Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 14.
1
Mo 14.
Ant. till Eiksd. Kansli flen 15 Febr. 1881, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1880 församlade Revisorers
berättelse, angående verkstad! granskning af statsverkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1878.
(I. A.)
Stats-Utskottet, till hvars behandling ofvannämnda revisionsberättelse jemte
de i anledning deraf från vederbörande embetsverk och myndigheter till Kongl.
Maj:t i underdånighet afgifna utlåtanden och förklaringar blifvit hänvisad, får nu,
efter tagen kännedom af dessa handlingar och inhämtande af de för ärendenas ut¬
redning i öfrigt erforderliga upplysningar, underställa Riksdagens pröfning de af
Revisorerne gjorda framställningar, som ansetts från Utskottets sida påkalla yttran¬
den ; kommande Utskottet att härvid följa den ordning, som i revisionsberättelsen
blifvit iakttagen.
Kongl. Arméförvaltningen.
§ 1.
(Rev.-ber. pag. 43. Uti. pag. 314.)
Af 1871 års Riksdag anvisades till stallbyggnad i Göteborg å extra stat ett
belopp af 36,100 kronor. Af detta anslag hade utbetalts under år 1873 33 kronor
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 1
Ang. rest å
anslaget till
stallbyggnad
i Göteborg.
2
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.
75 öre, men allt sedan hade någon utgift från anslaget icke förekommit. Då här¬
af framginge, att dessa medel numera icke måtte vara för det med dem afsedda
ändamål erforderliga, hade Revisorerne ansett, att återstoden å anslaget, 36,066
kronor 25 öre, bort statsverket besparas.
Efter det sedermera Arméförvaltningen uti häröfver afgifvet yttrande an¬
mält, att anledningen hvarför beloppet ej blifvit lyftadt och användt vore den, att
förvaltningen antagit, det Riksdagen förr eller senare skulle anvisa medel till ett
nytt etablissement för Göta Artilleriregemente, då nu ifrågavarande belopp ansetts
böra ingå såsom fyllnad i ett sådant anslag, har Kongl. Maj:t uti sin till inneva¬
rande Riksdag afiåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och
behof föreslagit, att berörda medel måtte för 1882 års statsreglering tagas i be¬
räkning; och har i öfverensstämmelse härmed Utskottet uti sitt angående beräk¬
ningen af statsverkets inkomster afgifna utlåtande (Nio 3) hemstält, att omför-
mälde å ifrågavarande anslag befintliga rest 36,066 kronor 25 öre måtte såsom
tillgång vid förestående statsreglering beräknas och användas; hvadan Utskottet,
under förutsättning af Regeringens bifall till berörda hemställan, föreslår,
att Revisorernes förevarande framställning icke må vidare
åtgärd föranleda.
§ 2.
(Rev.-ber. pag. 44; Uti. pag. 312 och 313.)
Ang. upprat■ Med förmälan att Statskontoret hvart tredje år öfver första, andra, sjette,
tandet i sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne upprättar fullständiga stater (den så
Arméförvalt- kallade statsliggaren), hafva Revisorerne förklarat sig anse, att Arméförvaltningen, i
ningen af en jikhet med Statskontoret, borde upprätta eu så kallad liggare öfver fjerde hufvud-
' ll,/!,au‘- titeln, så för ordinarie som extra anslag, äfvensom att densamma årligen borde
från trycket utgifvas, såsom förhållandet vore med Marinförvaltningen med flera
verk i afseende på de för dem gällande stater.
Arméförvaltningen, som i anledning af omförmälda framställning afgifvit in-
fordradt utlåtande, har för sin del visserligen icke haft något att erinra mot lämp¬
ligheten af den föreslagna liggarens upprättande, men då, enligt hvad förvaltnin¬
gen iuhemtat, Kongl. Maj:t uppå Riksdagens framställning behagat meddela Sta¬
tistiska centralbyrån uppdrag att utarbeta och till trycket befordra “Aflönings-
och pensionsstatistik“ öfver statens samtlige embets- och tjensteman samt betjente,
och en sådan statistik, hvilken redan vore under arbete, otvifvelaktigt komme att
fullkomligen uppfylla det ändamål, som af den ifrågastälda liggaren öfver fjerde
hufvudtiteln, i hvad aflöningsauslagen anginge, kunde förväntas, syntes det vara
tillräckligt att i afseende å nyssnämnda anslag i liggaren endast hänvisa till berörda
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
3
statistik. Hvad åter anginge fjerde hufvudtitelns öfriga anslag, eller de som icke
eller åtminstone icke uteslutande vore att till aflöningsanslag hänföra, så funnes
bland dem åtskilliga, för hvilka särskilda utgiftsstater blifvit utfärdade, hvaremot
för andra några stater icke lämpligen kunde upprättas. För de förra skulle na¬
turligen de faststälda staterna i den blifvande liggaren ingå tillika med hvad i
öfrigt kunde till upplysning om anslagens natur och ändamål anses nödigt, och
för de senare borde en särskild redogörelse för anslagen i sistnämnda två hän¬
seenden uti liggaren meddelas. Äfven beträffande de extra anslagen borde, efter
deras skiljaktiga natur, det ena eller andra af dessa förfaringssätt iakttagas. I
öfrigt, och för den händelse att upprättandet af särskild liggare öfver fjerde huf-
vudtiteln blefve anbefaldt; ansåge sig Arméförvaltningen böra hemställa, dels att
hvad i afseende å den hos Statskontoret förvarade statsliggarens uppställning fun¬
nes föreskrifvet måtte hufvudsakligen få tjena till efterrättelse äfven beträffande
liggaren öfver fjerde hufvudtiteln, och att denna således icke heller måtte behöfva
till trycket befordras, dels ock att, då sistnämnda liggares upprättande komme
att kräfva mera arbete, än som med de strängt begränsade krafter, hvilka genom
den för Arméförvaltningen utfärdade nya aflöningsstaten blifvit stälda till Förvalt¬
ningens förfogande, kunde medhinnas, ett anslagsbelopp af minst 1,500 kronor
måtte hos Riksdagen begäras och ställas till Arméförvaltningens disposition, för att
användas till arfvode åt den eller de personer, som komme att få liggarens ut¬
arbetande sig anförtrodt.
Stats-Utskottet, som delar Revisorernes åsigt om lämpligheten deraf, att sta¬
ter rörande utgiftsanslagen under fjerde hufvudtiteln måtte varda, i likhet med den
i Statskontoret upprättade liggare, årligen af Arméförvaltningen uppgjorda, har
förestält sig, att, om än till en början något ökadt arbete skulle föranledas af
ordnandet och befordrandet till trycket af dessa stater, särskilt anslag för ifråga¬
varande arbete icke borde vara nödvändigt, då utan tvifvel sådana tryckta stater
för framtiden i många fall torde komma att underlätta göromålen inom Arméför¬
valtningen; och sedan denna liggare en gång blifvit upprättad, torde de af dess
förnyade utgifvande föranledda göromål icke kunna blifva af nämnvärd betyden¬
het. I anledning häraf får Utskottet, under åberopande att Arméförvaltningen,
enligt hvad ofvan är omförmäldt, icke haft något att erinra mot lämpligheten af
den föreslagna liggarens upprättande, hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att en så kallad
liggare öfver de å fjerde hufvudtiteln uppförda så väl ordi¬
narie som extra anslag måtte varda af Arméförvaltningen år¬
ligen upprättad och till trycket befordrad.
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.
Ang. utsät¬
tande af
auktioner för
inköp af re-
monter vid
Husarrege¬
mentet, Ko¬
nung CarlXV.
§ 3.
(Rev.-ber. pag. 44; Uti. pag. 322—325.)
Med förmälan att under revisionsåret inköpts för Lifgardet till häst 47 och
för Husarregementet Konung Carl XV 53 remonter, samt att medelkostnaden för
dessa uppköp, hvilka jemväl för Lifgardet till häst hufvudsakligen egt rum inom
den provins, der Husarregementet Konung Carl XV vore förlagdt, vid förstnämnda
regemente utgjort 862 kronor och vid det senare 865 kronor för hvarje häst, i
hvilken kostnad jemväl vore inbegripna utgifter för resor, besigtuingar och trans¬
porter, hafva Revisorerne, då Husarregementet Konung Carl XV vore förlagdt inom
en provins, der god tillgång på remonter förefunnes, ansett att, derest upphand-
lingskommissionen föranstaltat att uppköpen kommit att ega rum å särskilda plat¬
ser, samt tillkännagifvande derom på förhand införts i länskungörelserna jemte
några af de mest spridda provinstidningarne och ej, såsom syntes varit fallet,
hästuppköpen verkstälts endast under några till enskilda platser företagna resor,
remontprisen, till följd af den täflan emellan hästuppfödare, som af förstnämnda
förfaringssätt måst framkallas, bort ställa sig billigare; och syntes en sådan an¬
ordning otvifvelaktigt komma att erbjuda bättre tillfälle till urval bland de för
ändamålet mest lämpliga hästar.
Utskottet, som tagit del af de med anledning af Revisorernes omförmälda
framställning från vederbörande myndigheter afgifna yttranden och, hvad särskildt
beträffar den af Förvaltningsdirektionen vid Husarregementet Konung Carl XV,
med stöd af angifna remonteringspriset för åren 187G, 1877, 1878 och 1879 med¬
delade uppgift å medelpriset 803 kronor för de under dessa år för regementet
inköpta 206 hästar, icke varit i tillfälle att med de anförda summorna jemföra
kostnaden i berörda afseende hvarken vid öfriga inom Skåne förlagda, beridna
regementen eller Lifgardet till häst, och sålunda icke kunnat bedöma, huruvida
nämnda medelpris varit högre eller lägre än det vid sistnämnda regementen er-
lagda, har emellertid ansett, att, i likhet med hvad i allmänhet vid anskaffningar
för statens räkning är föreskrifvet, äfven i förevarande fall upphandlingarne böra
ske efter offentligt kungörande i vanlig ordning; hvarjemte Utskottet, i likhet med
Revisorerne, jemväl förestält sig att till befordrande af täflan bland hästuppfödare
uppköpen lämpligen böra ega rum å skilda ställen inom de trakter, der tillgång
på ändamålsenliga remonter är att emotse. På grund häraf får Utskottet, i en¬
lighet med hvad Revisorerne föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att hästupp¬
köpen vid Husarregementet Konung Carl XV måtte ega rum
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14. 5
å särskilda platser samt att tillkännagivande! om tiden och
stället för dessa uppköp måtte på förhand införas i länskun-
görelserna jemte några af de mest spridda tidningarne inom
den provins, der uppköpen äro afsedda att hållas.
§ 4.
(Rev.-ber. pag. 45; Uti. pag. 818—320.)
Af det vid 1856—1858 årens riksdag beviljade anslaget till förberedande Aiy- reJ^
åtgärder för Stockholms befästande åt landsidan å 200,000 kronor, hvilket under till stock-
åren 1859, 1860 och 1861 användes till påbörjandet af eu befästning utanför ^
Skanstull, återstod vid sistnämnda års slut en rest af 816 kronor 75 öre, hvilken
sedermera ökats genom uthyrning af lägenheten Johanneshof, på hvars mark nyss¬
nämnda befästning är belägen, och vid 1878 års slut uppgått till omkring 14,000
kronor. Då dessa påbörjade fästningsverk numera icke underhölles, hafva Revi-
sorerne ansett, att så väl marken som byggnadsmaterialierna borde försäljas och
den härför inflytande summan, jemte det genom hyresmedlen m. m. upplupna be¬
loppet, till Statskontoret inlemuas.
Uti häröfver afgifvet utlåtande har Chefen för Fortifikationen anfört, att
sedan Kongl. Majrt vid 1856—-1858 årens riksdag äskat medel till påbörjande af
Stockholms befästande å södra sidan, Rikets Ständer dertill beviljat en summa
af 200,000 riksdaler, och blefvo omedelbart derefter arbetena påbörjade, sedan
ifrågavarande jordområde vid Johanneshof, strax utanför Skanstull, genom laga
expropriation förvärfvats för en summa af omkring 93,000 riksdaler, hvilken visser¬
ligen betydligen öfverstege markens verkliga värde. Då sedermera följande Riks¬
dag afslog alla medel till arbetets fortsättande, hade det alldeles afstannat, hvar¬
efter, och då endast några grundmurar samt eu sockelmur af huggen granit till
en blifvande kasern hunnit utföras, jorden utarrenderats, enligt Kongl. bref af den
8 Januari 1861, som derjemte föreskref, att såväl de inflytande arrendemedlen
som den efter afbrottet i befästningsarbetena möjligen blifvande behållning i sjelfva
befästningsanslaget skulle till framdeles disposition reserveras samt särskildt redo¬
visas. Vid utarrenderingen täcktes murarne med ett provisionelt brädtak, och
arrendatorn ålades att underhålla detta. Då det emellertid visat sig, att detta
underhåll blef drygt nog, och att åverkan på brädtaket svårligen kunde förhin¬
dras, bestämdes vid den år 1880 skedda nya utarrenderingen på 20 år, att det
provisoriska brädtaket skulle få borttagas och murarne i det stället öfvertäckas
med grus, hvarigenom murverket lika fullständigt skyddades, samt att i det stället
arrendesumman skulle något förhöjas. Att de påbörjade fästningsverken numera
ej underhållas, kunde således ej sägas. Den ifrågasatta försäljningen af marken
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
och byggnadsmaterialierna afstyrktes af Chefen för Fortifikationen. Frågan om
Stockholms befästande hvilar visserligen för närvarande, men vore tills vidare eu
öppen fråga, som ännu, efter ifrågavarande byggnadsarbetens afstannande, varit
föremål för behandling af en utaf Kongl. Maj:t förordnad komité, som utarbetat
ett fullständigt förslag till befästningarne. Blefve frågan ånyo upptagen, vore
platsen vid Jobanueshof sjelfskrifven till anläggande af en skans till skyddande
af infarten till Stockholm från denna sida. Och äfven om, innan hufvudstadens
försvar blifvit fullständigt ordnadt, en krigsrustning skulle påkomma och i sam¬
manhang dermed ett beredande af Stockholms försvar å södra sidan befinnas
nödigt, så vore här platsen för ett af de brohufvud, som måste uppkastas framför
ingångarne till staden. Marken vid Johanneshof komme derföre att behöfvas förr
eller senare. Vid en försäljning skulle den inflytande summan sannolikt blifva
ganska ringa i jemförelse med hvad kronan derför måst betala, och troligen endast
föga öfverstiga den nuvarande arrendesumman, 1,000 kronor, kapitaliserad. Men vid
en ny expropriation af samma mark, då kanske delvis upptagen af diverse hus
och byggnader, skulle kronan säkerligen åter få betala en ganska öfverdrifven
summa. Markens areal utgjorde 535 qvadratref och 24 qvadratstänger (95 tunn¬
land 18,5 kappland).
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen, att behållningen å det till Stockholms befästande beviljade
anslag, hvilken behållning upptagits till 14,493 kronor 61 öre, måtte beräknas och
användas vid 1882 års statsreglering; och i anledning häraf har Stats-Utskottet
uti sitt utlåtande angående beräkningen af statsverkets inkomster upptagit denna
summa såsom tillgång för nästa statsreglering.
Hvad deremot beträffar den af Revisorerne föreslagna försäljningen af såväl
omförmälda mark som de derå befintliga byggnadsmaterialierna, har Utskottet, då,
enligt hvad Chefen för Fortifikationen i ämnet anfört, fråga framdeles möjligen
kan komma att uppstå, rörande denna marks behöflighet, samt den genom försälj¬
ningen inflytande köpeskillingen synes komma att blifva af jemförelsevis ringa be¬
tydenhet, ansett sig höra afstyrka bifall till Revisorernes framställning, helst, så¬
som ofvan nämndt är, jorden år 1880 blifvit på 20 år utarrenderad.
På grund häraf och under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Kongl.
Maj:t föreslagit i Råga om upptagande såsom tillgång vid 1882 års statsreglering
af ofvannämnda behållning å förevarande anslag, får Utskottet hemställa,
att Revisorernes berörde framställning icke måtte till
någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.
7
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.
Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker.
§ 5-
(Rev.-ber. pag. 104; Uti. pag. 348—351.)
Med anledning af inom Riksdagen väckt förslag stälde 1875 års Riksdag vissa
för hvartdera af åren 1875 och 1876 till Kongl. Majrts förfogande ett extra anslag
af 20,000 kronor, att i mån af behof användas dels till aflöning och underhåll åt polisbevak-
särskild polisstyrka, som till ordningens och säkerhetens uppehållande kunde i^Tt bestridda
följd af särskilda förhållanden behöfva anställas å en och annan ort i landsbyg- utgifter.
den, dels ock till belöningar åt krono- och polistjenstemän och betjente samt an¬
dra, hvilka inlagt utmärktare förtjenst om gröfre brotts upptäckande samt förbry¬
tares efterspanande eller gripande. Jemväl för hvart och ett af de efterföljande
åren har Riksdagen, efter derom af Kongl. Maj:t aflåta a framställningar, till ifråga¬
varande ändamål anvisat anslag, dock till förhöjdt belopp af 40,000 kronor för
året samt med den ändring i ordalydelsen, att anslaget skulle användas till aflö¬
ning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kunde af förhål¬
landena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande. Vid granskning af de utaf Kongl. Maj:ts
vederbörande Befallningshafvande afgifna redovisningar rörande användningen af
de utaf ifrågavarande anslag under revisionsåret till deras förfogande stälda belopp
hade det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att i vissa län länsstyrelserna
syntes hafva af berörda medel utbetalt ersättningar af stadigvarande natur, som
delvis kommit kronobetjening och dess biträden till godo. Så hade Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Vesternorrlands län vid ersättningarnes fastställande bestämt
dessa att utgå för år och ofta med stadig tjenstgöringsort, ehuru förordnandena
visserligen stälts tillsvidare; och inom Jemtlands län, der jernvägsbyggnader under
året pågått, hade en, kronobetjeningen tillhörande, person af meranämnda medel
fått uppbära ett arfvode af 2,000 kronor, som blifvit qvartalsvis till honom utbe-
taldt. Då det vore af vigt, att förevarande anslag användes till utgifter, som af
förhållandena påkallades för ordningens och säkerhetens uppehållande, och ej till
bestämda arfvoden åt kronobetjening och dess biträden, hade Revisorerne ansett
sig böra å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet.
I anledning af denna framställning hafva utlåtanden infordrats från Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands och Jemtlands län; och har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i förstnämnda län, i anledning af omförmälda beträf¬
fande förvaltningen under år 1878 gjorda anmärkning, insändt och åberopat ett
af dåvarande landshöfdingen i länet afgifvet yttrande, deri anförts att, då Revi¬
sorerne, beträffande användningen af de utaf ifrågavarande anslag under revisions-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
året till Konungens Befallningshafvandes i Yesternorrlands län förfogande stälda
belopp, endast anmärkt, att Konungens Befallningshafvande af berörda medel ut¬
betalt ersättningar “af stadigvarande natur“ och “vid ersättningarnes fastställelse
bestämt dessa att utgå för år och ofta med stadig tjenstgöringsort, ehuru förord¬
nandena visserligen stälts tillsvidare", denna anmärkning visserligen egde sin rig-
tighet, men ingalunda ådagalade, att medlen blifvit använda på ett mot anslagets
ändamål stridande sätt, hvilket skulle hafva varit händelsen endast i det fall, att
tillika utredt vore, att utgifterna icke “varit af förhållandena påkallade för ord¬
ningens och säkerhetens uppehållande11. Derom hade Kevisorerne svårligen kun¬
nat bilda sig något omdöme, och Konungens Befallningshafvandes befogenhet att
bedöma om och i hvad mån anställande af särskild polisstyrka till ordningens och
säkerhetens upprätthållande erfordras för längre eller kortare tid syntes icke kunna
bestridas. I öfrigt tillädes den upplysning, att Konungens Befallningshafvande uti
sina hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställningar om beviljandet af nö¬
diga, från ifrågavarande anslag utgående medel uttryckligen anmält, att förut be¬
viljade medel af enahanda slag blifvit använda till utgifter af meia stadigvarande
natur, utan att detta förfarande framkallat någon anmärkning.
Uti sitt i frågan afgifna utlåtande har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Jemtlands län till en början upplyst, att den person, hvilken Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande förordnat att under ifrågavarande år såsom extra polistjenste-
man biträda vid uppehållande af ordning och säkerhet inom de delar af länet,
der jernvägsbyggnad under året pågick, visserligen innehade länsmaustjenst, men
icke i sådan egenskap samtidigt tjenstgjorde eller åtnjöt någon del af tjensten af¬
följande löneförmåner, hvilka tillf öllo den, som under tiden förordnats att förestå
hans länsmanstjenst, samt att arfvodet, ehuru bestämdt för år, naturligtvis ej ut¬
betalts för annan tid, än hans tjenstgöring såsom extra polisman tagits i anspråk.
Att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till extra polistjensteman förordnat en för
befattningen lämplig länsman, syntes ej vara något fel, helst svårighet mött att
dertill erhålla någon lämpligare; och att de förhållanden, hvilka påkallat anstäl¬
landet af en sådan, fortvarat under hela året — och äfven under de påföljande
åren — borde lika litet kunna läggas Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till last,
som att arfvodet blifvit på förhand bestämdt samt för år beräknadt och qvartals¬
vis utanordnadt. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande trodde sig följaktligen hvar¬
ken i sak eller form hafva förbisett eller handlat i strid emot de bestämmelser i
afseende å anslagets användande, som för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bort
lända till efterrättelse.
På sätt Revisorerne anmärkt, är ifrågavarande anslag beviljadt dels till af¬
löning och underhåll af särskild polisstyrka å landet i de orter, der sådan kan
af förhållandena påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande
samt förbrytares efterspanande eller gripande. Detta anslag är sålunda endast
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
9
afsedt att i mån af behof användas vid de särskilda tillfällen, då den ordinarie
polisbetjeningen å landet icke anses vara tillräcklig för ordningens upprätthållande,
eller till belöningar åt enskilda personer, som lemnat ordningsmakten verksamt
biträde; hvadan detsamma torde böra tagas i anspråk allenast vid utomordentliga
tillfällen och icke till bestridande af utgifter för landtpoliseu af mera stadigva¬
rande natur. I följd häraf och då Revisorernes anmärkning i fråga om detta an¬
slags användande vid omförmälda tillfällen icke synts hafva blifvit utaf de deröf¬
ver afgifna förklaringar vederlagd, har Utskottet funnit sig böra framhålla rigtig-
heten af de utaf Revisorerne i ämnet uttalade åsigter. Emellertid och då Utskottet
antager, att, sedan uppmärksamheten å omförmälda förhållanden numera blifvit
fäst, noggrannare iakttagande af de, vid anslagets beviljande, för dess användning
uppstälda vilkor för framtiden kommer att ega rum, får Utskottet hemställa,
att Revisorernes förevarande framställning icke må någon
åtgärd af Riksdagen föranleda.
Skiften och afvittringår.
§ c.
(Rev.-ber. pag. 130.)
Enligt Norrbottens läns landtränteris specialräkning för revisionsåret, har Ang. vtbetal-
afvittringslandtmätaren i nämnda län, Majoren m. m. J. Grape under revisionsåret^9en%ua,aj'_
uppburit, bland annat, 580 kronor såsom arfvode för den tid af 101 dagar, han vittrings-
såsom ledamot af Riksdagens Andra Kammare varit förhindrad att handlägga af- unde^rlmt
vittringsgöromål. Denna utbetalning grundar sig på Kongl. Maj:ts nådiga bref till ledighet.
dess Befallningshafvande i Norrbottens län af den 11 Maj 1877, hvarigenom Kongl.
Maj:t, med bifall till en af Majoren Grape gjord ansökning, förklarat honom berät¬
tigad, att, under den tid han såsom ledamot af Riksdagens Andra Kammare vore
förhindrad att handlägga afvittringsgöromål, uppbära arfvode enligt §§ 10 och 12
i taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare i Yesterbottens och Norrbottens län
af den 30 Maj 1873 efter 2,100 kronor för år räknadt.
Då det emellertid ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att ett arfvode,
som utginge enligt taxa och alltså icke vore att betrakta såsom fast lön, kunnat
få åtnjutas för en tid, då arfvodestagaren af annat offentligt uppdrag varit för¬
hindrad att handlägga de göromål, hvarför arfvodet skulle utgöra ersättning, hade
Revisorerne ansett sig böra bringa förhållandet till Riksdagens kännedom.
De af Revisorerne åberopade paragraferna i Kongl. taxan på arfvode åt
Bih. m Ilikad. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afä. 12 Haft.
2
10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län den 30 Maj 1873 äro
af följande lydelse:
“8 io.
Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring eger afvittringslandtmätare att från
påföljande kalenderårs början, utöfver den, enligt hvad ofvan är sagdt, honom
tillkommande godtgörelse, åtnjuta, för den tid han är med afvittringsgöromål sys¬
selsatt, arfvodesförhöjning med fem hundra riksdaler för år. Sådan arfvodesför-
höjning tillkommer, så snart denna författning träder i kraft, alla de afvittrings¬
landtmätare, som derförinnan enligt hittills gällande bestämmelser blifvit i andra
lönegraden uppflyttade".
Ҥ 12-
Mom. 1. Före slutet af hvarje qvartal eger afvittringslandtmätare, så vidt
han icke åtnjutit tjenstledighet, uppbära fyra hundra riksdaler i afräkning å det
honom tillkommande arfvode samt derjemte, i händelse han är berättigad till sådan
arfvodesförhöjning, som i § 10 sägs, hvad deraf å qvartalet belöper.
Mom. 2. Hvad utöfver nämnda belopp må landtmätaren i arfvode tillkomma,
eger han uppbära efter årets slut, sedan han öfver sitt arbete aflemnat räkning,
och denna, åt styresmannen granskad och med påskrift derom försedd, blifvit af vår
Befallningshafvande pröfvad. Skulle vid granskningen af räkningen befinnas, att
hvad landtmätaren redan under året uppburit öfverstiger hvad honom rätteligen
tillkommit, innehålles skilnaden å nästföljande qvartals aflöning.
Mom. 3. Af ersättning för tjensteresor och för husrum under sommarmå¬
naderna eger landtmätaren uppbära hälften före sin afresa till den honom anvi¬
sade arbetsstation och hälften sedan arbetet för sommarmånaderna blifvit af~
slutadt".
På grund af ordalagen i omförmälda paragrafer torde visserligen kunna
ifrågasättas, huruvida ofvanberörda arfvoden, åtminstone hvad beträffar det i §12
medgifna, bort i förevarande fall utgå; men då utbetalningen af dessa arfvoden
grundat sig på Kong!. Maj:ts derom meddelade beslut, har Utskottet, som förestält
sig, att Revisorernes berörda framställning vid framdeles förekommande fall af
enahanda beskaffenhet icke torde komma att förbises, samt att, derest så skulle
befinnas nödigt, ett förtydligande af anförda stadganden i ofvannämnda taxa icke
kommer att uteblifva, endast velat Revisorernes yttrande för Riksdagen
omförmäla.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.
U11 urna landtbruksin stil ut.
11
§ 7.
(Rev.-ber. pag. 137; Uti. pag. 354—356.)
Under räkenskapsåret, som vid Ultuna landtbruksinstitut räknas från och
med den 1 Juli till och med den 30 Juni, hade institutet, på grund af Kongl.
brefvet den 28 Mars 1879, förskottsvis uppburit det anslag å 14,000 kronor, som
Riksdagen på extra stat för år 1880 anvisat under vilkor, att det finge användas
uteslutande till inköp af dragare och kor för institutet. För så vidt Revisorerne
af räkenskaperna kunnat finna, hade under året inköpts allenast ett par hästar,
en tjur, 38 kor, en tjurkalf och 6 qvigor för en sammanlagd kostnad af 8,756
kronor 82 öre, hvadan alltså vid räkenskapsårets utgång å förevarande anslag
bort finnas en behållning af 5,243 kronor 18 öre. Då emellertid detta anslag ej
särskilt bokförts och redovisats, hade Revisorerne icke kunnat kontrollera an¬
slagets användande för det dermed afsedda ändamålet, eller ens huruvida om-
förmälda behållning i verkligheten förefunnits.
Uti häröfver afgifvet utlåtande har Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut
anfört, att antalet af kreatur, som institutet enligt sista bokslutet (den 30 Juni
1878) egde, jemfördt med antalet vid tiden för anslagets beviljande, visade sig
vara ökadt med 4 par arbetsoxar, 73 nötkreatur, hvaraf 50 mjölkkor, samt med
ett par inköpta arbetshästar, och framginge redan af detta sakförhållande, att
berörde anslag å 14,000 kronor blifvit till de afsedda ändamålen användt. Re¬
dan under räkenskapsåret 1878—1879, kort efter att det beviljade anslaget från
Statskontoret bekommits, hade till inlösen och inköp af kreatur användts 8,756
kronor 82 öre, och under första qvartalet af följande räkenskapsår, hvilket tog
sin början den 1 Juli 1879, hade ytterligare kor och dragare inköpts för 4,429
kronor 45 öre, hvadan då endast 813 kronor 73 öre återstode, hvilka under föl¬
jande räkenskapsår komme att redovisas.
Då, i enlighet med hvad Revisorerne omförmält och af den afgifna förkla¬
ringen icke blifvit vederlagdt, räkenskaperna vid Ultuna landtbruksinstitut blifvit
förda på sådant sätt, att deraf icke kunnat utrönas, huruvida ifrågavarande an¬
slag, hvilket, jemlikt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1879, uteslu¬
tande borde användas till inköp af nödiga dragare och kor för institutet, blifvit
allenast för berörda ändamål begagnadt, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att räkenska¬
perna vid Ultuna landtbruksinstitut skola för framtiden föras
på sådant sätt, att hvarje särskildt till institutet beviljadt
Ang. vaken-
skapsförin-
gen vid
institutet.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
anslag må utan sammanblandning med institutets öfriga till¬
gångar fullständigt redovisas.
Kongl. Finansdepartementets expedition.
§ 8.
(Rev.-ber. pag. 150 och 151; Uti. pag. 356.)
Ang. använd- Under förestående rubrik är i revisionsberättelsen intagen följande redo-
nmg af en> ggrelse och anmälan:
besparing a “Riksstaten för år 1878 upptog under Sjunde hufvudtiteln, bland andra, föl-
vra+tHn fnv x x
Pinande- jande poster:
■partementett Departementschefen ....................................................................................... 17,000: —
expedition. Departementets expedition:
Ordinarie anslag .................................................................. 39,500: —
Extra ordinarie anslag för tillämpning af expeditionens
då gällande aflöningsstat ............................................. 9,700: — 49,200: —
Summa 66,200: —
Den aflöningsstat, enligt hvilken ofvan berörda belopp, 49,200 kronor, skulle
utgå, hade följande lydelse:
En expeditionschef, arfvode ............................................................... 7,000: —
„ byråchef, lön .................................................................................... 5,500: —
„ d:o d:o .................................................................................... 5,500: —
„ kanslisekreterare, d:o ..................................................................... 4,200: —
Två d:o d:o 8,400: —
En registrator d:o 4,200: —
„ vaktmästare d:o ..................................................................... 150: —
„ d:o d:o ..................................................................... 650: —
Till amanuenser, skrifbiträde och extra vaktbetjente ..................... 10,000: —
För kontrollen öfver enskilda banker och kreditanstalter............... 3,000: —
Summa 49,200: —
Enligt hvad Finansdepartementets aflöningsräkning för revisionsåret utvisar,
har hela det ofvan omförmälda beloppet 66,200 kronor blifvit under året lyftadt
och jemväl utbetaldt. Vid granskning af de särskilda verifikationerna har emel¬
lertid befunnits, att expeditionschefsarfvodet, utgörande, enligt förestående stat, för
månad 583 kronor 33 öre, icke utgått för April månad, af anledning att embetet,
efter i Mars månad inträffad ledighet, icke blef återbesatt i sådan tid, att den
nye innehafvaren deraf kunde få åtnjuta aflöningen förr än från och med påföl-
13
Stats-Utskottds Utlåtande N:o 14.
jande Maj månad. Sistnämnda belopp, 583 kronor 33 öre, har likväl, pa satt re¬
dan är antydt, icke, såsom ske bort, blifvit till Statskontoret aterburet för att in¬
gå bland hufvudtitelns allmänna besparingar; utan hafva Revisorerne vid genom¬
gående af de särskilda, räkenskapen bilagda aflöniugs-, arfvodes- och gratifika-
tionslistorna funnit, att för de ändamål, hvartill det i staten upptagna beloppet
10,000 kronor var afsedt, under året utbetalts tillhopa 10,583 kronor 33 ore.med
^beräkning deruti af lönen enligt gammal stat till en i den nya aftomngsstaten
icke upptagen kanslist; och har alltså expeditionschefsarfvodet for April månad
synbarligen blifvit för nu ifrågavarande ändamål disponerad!.
Då, såvidt handlingarne utvisa, frågan om användningen af förevarande
arfvodesbelopp, 583 kronor 33 öre, icke varit understäld Kongl. Majrts pro ning,
och besparade aflöningsmedel ej må utan Kongl. Maj:ts derom meddelade beslut
disponeras, hafva Revisorerne icke kunnat underlåta att förhållandet foi Riksda¬
gen anmäla; dervid tillika skolat omförmälas, hurusom af Statskontorets räken¬
skaper för revisionsåret inhemtats, att, på grund af Kongl. bref den 12 April 18 8,
från Sjunde hufvudtitelns besparingsfond utbetalts 150 kronor till en kanslisekreterare
i Finansdepartementets expedition såsom gratifikation för förvaltande af expeditions-
chefsembetet derstädes under ledigheten från den 22 Mars till den 12 April samma
år, och 60 kronor såsom gratifikation till en amanuens för tjenstgöring såsom
ka&slisekreterare under nämnda tid.“ , ,
Registratorn i Finansdepartementet, som häröfver afgifva utlåtande, har,
under förklaring att Revisorernes ifrågavarande anmärkning synts grundad der¬
jemte anfört, att en å departementets expeditions stat,. genom innehållande af
expeditionschefsarfvodet för en månad uppkommen besparing af 583 kronor 33 ore
blifvit vid 1878 års slut sammanräknad med de för arfvoden åt amanuensen-, skri -
biträden och extra vaktbetjente tillgängliga medel och för samma ändamål dispo¬
nerad. samt att för denna disposition, såsom i ett liknande fall a Ecklesiastik¬
departementet skett, Kongl. Maj-.ts bifall utan tvifvel bort hafva inhemtats varande
förbiseendet antagligen beroende å den vid årets slut och kort före riksdagens
början hopade mängden af göromål inom Finansdepartementet.
Utskottet,som till alla delar medgifvcr befogenheten af Revisorernes omformalda
anmärkning, har emellertid, då ifrågavarande utgift, derest den blifvit £ongl.Maj:ts
pröfning i vederbörlig ordning understäld, otvifvelaktigt kommit att blifva till verk¬
ställande anbefald, ansett Revisorernes framställning icke hora till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda; hvadan Utskottet endast velat den af Revisorerne fram¬
ställa anmärkningen för Riksdagen
omförmäla.
Bill. till Riksd. Prof. 1981. 4 Sami. ;1 Åfd. Bi Haft.
u
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Hvad i ofrigt blifvit af Revisorer^ anmäldt och erinradt har Utskottet
unmt dels vara åt beskaffenhet att lämpligen böra tagas i öfvervägande vid be-
tvftlög utglft.sansIagi Eevisorernes framställning berör, dels hafva medfört
asyitad rättelse, dels vara genom vederbörandes utlåtanden nöjaktigt förklaradt,
f Sn ejRVara af dea Vlg^ att> oaitadt förklaringen ej varit fullt tillfredsställande,
någon Resdagens utgärd bort af förhållandet påkallas, dels slutligen icke hafva
vant af beskaffenhet att från Utskottets sida påkalla något yttrande6
Stockholm den 15 Februari 1881.
Pa Stats-Utskottets vägnar:
E. Key.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1881......