18
Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
N:o 43.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 April 1881.
j> s d » Andra Kammaren den 25 » »
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majds nådiga
proposition, angående täckande af en å anslaget till Marin¬
regementet uppkommen brist.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.)
S. A. K.
Uti en den 8 nästlidne Mars till Riksdagen aflåten nådig proposition har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för täckande af den brist i Marin-
regementets anslag, som vid 1879 ars slut förefunnits, matte fa dels användas den
behållning, som å anslaget under år 1880 uppkommit, dels från statsverkets fond
för reserverade medel utgå ett belopp af 139,000 kronor.
Utaf det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll har inhemtats,
hurusom Arméförvaltningen uti skrifvelse af den 10 December nästlidna år hos
Eders Kongl. Maj:t anmält, att, enligt hvad ett skrifvelsen bifogadt räkenskaps-
utdrag öfver det under riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda anslaget till Marin¬
regementet utvisade, utaf de utgifter, som ar 1879 bort af anslaget bestridas, ett
belopp af 226,638 kronor 58 öre i anseende till bristande tillgångar icke kunnat
af samma års anslag betäckas. Orsaken till nämnda förhållande vore att söka
hufvudsakligen i den förändrade natur, berörda anslag med 1875 års ingång
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
erhållit, i det att anslaget då förvandlats från s. k. allmänt anslag till “förslags¬
anslag, högst". De af Arméförvaltningens artilleri- och intendents-departement
för nyssnämnda år förskjutna utgifter för Marinregementet och garnisonskommen-
deringen i Karlskrona hade nemligen ej kunnat hos Förvaltningens civila departe¬
ment, under hvars förvaltning anslaget i sin helhet vore stäldt, anmälas till ersät¬
tande från anslagets medel förr än under det påföljande året, sedan 1875 års
räkenskaper blifvit afslutade; och då, i anseende till anslagets förändrade natur,
den vid 1875 års utgång befintliga behållning, 122,735 kronor 48 öre, hvarmed
sagda års återstående utgifter bort bestridas, icke, i likhet med hvad förut egt
rum, kunnat få för nämnda ändamål reserveras, utan måst till statsverket åter-
levereras, hade häraf blifvit en nödvändig följd, att de för år 1875 oersatta kost¬
naderna måst betäckas af 1876 års anslag, af hvilket för öfrigt jemväl ett belopp
af 16,273 kronor 41 öre till statsverket återlevererats. På enahanda sätt hade
sedermera, till följd af nu omförmälda, med tillhopa 139,008 kronor 89 öre utaf
anslaget för åren 1875 och 1876 verkstälda återlevereringar, större delen af ut¬
gifterna för garnisonskommenderingen i Karlskrona för hvarje år måst gäldas af
nästföljande årets anslag. Härtill komme dessutom, att intendents-departementet
under år 1879 begärt ersättning för slitning af kapotter samt remtygs- och perso¬
nella utredningspersedlar, som af sistnämnda departement tillhandahållits garnisons¬
kommenderingen för åren 1872—1878, hvilken ersättning funnes uti ofvanberörda
räkenskapsutdrag upptagen med 41,125 kronor 45 öre.
Vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t hade vederbörande
departementschef, hvad först anginge den af intendents-departementet med 41,125
kronor 45 öre ingifna efterräkning å ersättning för garnisonskommenderingens
slitning under åren 1872—1878 af kapotter samt remtygs- och personella utred¬
ningspersedlar, ansett detta först år 1879 framkomna fordringsanspråk icke böra
föranleda någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd.
Hvad derefter beträffade anslagets allmänna öfverskridande och den deraf
och till följd af origtig återleverering till statsverket å anslaget uppkomna brist
borde förklaringen till densamma sökas i den intill innevarande års början för
Arméförvaltningen stadgade räkenskapsform samt det sätt, hvarpå ärendena hit¬
tills blifvit handlagda d6 särskilda departementen emellan. De öfver de olika
anslagen förda räkenskaper hade utgjort endast en löpande kassaräkning öfver de
anslagen tillflutna medel och på anslagen gjorda utanordningar, hvarför ock, då
frågan, såsom nu, gälde ett förslagsanslag, allt hvad ej under året blifvit utan-
ordnadt, måst till statsverket återlevereras, äfven om kostnader, som bort drabba
årets anslag, varit vid dess slut obetalda. Så hade nu i förevarande fall, såsom
af det åberopade räkenskapsutdraget utvisades, det belopp, som af Marinrege¬
mentets anslag ej under år 1875 utanordnats, blifvit med 122,735 kronor 48 öre
till statsverket återlevereradt, ehuru nästan hela årskostnaden för garnisonskom-
20 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
menderingen i Karlskrona qvarstod ogulden. Om deremot, såsom hädanefter,
jemlikt nådiga brefvet den 7 November 1879 angående förändring i bokförings-
sättet hos Arméförvaltningen komme att ske, ett verkligt bokslut för år 1875 hade
kunnat ega rum, skulle, såsom sig bort, endast det af bokslutet utvisade, till
äfventyrs befintliga, verkliga öfverskottet utöfver de kostnader, som för år 1875
bort, fastän de först ett följande år blifvit betalda, drabba anslaget, kommit stats¬
verket till godo. För att nu erhålla ett svar på den naturligen sig framställande
frågan, hvarför kostnaderna för garnisonskommenderingen under år 1875 ej förr
än år 1876 anmälts till betalning från anslaget, måste man ega kännedom derom,
att — under det Arméförvaltningens civila departement handhade sjelfva anslagets
förvaltning och redovisning och derifrån sjelf bestrede utgifterna för Marinrege¬
mentet — underhållet af garnisonskommenderingen tillhörde i allra största delen
intendents-departementet och i någon mindre del de båda öfriga militära departe¬
menten. Då dessa tre sistnämnda departement först efter ett gifvet års utgång
kunde med säkerhet känna alla de kostnader, sagda kommendering för året med¬
fört, hade de, som under tiden förskjutit de nödvändiga utbetalningarne, först
följande år anmält det samlade beloppet till ersättning hos civila departementet.
Så länge anslaget haft natur af allmänt ordinarie anslag, hade ett sådant förfa¬
rande, äfven med Arméförvaltningens dåvarande räkenskapssätt, ingen verklig
betydelse på anslagets ställning, enär civila departementet, som i April månad
hvarje år afgåfve underdånig berättelse om hufvudtitelns allmänna anslagsställning
genom att i novo conto upptaga de öfriga departementens förskotterade utgifter
för garnisonskommenderingen, hvilka utgifter då blifvit till ersättande hos civila
departementet anmälda, för desamma reserverade nödiga medel å den vid årets
slut i räkenskapen synliga behållningen å anslaget och således angaf endast det
verkliga öfverskottet såsom en besparing till Eders Kongl. Maj:ts disposition.
Sedan anslaget förvandlats till förslagsanslag, hade deremot Arméförvaltningen,
hvilken ju, enligt hvad förut blifvit sagdt, icke egde att uppgöra verkligt bokslut
öfver årets verkliga utgifter, ej kunnat undandraga sig att till statsverket åter-
leverera den vid årets slut synliga fcassa-behållningen. Det syntes vid sådant
förhållande icke kunna nekas, att vid 1875 års slut kommit statsverket origtigt
till godo ett belopp, som motsvarade största delen af kostnaderna för garnisons-
kommenderingen under år 1875. Detta belopp kunde ej utan en på den äldre
räkenskapsformen beroende synnerlig svårighet på siffran utredas, men kunde
rimligen antagas motsvara de vid 1875 års slut till statsverket återlevererade
medlen. Hvad nu om denna återleverering blifvit yttradt hade tillämplighet jem¬
väl på den, som egde rum vid 1876 års slut och som uppgick till 16,273 kronor
41 öre, Hvad statsverket sålunda för mycket tillgodokommit belöpte sig således
i rundt tal till 139,000 kronor. Beträffande den brist, som derutöfver och utöfver
intendents-departementets förenämnda fordringsanspråk, på anslaget uppstått, och
21
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
hvilken, äfven den, hade sin förklaring i dåvarande räkenskapsform och skyldig¬
heten för anslaget att bestrida utgifter under alla fyra Arméförvaltningens departe¬
ment, så hemstälde departementschefen, att frågan om medel till betäckande af
denna brist — uppgående, efter Arméförvaltningens räkning, till omkring 46,000
kronor, hvaraf dock 35,000 kronor skulle kunna gäldas af ett å 1880 års anslag
till Marinregementet förväntadt öfverskott — och hvars förnyade uppkomst vore
genom det nya bokföringssättet förekommen, måtte få, såsom Arméförvaltningen
föreslagit, längre fram blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Då Eders Kongl. Maj:ts nu gjorda förslag, om åtgärder till bringande af
jemvigt i Marinregementets anslagsställning, endast afser, jemte utsträckt dispo¬
sitionsrätt öfver det på 1880 års anslag uppkomna öfverskott, återbärande af hvad
till statsverket blifvit genom ofvan angifna förhållanden för mycket återlevereradt,
samt genom det numera förändrade bokföringssättet ett dylikt misstag bör för
framtiden kunna undvikas, har Riksdagen bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i före¬
varande proposition behagat äska och föreslå.
Med tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 25 April 188.1.