Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.
1
Wto 17
Ank, till Riksd. Kansli den i Mars 1881, kl. 1 e. m.
Lag- Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om stad¬
gande af förmånsrätt för kommunalutskylder.
Enär någon företrädesrätt för kommunalutskylders utgående ur gäld-
bundet, bo icke i lagen bestämdes, och härigenom ofta orsakades kom¬
muner stora och, som det syntes, obilliga förluster, då väl utskylder
till kommunerna i konseqvens med utskylderna till Kongl. Maj:t och
kronan rättvisligen borde utgå med någon förmånsrätt, har Herr'
C. G. Otterborg uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Ut¬
skottet remitterad motion, N:o 11, föreslagit, »att Riksdagen ville för
sin del besluta, det företrädesrätt för utskylders utgående ur gäldbunden
egendom må, i lös och fast egendom, ega rum för landsting och kom¬
muner näst efter den företrädesrätt, som redan är lagbestämd för ut¬
skylders utgående till Kongl. Maj:t och kronan, och öfverlåta till Lag¬
utskottet att bestämma den eller de paragrafer uti 17 kap. Handels-
balken, som rättast härför böra förändras i dess nuvarande lydelse.»
År 1878 antog Riksdagen för sin del en författning, hvarigenom
17 kap. 12 § Handelsbalken, sådant detta lagrum lyder enligt förord¬
ningen den 8 Oktober 1861, skulle erhålla följande förändrade lydelse:
»Företrädesrätt till lös egendom tillkommer dernäst Kronan för gäl-
denärs utskylder sista och löpande året, hvilka ej för fast egendom
utgå, samt derefter landsting och kommuner för de till dem utgående
utskylder för samma tid.»
Vid förslagets granskning i Högsta Domstolen anmärktes bland
annat, att införandet af nya tysta förmånsrätter icke kunde anses i all-
Bih. till Riksd. Prof. 1881. 7 Sami. 10 Höft.
2
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.
mänhet öfverensstämma med de regler, som borde gälla för en god kre¬
ditlagstiftning; och, vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t, så —
med afseende å hvad sålunda blifvit anmärkt, och då dels införandet
af en tyst förmånsrätt för jemförelsevis så betydliga belopp, som de,
hvartill oguklna kommunalutskylder i vårt land stundom uppginge, kun¬
de verka menligt på den allmänna krediten, och något tvingande behof
af en sådan åtgärd, hvarom fråga under flera föregående riksdagar
blifvit väckt, men afslagen, icke syntes vara ådagalagdt allenast genom
detta Riksdagens beslut, dels ock syftemålet med förslagets antagande
endast ofullständigt skulle vinnas, enär för kommunalutskylder för fast
egendom icke kunnat stadgas förmånsrätt i samma egendom såsom för
kronans ränta af fast egendom egde rum — fann Kongl. Maj:t, jemlik!
nådig skrifvelse af den 8 Januari 1879, icke skäl att till Riksdagens
ofvan intagna förslag lemna bifall.
På de af Kongl. Maj:t sålunda anförda skäl för afslag å Riksdagens
föregående förslag i ämnet; och då, i alla händelser, sannolikhet icke
synes Utskottet förefinnas, att ett förnyadt förslag från Riksdagen skulle
mera nu, än tillförene, vinna Kongl. Maj:ts bifall, får Utskottet vörd¬
samt hemställa,
att förevarande motion icke måtte föranleda till
någon åtgärd från Riksdagens sida.
Stockholm den 4 Mars 1881.
På Lag-Utskottets vägnar:
G. Lagerstråle.
Reservationer:
af Herr Lagerstråle, med hvilken Herrar Grefve Mörner, Friherre
Hamilton, Samzelius, Anders Persson, H. A. Widmark och Johannes Jons¬
son instämt:
»På de af motionären anförda skäl och då den förmånsrätt, som
kan beredas kommunalutskylder, icke skulle till sin egenskap blifva så tyst
som den, hvilken nu tillkommer eu del andra fordringar, enär kommu-
Lag-Utskottets' Utlåtande N:o 17.
3
nalutskylders tillvaro är i lag för hvarje kommunalmedlem förutsatt och
dessas belopp för hvarje år offentligen bestämmes,; dä fastighetskrediten
icke egentligen beröres af en förmånsrätt, som skulle gälla efter alla
inteckningar, men större trygghet för utskyldernas utfående, än nu är
förhållandet, dock vunnes, om densamma infördes i 12 § af 17 kap.
Handelsbalken; och då skälen för Kongl. Maj:ts afslag å Riksdagens
år 1878 i ämnet fattade beslut skulle i icke ringa mån undanrödjas
dels genom nu antydd förändring i deri då antagna lydelsen af nämnda
§, dels genom ett förnyadt beslut i ämnet, har jag ansett att Lag-Ut¬
skottet Sort hos Riksdagen hemställa,
att Riksdagen ville för sin del besluta följande
förändrade lydelse af 12 § i 17 kap. Handelsbalken,
sådant nämnda lagrum lyder enligt Kongl. Förord¬
ningen den 8 Oktober 1861.
Företrädesrätt till lös egendom tillkommer dernäst,
kronan för gäldenär^ utskylder sista och löpande året,
hvilka ej för fast egendom utgå, samt derefter lands¬
ting och kommuner för de till dem utgående utskyl¬
der för samma tid. Häftar egare till fast egendom
för sådana utskylder, gånge de med förmånsrätt ut
jemväl ur fastigheten.))