Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47
1
N:o 47.
Ank. till Riksd. Kansli den 29 Mars 1881, kl, 5 e. m.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikatio¬
ner, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappnings-
företag.
(R. A).
Uti sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof har Kongl.
Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under rikssta-
tens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning om de anslag, hvilka
Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägför-
bättringar, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänk¬
ningar och andra vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela
yttrande ej mindre öfver Kongl. Majrts sålunda gjorda nådiga framställningar, än
ock öfver de inom Andra Kammaren af Herrar J. N. Biesert (N:o 37), A. F. O.
Gederberg (N:o 46), Ghr. Assarsson (N:o 79), Jöns Persson (N:o 90) och H. A.
Widmark (N:o 153) väckta motioner.
A) Väganläggningar och vägförbättringar.
l:o.
För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvan berörda nådiga proposition
föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1882 bevilja 300,000 kronor.
Bill. till Riksd. Prof, 1881. 4 Samt. 1 Afd. 20 Höft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
På sätt statsrådsprotokollet (sjette hufvudtiteln sid. 30 och 31) utvisar, har
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, enär det behof af ökade och
förbättrade kommunikationer, hvilket föranledt Styrelsen att uti underdåniga me¬
morial af den 14 December 1877 och den 6 December 1879 föreslå omförmälda
anslags höjande från 200,000 kronor till 300,000 kronor, alltjemt visade sig vara
särdeles stort, hvilket bäst ådagalades af det stora antal uti Styrelsens arkiv hvi-
lande förslag till fullt förberedda vägarbeten — hvilka enligt den detaljerade upp¬
gift, som Styrelsen aflemnat uti underdånigt memorial den 15 Oktober 1880, då
omfattade eu sammanräknad väglängd af 30 mil 32,756 fot, beräknade att kosta
886,109 kronor 29 öre, hvaraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet åstunda-
des 559,353 kronor, allt oberäknadt de företag, som i samma underdåniga memo¬
rial föreslogos till erhållande af understöd från 1881 års vägbyggnadsmedel —
och nämnda behof genom jernvägarnes ökade verksamhet och inflytande på lan¬
dets rörelse och industri samt nödvändigheten att närmare förbinda jernvägssta-
tionerna med den omgifvande landsorten alltmer ökades, synnerligen för de pro¬
vinser, som berördes af norra stambanan, i underdånighet hemstält, att hos Riks¬
dagen måtte göras framställning om ifrågavarande anslags ökande till ofvanberörda
belopp eller 300,000 kronor.
Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t den 5 sistlidne Januari har,
på sätt vidare af statsrådsprotokollet inhemtas, Statsrådet och chefen för Civil¬
departementet anfört, hurusom redan vid de föregående tillfällen, då Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader påpekat behofvet af en förhöjning i an¬
slaget till bidrag för anläggning af nya vägar, detsamma ansetts väl förtjent
att beaktas, och till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1880 hade dåvarande De¬
partementschefen yttrat, att den tidpunkt antagligen icke vore aflägsen, då be¬
hofvet af en sådan förhöjning blefve oafvisligt. Sedan dess hade detsamma, på
sätt Styrelsen framhållit, ingalunda förminskats, utan i jembredd med landets ut¬
veckling gjort sig allt mer känbart, särskild! för rikets aflägsnare och med lands¬
vägar mera sparsamt försedda trakter i samma män som dessa komme i åtnju¬
tande af jern vägsförbindelse med öfriga delar af riket. Vid 1880 års riksdag
skedde ock — i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt rum —fram¬
ställning af enskild motionär om anslagets ökning, och det syntes Departements¬
chefen icke vara med det allmännas väl förenligt att än ytterligare uppskjuta
äskandet af ökade medel för ifrågavarande ändamål. Utskottet har funnit ifråga¬
varande anslags höjande från det för innevarande år bestämda belopp af 200,000
kronor till af Kongl. Maj:t för nästkommande år föreslagna 300,000 kronor vara af
förhållandena påkalladt och hemställer alltså,
att Riksdagen måtte till bidrag för anläggning af nya
samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest min¬
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
3
dre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition för år 1882 an¬
visa 300,000 kronor.
2:o.
Till väganläggning mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens län
beviljade 1876 års Riksdag ett anslag af 95,000 kronor; deraf anvisats för år 1877
15,000 kronor, för år 1878 25,000 kronor, för år 1879 likaledes 25,000 kronor, för
år 1880 10,000 kronor och för år 1881 10,000 kronor, eller tillsammans 85,000
kronor.
Vid beviljandet af förevarande anslag fästade emellertid Riksdagen det vil¬
kor att Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet i den mån dagsverken och
öfriga arbetskostnader kunde under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå,
och, på sätt till statsrådsprotokollet af den 9 Januari 1880 i underdånighet an¬
mälts, hade vid en med anledning häraf anstäld undersökning af den verkliga kost¬
naden för ifrågavarande vägbyggning befunnits, att den till 140,200 kronor ur¬
sprungligen beräknade kostnaden kunde nedsättas till 136,100 kronor, på grund
hvaraf Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hemstält, att statsbidraget,
motsvarande 67,76 procent af hela kostnaden, jemväl måtte minskas från 95,000
kronor till 92,160 kronor.
Då, enligt Styrelsens förmenande, någon anledning icke syntes vara för han¬
den, att ytterligare nedsättning i kostnadsbeloppet kunde ifrågakomma, har Kongl.
Maj:t, i enlighet med Styrelsens hemställan, föreslagit Riksdagen att till utgående
under år 1882 anvisa återstoden af det sålunda jemkade anslagsbeloppet med
7,160 kronor.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.
3:o.
För väganläggning frun Sorsele kyrka Ull Strycksele hy jemte sidoväg frän
Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till liuskträsk, hvilket företag
beräknats att kosta 515,680 kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag af
343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående under år 1878 24,093 kronor 86 öre,
under ar 1879 60,000 kronor, under år 1880 25,000 kronor samt under innevarande
år 35,000 kronor eller tillsammans 144,093 kronor 86 öre.
Under förmälan, hurusom vederbörande vägbyggnadsdirektion, till följd åt
otillräckligheten utaf de till förevarande arbete hittills anvisade årsbidragen, för¬
satts i eu högst brydsam iiuansiel ställning, äfvensom att ytterligare svårigheter
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
uppstått derigenom, att de på ackord till väghållningsskyldige gruppvis öfverlåtna
vägdelarne förutom de svåraste vägarbetena, hvilkas utförande af vägdirektionen
omedelbart ombesörjdes, blifvit fortare brutna, än de disponibla tillgångarne med-
gifvit, har ordföranden uti bemälda direktion i en genom Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande i länet till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader insänd
och med förord understödd skrift hemstält om anvisande för år 1882 af 100,000
kronor för ifrågavarande vägbyggnad, i hvilket belopp sedermera äskats eu
ytterligare förhöjning af 30 procent, så att för nästkommande år åstundats ett an¬
slag å 130,000 kronor; och har Styrelsen, under erkännande af angelägenheten
deraf att ett större byggnadsföretag ej utdrages allt för långt på tiden, hvarige¬
nom förorsakades ökade kostnader af flerahanda slag, samt med vitsord om ar¬
betets bedrifvande på ett ändamålsenligt och anmärkningsfritt sätt, för sin del
föreslagit, att till ifrågavarande företag måtte för år 1882 äskas åtminstone
100,000 kronor.
Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att af förevarande anslag ytter¬
ligare anvisa för år 1882 ett belopp af 100,000 kronor.
Af de detta ärende rörande handlingar har Utskottet inhemtat, att Sorsele,
Degerfors och Lycksele socknemän, då de åtogo sig att, mot åtnjutande af ett
statsbidrag af 2/3-delar utaf den beräknade kostnaden, hvar inom sin socken bygga
och för framtiden underhålla ifrågavarande vägsträckor, dervid fästat det vilkor
att byggnadstiden skulle till minst sex år utsträckas. Första andelen af bidraget
blef visserligen, såsom ofvan förmälts, med 24,093 kronor 86 öre anvisadt till ut¬
gående år 1878, men under nämnda år har, enligt hvad Utskottet inhemtat, ej
något egentligt arbete å väganläggningen utförts, utan hufvudsakligen endast ut-
stakningar och dylikt egt rum; i följd hvaraf ock arbetet först under år 1884 kan
förväntas blifva afslutadt. Vid sådant förhållande och då alltså, innevarande år
oberäknadt, tre arbetsår återstå, innan väganläggningen blir fullbordad, har Ut¬
skottet ansett det för år 1882 begärda belopp af 100,000 kronor lämpligen kunna
till 80,000 kronor nedsättas; och hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må på det sätt bi¬
fallas, att af anslaget för anläggning af väg från Sorsele kyrka
till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal,
Oarlsgård och Husbondliden till Ruskträsk ytterligare anvisas
för år 1882 ett belopp af 80,000 kronor.
4:o.
I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 37) har Herr J. N. Biesert
föreslagit, att Riksdagen måtte, till omläggning (tf vägen mellan norska gränsen
Stats-Utskottets Utlåtande No 47.
5
vid Håns tull genom Nordmarks härad till Gillhergs häradsgräns bevilja ett an¬
slag utan återbetalningsskyldighet, till belopp af 147,000 kronor, att på de för
dylika företag vanliga vilkor utgå under tre år och deraf under 1882 med 30,000
kronor.
Af det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokoll inhemtas, att
nämnda arbetsföretag af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader beräk¬
nats att kosta 220,701 kronor; att Styrelsen i sitt afgifna generalförslag uppfört ett
statsbidrag till dess utförande med 147,000 kronor, utgörande omkring 2/3-delar af
kostnaden och hvaraf 30,000 kronor föreslagits till utgående år 1882; att den 15
Oktober 1880 genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vermlands län infordrats
vederbörande menigheters yttranden, huruvida de ville förbinda sig att, i hän¬
delse ett anslag af 147,000 kronor kunde dem för ändamålet beredas, utföra
ifrågavarande vägauläggning, men att, då dessa yttranden vid statsverksproposi-
tionens beslutande ännu icke inkommit, Statsrådet och Chefen för Civildeparte¬
mentet icke då kunnat till slutlig pröfning anmäla ärendet.
I motionen förmäles visserligen, att berörda yttranden vore inkomna till
Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i Vermlands län, som komme att i Februari
månad öfversända dem till Civildepartementet, samt att alla de kommuner, som
saken auginge, förbundit sig att, om ett statsanslag af 147,000 kronor erhölles,
fullborda vägomläggningen; men då, så vidt Utskottet har sig bekant, ärendet ej
undergått slutlig pröfning och enär en förhöjning af det allmänna anslaget till
väganläggningar med ej mindre än 100,000 kronor blifvit för nästkommande år
begärd och i ofvanstående punkten l:o) af Utskottet tillstyrkt, finner Utskottet sig
ej kunna föreslå ifrågavarande anslags beviljande, utan hemställer,
att Herr Bieserts förevarande motion ej må vinna Riks¬
dagens bifall.
B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.
5:o.
För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af
nar och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1882 anvisa
samma belopp, som för år 1881 beviljats, eller 20,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att, med bifall till Kongl. Majds förslag, Riksdagen må
till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensning af åar och farleder för år 1882 anvisa ett anslag
af 20,000 kronor.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
6:o.
Till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar har
Kongl. Maj:t äskat ett anslag för år 1882 af 30,000 kronor, eller samma belopp,
som under föregående år varit för enahanda ändamål stäldt till Kongl. Maj:ts
förfogande.
Utskottet har i sammanhang med nämnda förslag till behandling förehaft
eu inom Andra Kammaren af Herr Chr. Assarsson väckt, till Utskottet remitterad
motion (N:o 79), uti hvilken Herrar Lasse Jönsson, Sven Andersson och Petter
Persson instämt och hvari hemstälts, att ifrågavarande anslag måtte för år 1882
höjas till 50,000 kronor.
Utskottet har visserligen ej förbisett det gagn, som genom ifrågavarande
anslag beredes och hvilket genom detsammas höjande skulle i ökad mån åstad¬
kommas, men anser sig, då behofvet af denna fonds förhöjning ej blifvit af motio¬
nären närmare utredt, än mindre af vederbörande myndighet undersökt och vits-
ordadt, ej kunna tillstyrka anslagets beviljande till högre belopp än det, Kongl.
Maj:t föreslagit och hvilket för liera föregående år varit bestämdt. Utskottet hem¬
ställer fördenskull,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag och
afslag å Herr Chr. Assarssons berörda motion, måtte till un¬
derstöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båtham¬
nar för år 1882 anvisa ett anslag af 30,000 kronor.
O) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
7:o.
Uti ofvan nämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till
understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdik-
ningar och vattenaf'tappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,
måtte för nästkommande år anvisas samma belopp, som under de senare riksda-
garnc för enahanda ändamål beviljats, eller 80,000 kronor.
I eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad motion (N:o
153) har Herr H. A. Widmark, med hvilken Herrar N. Boström, A. Bäckström,
Er. Gustaf Burman, P. A. Ilellgrén, J. Mörtzell och Fr. Appelberg instämt, före¬
slagit, att Riksdagen för ifrågavarande ändamål ville för år 1882 anvisa, i stället
för af Kongl. Maj:t äskade 80,000 kronor, 150,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig ej ega skäl föreslå fondens höjande utöfver hvad
Kongl. Maj:t begärt, hemställer,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
7
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag samt
afslag å Herr Widmarks motion, måtte till understödjande af
sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrä¬
desvis afse att minska frostländigheten, för år 1882 bevilja
ett anslag af 80,000 kronor.
8:o.
Till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sänka
trakter och sjöar till beredande af o äling sfär et ag, bar Kongl. Maj:t för år 1882
äskat enahanda belopp, som af sistlidne årens Riksdagar beviljats, eller 100,000
kronor.
I en inom Andra Kammaren af Herr Jöns Persson väckt motion (N:o 90),
uti hvilken Herr C. I. Bengtsson instämt, har föreslagits, att ifrågavarande fond
måtte för år 1882 höjas till 400,000 kronor samt att utlåningsvilkoren skulle för¬
bättras sålunda, att en procent billigare ränta och amortering medgåfves.
I fråga om den sålunda föreslagna lindring i betalningsvilkoren kommer
Utskottet bär nedan, under punkten 11 :o, att afgifva yttrande. Beträffande åter
fondens belopp, anser Utskottet visserligen ifrågavarande låneunderstöd, medelst
b vilka landets fortgående uppodling befrämjas, vara af stor nytta för det allmänna;
men då för närvarande återstå att å riksstaten anvisa beviljade belopp af ett
särskildt dylikt lån, det i nästa punkt omförmälda, har Utskottet funnit sig ej
kunna föreslå fondens höjande utöfver hvad Kongl. Maj:t begärt och hemställer alltså,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag och
afslag å Herr Jöns Perssons motion, må till befrämjande me¬
delst lån af utdikningar och aftappningar af sänka trakter
och sjöar till beredande af odlingsföretag för år 1882 bevilja
ett belopp af 100,000 kronor.
9:o.
För sänkning af sjöarne Hjälmar en och Qvismaren beviljade 1877 års Riks¬
dag Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån å 2,000,000 kronor, att
från Statskontoret utgå med 000,000 kronor under år 1878 samt 300,000 kronor
under hvarje af åren 1879, 1880, 1881 och 1882 och 200,000 kronor under år
1883. Med anledning häraf har Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år 1882 af
de på samma år belöpande 300,000 kronor af detta lån.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.
8
Stats-lJtskottets Utlåtande N:o 47.
10:o.
I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 46) har Herr A. F. O. Ce-
derberg föreslagit, att Riksdagen ville till dammanläggningar utmed Umeå- och Vin-
delelfvarne inom Spölands, Vännfors, Vännäs och Bråns byar i Vännäs socken
samt i Strands by af Umeå socken i Vesterbottens län och till i sammanhang der¬
med föreslagna arbeten, i enlighet med af intressenterna till Kongl. Maj:t in-
gifven arbetsplan, bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 24,333 kro¬
nor på vilkor, som pläga för åtnjutande af anslag till myrutdikningar bestämmas.
På sätt af det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokoll inhemtas,
har Statsrådet och chefen för Civildepartementet förklarat sig anse gjord ansök¬
ning om nämnda anslags beviljande vara väl förtjent af uppmärksamhet, men då
angeläget vore att så mycket som möjligt inskränka statsverkets utgifter, har
Departementschefen funnit ansökningen icke böra för närvarande till någon åtgärd
föranleda.
Utskottet anser af samma skäl sig ej heller kunna till bifall förorda ifråga¬
varande framställning och hemställer,
att Herr Cederbergs ifrågavarande motion må af Riksda¬
gen lemnas utan afseende.
ll:o.
I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till
allmänna arbeten samt angående kontrollen deröfver har föreslagits, att de nu
gällande, i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 April 1880 (N:o 14) intagna
bestämmelser må äfven för år 1882 bibehållas.
Efter granskning af dessa vilkor och med ledning af upplysningar, som
Utskottet rörande utförandet af vissa med statsbidrag understödda arbeten erhål¬
lit, har Utskottet funnit sig böra föreslå några ändringar i de nu gällande vilko-
ren; hvarjemte Utskottet i ett och samma moment sammanfört vissa likartade
bestämmelser, som nu finnas i särskilda moment meddelade, äfvensom vidtagit eu
och annan redaktionsförändring.
De föreslagna ändringarne bestå hufvudsakligen i följande.
Då stadgande om den proportion till kostnaden, hvari anslag må utgå, för
närvarande finnes meddeladt endast beträffande båthamnar vid de större fiskelä¬
gena (högst 2/3:delar) och myrutdikningar (högst 1/*:del), har Utskottet i 3:dje
momentet föreslagit en generel bestämmelse i sådant hänseende. ■
I 4:de momentet har Utskottet såsom regel föreslagit (hvad för närvarande
endast är på särskilt förbehåll för visst fall beroende), att, om verkliga kostna-
den för ett arbetes utförande skulle befinnas understiga den beräknade, af ve¬
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 47.
9
derbörande myndighet granskade och godkända, det beviljade anslaget skall i mot¬
svarande mån minskas; och har Utskottet för åstadkommande af kontroll häröfver
föreslagit vissa stadganden beträffande räkenskapers förande m. m. I fråga om
beräkning af värdet af de materialier, arbete eller andra, icke i penningar af in-
tressenterne lemnade bidrag har Utskottet, dock utan att härom föreslå något
stadgande, förestält sig, att detta värde lämpligen skulle kunna i penningar upp¬
skattas af kronofogde eller annan person eller myndighet, som kunde dertill förordnas.
Utskottet har i 5:te momentet rörande berättelsers afgifvande till Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader föreslagit en allmännare bestämmelse än
den för det närvarande gällande, hvilken endast afser kommunikationsanstalter.
Likaså har Utskottet i 12 momentet föreslagit en något utsträckt skyldig¬
het i afseende å underhåll för framtiden af arbeten, hvilkas utförande blifvit af
staten understödt; varande en sådan skyldighet för närvarande stadgad endast i
fråga om vägar, broar och afloppsgrafvar.
Slutligen har, med anledning af Herr Jöns Perssons i 8:de punkten
här ofvan omförmälda motion (N:o 90), och enär skäl synts vara för handen
att mildra betalningsvilkoren för odlingslån och derigenom söka främja gagne-
liga odlingsföretag utan att i större mån än nödigt kan vara betunga intres-
sent.erne i ett dylikt företag, hvilka endast småningom af den vunna jordens af¬
kastning få sin nedlagda möda och kostnad godtgjorda, Utskottet i 15:de mo¬
mentet föreslagit eu lindring i de nu gällande bestämmelserna i sådant afseende.
Enligt dessa skall, efter tre års förlopp från den dag, då lånemedlen från Stats¬
kontoret utbekommits, årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesum-
man, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra å obetalda kapitalbeloppet och
det öfriga utgör afbetalning derå. Utskottet har ansett denna annuitet kunna
nedsättas till sex procent och räntefoten till fyra och en half procent.
Utskottet hemställer,
att i afseende å de statsbidrag, som af innevarande Riks¬
dag anvisas för väganläggningar och vägförbättringar, bro¬
byggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer samt
sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, följande
allmänna vilkor och föreskrifter skola blifva gällande, nemligen:
Mani. 1. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande
jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara upp¬
gjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse; och
skall menighet, bolag eller annan vederbörande, som erhållit
statsunderstöd till arbetets utförande, vara underkastad alla
de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga.
Bill. till Riksd. Urat. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 26 Haj t.
2
10
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 47.
Mom. 2. Innan statsbidrag beviljas, bör, efter offentligen utfärdad
kungörelse, vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om
företagets lämplighet och nytta.
Mom. 3. Anslag utan återbetalningsskyldighet må af Kongl. Maj:t
bestämmas till högst två tredjedelar för väganläggningar, väg-
förbättringar, utförande af mindre hamn- och brobyggnader,
upprensning af åar och farleder samt byggande vid större
fiskelägen af smärre båthamnar och till högst eu tredjedel för
understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftapp-
ningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,
allt af den beräknade kostnaden enligt den faststälda arbets¬
planen; skolande menighet, bolag eller andra vederbörande,
hvilka antagas komma att af ett genom statsbidrag understödt
företag hafva nytta, genom kontant tillskott, materialier, ar¬
bete eller andra bidrag enligt ofvan angifna proportion af
respektive minst en tredjedel eller minst två tredjedelar be¬
strida den återstående, icke af statsmedel anvisade andelen
af kostnaderna för företagets fullbordande; hvarvid bestäm¬
melsen i mom. 4 här nedan skall iakttagas.
Mom. 4. Vid meddelande af anslag utan återbetalningsskyldighet
skall, der Kongl. Maj:t icke finner undantag böra ega rum,
iakttagas, att, om verkliga kostnaden för arbetets utförande
skulle befinnas understiga den beräknade, af vederbörande
myndighet granskade och godkända kostnaden, det beviljade
anslaget minskas med så stor del af den ifrågavarande be¬
sparingen, som det beviljade anslaget utgjort af den beräk¬
nade kostnadssumman; börande vid sådana företag, som afse
större vägarbeten, hamn- och brobyggnader, och till hvilkas
utförande statsbidrag beviljats till belopp af 10,000 kronor
eller derutöfver samt hvilka ej på entreprenad verkställas,
räkenskaper af vederbörande intressenter föras å sådant sätt,
att den verkliga kostnaden för det af staten understödda ar¬
betsföretaget må kunna säkert uppskattas.
Mom. 5. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till menighet, bolag
eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
11
ordning afslutadt samt af Kongl. Maj:t eller, efter erhållet
nådigt bemyndigande, af Styrelsen för allmänna väg- och vat¬
tenbyggnader godkändt.
Kontraktet skall innefatta förbindelse för menighet, bolag
eller enskilde, dels att i noggrann öfverensstämmelse med den
faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara
underkastade vederbörandes kontroll påbörja och full¬
borda arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka
anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att,
genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget
kan erfordras, äfvensom de öfriga åtaganden, som enligt
dessa allmänna vilkor och bestämmelser vederbörande åligga
och äro på det förevarande fallet tillämpliga; egande Sty¬
relsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att, der den
pröfva!' lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse
rörande arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll,
att, innan sista delen af statsbidraget utbetalas, bör styrkas,
att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvi¬
sande huru arbetet blifvit utfördt. Dessutom bör uti kon¬
trakten angående sådana större vägarbeten, hamn- och bro¬
byggnader, till hvilkas utförande statsbidrag beviljats till be¬
lopp af 10,000 kronor eller derutöfver, inflyta, att vederbörande
arbetsdirektion skall hafva skyldighet att under arbetsåren inom
viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vatten¬
byggnader årligen afgifva af räkenskapsutdrag åtföljd berättelse
om arbetets fortgång under nästföregående året; hvarjemte,
beträffande särskilt de kontrakt, hvilka afse företag till korn-
munikationsanstalters befordrande, i dessa kontrakt bör infö¬
ras, att vederbörande direktion skall, sedan kommunikations-
anstalten blifvit för trafiken upplåten, afgifva sådana uppgif¬
ter om de årliga trafikförhållandena, som kunna ifrågakomma
att infordras.
Mom. 6. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyf-
tade statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall
ställas sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t godkännes; va¬
rande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj:t
anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade.
12
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 47.
Mom. 7. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller
lån kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretåget
blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet anslagna
medel få successivt och i mån af arbetets fortgång lyftas vid
de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskild!
blifvit bestämda antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter dertill af Kongl.
Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, såvida icke Kongl.
Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt
annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Statskon¬
toret innestå, intilldess arbetet är vederbörligt afsynadt och
godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflem-
nats, lyftas på eu gång vid den tid de, som åtagit sig arbe¬
tets fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild före¬
skrift angående tiden för lånets utbekommande blifvit med¬
delad.
Mom. 8. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende
beviljade, skola från Statskontoret utbetalas antingen omedel¬
bart eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallnings¬
hafvande eller den myndighet, som fått sig i nåder uppdra¬
get att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan större
eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Stats¬
kontoret företes:
a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;
b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma
kontrakts fullgörande eller medlens återbäring i de fall, der
sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras;
c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,
d) då statsbidrag skall utgå såsom lån, eu till Statskon¬
toret eller ordres stäld, af bemälda Kontor godkänd skuld¬
förbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftapp-
ning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes
betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungö¬
relserna af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blif¬
vit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola
ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt utijordebo-
ken på föreskrifvet sätt antecknats; och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
13
e) af Statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshaud-
ling för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.
Mom. 9. De låne- och säkerhetsliandliugar, som för statsbidrags
utbekommande till Statskontoret aflemnats, förblifva uti Kon¬
torets vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande
embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna, till dem
på behörig reqvisition utlemnas.
Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillå¬
telse, skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet,
utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utfö¬
rande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd tid, an¬
kommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetal¬
ning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits,
att på en gång eller successivt till Statskontoret inbetalas
inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riks¬
dagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbä¬
ring lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd der¬
med än till nästa riksdag anses erfordras. Statskontoret bör
tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning; och
skall det åligga vederböraude att å sålunda lyftade och åter-
burna medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från
lyftningsdagen till dess återbetalning sker.
Mom. 11. De arbetsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag bevil¬
jats, böra vara påbörjade senast under loppet af året näst
efter det, hvarunder medlen blifvit af Riksdagen anvisade;
kommande, då arbetet icke påbörjats inom den sålunda be¬
stämda tidens förlopp, det beviljade beloppet att reserveras
till Riksdagens disposition.
Mom 12. Alla med understöd af allmänna medel utförda arbeten
skola af den eller dem, som sådant understöd bekommit, un¬
derhållas intilldess sådan underhållsskyldighet kan varda an¬
dra i laga ordning ålagd, eller vederbörande från underhålls¬
skyldigheten befriats.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47.
Mom. 13. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade algifter
efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de
trafikerande upptagas, bör taxa härå vara faststäld, så lindrig
som skäligen låter sig göra. Sålunda faststälda afgifter få
icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskilt
förekommande omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna
bifall, utan böra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart det
af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten
öfverstiger en viss, af Kongl. Maj:t faststäld procent utaf de
till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom
en viss af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de af¬
gifter, som uppbäras, till reparationsfond afsättas.
Mom. 14. Beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet till un¬
derstödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappnin-
gar, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten,
skall iakttagas, dels att anslaget må företrädesvis anvisas till
sådana större företag, som anses i väsentlig mån befrämja
det dermed afsedda ändamål, dels ock att Kongl. Maj:t må
ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkal-
ladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskotts¬
vis till vederbörande utbetalas.
Mom. 15. För de till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra
vattenaftappningsföretag utbekomna låneunderstöd skola efter
tre års förlopp från den dag, då lånemedlen från Statskon¬
toret utbekommits, årligen erläggas sex procent å hela den
lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fyra och en
half för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga
utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarighe¬
ten för dessa inbetalningars verkställande böra lända till efter¬
rättelse ofvan åberopade Kongl. kungörelser af den 13 Juni
1845 och den 3 November 1848.
Mom. 16. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af
erhållna anslag eller lån föranledts för Statskontoret, skola
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 47.
15
utan undantag bestridas eller godtgöras utaf den eller dera.
som statsbidragen erhållit.
Stockholm den 29 Mars 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. Key.
Hell Ola Andersson har begärt fa antecknadt, att han ej deltagit i slutliga
behandlingen inom Utskottet af de i detta utlåtande omförmälda ärenden.
16
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 47.
Sammandrag af de uti Stats-Utskottets utlåtande N:o 47 tillstyrkta stats¬
bidrag för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt
vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
A) Väganläggningar
och vägförbättringar.
Till fond för anlägg¬
ning af nya samt/ör-
bättring eller om¬
läggning af backiga
eller eljest mindre
goda vägar............
Till anläggning af väg
mellan Lycksele och
Stenséle kyrkor i
Vesterbottens län
Till väganläggning
från Sorsele kyrka
till Strycksele by
jemte sidoväg från
Lycksele öfver 171-
riksdal, Carlsgård
o ch Husbondliden till
Ruskträsk i Vester¬
bottens län............
B) Bro- och hamn¬
byggnader samt vat¬
tenkommunikationer.
Till fond för under¬
stödjande af mindre
hamn- och brobygg¬
nader)' samt upprens-
Anslag.
300,000
7,160
80,000
Lån.
Summa anslag.
Transport
387,160
Summa lån.
Summa anslag
och lån.
387,160
387,160]—j
j—| 387,160]-
Stats~Utslcottets Utlåtande N:o 47.
17
|
Anslag.
|
Lån.
|
Summa anslag.
|
Summa lån.
|
Summa anslag
och lån.
|
Transport
ning af åar och far¬
leder ........................
|
20,000
30,000
|
|
|
|
387,160
|
—
|
—
|
—
|
387,160
|
—
|
Till fond förbyggande
vid större fiskelägen
af smärre båthamnar
|
|
|
|
50,000
|
|
|
|
50,000
|
|
G) Sjösänkningar och
andra vattenaftapp-
ningsföretag.
Till fond för niyrut-
dikningar och vat-
tenaftcippningar till
förminskande af
frostländigheten ......
Till fond för under¬
stödjande af utdik-
ningar och af tapp¬
ningar af sänka trak¬
ter och sjöar till be¬
redande af oälings-
företaq.....................
|
80,000
|
|
100,000
300,000
|
—
|
•
|
|
|
|
|
|
För sänkning af sjö-
arne Hjelmaren och
Qvismaren...............
|
|
|
|
80,000
|
|
400,000
|
|
480,000
|
|
Summa kronor
|
i
|
1
1
|
517,160
|
—
|
400,000
|
—
|
917,160
|
—
|
Bill. till Biksd. Brok 1881. 4 Sami. 1 Afd. 26 Höft.
3