vid dessa läroverks år 1864 beslu¬
tade omreglering, att rektor skulle ega att uppbära en årlig lön af 3,000
rdr rmt med rätt att för hvart femte år uppbära ett lönetillägg af 500
rdr, till dess att lönen uppginge till 4,000 rdr; på samma gång bestämdes
adjunktslönen till 1,000 rdr med enahanda rätt för innehafvaren till löne-
13
förhöjning, som för adjunkt vid allmänna läroverken. Denna seminarie-
lärarnes likstäldhet i afseende på löneförhållanden med allmänna läroverkens
lärare har alltsedan bibehållits, hvadan ock de förre kommo i åtnjutande af
den löneförbättring, som genom Kongl. Cirkuläret af den 29 Maj 1874 till-
lades de senare.
Löneförmånerna vid folkskolelärareseminarierna äro alltså för när¬
varande för rektorer 3 lönegrader å kr. 3,500, 4,000 och 4,500; för ad¬
junkter och med dem likstälda lärarinnor såsom för adjunkt vid de allmänna
läroverken.
Af vid folkskolelärareseminarierna anstälde öfningslärare åtnjuter mu¬
sikläraren en årlig lön af 750 kr., gymnastikläraren 500 kr. och tecknings-
läraren, som i medeltal undervisar 12 timmar i veckan, enligt beslut vid
1878 års riksdag, eu lön af 800 kr. årligen med 2 lönetillägg å 200 kr., att
tillträda: det första efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring.
Vid inrättandet af seminariet för bildande af lärarinnor bestämdes, att d) vid semma-
lönerna för de vid detsamma anstälde lärarne skulle utgå med enahanda be- 'Jande °af Ga¬
lopp, som för motsvarande lärare vid elementarläroverken. Men i afseende rarmnor-
på löneförmånerna förefans den skilnad, att seminariets lärare icke egde
samma rätt till löneförhöjning och tjensteårsberäkning som elementarläro¬
verkens lärare, förrän 1871 års riksdag biföll Eders Kongl. Maj:ts nådiga
proposition om likstäldhet för de förre i berörde afseenden. Samma rätt till
löneförhöjning har riksdagen 1878 på Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag
tilldelat de vid i frågavarande läroverk anstälda lärarinnor, hvadan deras
löneförmåner i allt äro lika med adjunkts vid elementarläroverken.
Efter denna framställning af läroverkens nuvarande organisation och
löneförhållandena vid desamma få komiterade öfvergå till en närmare ut¬
redning af de omständigheter, som synts dem böra tagas i betraktande vid
fullgörandet af det dem nådigst lemnade uppdraget.
Då fråga väckes om löneförbättring för statens tjenstemän, synes det
komiterade, som om — för att bedöma rättmätigheten af en sådan anhållan —
utrönas bör, huruvida aflöningen står i ett riktigt förhållande ej mindre till
den tid och de kostnader, som uppfyllandet af de för tj enstens erhållande
föreskrifna kompetensvilkoren fordrar, än ock till de gängse lefnadskost-
naderna och till det arbete, som af tjenstemannen kräfves; äfvensom att
utsigterna till befordran böra tagas i betraktande.
14
studium, me- Hvad då först angår den tid, som fordras i och för uppfyllandet af
befordran kompetensvilkoren för anställning såsom ämneslärare vid rikets allmänna
&)d$ allmänna läroverk, så gifva de beräkningar (Bil. B. och E.), som komiterade med led-
idroverken. ning af från läroverken infordrade uppgifter deröfver gjort, vid handen, att,
då medelåldern vid studentexamens afläggande för nuvarande ämneslärare
är 19,3 år, studiitiden för adjunkt eller kollega, som aflagt filosofie kandidat¬
examen efter äldre stadga än den af år 1870°), i medeltal utgjort 7,3 år.
Det föreskrift^ profåret upptager en tid af ett år, hvadan alltså, innan verk¬
samheten vid läroverken kan taga sin början, eu ålder af nära 28 är upp¬
nåtts. Lika lång som för adjunkt eller kollega har förberedelsetiden varit
för de nuvarande lektorerna. Af senast anförda bilagor framgår, att de i
medeltal aflagt sin examen på 6,8 år; lägges dertill profåret samt minst 1/2
år i och för gradual-afhandlingens författande, så hafva äfven de vid in¬
trädet i skolans tjenst uppnått nyssnämnde ålder. Den unge mannen
ingår nu som extra ordinarie vid ett läroverk; enligt hvad erfarenheten
visar hafva de nuvarande lektorerna i denna egenskap tjenstgjort i medel¬
tal 3,7 terminer; adjunkterna och kollegerna 5,3 terminer; de ordinarie äm-
neslärarne i allmänhet 4,s terminer. Af anförda bilagor framgår derjemte,
att, innan befordran till ordinarie tjenst erhållits, de nuvarande adjunkterna
och kollegerna uppnått eu medelålder af 30,7 år, lektorerna 33,r» år samt
ämneslärare i allmänhet 31,5 år. Derigenom att hälften af de nuvarande
lektorerna tjenstgjort såsom ordinarie adjunkter i medeltal 6 år, hvilket för
samtlige lektorer gifver ett medeltal af 3 år, erhåller lektorernas ofvan an-
gifria ålder vid befordran sin förklaring. På senare tid har befordran till
adjunkt eller kollega gått saktare, såsom synes dels deraf, att medelåldern
för de under sista femårsperioden befordrade stigit till 31,2 år samt för
ämneslärare i allmänhet till 31,8 år, dels deraf att nuvarande extra ordinarie
lärare, hvilkas medelålder vid studentexamens afläggande utgör 20,3 år och
hvilka användt i medeltal 8,4 år på afläggande af föreskrifven examen, redan
uppnått en medelålder af 31,9 år, således högre än medelåldern vid befor¬
dran för nuvarande adjunkter eller kolleger och ämneslärare i allmänhet.
Undersöker man, huru stor procent af nuvarande ordinarie lärareantal
genomgått det år 1865 såsom alternativt kompetens-vilkor föreskrifna prof-
°) Enligt 1870 års stadga hafva blott 2 ordinarie kolleger aflagt filosofie kandidatexamen
med en studiitid af i medeltal 4,5 år.
15
året, så visar sig enligt bilagan E, att af nuvarande lektorer 14,4 procent
samt af adjunkter och kolleger 21,i procent genomgått det samma. Men
tager man, såsom riktigast synes vara, blott hänsyn till dem, som befordrats
till ordinarie lärare under de båda senaste femårsperioderna, så visar sig,
att under åren 1868—72 af lektorerna 36,e procent och af adjunkterna och
kollegerna 40,o procent samt under åren 1873—7c 1878 af de förre 56,3
procent och af de senare 65,4 procent genomgått profåret, hvilket således
alltmera börjat anses nödvändigt för befordran.
domför man med hvad nu anförts om den tid, som kompetensvilkorens
uppfyllande för lärarebeställnings erhållande tager i anspråk, den tid, som
i allmänhet åtgår för afläggande af de akademiska examina, hvilka fordras
för inträde i statens embetsverk eller kyrkans tjenst, så visar sig förbere¬
delsetiden för lärarne vid allmänna läroverken så väl som ock, enligt hvad
här nedan synes, för lärarne vid öfriga af komiterade behandlade läroanstalter
längre än för andra tjenstemän -— läkarne undantagne.
Angående de lärare, som, utan att hafva uppfyllt föreskrifna kompetens-
vilkor, befordrats till ordinarie tjenst på grund af erhållen nådig befrielse
från dessa vilkor, framgår af bilagan E1 att de tjenstgiort en betydligt
längre tid såsom extra ordinarie lärare än de öfrige. Det visar sig näm¬
ligen, att extra tjenstgöringstiden för oexaminerad lärare, som befordrats till
lektor, utgjort i medeltal 11,4 terminer och för de till adjunkt eller kollega
befordrade 10,3 terminer, i medeltal för ordinarie lärare 10, i terminer.
Antalet ordinarie från kompetensvilkoren befriade lärare utgör i procent
af hela lärareantalet: lektorer 2,5 procent och adjunkter eller kolleger 23,i
procent, ämneslärare i allmänhet 17,4 procent. På senare tid har befordran
af dylika lärare varit i aftagande, hvilket framgår deraf, att, då under pe¬
rioden 1868—-72 ingen från kompetensvilkoren befriad lärare befordrats till
lektor, men till adjunkt eller kollega 26,2 procent af samtlige under denna
tid befordrade adjunkter eller kolleger, hvilket för ämneslärare i allmänhet
utgör 20,3 procent af samtlige under perioden befordrade lärare, så har under
perioden 1873—7c 1878 en från kompetensvilkoren befriad lärare befordrats
till lektor, d. v. s. 3 procent af samtlige under perioden befordrade lektorer
och till adjunkt eller kollega 16,5 procent af samtlige under perioden be¬
fordrade adjunkter eller kolleger, hvilket för ämneslärare i allmänhet utgör
13,i procent af samtlige under perioden befordrade lärare.
16
b) vissa pe- Gör man enahanda beräkning för de öfriga läroanstalter, som äro fbre-
dagogier. m»j pomper;Klos behandling, så visar sig enligt bilagan Z), hvad de två-
klassiga pedagogierna vidkommer, att lärarnes medelålder vid studentexamens
afläggande utgör 19,2 år; att studiitiden för dem, som aflagt filosofie kan¬
didatexamen, varit 7,c, år; att de nuvarande ordinarie lärarne före sin be¬
fordran tjenstgjort såsom extra ordinarie lärare i medeltal 4,4 terminer; att
profår blifvit genomgånget af 14,3 procent af samtlige vid dessa läroverk
anstälde ordinarie lärare; att medelåldern vid befordran för samtlige lärare
utgjort 30,c år; att de från kompetensvilkoren befriade ordinarie lärarne,
som utgöra 28,6 procent af hela lärareantalet vid dessa läroanstalter, tjenst¬
gjort såsom extra ordinarie lärare i medeltal 9,4 terminer.
c) Folkskola- Beträffande folkskolelärare-seminarierna framgår af bilagorna D och
nariema. E: att lärarnes medelålder vid studentexamens afläggande utgör 20,o år;
att studiitiden för filosofie kandidatexamens afläggande i medeltal varit 7,o
år; att extra tjenstgöringstiden utgjort 4,2 terminer; att 25 procent af lärare¬
antalet genomgått profår; att medelåldern vid befordran till rektor utgjort
39,2 år samt till adjunkt 30,5 år; att de från kompetensvilkoren befriade
ordinarie lärarne utgöra i procent af hela det vid folkskolelärareseminarierna
anstälda lärareantalet för rektorerna 27,3 procent och för adjunkterna 33,3
procent; att dessa lärare tjenstgjort såsom extra ordinarie lärare: rektorerna
5,o terminer och adjunkterna 6,0 terminer; att nuvarande extra ordinarie
lärares medelålder utgör 29,4 år.
a) Seminariet Angående seminariet för bildande af lärarinnor hänvisas till bilagan
afiärarinnor, D, emedan det vid detsamma anstälda antalet lärare är för ringa att lämpa
sig för procentberäkning.
utsigter till Hvad beträffar utsigterna till befordran inom de allmänna läroverken,
befäl dram. ^ro de ganska ringa: de gjorda beräkningarna visa, att blott 77 af lek¬
torerna kan hoppas blifva för någon tid förordnad till rektorer vid de högre
läroverken och att endast 1/6 af adjunkterna eller kollegerna kan beräkna
befordran till lektorer, ett förhållande som väl utan tvifvel varit orsak till
det nuvarande aflöningssättet vid läroverken med de många lönetilläggen.
Af de nuvarande lektorerna, hvilka tjenstgjort såsom ordinarie adjunkter
eller kolleger, befunno sig vid tiden för deras befordran till lektorer 58 i
första lönegraden, 27 i andra, 9 i tredje, 5 i fjerde och 1 i den femte,
hvaraf synes, att befordran för en äldre adjunkt sker högst sällan. Denna
17
ringa utsigt till befordran höjes ej synnerligen mycket derigenom, att om¬
kring VM af adjunkterna eller kollegerna kan påräkna befordran till rektorer
vid de femklassiga läroverken och V24 till enahanda befattning vid de tre-
klassiga, särdeles som en rektorsbeställning i synnerhet vid de sist nämnde
läroverken i ekonomiskt afseende är föga förmånligare än en adjunktsbefatt¬
ning. Jemför man härmed den utsigt till befordran och i följd deraf till
en förbättrad ekonomisk ställning, som de kunna påräkna, hvilka efter aflagd
juridisk examen inträda i det allmännas tjenst, så visar den sig för dem
vara i betydlig mån större än skolmannens. Detta framgår redan deraf,
att, då skolmannen i regel är inskränkt till befordran inom läroverken, i
synnerhet som befordran till kyrkliga embeten numera sällan kommer i
fråga, de förre kunna vinna anställning vid landets alla både högre och
lägre domstolar, i alla centrala embetsverk och styrelser samt äro kompe¬
tente till landstatens alla tjenster. Att de ekonomiska förmåner, hvilka
de i följd häraf kunna hoppas komma i åtnjutande af, i väsentlig mån äro
bättre än lärarens, visar sig vid en granskning af de senast faststälda af-
löningsstaterna (Bil. F.) Dervid framgår bland annat, att lägsta gradens
tjenstemän i en departementsexpedition, i hvilken aflagd kansliexamen be¬
reder inträde, hafva vid tjenstens tillträdande en årlig inkomst af 4,000 kr.,
efter 5 års tjenstgöring 4,500 kr. och efter 10 års tjenstgöring 5,000 kr.;
att lägsta gradens tjenstemän i en styrelse eller centralt embetsverk hafva
vid tjenstens tillträdande en inkomst af 3,000 kr. årligen samt tvenne ål-
derstillägg å 500 kr. hvardera, att tillträda: det första efter 5 och det se¬
nare efter 10 års tjenstgöring; andra gradens tjenstemän vid tillträdet 4,500
kr. och med 2 ålderstillägg å 500 kr. hvardera, efter 5 och 10 års tjenst¬
göring, 5,500 kr. Hvad landstatens tjenstemän vidkommer, så hafva läns-
notarier och länsbokhållare, hvilka: de förre vid en medelålder af 30,7 år
och de senare af 33,/* år tillträda sina befattningar, i de 16 större länen
vid tillträdet 2,500 kr. och efter 10 års tjenstgöring 3,000 kr. samt i de 8
mindre länen vid tillträdet 2,000 kr. och efter 10 års tjenstgöring 2,500
kr.; landssekreterare och landskamrerare hafva i 8 län vid tillträdet 6,900
kr. och efter 5 års tjenstgöring 7,500 kr.; i 8 län 6,400 kr. och efter 5 år
7,000 kr. samt i 8 län 5,900 kr. och efter 5 års tjenstgöring 6,500 kr. En
kronofogde, som vid eu medelålder af 37,8 år tillträder sin tjenst, åtnjuter
3
18
Jemförelse
mellan eternell-
tarlärarnes
och vissa
andra tjenste-
mäns löner.
en årlig inkomst af 4,000 kr. och efter 10 års tjenstgöring 4,500 kr. utom
300 kr. i expensmedel.
Om slutligen för jemförelsens skull man undersöker löneförhållandena
och utsigterna till befordran vid ett sådant verk som tullverket, deri in¬
träde lemnas utan någon aflagd akademisk examen, så visar sig, att en
kammarskrifvare hvilken vid en medelålder af 33,o år tillträder sin tjenst,
har efter 10 års tjenstgöring i medeltal en lön af 2,930 kr.; att inom denna
tjenstegrad 31 platser af 37 finnas med högre lön än medellönen och att
högsta lönen inom graden är 3,000 kr.; att kontrollörerna, som vid en me¬
delålder af 42,i år tillträda sin tjenst, hafva efter 10 års tjenstgöring i me¬
deltal eu lön af 4,531 kr.; att 13 tjenster af 33 finnas inom graden med
högre aflöning än medellönen och att högsta lönen är 6,000 kr.; att tull¬
förvaltare, som vid en medelålder af 43,8 år tillträda sin tjenst, hafva efter
10 års tjenstgöring i medeltal en lön af 5,234 kr.; att 15 platser af 45
finnas inom graden med högre lön än medellönen samt att högsta lönen
inom graden är 7,000 kr.°) Allt detta ådagalägger, att inom tullverket ut¬
sigterna till en anständig bergning vid icke allt för hög ålder för den dug¬
lige tjenstemannen icke äro ringa.
Då nu för flertalet af elementarlärarne, nämligen för lektorerna, ad¬
junkterna och kollegerna, fem särskilda lönegrader äro bestämda, möter det
svårighet, att omedelbart jemföra de för dessa utgående löner med dem,
som komma de i det föregående omförmälde embets- och tjenstemännen
till del. Det har derföre synts komiterade lämpligt att undersöka, hvilka
lönebelopp elementarlärarnes löneförmåner motsvara, om dessa senare, i stället
för att vara bestämda till fem lönegrader, utginge i en lön med två ålders-
tillägg å 500 kr. efter 5 och 10 års tjenstgöring. Det visar sig då, att lek¬
tors nuvarande löneförmåner motsvara ej fullt 2,800 kr. med två älderstillägg
a 500 kronor hvardera, det ena efter 5, det andra efter 10 års tjenstgöring
samt att adjunkts eller kollegas nuvarande löneförmåner motsvara ej fullt 1,800
kr. med likaledes tvenne älderstillägg a 500 kr. hvardera."'”'1)
e) Dessa beräkningar äro gjorda med ledning af statskalendern och efter tullverkets normal¬
stat för år 1876, tryckt i matrikel öfver tullverkets embets- och tjensteman 1875.
**) Beräkningen är gjord med ledning af de lifräntetabeller, som äro utgifna på föranstal¬
tande af Kongl. Justitie-departementet: för lektorerna efter formeln:
yNx + 500 (TV.+5 + 2V.+„) - (y + 1000). TV.+34 = (2 500) TV. + 500 (TVI+S + TV.+I0 + 7V.+15 +
19
För att ännu åskådligare framställa förhållandet mellan elementar-
lärarnes och öfrige tjenstemäns löneförmåner hafva komiterade uppstält å
andra sidan stående tabell:
+ — 900 iV„+M; då x = 34 (åldern vid befordran) och en pension af 80 procent af lönen
erhålles vid fylda 68 år.
Lönen i första lönegraden befinnes då vara:
y = 2,756 kronor;
samt för kollegerna och adjunkterna efter formeln:
zNx + 500 (N,+s + 1V.+10) = 1500 N. + 500 (Nm+t + N.+l, + Nx+ls + NI+2J — 500 Nm+„, då
x — 81 (åldern vid befordran) och en pension af 3,000 kronor erhålles vid fylda 68 år, i hän¬
delse lönen i högsta lönegraden öfverstigit detta belopp.
Lönen i första lönegraden befinnes då vara:
z — 1,762 kronor.
20
Jemförelse mellan elementarlärarnes och
|
Hofrätts-Assessor.
|
Andra gradens
tjensteman.
|
Tullförvaltare per
medium.
|
Kansli- sekreterare.
|
|
1.
|
2.
|
3.
|
1.
|
2.
|
3.
|
1.
|
2.
|
3.
|
1.
|
2.
|
3.
|
Rektor vid högre läro¬
verk ........
|
— 800
|
—1,300
|
— 800
|
0
|
— 600
|
— 500
|
+ 241
|
— 245
|
- 234
|
+ 500
|
0
|
0
|
Rektor vid femklassiga
läroverk
|
—1,800
|
—2,300
|
—1,800
|
-1,000
|
—1,500
|
—1,500
|
- 756
|
—1,245
|
—1,234
|
— 500
|
—1,000
|
—1,000
|
Lektor.........
|
—2,500
|
—2,500
|
- 2,000
|
—1,700
|
—1,700
|
—1,700
|
-1,456
|
—1,445
|
—1,434
|
—1,200
|
—1,200
|
— 1,200
|
Adjunkt eller Kollega.
|
—3,500
|
—3,500
|
—3,000
|
—2,700
|
—2,700
|
—2,700
|
-2,456
|
—2,445
|
—2,434
|
—2,200
|
—2,200
|
—2,200
|
Anm. 1. Siifertalen i de särskilda kolumnerna angifva det antal kronor, hvarmed elementarlärarnes löner öfver-
Anm. 2. I de med 1 betecknade vertikalkolumnerna angifves, huru förhållandet visar sig under första femårs-
gifves förhållandet sådant det är från och med elfte året efter tillträdet till ifrågavarande tjenste-
Vill man nu sammanställa dessa siffror, så kunna åtskilliga slutsatser
dragas. Först och främst visar det sig, att, då afseende ej fastes dervid
att samtlige rektorer hafva fri bostad eller hyresersättning, en rektors vid
högre läroverk löneförmåner, hvilka äro de högsta en skolman kan hoppas
uppnå, äro närmast lika med löneförmånerna för eu lägsta gradens tjenste¬
man i en departementsexpedition eller med en medelmåttigt aflönad tull¬
förvaltares, men mindre än för de bättre aflönade tullkontrollörerna; att rek¬
torer vid de femklassiga läroverken i afseende på löneförmåner närmast
kunna likställas med lägsta gradens tjenstemän i ett centralt embetsverk
eller en styrelse; att eu lektors lön är 700 kr. till 1,200 kr. mindre än en
kronofogdes; 200 kr. mindre än en första gradens tjenstemans i en styrelse
eller centralt embetsverk; omkring 750 kr. mindre än en medelmåttigt af¬
lönad tullkontrollörs. Jemför man vidare en lektors lön med en kansli¬
sekreterares, så visar sig den förra understiga den senare med 1,200 kr.
och vill man jemföra en lektors lön med en hofrättsassessors, hvilken blott
3 år senare tillträder sin befattning och med ganska säker utsigt till vidare
befordran, så visar sig den förra understiga den senare med mer än 2,000 kr.
Jemför man en adjunkts eller kollegas lön med den, som tillkommer
en kronofogde, hvilken 6 år senare tillträder sin tjenst, så visar sig den
21
vissa andra embets- och tjenstemäns löner.
Tullkontrollör per
medium.
|
Kronofogde.
|
Första gradens
tjensteman.
|
Läns-notarie, Läns¬
bokhållare i 16 län.
|
Kammarskrifvare i
Tullverket
per medium.
|
1.
|
2.
|
3.
|
1.
|
2.
|
3.
|
1.
|
2.
|
3.
|
i.
|
2.
|
3.
|
1.
|
2.
|
3.
|
+ 921
|
+ 146
|
+ 469
|
+ 500
|
+ 600
|
+ 500
|
+1,500
|
+1,000
|
+ 1,000
|
+ 2,000
|
+ 2,000
|
+ 2,000
|
+ 2,532
|
+ 2,051
|
+ 2,070
|
—79
|
—655
|
—531
|
-500
|
—600
|
—500
|
+ 600
|
0
|
0
|
+ 1,000
|
+ 1,000
|
+1,000
|
+ 1,532
|
+ 1,051
|
+ 1,070
|
—779
|
—755
|
—731
|
—1,200
|
—700
|
—700
|
—200
|
—200
|
-200
|
+ 300
|
+ 800
|
+ 800
|
+ 832
|
+ 861
|
+ 870
|
—1,779
|
—1,755
|
-1,731
|
—2,200
|
— 1,700
|
—1,700
|
—1,200
|
—1,200
|
—1,200
|
—700
|
—200
|
—200
|
—168
|
—149
|
—130
|
stiga ( + ) eller understiga (—) de i tabellen upptagna embetsmännens löner.
perioden; i de med 2 betecknade, hurudant förhållandet är under andra femårsperioden; i de med 3 betecknade an-
befattning.
förra understiga den senare med 2,200 till 1,700 kr.; en första gradens
tjensteman, hvilken omkring 5 år senare än en adjunkt befordras, erhåller
1,200 kr. högre lön; en tullkontrollör i medeltal omkring 1,750 kr. högre
lön o. s. v.
Ytterligare jemförelser synas komiterade öfverflödiga: de gjorda ådaga¬
lägga eu alltför låg aflöning för läroverkens tjensteman och detta med
hänsyn så väl till vigten af deras embeten som ock med hänsyn till de
kostnader, de måste underkasta sig för att blifva kompetente till sitt kalls
utöfvande. Och då ju aflöningen bör stå i ett riktigt förhållande till nu
anförda omständigheter, anse komiterade, om hänsyn endast tages till hvad
nu anförts, att en löneförbättring för elementarlärarne är af rättvisan på¬
kallad.
Man skulle möjligen kunna göra den invändningen, att, fastän lärare¬
lönerna vid jemförelse med andra tjenstemäns visa sig lägre, det derföre
ej vore gifvet, att de i och för sig voro otillräckliga för en nödtorftig
bergning. För att ådagalägga haltlösheten af en sådan invändning hafva
komiterade med ledning af infordrade uppgifter från magistraterna i de
31 städer, der högre allmänna läroverk finnas, på några de nödvändigaste
22
lefnadskostnader för eu person i en elementarlärares ställning, gjort föl¬
jande beräkning med hänsyn till eu ogift man (bil. G).
Till föda i medeltal........................ 872,35 kr.
)) hyra för 1 rum » ...........— .......- 150,oo »
)) utskylder » ...............-........ 75,45 ))
» ved och ljus » ..........-............ 65,oo »
» städning » ........................ 52,oo ))
» elementarlärarnes enke- och pupillkassa 70,oo ))
S:a kronor 1,284,80.
Bland dessa utgifter äro såsom synes flere icke upptagna, hvilka na¬
turligtvis ock måste räknas till de aldra nödvändigaste, men hvilka komi-
terade icke kunnat beräkna af brist på officiela uppgifter, såsom t. ex. till
kläder, tvätt, böcker, för att ej nämna premier för lifförsäkring, ränta och
amortering å studiiskulder, hvarmed de fleste lärare äro betungade. Dessa
alla utgifter skola nu bestridas med de 215 kr. och 20 öre, som återstå
af 1,500 kr., d. v. s. af lägsta adjunkts- eller kollegalönen, hvilken det
synts komiterade lämpligt taga hänsyn till vid beräkningen, emedan för
närvarande ej mindre än ett antal af 115 (23 procent) af de allmänna
läroverkens adjunkter och kolleger befinner sig i nämnde lönegrad, och
dessa lärare uppbära anförda lön från omkring 31 till omkring 36 års
ålder. Det ligger i öppen dag, att äfven med den största hushållsaktighet
en så beskaffad lön varder otillräcklig och ålägger sin innehafvare försa¬
kelse af mycket, som räknas till en ganska anspråkslös bergning. Men
är så fallet för den ogifte läraren, huru mycket mera då för den gifte?
Och dock är det en allmänt hyst och ofta uttalad önskan, att läraren, för
att rätt kunna uppfylla sitt kall såsom uppfostrare, bör vara familjefader.
Kongl. Direktionen öfver Nya elementarskolan har i sitt underdåniga
utlåtande öfver lärarnes vid nämnda läroverk ansökan om löneförbättring
gjort en beräkning öfver utgifterna för en nygift familj, hvilken beräk¬
ning vi exempelvis vilja anföra:
Till hyra af 4 rum och kök............................... kr. 600.
)) mat å 100 kr. i månaden........................... » 1,200.
)) lön åt tjenare ..................................—......... » 100.
Transport kr. 1,900.
23
Transport kr. 1,900.
» kläder ...................................................... » 500.
» läkare och välgörande ändamål ................ » 100.
» krono- och kommunalutskylder ...... » 150.
» böcker och nöjen................... » 150.
» tillfälliga utgifter............................................ » 200.
S:a kr. 3,000,
ett lönebelopp, som en adjunkt eller kollega först vid 46 års ålder och en
lektor vid 39 år uppnår. Vid denna beräkning anmärker Kongl. Direk¬
tionen, att »hyran är upptagen till ett så ringa belopp, att det endast i
de mindre landsortsstäderna torde motsvaras af verkligheten, hvarjemte
det är tydligt, att, om familjen ökas, utgifterna för barnens uppfostran
och vård måste högst betydligt öka lefnadskostnaderna». Om således obe¬
stridligt är, att elementarlärarnes löner äro otillräckliga, så synas de nöd¬
sakade att förskaffa sig hvad som fattas antingen genom skuldsättning eller,
der sådant står att erhålla, genom arbete utom skolan, och detta i så be-
tydlig grad, att ifrågasättas kan, om deras krafter räcka till att väl sköta
både det ansträngande arbetet inom skolan och det kanske ingalunda lät¬
tare utom den samma. Kan detta ej ske, måste det enskilda arbetet oför¬
delaktigt inverka på arbetet inom skolan. Ty klart är, att, äfven om för¬
mågan vore mycket stor, arbetet dock tröttar, och det arbete, som en ut¬
tröttad skolman lemnar, torde vara af mindre god beskaffenhet, särdeles
som det, för att varda fruktbärande, fordrar utom andra egenskaper liflig¬
het och sinnesjemnvigt.
Hvad nu blifvit yttradt kan synas mången vid tanken på de långa
ferierna ej ega full giltighet; men ihågkommas bör, dels att det arbete en
lärare har att erbjuda är af den art, att det just under nyssnämnde tid
röner ringa eller ingen efterfrågan, dels torde ferierna vara väl behöfliga
till vetenskapliga studier och till vederqvickelse efter en tjenstgöring, som
under terminen nästan helt och hållet upptager hans dag, börjande kl. 7
på morgonen och slutande först på eftermiddagen.
Oaktadt hvad komiterade nu i underdånighet anfört väl torde kunna
anses tillräckligt för att ådagalägga såväl behofvet af en löneförbättring-
för de allmänna läroverkens lärare, som ock, att rättvisa och billighet
24
kräfva detta behofs tillfredsställande, vilja de dock äfven påpeka en annan
synpunkt, från hvilken saken kan betraktas och från hvilken en löneför¬
bättring synes dem nödvändig.
Det synes nämligen vara att befara, att, om de nuvarande löneför¬
hållandena förblifva oförändrade, blåst på duglige lärare förr eller senare
måste uppstå. Visserligen behöfver man ej frukta, att läroverken under
några förhållanden skola komma att sakna lärare, utan — för att låna stats¬
utskottets yttrande vid 1856—58 årens riksdag i anledning af då väckt
fråga om löneförbättring för elementarlärarne — »alltid skola de finnas, som
med svagare utsigter till fortkomst på andra banor i följd af mera under¬
lägsna naturgåfvor eller studier ingå på detta fält, der kontrollen på en
till det yttre oafbruten verksamhets inre halt är så svår att utöfva och
der den nitiske, friske och den i sin själ likgiltige eller genom långvarig
ansträngning förtröttade lärarens arbete egentligen skiljes genom den olika
beskaffenhet af frukter, som mogna först längre tid efteråt», men »om icke
en i den mån sorgfri ställning beredes skolläraren, att unge män med
lyckliga naturanlag och grundliga kunskaper fortfarande komma att in¬
träda på denna bana och kunna med odelade krafter och sorgfritt sinne
egna sitt arbete och sin verksamhet åt undervisningen, så skall man för¬
gäfves hoppas det blomstrande lif inom skolan eller den kraftfulla inver¬
kan på ungdomens sedliga och intellektuela utveckling, som endast kan
grundlägga en bättre framtid». Och i sanning man bör ej kunna förtänka
unge begåfvade män, om de icke känna sig manade att egna sitt lits verk¬
samhet åt ett arbete, så ansträngande och ansvarsfullt samt med så ringa
utsigt till ett nödtorftigt och från tryckande näringsomsorger fredadt lefve-
bröd som skolmannens, då på andra banor, vare sig i statens, kyrkans
eller kommunens, för att ej nämna industriens och näringarnes tjenst, ett
rikligare uppehälle erbjuder sig, utan de förberedande uppoffringar, som
inträdet i skolans tjenst ålägger honom. Skola derföre läroverken fram¬
deles såsom hittills kunna påräkna duglige och begåfvade lärare, bör en¬
ligt komiterades mening en åtminstone någorlunda sorgfri ställning be¬
redas dem. Och detta måste anses nödvändigt icke blott med afseende
på lärarnes eget intresse, utan ännu mera med afseende på statens, hvilket
härvid är större än lärarnens eget. Ty af största vigt för fäderneslandet
är otvifvelaktigt, att ungdomens uppfostran, på hvilken landets framtid i
25
väsendtlig män beror, befinner sig i händerna på duglige, åt sitt kall hän-
gifne män, Indika, tryggade för frätande näringsbekymmer, odeladt kunna
egna sig åt det samma. Och att skolmannen bör egna sin tid och sin
verksamhet uteslutande åt sitt arbete i skolans tjenst, är ju en fordran,
som numera allt oftare framställes, men hvilken man endast i den mån
kan hoppas få uppfyld, som skälig godtgörelse för arbetet lemnas.
I följd af hvad nu blifvit ådagalagdt synes, att eu löneförbättring
för läroverkens lärare är nödvändig samt att staten dervid har att tillse,
dels att en någorlunda tillräcklig inkomst beredes elementarläraren vid
hans första inträde i en tjenst med lön, dels att eu tryggad framtid för¬
säkras honom.
Vid uppgörande af sitt aflöningsförslag hafva komiterade tagit i öf- Förslag till
vorvägande, huruvida anledning kunde vara att föreslå löner till olika be¬
lopp för adjunkter och kolleger vid de högre och lägre läroverken; men
då kompetensvilkoren för tjensts erhållande vid alla dessa läroanstalter
äro lika och då dessutom ej gifvet är, att alla adjunkter vid ett högre
läroverk hafva mera arbete än kollegerna vid ett lägre, men deremot an¬
tagligt är, att äfven de senare äro af sin tjenstgöring i skolan till fullo
upptagne, så hafva komiterade icke ansett skäl vara för handen att före¬
slå någon ändring i den hittills iakttagna grundsatsen om lika lönebelopp
för samma tjenstegrad vid alla allmänna läroverk. För öfrigt har sist ut¬
färdade nådiga läroverksstadga öppnat utsigt till lindring för de lärare,
som af lärjungarnes skriftliga hemarbeten mest betungas, derigenom att
vid fördelning af lärarnes tjenstgöringsskyldighet behörigt afseende härvid
kan fästas; och denna lindring i arbetet kommer i synnerhet lärarne vid
de mest besökta läroverken till del.
En annan fråga har äfven varit föremål för komiterades öfverlägg-
ningar, nämligen huruvida lönerna borde utgå med olika belopp, i förhål¬
lande till de högre och lägre lefnadskostnaderna på olika orter; men utom
svårigheten att härvid kunna bestämma det rätta förhållandet, hafva ko¬
miterade ansett, att det läge i kommunernas intresse att utjemna den i
fråga varande olikheten genom att, såsom skett i Stockholm, Göteborg
och några andra städer, bevilja hyresbidrag åt lärarne, hvarigenom dessa
kommuner kunnat täfla med andra, der lefnadskostnaderna äro billigare,
om de bättre lärarekrafterna.
4
26
Då komiterade nu gå att framlägga sitt förslag till löneförbättring
för elementarlärarne, vilja de anmärka, att de af flere skäl ansett lämp¬
ligt, att detta förslag så nära som möjligt slöte sig till grunderna för de
nuvarande löneförhållandena samt att aflöningen bör, såsom för öfrige
tjensteman, hvilkas löneförmåner på senare tider blifvit ordnade, delas i
lön med ålderstillägg och tjenstgöringspenningar. Deremot hafva komi¬
terade ansett, att af de nuvarande 5 lönegraderna en bör borttagas, på
det att läraren, medan ännu kraft och duglighet med skäl bör kunna på¬
räknas af honom, måtte komma i åtnjutande af det honom anslagna hög¬
sta lönebeloppet, hvilket nu ej sker, hvad beträffar lektorer och adjunkter,
förr än efter 20 års tjenstgöring, då lektorerna i medeltal uppnått en ål¬
der af 54 år och adjunkterna eller kollegerna Öl år.
Komiterade föreslå alltså:
att blott 4 lönegrader hädanefter måtte bestämmas för lektorer och
adjunkter eller kolleger vid de allmänna läroverken;
att för adjunkt eller kollega lönen bestämmes till samma belopp som
hittills, nämligen i första lönegraden till 1,500 kr., i andra till 2,000 kr.,
i tredje till 2,500 kr. och i den fjerde till 3,000 kronor;
att tjenstgöringspenningar bestämmas att utgå med 1,000 kr. i hvarje
lönegrad;
att uppflyttning i högre lönegrad måtte ske efter hittills gällande
grunder;
att den skilnad, som för närvarande eger rum mellan lektors och
adjunkts löneförmåner, bibehålies;
att lektors lön bestämmes i första lönegraden till 2,100 kr.; i andra
lönegraden till 2,600 kr.; i tredje till 3,100 kr. och i den fjerde till 3,600
kronor;
att tjenstgöringspenningarne bestämmas till 1,400 kr. i hvai'je lönegrad;
att enahanda vilkor för uppflyttning i högre lönegrad bestämmes som
för adjunkt eller kollega blifvit föreslaget;
att för rektor vid högre allmänt läroverk bestämmes en lön af 3,400
kr. och 1,600 kr. i tjenstgöringspenningar samt efter 10 års tjenstgöring
såsom rektor vid sådant läroverk ett lönetillägg af 500 kronor;
att rektorer vid de femklassiga läroverken i Stockholm måtte erhålla
en lön af 3,200 kr. och i tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;
27
att rektorer vid de öfriga femklassiga läroverken måtte bekomma
en lön af 2,700. kr. och i tjenstgöringspenningar 1,300 kr. samt efter 10
års tjenstgöring såsom rektorer vid sådant läroverk ett lönetillägg af 500
kronor;
att rektorer vid de treklassiga läroverken måtte erhålla i lön 2,500
kr. samt i tjenstgöringspenningar 1,000 kr. och efter 10 års tjenstgöring,
i äknadt från början af kalenderåret näst efter det, då fullmagt första gån¬
gen erhölls såsom ordinarie lärare, ett lönetillägg af 500 kronor;
att rektors vid de tvåklassiga pedagogierna löneförmåner bestämmas
till i första lönegraden: lön 2,000 kr., i andra 2,500 kr. och i den tredje
3,000 kr. samt 1,000 kr. i tjenstgöringspenningar i hvarje lönegrad;
att uppflyttning i andra lönegraden måtte ske efter 10 och i den
tredje efter 15 års tjenstgöring, tiden härför räknad såsom för rektor vid
treklassigt läroverk blifvit föreslaget;
att löneförmånerna för kollegerna vid de tvåklassiga pedagogierna
måtte blifva lika med adjunkts eller kollegas vid de allmänna läroverken;
att lärarne vid de enklassiga pedagogierna, hvilka för närvarande
uppbära eu lön af 1,500 kronor utan rätt till uppflyttning i högre löne¬
grad, måtte erhålla 500 kr. i tjenstgöringspenningar.
Hvad lärarne vid folkskolelärareseminarierna vidkommer, äro de i
afseende på löneförmåner i hufvudsak likstälde med lärarne vid de all¬
männa läroverken, i hvilket förhållande komiterade icke ansett att någon
förändring bör i fråga komma, hvadan de föreslå:
att rektorer vid folkskolelärareseminarierna måtte erhålla eu lön i
första lönegraden af 2,600 kr., i den andra af 3,100 kr. och i den tredje
af 3,600 kr. samt i tjenstgöringspenningar 1,400 kr. i hvarje lönegrad;
att uppflyttning i högre lönegrad måtte ske på hittills gällande grunder;
att löneförmånerna för adjunkter och de lärarinnor, som med dem äro
likstälda, måtte bestämmas såsom för de allmänna läroverkens adjunkter
och kolleger blifvit föreslaget.
Angående lärarne vid seminarium för bildande af lärarinnor, hvilka
i afseende på aflöning, lönetur och tjensteårsberäkning äro likstälde med
de allmänna läroverkens lärare, få komiterade föreslå:
28
att löneförmånerna för rektorer, lektorer, adjunkten och de lärarin¬
nor, som äro likstälda med adjunkter, bestämmas i likhet med motsva¬
rande lärares vid de allmänna läroverken.
Vidare föreslå komiterade:
att tjenstgöringspenningar icke få uppbäras för den tid, tjenstens
innehafvare åtnjuter tjenstledighet; dock att, om rektor och lektor, som är
domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen,
afdrag å tjenstgöringspenningarne icke måtte ske;
att lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till ersätt¬
ning för indelt lön, icke må tillträda den nu afsedda löneförhöjningen, med
mindre han sin rätt till nämnda ersättning frånträder.
Beräknades för jemförelses skull den nu föreslagna aflöningen för
lektorer och adjunkter eller kolleger att utgå på samma sätt, som lör an¬
dra tjenstemän numera vanligen sker, i en lön med tjenstgöringspenningar
och tvä ålderstillägg å 500 kr. hvardera, att tillträda: det ena efter 5, det
andra efter 10 års tjenstgöring, så skulle don för lektor föreslagna aflö¬
ningen motsvara 2,271 kronor i lön, 1,400 kr. i tjenstgöringspenningar och
1,000 kr. i två ålderstillägg, således högsta lön 4,671 kr. och den lör ad¬
junkt eller kollega föreslagna skulle motsvara eu lön af 1,668 kr., 1,000
kr. i tjenstgöringspenningar och 1,000 kr. i två ålderstillägg, således högsta
lön 8,668 kronor. Häraf synes, att en lektor skulle komma att uppbära
en löneinkomst 671 kr. större än en lägsta gradens tjensteman i eu sty¬
relse eller centralt embetsverk, men 829 kr. mindre än eu andra gradens
tjensteman, och en adjunkt eller kollega skulle under de första fem åren
af sin tjenstgöring få mindre än en lägsta gradens tjensteman, hvilken
uppbär i lön 1,800 kr., tjenstgöringspenningar 1,200 kr. samt 2 ålders¬
tillägg å tillsammans 1,000 kr., således högsta lön 4,000 kr. Först sedan
adjunkt eller kollega kommit i andra lönegraden, da han uppnatt en aldei
lika med medelåldern vid befordran för en första gradens tjensteman,
skulle han alltså, oaktadt de större kompetensvilkoren han måst uppfylla
för erhållande af sin befattning, blifva enligt komiterades förslag i afse¬
ende på aflöning likstäld med en sådan tjensteman.
Hvad beträffar de vid de olika slagen af läroverk anstälde öfnings-
lärarne, hvilka, såsom af hvad härofvan blifvit anfördt synes, hafva sig
ålagdt ett i jemförelse med ämneslärarne inskränktare antal undervisnings-
29
timmar, hafva komiterade ansett, att dessa lärare icke med skäl böra kunna
påräkna att af sin tjenstgöring vid läroverken hafva sin fulla bergning.
De från läroverken infordrade uppgifterna visa ock, att en stor del af dem
genom innehafvande af annan tjenst eller på annat sätt hufvudsakligen
förskaffa sig sitt uppehälle. Men med afseende ej mindre på de stegrade
lefnadskostnaderna, än ock på det att ett, så vidt möjligt är, riktigt för¬
hållande måtte ega rum mellan aflöningen och det arbete, som krälves,
anse komiterade det vara rättvist och billigt, att någon förbättring i löne¬
förmånerna tillädes äfven dessa lärare.
Emedan öfningslärarnes tid och arbete vid vissa läroverk tagits i
anspråk i högre grad än vid andra, få komiterade, som i den grundsats,
hvilken gjort sig gällande vid 1878 års riksdag vid regleringen af teck-
ningslärarnes löneförhållanden — då ett visst antal undervisningstimmar
bestämdes för normallönen med skyldighet för läraren att derutöfver vid
behof mot särskild ersättning undervisa vissa till antalet bestämda tim¬
mar — se ett medel, hvarigenom skälig ersättning kan beredas hvar och
en i förhållande till hans arbete, föreslå:
1) beträffande de högre allmänna läroverken:
att för musiklärare bestämmas 3 lönegrader med eu lön i första gra¬
den af 1,000 kr., i den andra af 1,200 kr. och i den tredje af 1,400 kronor;
att dessa lärare åläggas undervisa intill 14 timmar i veckan med
skyldighet att derutöfver vid behof undervisa 4 timmar i veckan mot er¬
sättning af 75 kr. för hvarje sådan timme för helt läsår åt lärare i första
och andra lönegraden, samt af 100 kr. åt lärare i tredje lönegraden;
att för tecknings- och gymnastiklärarne, hvilkas löneförmåner för
närvarande äro lika, i hvilket förhållande komiterade ansett ingen ändring
böra ifrågakomma, måtte bestämmas såsom hittills 3 lönegrader, men med
lön i första graden af 1,200 kr., i den andra af 1,400 kr. samt i den tredie
af 1,600 kr.;
att undervisningsskyldigheten för dessa lärare bestämmes intill 16
timmar i veckan med förbindelse för lärarne att derutöfver vid behof un¬
dervisa 4 timmar i veckan mot enahanda ersättning, som för musiklärare
blifvit föreslagen;
att uppflyttning i högre lönegrad för samtlige dessa lärare måtte ske
efter hittills gällande grunder;
30
2) beträffande de femklassiga läroverken:
att musiklärare måtte erhålla i lön 500 kr. mot skyldighet att under¬
visa intill 7 timmar i veckan och derutöfver, vid behof 3 timmar i veckan
mot ersättning för hvarje sådan timme för helt läseår af 75 kr.;
att lärare i teckning och gymnastik måtte bibehållas vid deras nu¬
varande aflöning;
att samma undervisningsskyldighet och ersättning för extra tjenst¬
göring som nu är stadgad för teckningslärarne måtte åläggas gymnastik-
lärarne;
3) beträffande de treklassiga läroverken:
att samtlige öfningslärare måtte bibehållas vid sina nuvarande löne¬
belopp ;
att dessa lärare åläggas undervisa intill 4 timmar i veckan och der¬
utöfver vid behof 2 timmar i veckan mot ersättning för hvarje sådan tim¬
me såsom för öfningslärarne vid de femklassiga läroverken blifvit föreslaget;
4) beträffande de tvåklassiga pedagogierna:
att för musik- och gymnastikiärarne icke någon förändring i nuva¬
rande löneförmåner måtte ifrågakomma.
Hvad de vid folkskolelärareseminarierna anstälda musik- och gymna-
stiklärarne vidkommer, hafva komiterade ansett, att deras löneförmåner —
i synnerhet musiklärarnes — tarfva eu väsendtlig förbättring. Under det
att musikundervisningen vid dessa läroanstalter obestridligen är af största
vigt och lärarne enligt gällande reglemente ålagde att undervisa från 12
till 16 timmar i veckan, således mera än samma lärare vid de högre all¬
männa läroverken i medeltal undervisa, hafva de för närvarande en lön af
blott 750 kronor årligen utan något ålderstillägg. Komiterade, som anse,
att ifrågavarande lärare i afseende på löneförmåner böra likställas med de
öfningslärare vid högre allmänna läroverken, med hvilka deras undervis¬
ningsskyldighet är närmast lika, nämligen tecknings- och gymnastiklärarne,
få derföre föreslå:
att för musiklärare vid folkskolelärareseminarierna måtte bestämmas
3 lönegrader å 1,200 kr., 1,400 kr. och 1,600 kr.;
att tjenstgöringsskyldigheten bestämmes intill 16 timmar i hvarje
vecka och derutöfver vid behof 4 timmar i veckan mot ersättning såsom
för öfningslärarne vid de högre allmänna läroverken blifvit föreslaget;
31
att teckningslärarnes löneförmåner, livilka bestämdes vid riksdagen
1878 måtte förblifva oförändrade, äfvensom bestämmelserna om dessa lä¬
rares undervisningsskyldighet;
dtt gymnastiklärarne måtte erhålla samma löneförmåner som teck-
ningslärarne äfvensom samma undervisningsskyldighet, således i första löne¬
graden 800 kr., i den andra 1,000 kr. och i den tredje 1,200 kronor;
att uppflyttning i högre lönegrad måtte ske efter samma grunder
som för öfningslärarne vid de högre allmänna läroverken är stadgadt.
Utom nu omnämnde öfningslärare finnas vid hvarje seminarium an-
stälde lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering. Dessa lärares arvoden
utgå, enligt hvad uppgifterna från seminarierna visa, med så olika belopp,
att under det de på vissa ställen uppgå till 1,000 kronor, stanna de på
andra orter vid ett belopp af 200 eller 250 kr. Detta antyder, att tjenst-
göringsskyldigheten vid de särskilda läroverken måtte vara mycket olika,
hvarföre komiterade ansett, att någon allmän reglering af dessa lärares
löneförhållanden svårligen nu kunde åstadkommas.
Hvad löneförmånerna för de vid seminariet för bildande af lärarinnor
anstälde öfningslärarne vidkommer, hafva komiterade, då dessa lärare icke
äro å ordinarie stat uppförda, ansett dem icke böra blifva föremål för nå¬
got deras förslag.
Den ökade kostnad för statsverket, som skulle uppstå, om komitera-
des nu framstälda förslag till löneförbättring varder antaget, belöper sig,
då till grund för beräkningen lägges icke endast antalet af lärare i olika
kategorier, sådant det befinnes vara efter den för läroverken för närva¬
rande gällande normalstaten, utan afseende äfven fästes vid lärarnes olika
lönegrad till eu summa af 797,000 kronor, såsom följande uträkning visar
1. De allmänna läroverken.
31 Rektorer vid de högre å 500 kr................... kr. 15,500.
26 » » » femklassiga å 500 j> __________ » 13,000.
19 » » » treklassiga å 500 )) ..................... » 9 500.
2 » » » » å 1,000 » ....... » 2,000.
Transport kr. 40,000.
32
Transport kr. 40,000.
154 Lektorer å 1,000 kr.................................................................. ® 154,000.
31 )) å 500 )) —........................................................... ® 15,500.
428 Adjunkter ock kolleger å 1,000 kr................................... » 428,000.
72 » » » å 500 » .................................. ® 36,000.
10 Musiklärare vid de högre å 250 » .................................. » 2,500.
3 » » » » å 200 » .................................. » 600.
18 j> » » » å 150 » .................................. ® 2,700.
8 Teckningslärare » » å, 200 » .................................. ):> 1,600.
7 » » » å 150 » » 1,050.
16 » » )> å 100 )) » 1,600.
10 Gymnastiklärare » » 5 200 » .................................. » 2,000.
4 » » » å 150 » .................................- » 600.
16 » » d å 100 )) » 1,600.
25 Musiklärare vid de femklassiga å 50 kr.............................. » 1,250.
Till Kongl. Maj:ts disposition för bekostande af öfningslärar-
nes tjenstgöring utöfver normalantalet af undervisnings-
timmar..............................................................................-......... )) 4,500.
Summa kronor 693,500.
2. Pedagogierna.
6 Rektorer vid de tvåklassiga å 1,000 kr................................. kr. 6,000.
3 )> » )) » å 500 » ................................ ® 1,500.
9 Kolleger » » » å 1,000 » ...............-................ » 9,000.
9 Lärare vid de enklassiga å 500 » ...... ):) 4,500.
Summa kronor 21,000.
3. Folkskolelärareseminarierna.
12 Rektorer å 500 kr..................-..........-......................................... ^r- 6,000.
52 Adjunkter och lärarinnor å 1,000 kr....................................... » 52,000.
6 Ritlärare °) å 450 kr........................-................. ^ 2,700.
Transport kr. 60,700.
*) Vid beräkning af dessa lärares fördelning i lönegrader bär lagts till grund tiden för deras
anställning vid seminarium.
33
Transport kr. 60,700.
1 Ritlärare a 650 kr.................................................................. » 050.
5 » å 850 x> .................................................................. » 4,250.
4 Gymnastiklärare®) å 300 kr..................................................... » 1,200.
4 » a 500 » ..................................................... » 2,000.
4 » k 700 » .................................................... » 2,800.
Till Kong!. Maj:ts disposition för bekostande af öfningslärar-
nes tjenstgöring öfver normalantalet undervisning-stimmar » 1,400.
Summa kronor 73,000.
4. Seminarium för bildande af lärarinnor.
1 Rektor å 500 kr................................................. kr. 500.
4 Lektorer å 1,000 >> .................................... ._____________.. » 4,000.
5 Adjunkter och lärarinnor å 1,000 kr........................ x> 5,000.
» 9,500.
Summa Summarum kronor 797,000.
För den händelse att denna ökade kostnad icke skulle anses till hela
sitt belopp böra bestridas af statsverkets hittills varande tillgångar, hafva
komiterade tagit i öfvervägande, huruvida icke det vore lämpligt att be¬
täcka åtminstone en del af den samma, derigenom att en terminlig afgift
att ingå till statsverket pålades lärjungarne vid de allmänna läroverken
och de tvåklassiga pedagogierna. Komiterade förbise härvid ingalunda,
att den kostnadsfria undervisningen, som varit utmärkande för vårt land
och utgjort en rättmätig anledning till fosterlandsvännens stolthet och
glädje, bidragit till att många begåfvade ynglingar ur de aldra fattigaste
samhällsklasserna kunnat förvärfva en högre bildning, ej heller att flere
af dessa ur hyddan gångne män derigenom kommit i tillfälle, att i en stor
och gagnande verksamhet i väsendtlig mån bidraga till fäderneslandets
nytta och ära. Och vore det att befara, att detta glädjande och för fäder¬
neslandet hedrande förhållande i någon mån skulle motverkas genom in¬
förandet af en terminlig afgift, så skulle komiterade icke hafva väckt fråga
härom; men nu anse de, att, om rättighet tillädes vederbörande att från denna
afgift befria ett visst ej ringa antal lärjungar vid hvarje läroverk, hädan-
°) Se noten föregående sida.
Ifrågasatt
förhöjning
af termins-
afgiften.
5
34
efter såsom hittills, ingen yngling, som för studier visar håg och fallenhet
samt genom flit och ett godt uppförande gör sig förtjent af sådan befri¬
else, för fattigdoms skull skall behöfva försaka den högre offentliga under¬
visningen. Någon egentlig minskning af lärjungeantalet torde således ej
vara att frukta; måhända skulle deremot möjligen mången af de mera för-
mögne, hvilka nu af grannlagenhetsskäl icke ansett sig för sina barn höra
begagna den i det närmaste kostnadsfria undervisning, som staten hittills
lemnat, sedan de få deltaga i kostnaderna för undervisningen, begagna
sig af den samma.
Tager man dessutom i betraktande ej mindre de stora anslag, som
för den högre undervisningen numera kräfvas, än ock den i jemförelse
med forna tider mera allmänt spridda välmåga, som, tillfälliga dåliga tider
oberäknade, nu mera förefinnas i vårt land och i synnerhet inom de sam¬
hällsklasser, som begagna sig af de allmänna läroverken, så synes den tid
vara inne, då med skäl i fråga sättas kan, om statsverket ensamt bör bära
hela kostnaden för den högre undervisningen.
Undersöker man, hurudant förhållandet i berörde hänseende är i
våra grannländer, så visar sig, såsom närmare framgår af bilagan I, att
vid do norska läroverken de årliga utgifterna i lägsta klassen vexla mellan
40 kr. och 128 kr.; i mellanklasserna mellan 80 kr. och 144 kr. samt i
gymnasialklasserna mellan 128 och 160 kronor;
Vid de danska skolorna betalas i de 4 lägre klasserna årligen 120
kr. samt i de 2 högre klasserna 144 kr., utom i metropolitanskolan, der
de årliga afgifterna i de lägre klasserna utgå med 144 kr. och i de högre
klasserna med 168 kr. samt i Rönne högre realskola, der afgifterna i alla
klasserna äro 72 kr. årligen;
Vid de finska lyceerna betalas årligen 40 mark (28,so kr.); i real¬
skolornas 2 lägre klasser 12 mark (8,04 kr.) och i de 2 högre klasserna
24 mark (17,28 kr.).
Vid de preussiska gymnasierna, hvilka motsvara våra högre allmänna
läroverk, samt vid de högre borgarskolorna vexla de årliga afgifterna i de
högsta klasserna mellan 72 mark och 112 mark (64,08 kr. och 99,68 kr.) och
i de lägsta klasserna mellan 40 mark och 100 mark (35,60 kr. och 89 kr.).
Angående medellöses befrielse från afgifter finnes vid de norska läro¬
verken, för så vidt komiterade kunnat inhemta, ej något stadgande; vid
de danska deremot är förordnadt, att andre och tredje broders af gifter i
de lärda skolorna nedsättas med 1/a och 2/5 och i Rönne högre realskola
med V4 och V2; vid de finska läroverken stadgas, att, der två eller flere
bröder samtidigt besöka samma läroverk, endast en af dem betalar hel af¬
gift, de öfriga half. Vid de preussiska läroverken kan befrielse från af¬
gift beviljas åt 10 procent af lärjungeantalet; vid några läroverk åt 1272
å 15 procent, hvarförutom vid flere läroverk lärarnes och embetsmäns sö¬
ner äro befriade.
Beträffande de afgifter, som af lärjungarne vid våra enskilda med
dimissionsrätt till universitet försedda läroverk erläggas, så framgår af bi¬
lagan I, att den minsta årliga afgift, som i lägsta klassen vid något dylikt
läroverk erlägges, är 120 kronor och den högsta i samma klass 170 kronor;
i öfverstå klasserna vexla afgifterna vid de särskilda läroverken mellan
200 och 300 kronor.
De afgifter, som för närvarande terminligen erläggas vid våra all¬
männa läroverk, äro 5 kronor till byggnadsfonden, 4,do kronor till biblio¬
teks- och materialkassan samt till ljus- och vedkassan en afgift, som ut¬
går med olika belopp vid olika läroverk och vexlar mellan 10,so kronor
och 1 krona. Summan af samtlige dessa afgifter vexlar alltså mellan 10,so
och 20 kronor terminligen. Från bada de förstnämnde afgifterna äro de
medellöse befriade och från en af dem de s. k. mindre bemedlade; från
den sist nämnde afgiften är deremot i regel ingen befriad; endast vid nå¬
gra få läroverk har en och annan lärjunge befriats från densamma. Vår¬
terminen 1877 besöktes de allmänna läroverken och de tvåklassiga peda-
gogierna af 12,330 ynglingar0): af dessa voro 24,9 procent antecknade
såsom medellöse; 17,? procent såsom mindre bemedlade. Komiterade anse
dock, att dessa procent i ej obetydlig mån kunna nedsättas, om för att
erhålla befrielse från skolafgifter det stadgas, att medellösheten skall ge¬
nom fullständiga och tillförlitliga intyg styrkas.
För den händelse ej någon lämpligare utväg skulle finnas till be¬
täckande af den ökade kostnad, som skulle uppstå, om komiterades för- *)
*) Lärjungarne vid Nya Elementarskolan, der afgifterna utgå efter annan grund än vid
öfriga läroverk, häri oj inberäknade.
36
Pensionsrätt
å allmänna
indragning s-
staten.
slag till löneförbättring varder antaget, tveka komiterade ej, på grund af
kvad nu blifvit anfördt, att föreslå:
att en afgift af 25 kronor terminligen pålades lärjungarne vid rikets
allmänna läroverk och tvåklassiga pedagogier; samt
att vid hvarje af nu nämnda läroverk högst 25 procent af närva¬
rande lärjungeantalet, som styrkt sin medellöshet och i öfrigt gjort sig
deraf förtjent, må kunna befrias från den nu föreslagna afgiften.
Komiterade hafva beräknat, att — under antagande af att högsta
tillåtna antalet lärjungar komme att befrias från den föreslagna afgiften
och då antalet af de vårterminen 1877 närvarande lärjungarne lägges till
grund för beräkningen (Bil. K.) — till statsverket årligen skulle ingå eu
summa af 473,600 kronor, hvadan alltså den ökade kostnaden för stats¬
verket i och för den föreslagna löneförbättringen för samtlige af komite¬
rade behandlade läroanstalter skulle komma att inskränka sig till en summa
af 323,400 kronor, hvaraf på de allmänna läroverken och tvåklassiga pe-
dagogierna skulle komma ett belopp af 240,000 kronor. Varder den nu
föreslagna terminsafgiften antagen, så skulle föräldrar och målsmän komma
att bidraga med 14 å 15 procent af kostnaderna för den högre offentliga
undervisningen.
Enligt Kongl. cirkuläret af den 23 April 1858 ega lärarne vid rikets
allmänna läroverk, i likhet med civile embets- och tjenstemän i allmänhet,
rätt till pension å allmänna indragningsstaten vid uppnådda 70 lefnadsår
och efter vid pass 30 års tjenstetid; men då sjuklighet eller försvagadt
helsotillstånd behörigen styrkes, redan vid 65 lefnadsår och efter vid pass
40 års tjenstetid (Kongl. förordningen 24 Januari 1778; Kongl. brefvet
25 Juni 1818, lumgjordt genom kammarkollegii cirkulär 11 Oktober 1819,
samt Kongl. brefvet 12 November 1823).
Pensionernas belopp blefvo vid 1856—58 årens riksdag bestämda
att i allmänhet utgå för tjenstemän, som åtnjöte 3,000 rdrs lön eller der¬
under med hela lönebeloppet, men för dem, som innehade högre lön, med
80 procent af totalsumman, dock så, att de, som i årlig aflöning åtnjöte
37
öfver 3,000 rdr, men mindre än 3,750 rdr, skulle vara berättigade till pen¬
sion med förstnämnde belopp.
Komiterade hafva vid behandling af detta ärende tagit i öfvervä¬
gande, om icke på grund af elementarlärarnes i allmänhet mera både
kropps- och själs ansträngande sysselsättning det vore för det allmänna af
väsendtlig nytta, om pensionsrätt tillädes lärare vid tidigare lefnadsålder
än nu är stadgadt, exempelvis vid uppnådda 60 lefnadsår. Detta har synts
så mycket heldre kunna i fråga komma, som rätt till pension vid sist
nämnde ålder enligt Kong], cirkuläret den 23 April 1858 blef tillagd gym¬
nastiklärare, och enligt Kongl. kungörelsen den 24 November 1876 folk-
skolelärarne vid 55 års ålder. Men vid beräkning af den ökade årliga
kostnad, som skulle uppstå, om vilkoren för pensions erhållande bestäm¬
des till 60 lefnadsår och 30 tjenstår, i stället för 65 lefnadsår, hafva ko¬
miterade funnit, att den ensamt för de allmänna läroverkens lärare med
ej mindre än 265,000 kronor skulle öfverstiga det belopp, som erfordras
för lärarnes pensionering vid 65 års ålder. Denna ökade kostnad tveka
komiterade att föreslå i sammanhang med den föreslagna löneförbättringen
och detta så mycket mera, som de anse, att den fördel, hvilken genom
löneförbättringen bör tillskyndas de allmänna läroverken, är större, än olä¬
genheten af att bibehålla en lärare 5 år längre. Deremot har det synts
komiterade billigt, att samma pensionsrätt tillägges lärarne, som genom
de nya löneregleringarne blifvit tillagd de fleste civile embets- och tjenste-
män, med hvilka, såsom ofvan är visadt, lärarne i detta afseende varit
likstälde, och få derföre föreslå:
att lärarne vid rikets allmänna läroverk, vissa pedagogier,
folkskolelärareseminarierna, seminarium för bildande af lära¬
rinnor äfvensom de vid dessa läroanstalter anstälde lärarin¬
nor, då de uppnått 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår, skola
varda förpligtade att med oafkortad lön såsom pension å all¬
männa indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl.
Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och
så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan
finnas villig i den samma qvarstå.
Komiterade framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåtar
CORFITZ BECK-FRIIS.
J. J. EKMAN. M. M. FLODERUS. P. O. HÖRNFELDT.
Stockholm den 17 Maj 1879.
Const. Falk.
Bilagor
till
Underdånigt betänkande och förslag
angående
Lönereglering för Elementarlärarne m. fl.
40
Bil. A.
Antalet, lärare vid de allmänna läroverken.
|
Rektorer.
|
Lektorer.
|
Ad junk-
|
Öfningslärare i
|
a) Vid de på latinlinien fullständiga med
|
ter.
|
Musik.
|
Teckning.
|
Gymna¬
stik.
|
2—4 realklasser.
|
|
|
|
|
|
|
Upsala..............................................................
|
1
|
7
|
IG
|
1
|
1
|
i
|
Gefle .......... .................................
|
1
|
7
|
9
|
1
|
1
|
i
|
Hudiksvall *)......................................................
|
1
|
4
|
7
|
1
|
1
|
i
|
Linköping.........................................................
|
1
|
7
|
14
|
1
|
1
|
i
|
Norrköping........................................................
|
1
|
6
|
10
|
1
|
1
|
i
|
Skura................................................................
|
1
|
7
|
15
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
5
|
10
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
7
|
7
|
1
|
1
|
i
|
Örebro.............................................................
|
1
|
7
|
17
|
1
|
1
|
i
|
Nyköping *) ......................................................
|
1
|
5
|
8
|
1
|
1
|
i
|
Vesterås *)..........................................................
|
1
|
7
|
10
|
1
|
1
|
i
|
Falun...............................................................
|
1
|
5
|
11
|
1
|
1
|
i
|
Vexiö **) ..........................................................
|
1
|
7
|
12
|
1
|
1
|
i
|
Jönköping..........................................................
|
1
|
7
|
13
|
1
|
1
|
i
|
Lund...............................................................
|
1
|
7
|
15
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
6
|
14
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
6
|
10
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
5
|
10
|
1
|
1
|
i
|
Helsingborg ......................................................
|
1
|
4
|
7
|
1
|
1
|
i
|
Göteborg..........................................................
|
1
|
7
|
15
|
1
|
1
|
i
|
Halmstad **)......................................................
|
1
|
4
|
7
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
7
|
14
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
7
|
8
|
1
|
1
|
i
|
Hernösand **) ....................................................
|
1
|
6
|
7
|
1
|
1
|
i
|
Östersund *) ......................................................
|
1
|
5
|
8
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
5
|
8
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
4
|
6
|
1
|
1
|
i
|
|
1
|
5
|
10
|
1
|
1
|
i
|
Stockholm: Gymnasium.......................................
|
1
|
7
|
1
|
1
|
—
|
- Nya Elementarskolan............................
|
1
|
7
|
11
|
1
|
1
|
i
|
Summa
|
30
|
. ISO
|
310
|
30
|
30
|
20
|
*) Sjunde realklassen är indragen.
**) Sjette och sjunde real klasserna äro indragna.
41
Forts, af Bil. A.
Antalet lärare vid de allmänna läroverken.
b) Vid realläroverken.
Vestervik.....
Sundsvall *) --
Stockholm *).,
Summa
c) Vid de femklassiga läroverken.
a) med häda bildningslinierna.
Norrtelje..............................................
Enköping..............................................
Söderhamn ...........................................
Eksjö...................................................
Vadstena.......
Mariestad......
Borås...........
Lidköping.....
Sköfde.........
Eskilstuna.....
Arboga ........
Ystad...........
Karlshamn.....
Landskrona....
Göteborg......
Uddevalla......
Kristinehamn.
Piteå...........
Stockholm: Klara.............
» Maria.............
» Jakobs............
» Katarina.........
» Ladugårdslands.
Summa
ft) med endast reallinie.
Oskarshamn..
Rektorer.
|
Lektorer.
|
Adjunk-
|
Öfningslärare i
|
ter.
|
Musik.
|
Teckning.
|
Gymna¬
stik.
|
i
|
3
|
7
|
i
|
i
|
i
|
(i)
|
2
|
5
|
i
|
i
|
i
|
a)
|
—
|
5
|
i
|
i
|
i
|
3
|
5
|
17
|
3
|
3
|
3
|
|
|
Kolleger.
|
|
|
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
7
|
—
|
_
|
1
|
1
|
—
|
7
|
1
|
1
|
1
|
1
|
—
|
G
|
1
|
1
|
—
|
1
|
—
|
7
|
1
|
1
|
1
|
1
|
-
|
7
|
1
|
1
|
1
|
23
|
_
|
124
|
22
|
22
|
22
|
1
|
_
|
5
|
1
|
1
|
1
|
*) Rektor och öfningslärare uppbära tills vidare lön såsom vid 5-klass. läroverk.
6
42
Forts, af Bil. A.
Antalet lärare vid de allmänna läroverken.
|
|
|
Öfningslärare i
|
|
Rektorer.
|
Kolleger.
|
|
|
|
|
Musik.
|
Teckning.
|
Gymna¬
stik.
|
|
|
d) Vid de treklassiga läroverken.
|
|
|
|
|
|
Söderköping...................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Vimmerby......................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Alingsås........................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Falköping............................................ .........................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Sala......;......................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Vernamo.......................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
|
|
|
|
|
|
Ronneby........................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Trelleborg......................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
|
|
|
|
|
Göteborg.......................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Varberg........................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Marstrand.......................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Filipstad.......................................................................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Haparanda.....................................................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
i
|
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Örnsköldsvik........................................... ........................
|
i
|
2
|
1
|
1
|
i
|
Summa
|
21
|
44
|
21
|
21
|
21
|
43
Bil. B.
Antalet lärare vid Folkskolelärare-seminarierna.
|
lektorer.
|
Adjunk¬
ter och lä¬
rarinnor.
|
Musik.
|
Öfnings
Teckning.
|
lärare i
Gymna¬
stik.
|
Träd¬
gårds¬
skötsel.
|
Stockholm (för lärarinnor).....................................
|
i
|
5
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Upsala..............................................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Linköping..........................................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Skara (för lärarinnor)...........................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Falun (för lärarinnor)...........................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Vexiö................................................................
|
i
|
5
|
1
|
1
|
1
|
i
|
lund................................................................
|
i
|
5
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Göteborg..........................................................
|
i
|
5
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Kalmar (för lärarinnor).........................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Karlstad............................................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Hernösand.........................................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Umeå (för lärarinnor)...........................................
|
i
|
4
|
1
|
1
|
1
|
i
|
Summa
|
12
|
52
|
12
|
12
|
12
|
12
|
44
Bil. G.
Öfver
sigt öfver antalet lärare vid de olika läroverken.
l:o Vid de allmänna läroverken.
|
Rektorer.
|
Lektorer.
|
Adjunk¬
ter och
Kolleger.
|
Musik¬
lärare.
|
Teck-
nings-
lärare.
|
Gymna¬
stiklärare.
|
Lärare
i
träd¬
gårds¬
skötsel.
|
a) Vid de högre å latinlinien eller å både latin-
|
|
|
|
|
|
|
|
och real-linien fullständiga.................
|
30
|
180
|
310
|
30
|
30
|
29
|
—
|
b) Vid de högre å reallinien fullständiga____
|
31)
|
5
|
17
|
3')
|
3')
|
3')
|
—
|
c) » » femklassiga å latin-linien...........
|
23
|
—
|
124
|
22
|
22
|
22
|
—
|
d) >» » » å real- » ...........
|
1
|
—
|
5
|
1
|
1
|
1
|
—
|
e) » » treklassiga..............................
|
21
|
—
|
44
|
21
|
21
|
21
|
—
|
Summa
|
78
|
185
|
500
|
77
|
77
|
70
|
_
|
2:o Vid pedagogierna.
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Vid de tvåklassiga .............................
|
9
|
—
|
9 '
|
9
|
—
|
9
|
—
|
b) » » enklassiga...............................
|
—
|
—
|
92)
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3:o Vid folkskolelärare-seminarierna......
|
12
|
—
|
• 52
|
12
|
12
|
12
|
12
|
4:o Vid seminar. för bild. af lärarinnor
|
1
|
4
|
5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
*) Vid tvenne läroverk ega rektorer och öfningslärare lön såsom vid femklassiga läroverk.
2) Utan rätt till uppflyttning i högre lönegrad.
46
|
Ordinarie
ämneslär.
|
Rektorer vid högre allm.
lärov. och Lektorer,
som allagt
|
Rektorer vid
högre allm.
lärov. o. Lekt
|
Rektorer vid lägre allm.
lärov. samt Adjunkter eller
Kolleger, som aflagt
|
Rektorer vid
lägre allm.
lärov. samt
Adj. eller
Kolleger
|
Allmänna Läroverk.
|
|
j>°
(73
<7
|
Filos. Kandidat¬
examen enligt
|
O
X
P
|
o”
ce
|
£3
CD
B
era
|
befriade
|
från kom
tensvilko:
|
Filos. Kandidat¬
examen enligt
|
CD
X
p
|
g
c
ce
|
£3
CD
B
crcT
|
er
o
P
O.
|
crT E?
B P°
03 B
<
d: sr
ST g
O s
|
Stift.
|
>
|
id studenti
afläggande.
|
|
1—
ep
|
ce
|
1
|
£
|
CD g-
X 2.
B
|
|
B ?
|
|
ce
|
|
B
CD
B
|
g
|
X 2.
er c
|
|
§»
|
|
p
|
Q-i O
Oq
p po
CO
|
Oj C2_i
crq -»
p cd
|
|
1
|
CO
CO cV
p SB
r- ^
|
>
|
pa g
CD ®
|
Oj O
CR
p po
|
Oj Oj
aq -5
P CD
|
|
1
|
03
03 <r*-
e-t- CD
P -t
|
|
po CD
B
CD
|
|
|
P
3
CD
B
CO
|
>
B
P
|
Stndiiår. |
|
>
O
P
|
1 Stndiiår.
|
>
£L
|
Ce
O
Oj
po
|
s*
CD
"3
po
|
B
P
|
&CISJ
>S O:
p
p"
r g
|
B
P
|
ce
o
Oj
p°
|
>
B
p_
|
Studiiår.
|
>
B
P
|
| Studiiår.
|
B
CD
i-l
►3
po
|
B
»
|
^-crq
—i O:
P ^
03 rV
P ^
r-g
|
Upsala...............................
|
71
|
år.
1,371
|
_
|
_
|
18
|
142
|
i
|
5
|
39
|
1
|
4
|
_
|
_
|
38
|
310
|
_
|
_
|
188J
|
12
|
139
|
Linköpings............
|
65
|
1,278
1,230
|
|
|
16
|
116
|
|
|
56 i
|
1
|
3
|
1
|
5
|
37
|
285
231
|
|
|
2341
|
10
|
II72
|
Skara.................................
|
61
|
—
|
—
|
11
|
73
|
—
|
—
|
85
|
|
|
|
|
30
|
—
|
—
|
169j
|
22
|
1811
|
Strengnäs...........................
|
58
|
1,124
|
—
|
—
|
20
|
139
|
—
|
-
|
641
|
-
|
—
|
—
|
-
|
34
|
241
|
—
|
—
|
191
|
5
|
61
|
Vesterås.............................
|
41
|
805
|
—
|
—
|
13
|
94
|
-
|
—
|
51
|
—
|
—
|
-
|
—
|
24
|
177
|
—
|
-
|
100
|
4
|
351
|
Vexiö................................
|
40
|
743
|
—
|
-
|
14
|
84
|
-
|
-
|
321
|
—
|
—
|
—
|
—
|
24
|
160
|
—
|
—
|
86tv
|
2
|
23 j
|
Lunds................................
|
114
|
2,099
|
—
|
—
|
31
|
174
|
—
|
-
|
1591
|
1
|
17
|
—
|
—
|
66
|
440
|
—
|
—
|
396fV
|
16
|
187
|
Göteborgs...........................
|
57
|
1,101
|
—
|
—
|
13
|
102
|
—
|
—
|
301
|
—
|
—
|
—
|
—
|
29
|
201
|
—
|
—
|
1381
|
15
|
159
|
Kalmar..............................
|
24
|
473
|
—
|
—
|
8
|
56
|
—
|
—
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10
|
87
|
—
|
—
|
394
|
6
|
741
|
Karlstads............................
|
30
|
605
|
—
|
—
|
6
|
37
|
—
|
-
|
141
|
-
|
—
|
—
|
—
|
18
|
131
|
—
|
-
|
891
|
6
|
59
|
Hernösands.........................
|
68
|
1,333
|
—
|
—
|
22
|
149
|
—
|
—
|
761
|
—
|
—
|
1
|
4
|
31
|
238
|
—
|
—
|
113
|
16
|
15441
|
Visby................................
|
16
|
307
|
—
|
—
|
6
|
42
|
—
|
—
|
.271
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8
|
59
|
—
|
—
|
49
|
2
|
10
|
Stockholm..........................
|
67
|
1,276
|
—
|
—
|
14
|
100
|
—
|
—
|
701
|
2
|
33
|
—
|
—
|
48
|
360
|
—
|
—
|
3331
|
4
|
45
|
Summa
|
712
|
13,745
|
_
|
_
|
192
|
1,308
|
i
|
5
|
71 Of
|
5
|
57
|
2
|
9
|
397
|
2,920
|
_
|
_
|
2,1281
|
120
|
1.24741
|
Pedagogier: 2-kIassiga...........
|
14
|
269
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
10
|
76
|
_
|
_
|
44
|
4
|
371
|
» l-klassiga...........
|
7
|
147
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
15
|
—
|
-
|
13
|
5
|
291
|
Polkskolelärare-seminarier ......
|
41
|
844
|
—
|
-
|
8
|
56
|
-
|
-
|
341
|
3
|
15
|
—
|
—
|
12
|
102
|
—
|
-
|
49
|
181)
|
1081
|
Seminar. för bild. af lärarinnor
|
6
|
in
|
—
|
—
|
5
|
33
|
—
|
—
|
22
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1
|
') Af dessa hafva 8 afiagt examen inför teologisk fakultet.
47
Bil. Dl.
|
>o
|
|
Extra
|
ordinarie ämneslärare,
som aflagt
|
lärare
|
Extra ordi¬
narie ämnes-
|
Profår, genom¬
gånget af
|
Lefnadsålder vid
fordran till
|
be-
|
CD
i-*-
|
o
|
>
o
«rt-
|
<1
oq’ %
oq p
|
Filos. Kandidat¬
examen enligt
|
examen.
|
Filos.
|
£3
m’
Cs
CO
|
skrupel
examen
|
P
Eb co
P O
oq s
er»- 0
3*5*
|
t-'
fn
PT
|
>
Cu
o p
!=? pr
|
Extra o
|
tr»
fn
|
>
o,
W a'
o 5
|
lärares n.
aadsålder.
|
B
|
a 5T
g.
|
co
|
HA
CO
|
|
|
£
|
OQ
O:
<-s
|
|
rf rf
|
O
fn
|
fn ef-
crq
|
pi*
|
|
3
s
T>
|
oq
fD
|
|
|
<
|
|
»5
B
fn
|
Q.
Oq
SO
|
o
po
CD
|
Qj Cu
eg H
|
|
1
|
S
eg
fn
|
|
cn
« g
|
|
fn
|
P
rf
|
|
|
|
fn
|
|
|
|
|
Antal.
|
Studiiår.
|
Antal.
|
Studiiår.
|
Antal.
|
Studiiår.
|
B
5'
rc
|
B
P
|
tgörings-
miner.
|
Antal.
|
Antal.
|
Antal.
|
Antal.
|
|
Antal.
|
>°
|
Antal.
|
|
7
|
år.
149
|
1
|
6
|
3
|
27
|
1
|
7
|
26
|
2
|
9
|
4
|
10
|
3
|
21
|
679.
|
50
|
1,570
|
7
|
224
|
17
|
342
|
1
|
14
|
8
|
82
|
1
|
7
|
58
|
7
|
58
|
2
|
8
|
5
|
17
|
575
|
48
|
1,505
|
17
|
553
|
11
|
230
|
4
|
27
|
4
|
38
|
-
|
—
|
36 J
|
3
|
14
|
2
|
4
|
4
|
11
|
387
|
52
|
1,652
|
11
|
359
|
11
|
215
|
2
|
25
|
5
|
40
|
—
|
—
|
44
|
4
|
18
|
3
|
10
|
4
|
20
|
685
|
39
|
1,215
|
11
|
326
|
5
|
no
|
1
|
9
|
2
|
15
|
—
|
—
|
14
|
2
|
11
|
2
|
3
|
1
|
13
|
418
|
28
|
829
|
5
|
159
|
11
|
219
|
1
|
7
|
6
|
51
|
—
|
—
|
67*
|
4
|
551
|
1
|
5
|
3
|
14
|
462
|
26
|
713
|
11
|
356
|
17
|
349
|
5
|
28
|
7
|
67
|
—
|
—
|
64
|
5
|
63
|
5
|
9
|
5
|
32
|
1,025
|
82
|
2,481
|
17
|
552
|
19
|
39G
|
5
|
26
|
8
|
70
|
1
|
6
|
85
|
5
|
19
|
2
|
5
|
6
|
13
|
444
|
44
|
1,316
|
19
|
597
|
3
|
04
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
3
|
25
|
1
|
4
|
—
|
8
|
271
|
16
|
518
|
3
|
85
|
11
|
221
|
2
|
10
|
8
|
59
|
—
|
—
|
49
|
1
|
9
|
2
|
7
|
8
|
6
|
195
|
24
|
778
|
11
|
339
|
4
|
80
|
—
|
—
|
1
|
8
|
—
|
—
|
8
|
3
|
13
|
2
|
G
|
-
|
22
|
745
|
48
|
1,440
|
4
|
108
|
5
|
100
|
1
|
2
|
4
|
32
|
-
|
—
|
28
|
—
|
—
|
—
|
1
|
3
|
6
|
213
|
10
|
295
|
5
|
156
|
37
|
734
|
2
|
12
|
32
|
247
|
—
|
—
|
309
|
3
|
30
|
2
|
12
|
25
|
16
|
573
|
52
|
1,642
|
37
|
1,233
|
158
|
3,209
|
25
|
160
|
88
|
730
|
3
|
20
|
778;‘
|
42
|
3241,
|
28
|
84
|
07
|
199
|
6,072
|
519
|
15,954
|
158
|
5,047
|
3
|
CO
|
_
|
_
|
1
|
6
|
_
|
_
|
5
|
2
|
27
|
_
|
2
|
1
|
_
|
__
|
14
|
429
|
3
|
112
|
3
|
66
|
1
|
5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7
|
2
|
12
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
7
|
209
|
3
|
102
|
4
|
87
|
1
|
10
|
1
|
14
|
—
|
—
|
10 i
|
3
|
11
|
—
|
4
|
—
|
11
|
431
|
30
|
915
|
5
|
147
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
5
|
151
|
1
|
43
|
—
|
—
|
48
Bil. D 2.
Stift.
|
|
|
|
Ö
|
f n i
|
n
|
g s 1 ä i
|
a
|
r e
|
V
|
d
|
|
|
|
|
|
a)
|
d e
|
h
|
6 S
|
r e
|
a '
|
1 m
|
å n
|
n a
|
1 ä
|
r o
|
v e
|
r k e
|
n.
|
|
|
|
I m u
|
s i k.
|
|
|
i
|
teckning.
|
|
I gymnastik.
|
Ordinarie.
|
Extra ordin.
|
Ordinarie.
|
Extra ordin.
|
Ordina
|
rie.
|
Extra ordin.
|
Antal.
|
Extra tjenst-
göringsterm.
|
Ålder vid
befordran.
|
Antal.
|
Tjenstgörings-
terminer.
|
N. v. ålder.
|
Antal.
|
Extra tjenst-
göringsterm.
|
Ålder vid
befordran.
|
Antal.
|
Tjenstgörings-
terminer.
|
N. v. ålder.
|
Antal.
|
Extra tjenst-
göringsterm.
|
Ålder vid
befordran.
|
Antal.
|
Tjenstgörings-
terminer.
|
N. v. ålder.
|
|
|
|
år.
|
|
|
år.
|
|
|
år.
|
|
|
är.
|
|
|
år.
|
|
|
år.
|
Upsala.....................
|
3
|
154
|
107
|
—
|
—
|
—
|
3
|
4
|
100
|
—
|
—
|
|
3
|
6}
|
92
|
—
|
—
|
—
|
Linköpings................
|
3
|
—
|
112
|
1
|
8
|
40
|
3
|
5
|
114
|
—
|
—
|
—
|
3
|
—
|
105
|
—
|
—
|
—
|
Skara ......................
|
2
|
—
|
71
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
47
|
—
|
—
|
—
|
2
|
1
|
' 52
|
—
|
—
|
—
|
Strengnäs.................
|
3
|
4
|
77
|
1
|
3
|
32
|
3
|
17
|
104
|
—
|
—
|
—
|
3
|
16
|
91
|
—
|
—
|
—
|
Vesterås...................
|
2
|
4
|
47
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
31
|
—
|
—
|
—
|
2
|
--
|
66
|
—
|
—
|
—
|
Vexiö.......................
|
2
|
7
|
68
|
—
|
—
|
—
|
2
|
3
|
55
|
—
|
—
|
—
|
2
|
2
|
49
|
—
|
—
|
—
|
Lunds......................
|
5
|
8
|
175
|
—
|
—
|
—
|
5
|
16
|
180
|
—
|
—
|
—
|
5
|
14
|
155
|
i
|
ii}
|
35
|
Göteborgs.................
|
2
|
—
|
58
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
70
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
64
|
—
|
—
|
—
|
Kalmar....................
|
1
|
12
|
55
|
—
|
—
|
—
|
1
|
34
|
49
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
22
|
—
|
—
|
—
|
Karlstads..................
|
1
|
1
|
25
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
39
|
—
|
—
|
—
|
1
|
4
|
27
|
—
|
—
|
—
|
Hernösands...............
|
4
|
1
|
131
|
—
|
—
|
—
|
4
|
30
|
154
|
—
|
—
|
—
|
4
|
6
|
125
|
—
|
—
|
—
|
Visby. .....................
|
1
|
—
|
24
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
44
|
—
|
—
|
—
|
1
|
2
|
30
|
—
|
—
|
—
|
Stnckholm.................
|
i
|
2}
|
31
|
2
|
14
|
87
|
2
|
11
|
62
|
i
|
}
|
36
|
1
|
7
|
32
|
2
|
15
|
100
|
Summa
|
30
|
55
|
981
|
4
|
25
|
ISO
|
30
|
120
|
1,049
|
i
|
}
|
39
|
30
|
58}
|
9)0
|
3
|
20}
|
135
|
b) de 5-kl:a läroverken
|
22
|
ce
(M
|
653
|
4
|
18
|
136
|
14
|
118}
|
523
|
10
|
215
|
486
|
19
|
46^
|
580
|
6
|
no
|
331
|
c) » 3-kl:a läroverken
|
14
|
32
|
447
|
7
|
112
|
2GG
|
6
|
68
|
234
|
14'
|
132
|
571
|
9
|
68}
|
317
|
9
|
56
|
346
|
d) »2-kl.pedaffOffierna
|
4
|
1
|
143
|
1
|
6
|
36
|
_
|
_
|
_
|
—
|
_
|
_
|
2
|
9
|
53
|
3
|
43
|
128
|
e) Folkskoleläraresemi-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nar ier na...............
|
9
|
49
|
316
|
2
|
10
|
59
|
9
|
5
|
315
|
1
|
2
|
47
|
9
|
11
|
279
|
1
|
2
|
37
|
49
Bil. E.
|
Medelålder vid Studentexamens afläggande.
|
Lärare,
|
som
|
uppfyllt kompetens-
vilkoren.
|
Lärare, som icke upp¬
fyllt kompetensvilk.
|
Medelålder vid
befordran för
lärare ut¬
nämnde
|
Nuvarande ålder.
|
Antal
befordra¬
de per
år.
|
Studiitid
|
Profår.
|
Extra tjenstgöringstid i terminer.
|
I procent af nuvarande lärareantalet.
|
Befordrade 1868—72 i procent af samtlige under
samma tid befordrade.
|
Befordrade 1873—x/qTS i procent af samtlige under
samma tid befordrade.
|
Extra tjenstgöringstid i terminer.
|
för Filosofie Kandidatexamen efter 1870 års stadga.
|
för Filosofie Kandidatexamen efter äldre stadga.
|
för Filosofie Licentiatexamen.
|
Antalet af dem, som genomgått profår i procent
af nuvarande lärareantalet.
|
Antal befordrade, som genomgått profår 1868—72
i procent af samtlige under samma tid befordrade.
|
Antal befordrade, som genomgått profår 1873—7678
i procent af samtlige under samma tid befordrade.
|
till den 1 Juni 1878.
|
under åren 1868—72.
|
under åren 1873—7678.
|
Under åren 1868—72.
|
<3
p
Oj
CT>
po
a
p
>-*•
CO
^4
CO
l_
a?
|
De allmänna läroverk.
|
år
|
år
|
år
|
år
|
|
|
|
|
|
|
|
|
år
|
år
|
år
|
år
|
|
|
Lektorer..............
|
—
|
—
|
6,8
|
5,0')
|
14,7
|
30,6
|
56,8
|
3,7 2)
|
2,5
|
—
|
3')
|
11,4
|
«)
33,53)
|
31,5
|
33,4
|
—
|
7,2
|
6,o
|
Adjunkter och kolleger
|
—
|
4,5
|
7,3
|
—
|
21,1
|
40,o
|
65,4
|
5,3
|
23,1
|
26,2
|
16,5
|
10,3
|
30,7
|
29,9
|
31,2
|
—
|
24,4
|
17,6
|
Amneslärare i allmänhet
|
19,3
|
4,o
|
7,2
|
—
|
18,9
|
37,3
|
62,8
|
4,8
|
17,4
|
20,3
|
13,1
|
10,4
|
31,5
|
30,2
|
31,8
|
—
|
31,6
|
23,6
|
Extra ordinarie lärare..
|
20,3
|
6,3
|
8,4
|
6,7
|
42,4
|
—
|
—
|
6,7
|
—
|
—
|
—
|
7,7
|
—
|
—
|
—
|
31,9
|
-
|
—
|
Folkskolelärare-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
seminarierna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rektorer ..................
|
—
|
—
|
7,0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,3
|
27,3
|
—
|
—
|
5,0
|
39,2
|
|
|
|
|
|
Adjunkter.................
|
—
|
—
|
8,3
|
—
|
33,3
|
—
|
—
|
4,1
|
33,3
|
—
|
—
|
6,0
|
30,5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Amneslärare i allmänhet
|
20,6
|
—
|
7,9
|
—
|
25,o
|
• —
|
—
|
4,2
|
31,7
|
—
|
—
|
5,9
|
32,8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Extra ordinarie lärare..
|
21,8
|
10
|
14,0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,3
|
-
|
—
|
—
|
3,7
|
—
|
—
|
—
|
29,4
|
—
|
—
|
') Blott en lärare.
2) Lektorerna hafva dessutom tjenstgjort i medeltal 3 år såsom ordinarie adjunkter.
3) Medelåldern vid befordran för:
a) Rektorer vid högre läroverk: 40,C. b) vid 5-klassiga: 38,5. c) vid 3-klassiga:
Musiklärare »
Teckningslärare »
Gymnastiklärare »
32,7.
35,0.
30,3.
38,5.
29,7.
37.4.
30.5.
37,7.
31,9.
39,0.
35,2.
7
50
Bil. F.
|
Medelålder
vid
befordran.
|
Lön.
|
Tjenstgörings-
penningar.
|
Alderstillägg.
|
Summa.
|
Chef i en Styrelse............................
|
_
|
6,200
|
2,800
|
—
|
0,000
|
Tredje gradens tjensteman..................
|
—
|
4,400
|
2,000
|
600 ')
|
7,000
|
Andra » » ..................
|
—
|
3,000
|
1,500
|
1,000 * 2)
|
5,500
|
Första » » ..................
|
38,4
|
1,800
|
1,200
|
1,000 2)
|
4,000
|
Hofrättsassessor...............................
|
36,9
|
3,300
|
2,000
|
500 ')
|
5,800
|
Kronofogde.....................................
|
37,8
|
3,000
|
1,000
|
500 3)
|
4,500
|
Länsnotarier....................................
|
30,7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
a) i 16 län..................................
|
—
|
1,500
|
1,000
|
500 s)
|
3,000
|
b) i 8 » ..................................
|
—
|
1,200
|
800
|
500 3)
|
2,500
|
Länsbokhållare.................................
|
33,4
|
—
|
—
|
—
|
■-
|
ci) i 16 län..................................
|
—
|
1,500
|
1,000
|
500 3)
|
3,000
|
b) i 8 » ..................................
|
—
|
1,200
|
800
|
500 3)
|
2,500
|
Tullförvaltare..................................
|
43,8
|
2,989
|
1,267
|
978
|
5,234
|
Kontrollör i Tullverket......................
|
42,4
|
2,612
|
967
|
952
|
4,531
|
Kammarskrifvare i » .................... -
|
33,6
|
1,500
|
468
|
962
|
2,030
|
') Efter 5 års tjenstgöring.
2) Efter 5 och 10 års tjenstgöring.
3) Efter 10 års tjenstgöring.
Anm. Tullstatens löneförmåner äro beräknade i medeltal.
51
Bil. G.
|
Hyresbelopp
för 4 rum
och kök.
|
Dagligt vivre
för
en person.
|
Årslön för eu
tjenarinna.
|
Priset å en
storfamu ved.
|
Utskvlder
till
kronan m. m.
|
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Stockholm ......................................
|
1,000
|
3,oo
|
90
|
40
|
4,42
|
Upsala...........................................
|
600
|
3,oo
|
80
|
21
|
3,54
|
Strengnäs........................................
|
400
|
1,50
|
75
|
19
|
4,56
|
Nyköping........................................
|
500
|
1,75
|
70
|
16
|
6,oo
|
Linköping.......................................
|
550
|
2,50
|
70
|
20
|
4,03
|
Norrköping......................................
|
600
|
3,00
|
80
|
28
|
4,50
|
Jönköping ......................................
|
600
|
2,75
|
100
|
25
|
4,oo
|
Vcxiö ............................................
|
500
|
2,00
|
SO
|
19
|
2,27
|
Kalmar..........................................
|
450
|
2,25
|
67,50
|
16
|
6,66
|
Vestervik........................................
|
450
|
1,80
|
65
|
21
|
4,40
|
Visby.............................................
|
500
|
3,00
|
87,50
|
21,75
|
4,03
|
Karlskrona......................................
|
425
|
2,25
|
65
|
22
|
4,32
|
Kristianstad .....................................
|
600
|
3,00
|
70
|
30
|
3,56
|
Malmö...........................................
|
O
O
|
2,25
|
85
|
40
|
4,72
|
Lund.............................................
|
650
|
2,50
|
125
|
50
|
3,97
|
Helsingborg ....................................
|
550
|
1,75
|
75
|
36
|
4,00
|
Halmstad .......................................
|
450
|
1,67
|
65
|
42
|
4,50
|
Göteborg.........................................
|
900
|
3,00
|
90
|
38
|
4,13
|
Venersborg .....................................
|
450
|
2,25
|
75
|
26,5o
|
3,33
|
Skara ............................................
|
450
|
2,50
|
100
|
25
|
4,00
|
Karlstad.........................................
|
650
|
2,17
|
75
|
21
|
3,oo
|
Örebro...........................................
|
700
|
2,00
|
80
|
23
|
3,50
|
Vesterås.........................................
|
500
|
3,00
|
100
|
24
|
6,38
|
Falun............................................
|
400
|
2,25
|
70
|
11
|
3,00
|
Gefle.............................................
|
700
|
2,50
|
100
|
20,50
|
5,29
|
Hudiksvall......................................
|
650
|
2,00
|
no
|
13,50
|
4,55
|
HernÖ8and......................................
|
600
|
3,90
|
100
|
17
|
3,93
|
Östersund.......................................
|
500
|
2,25
|
no
|
11
|
0,71
|
Umeå.............................................
|
400
|
1,67
|
75
|
10
|
2,21
|
Luleå. ...........................................
|
450
|
2,25
|
87,50
|
11,50
|
3,50
|
Summa
|
10,875
|
71,71
|
2,522,50
|
718,75
|
121,oi
|
Medium
|
562,50
|
2,39
|
84,08
|
23,96
|
4,03
|
52
Bil. H.
Antalet lärare inom olika lönegrader samt med U—5 tjensteår inom
ifrågavarande grad den 31 December 1878.
|
År 0.
|
År 1.
|
År 2.
|
År 3.
|
År 4.
|
År 5.
|
Summa.
|
Rektor er a) vid högre allmänna läroverk:
|
|
|
|
|
|
|
|
inom första femårsperioden .....................
|
1
|
2
|
1
|
3
|
2
|
1
|
10
|
» andra » .....................
|
—
|
0
|
4
|
1
|
1
|
0
|
6
|
» andra lönegraden ...............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
15
|
Summa
|
1
|
2
|
5
|
4
|
3
|
1
|
31
|
b) vid femklassiga läroverk:
|
|
|
|
|
|
|
|
inom första femårsperioden.................
|
2
|
2
|
3
|
0
|
1
|
1
|
9
|
» andra »
|
—
|
0
|
1
|
0
|
0
|
1
|
2
|
» andra lönegraden..........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
15
|
Summa
|
2
|
2
|
4
|
0
|
1
|
2
|
26
|
c) vid treklassiga läroverk:
inom första femårsperioden.......................
|
1
|
|
|
|
|
|
1
|
» andra »
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
2
|
» tredje »
|
—
|
1
|
1
|
—
|
—
|
—
|
2
|
» andra lönegraden.............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
16
|
Summa
|
1
|
1
|
1
|
0
|
2
|
0
|
21
|
Lektorer i första lönegraden....................................
|
18
|
4
|
7
|
6
|
6
|
5
|
46
|
i andra » ......................................
|
—
|
5
|
9
|
8
|
4
|
10
|
36
|
i tredje » .................................
|
—
|
5
|
4
|
9
|
7
|
4
|
29
|
i fjerde » ......................................
|
—
|
9
|
7
|
9
|
15
|
3
|
43
|
i femte » ......................................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
31
|
Summa
|
18
|
23
|
27
|
32
|
32
|
22
|
185
|
Adjunkter och kolleger i första lönegraden..................
|
27
|
13
|
27
|
21
|
11
|
16
|
115
|
i andra » ..................
|
—
|
30
|
25
|
12
|
25
|
29
|
121
|
i tredje » ..............
|
—
|
30
|
18
|
17
|
19
|
20
|
104
|
i fjerde » ................
|
-
|
15
|
15
|
20
|
25
|
13
|
88
|
i femte »
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
72
|
Summa
|
27
|
88
|
85
|
70
|
80
|
78
|
500
|
Lektorer, Adjunkter och Kolleger Summa
|
45
|
111
|
112
|
102
|
112
|
100 |
|
685
|
53
Forts, åt' Bil. H.
|
År 0.
|
År 1.
|
År 2.
|
År 3.
|
År 4.
|
År 5.
|
Summa.
|
Öfning slär are vid de högre allmänna läroverken:
|
|
|
|
|
|
|
|
Lärare i Musik i första lönegraden
|
1
|
2
|
2
|
2
|
1
|
2
|
10
|
i andra »
|
—
|
1
|
0
|
0
|
0
|
2
|
3
|
i tredje »
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
18
|
Summa
|
1
|
3
|
2
|
2
|
1
|
4
|
31
|
Lärare i Teckning i första lönegraden
|
2
|
1
|
2
|
1
|
1
|
1
|
8
|
i andra » ........
|
—
|
1
|
1
|
1
|
2
|
2
|
7
|
i tredje »
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
16
|
Summa
|
2
|
2
|
3
|
2
|
3
|
3
|
31
|
Lärare i Gymnastik i första lönegraden
|
_
|
_
|
3
|
_
|
4
|
3
|
10
|
i andra »
|
—
|
1
|
2
|
1
|
—
|
_
|
4
|
i tredje »
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
16
|
Samma
|
—
|
L
|
5
|
1
|
4
|
3
|
30
|
Tväklassiga pedagogier:
|
|
|
|
|
|
|
|
Rektorer inonr första femårsperioden...........................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
?
|
2?
|
» andra »
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
1
|
» tredje »
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
?
|
2?
|
» fjerde » (= andra lönegraden)
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
2
|
4
|
» femte » (= tredje » )
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
1
|
4
|
4?
|
0
|
Kolleger inom första lönegraden...........
|
4
|
_
|
1
|
_
|
|
|
5
|
» andra »
|
—
|
?
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1?
|
>» tredje »
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
_
|
1
|
» fjerde »
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1
|
—
|
2
|
» femte »
|
—
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
Summa
|
4
|
1?
|
2
|
1
|
1
|
—
|
0 1
|
54
Forts, af Bil. II.
|
År 0.
|
År 1.
|
År 2.
|
År 3.
|
År 4.
|
År 5.
|
Summa.
|
Folkskolelärare-seminarierna:
|
|
|
|
|
|
|
|
Rektorer inom första lönegraden................................
|
2
|
1
|
0
|
1
|
0
|
0
|
4
|
» andra » ................................
|
—
|
0
|
1
|
1
|
0
|
1
|
3
|
» tredje » ................................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5
|
Summa
|
2
|
1
|
1
|
2
|
—
|
1
|
12
|
Adjunkter inom första lönegraden ..........-...................
|
16
|
3
|
1
|
6
|
2
|
2
|
30
|
» andra » ..............................
|
—
|
2
|
3
|
0
|
2
|
3
|
10
|
•i tredje » ..............................
|
—
|
2
|
8
|
1
|
1
|
0
|
12
|
» ljerde » ..............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
» femte » ..............................
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Summa
|
10
|
7
|
12
|
7
|
5
|
5
|
52
|
Seminarium för bildande af lärarinnor:
|
|
|
|
|
|
|
|
Rektor inom första femårsperioden..............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
» andra » ..............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1
|
Lektorer i första lönegraden......................................
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
1
|
i andra » ......................................
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
1
|
i tredje » ......................................
|
—
|
—
|
1
|
—
|
1
|
—
|
2
|
Summa
|
—
|
—
|
1
|
2
|
1
|
—
|
4
|
*
Adjunkt och lärarinnor i första lönegraden..................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i andra » ..................
|
—
|
—
|
2
|
—
|
—
|
1
|
3
|
i tredje » ..................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
2
|
Summa
|
—
|
—
|
2
|
—
|
2
|
1
|
5
|
Anm. 1. Rektorer och Öfningslärare vid realläroverken i Stockholm och Sundsvall äro med afseende pa lönestaten
ännu blott att betrakta såsom anstälde vid femklassiga läroverk.
Anm. 2. Lärarnes lönegrad är bestämd efter infordrade uppgifter från de respektive läroverken; antalet ar i löne¬
graden vid slutet af år 1878 är beräknadt från året näst efter fullmagts erhållande beträffande första
lönegraden och från året för uppflyttning i nuvarande lönegrad beträffande öfrige lönegrader, dock sa att
fem år och deröfver räknats för 5 år.
Anm. 3. Angående fördelning i lönetur för teckningslärarne vid Folkskolelärare-seminarierna är ännu ej beslut fattadt.
55
Bil. I.
Årsafgifter vid de Svenska privata läroverken, soni ega dimissionsrätt
till Universitetet.
|
Förberedande
klasser.
|
|
K
|
1 a
|
s
|
e
|
r.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärlni
|
n g
|
a r.
|
|
i.
|
2.
|
3.
|
1.
|
2.
|
3.
|
4.
|
5.
|
6.
|
7.
|
|
|
|
Ateneum........................
|
70
|
100
|
100
|
150
|
150
|
150
|
150
|
180
|
200
|
250
|
Inskrifningsafgift
|
kr.
|
10.
|
Beskows skola................
|
75
|
100
|
100
|
170
|
170
|
170
|
170
|
170
|
200
|
200
|
»
|
„
|
10.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001
|
|
|
|
|
Upsala...........................
|
—
|
—
|
—
|
120
|
120
|
120
|
150
|
150
|
180
|
220
|
1 Öfre sjette klassen.
|
|
Schillers Realgymnasium ...
|
—
|
—
|
—
|
160
|
180
|
200
|
220
|
240
|
260
|
280
|
|
|
|
Lunds ...........................
|
—
|
100
|
—1
|
—
|
150
|
—
|
180
|
240
|
Inskrifningsafgift
|
kr
|
5.
|
Wallinska Flickskolan........
|
-
|
90
|
|
130
|
150
|
170
|
190
|
210
|
300
|
300
|
|
|
|
Årsafgifter vid Finlands offentliga läroverk.
Vid Lyceerna: 40 mark.
» Realskolorna: 12 »
6 >>
Inskrifningsafgift: G mark.
i de 2 högre klasserna
i de 2 lägre ' »
D:0 3 »
Anm. 1. En finsk mark = 0,72 kronor.
» 2. Besöker 2 eller flere bröder samtidigt samma läroverk, erlägger blott en af dem hd afgift, de öfrige half
afgift.
56
Forts, af Bil. I.
Årsatgifter i kronor vid Norges offentliga läroverk.
Metropolitanskolan..........
Övriga skolor..................
Bänne högre Bealskola____
Middelskoler med Gymnasium.
Antal.
|
1.
|
K
2.
|
a
3.
|
s
4.
|
r.
5.
|
6.
|
Gymna¬
sium.
|
Anmärkningar.
|
2
|
128
|
144
|
144
|
144
|
144
|
144
|
160
|
|
1
|
96
|
120
|
120
|
144
|
144
|
144
|
160
|
|
2
|
56
|
64
|
72
|
96
|
96
|
96
|
144
|
|
1
|
56
|
72
|
72
|
96
|
96
|
96
|
144
|
|
1
|
56
|
64
|
72
|
80
|
96
|
96
|
144
|
|
1
|
64
|
80
|
80
|
120
|
120
|
120
|
160
|
|
1
|
64
|
80
|
80
|
112
|
128
|
128
|
144
|
|
1
|
64
|
80
|
80
|
112
|
112
|
112
|
144
|
|
1
|
64
|
64
|
80
|
80
|
96
|
96
|
144
|
|
1
|
48
|
72
|
72
|
96
|
96
|
96
|
144 1
|
1 I l:a klassen 120 kronor.
|
1
|
48
|
48
|
48
|
96
|
96
|
96
|
128
|
|
1
|
40
|
48
|
64
|
96
|
96
|
96
|
144
|
|
|
Middelskoler utan Gymnasium.
|
|
|
|
|
K 1 a
|
s
|
r.
|
|
|
|
|
i.
|
2.
|
3.
|
4.
|
5.
|
6.
|
|
|
1
|
60
|
60
|
60
|
84
|
84
|
84
|
|
|
1
|
48
|
64
|
64
|
96
|
96
|
96
|
|
|
1
|
32
|
40
|
40
|
64
|
80
|
88
|
|
|
Årsafgifter i kronor vid Danmarks offentliga läroverk.
Klasser.
i.
|
2.
|
3.
|
4.
|
5.
|
6.
|
144
|
144
|
144
|
144
|
168
|
168
|
120
|
120
|
120
|
120
|
144
|
144
|
72
|
72
|
72
|
72
|
72
|
72
|
Anmärkningar.
Andre och tredje broders afgift nedsättes
i de lärda skolorna med V6 och 2/5; i
Rönne högre realskola med V4 och V2
afv afgiften.
Inskrifningsafgift: kronor 10.
57
Bil K.
Sammandrag af lärjungarnas vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga
pedagogierna afgifter till Jlyggnadsfonden och Materielkassan. Vårterminen år 1877.
|
|
Deraf befriade från
|
|
|
|
|
Öl
|
|
afgift
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sfi:
|
P.
|
p.
|
|
er
|
|
|
|
P
»-i
|
o-
|
|
|
B
|
|
|
|
p
Pi
ce
p:
|
er eu
CD
aq
crq g
a p
P cf
Oj CD
CD
|
■ p
er cd
•-n
oq cd'
jq j-
a pr
p 2
|
2". *-<3
a^ciq
aq
B g
P Pj
ST 05
|
B
p
er
CD
Hj
P*
|
|
Anmärkningar.
|
|
P
CJq
P
rt
|
O5 <L
p pr
p» p
|
“ p
o* ö
|
2. °
CD P
E2 P-
|
P-
CD
|
|
|
|
p»
|
P* a
|
ce
|
|
|
|
|
|
p
o
|
a cd
• p
|
P P
|
|
|
|
|
|
CD
P-
|
eCD>
|
P
|
|
|
|
Högre allmänna läroverk____
|
8,572
|
2,154
|
484
|
1,075
|
3,713
|
1.
|
Nya Elementarskolan i Stockholm med
300 under vårterminen närvarande lär-
|
Femklassiga » » ____
|
2.9G1
|
657
|
71
|
300
|
1,028
|
2.
|
jungar är bär icke inräknad.
Ornsköldsviks treklassiga allmänna läro-
|
Tre- och tvåklassiga » ____
|
797
|
254
|
83
|
116
|
453
|
|
verk med 31 närvarande lärjungar är här
|
|
|
|
|
|
|
|
icke upptaget.
|
Summa
|
12,330
|
3,065
|
638
|
1,491
|
5,194
|
|
|
Obs. vid Anm. 1. Lärjungarne vid Nya Elementarskolan erlägga till skolans kassa blott en afgift, som utgår 3
gånger årligen med 15 kronor för hvarje gång, nämligen vårterminen 2 gånger (för s. k.
»vintertermin» och »vårtermin») samt höstterminen 1 gång. Under vinterterminen 1877 voro 8
lärjungar befriade från afgift och 3 erlade blott half afgift; under vårterminen samma år voro
10 befriade och 3 erlade half afgift.
Obs. vid Anm. 2. Vid Örnsköldsviks läroverk voro under vårterminen 17 lärjungar befriade från afgift till bygg¬
nadsfonden och 12 från afgift till materielkassan.
8