RIKSDAGENS PROTOKOLL
1881. Första Kammaren. N:o 6.
Lördagen den 5 Februari.
Kammaren sammanträdde kl. % 3 e. m.
Justerades protokollen för den 27, 28 och 29 sistlidne Januari.
Herr von Plåten tillkännagaf att han infunnit sig vid Riks¬
dagen.
Upplästes ett ingifvet läkarebetyg af följande lydelse:
Att ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Kammarherren
och Riddaren Högvälborne Herr Anders Koshull lider af en svå¬
rare kronisk magkatarr jemte rheumatisk värk med svullnad i
hand, knä och fotleder, hvilken senare åkomma orsakar att han
icke utan annans tillhjelp kan förflytta sig från en plats till en
annan, och att han för närvarande ej utan fara att hans helsotill¬
stånd varder försämradt kan företaga någon längre resa, det var¬
der härmedelst på förut aflagd embetsed intygadt.
Ängaholm den 28 Januari 1881.
O. P. Engström,
Regementsläkare.
Herr Lagerstråle väckte en motion, N:o 38, om införande i
Första Kammarens ordningsstadga af en bestämmelse derom, att
motion bör aflemnas i två exemplar.
Hänvisades till Första Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 2.
Anmäldes och bordlädes Stats-Utskottets Memorial N:o 2, an¬
gående en till Stats-Utskottet remitterad motion om ändring af §
4 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 30 December 1863 angå-
Första Kammarens Prof. 1881. N:o G, 1
2
Lördagen den 5 Februari.
o 6.
ende kostnadsersättning till militäre, civile och ecklesiastike tjenste¬
man för en del resor inom tjenstgöringsdistrikten; samt
Lag-Utskottets utlåtande N:o 1, i anledning af verkstäld gransk¬
ning af Riksdagens Justitieombudsmans embetsförvaltning.
Herr Grefven och Talmannen förmälte att han, efter samråd
med Andra Kammarens Herr Talman, finge föreslå, att nästa Ons¬
dag den 9 i denna månad skulle anställas val af ej mindre än
sex revisorer för deltagande i innevarande års granskning af Stats¬
verkets, Riksbankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning jemte tre suppleanter för desse revisorer, än äf¬
ven två revisorer och två revisorssuppleanter för hvart och ett
af Riksbankens afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Luleå och
Visby att granska respektive kontors förvaltning och räkenskaper
för sistlidna år.
Detta förslag godkändes.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades Herr Ekman, Carl,
under fjorton dagar från denna dag.
Kammaren åtskildes kl. */4 B e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Tisdagen den 8 Februari.
3
Nso 6.
Tisdagen den 8 Februari.
Kammaren sammanträdde kl. */» 3 e. m.
Justerades ett protokoilsntdrag för den 5 i denna månad.
Herr Mannerskantz anmälde att han instält sig vid Riksdagen.
Föredrogs Stats-Utskottets den 5 innevarande Februari bord¬
lagda memorial N:o 2, angående en till Stats-Utskottet remitterad
motion om ändring af § 4 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den
30 December 1863 angående kostnadsersättning till militäre, civile
och ecklesiastike tjensteman för en del resor .inom tjenstgörings-
distrikten.
Herr vice Talmannen: Vid det nu föredragna Stats-Ut¬
skottets betänkande anhåller jag att få göra några erinringar.
Herr Johan Anderssons motion går ut derpå, att ersättning till
konsistoriella ombud, då presterliga lägenheters rätt skall bevakas,
skall utgå af löneregleringsfonden i stället för att den, enligt 4 §
2 motn. uti Kongl. kungörelsen den 30 December 1863 för när¬
varande utgår “af kyrkans medel eller, om tillgång dertill saknas,
åt församlingarne". Frågan, hvart detta ärende skall hänskjutas,
synes mig i någon mån bero dex-på, om Kongl. Maj:t anses hafva
en sådan dispositionsrätt öfver löneregleringsfonden, att han utan
beslut af Riksdagen och möjligtvis äfven af en annan myndighet
kan fritt förfoga deröfver, eller, om ärendet icke är ett önsknings-
mål, ett sådant, der Riksdagen verkligen egen att besluta. 1 hän¬
delse att ärendet är endast ett önskningsmål, så skulle frågan obe¬
stridligen gå till ett Tillfälligt Utskott; men i senare fallet, eller
om den icke ligger inom Kong]. Maj:ts administrativa beslutande¬
rätt, så skulle den, åtminstone i öfverensstämmelse med den praxis,
som hittills, om också icke utan undantag, utbildat sig vid våra
riksdagar, gå till ett fast Utskott. Efter min uppfattning är det
alldeles uppenbart, att det icke är ett önskningsmål, ty lönere^
N:o 6.
i
Tisdagen den 8 Februari.
gleringsfonden har tillkommit af sådana till presternas aflöning
anslagna medel, hvilka icke ansetts vara af beskaffenhet att
kunna till statsverket indragas, utan som fortfarande böra till aflö-
ningsmedel inom kyrkan användas, men som icke anses böra till¬
höra den församling, till hvars presters aflöning de hittills utgått,
utan samlas i nämnda fond för att dermed sedermera reglera den
presterliga aflöningen i sin helhet. Då den författning, hvarpå
presterskapets aflöning beror, är tillkommen genom konungs och
Riksdags samverkan under ståndstiden, så lärer det vara uppen¬
bart, att den icke för närvarande kan utan Riksdagens och, med
afseende på dess privilegiers ställning, sannolikt icke heller utan
kyrkomötets beslut ändras.
Vid sådant förhållande, och då de medel, hvarom här är fråga,
icke kunna af Kongl. Maj:t anordnas till det ifrågasatta ändamålet
utan andra myndigheters beslut i ämnet, så torde deraf följa, så¬
som jag nyligen sagt, enligt den praxis, som i allmänhet vid riks¬
dagen följts, att ärendet icke bör till Tillfälligt Utskott hänskju-
tas. Det vore då att välja på att antingen remittera ärendet till¬
baka till Stats-Utskottet eller ock att remittera detsamma till
Lag-Utskottet, till hvilket senare Utskott utan tvifvel frågor om
presterskapets aflöning numera skola gå. De behandlades förr af
JEkonomi-Utskottet. Men för min del föreställer jag mig, att, då
det är fråga om användandet af en fond, hvilken står under Stats¬
kontorets förvaltning och hvilkens medel, om också anslagna till
ett särskildt ändamål, likväl ytterst äro att betrakta såsom all¬
männa medel, så skulle frågan lämpligen kunna återgå till Stats-
Utskottet.
Herr Carlson: Jag förmodar, att någon af de ärade leda¬
möter, som i Stats-Utskottet sitta på den afdelning, från hvilken
denna motion blifvit återlemnad, kommer att yttra sig. Men jag
bar emellertid ansett mig böra anföra, att, sedan löneregleringarna
för presterskapet på grund af 1862 års förordning under åtskilliga
år fortgått, och dervid befunnits, att en del löneinkomster blifvit
från vissa presterliga beställningar skilda, i ändamål att till an¬
dra, svagare aflönade prestlägenheter öfverfiyttas, men i fråga om
hvilka lägenheter af denna beskaffenhet, som borde deraf komma
i åtnjutande, tillfyllestgörande jemförelsepunkter icke funnos förr
än regleringsarbetet ännu längre fortskridit, Kongl. Maj:t år 1868
beslöt, att dessa frånskilda, men icke indragna lönemedel skulle
under tiden göras fruktbärande och för detta ändamål ingå i en
gemensam fond. Denna fond är visserligen stäld under Statskon¬
torets förvaltning, men de deri influtna medel kunna, på grund
af nyss nämnda förhållanden, ingalunda anses vara allmänna me¬
del eller statsmedel. 1 följd deraf har Stats-Utskottet jemväl an¬
sett den ifrågavarande motionens behandling icke böra tillhöra
detta Utskott.
Angående nu nämnda medel eger konungen, så länge frågorna
röra sig inom området af de i 1862 års förordning utstakade gränser,
obestridlig beslutanderätt, men deremot är jag med den föregående
Tisdagen den 8 Februari. 5 J(;o g,
talaren ense derom, att Kongl. Maj:t icke egen att utan Riks¬
dagens hörande göra någon ändring i de bestämmelser, som äro i
denna förordning vidtagna, hvilket fall här synes vara för handen,
Häraf synes mig likväl icke följa, att det skulle vara Stats¬
utskottet, som borde behandla motionen. I Stats-Utskottets me¬
morial är endast åberopad 89 § Riksdagsordningen, och den synes
klart hänvisa derpå att Stats-Utskottets åliggande är att “granska,
utreda och uppgifva stats- och riksgäldsverkens tillstånd och för-
valtning“, således hvad som ingår till statsverket och de utgifter,
som skola af statsverket bestridas, hvarjemte en viss gransknings-
rätt är Utskottet medgifven. Men de ifrågavarande medlen äro
visserligen hvarken sådana, som ingå till statsverket, eller sådana
af hvilka statsutgifter bestridas. Efter den för 1866 gällande
Riksdagsordningen skulle sannolikt ett sådant ärende hafva gått
till Sammansatt Lag- och Ekonomi-Utskott, men då det sistnämnda
numera icke finnes, så skulle efter all anledning Lag-Utskottet
vara det, som vore närmast att behandla frågan. För mig synes
det vara klart, att icke motionen bör till Stats-Utskottets behand¬
ling återlemnas.
Herr Lagerstråle: Om den förevarande motionen icke bör
till Stats-Utskottet återremitteras, så synes det mig vara ändå
klarare, att den icke bör till Lag-Utskottet remitteras. Om jag
får uppläsa 42 § Riksdagsordningen, så innehåller den: “Lag¬
utskottet skall meddela utlåtande öfver de från Kamrarne dit
hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäf¬
vande af allmän civil-, kriminal- och kyrkolag; börande under
civil- och kriminallag äfven förstås de delar af krigslagar och för¬
fattningar rörande krigsväsendet, som ega tillämpning till med¬
borgare utom krigsstaten11.
Här är väl icke ifrågasatt någon ändring i förut gällande lag
af den ena eller andra sorten, utan här är fråga om disposition
af medel, hvilka äro i Statskontoret samlade till följd af öfver¬
skott från de särskilda prestlöneregleringarne. Huruvida till den
nu ifrågavarande anvisningen å medel, samlade i denna fond, äfven
fordras Riksdagens medgifvande, det synes mig icke vara så klart
som den förre ärade talaren antagit. Om dessa öfverskott hafva
uppkommit på sådant sätt, att det icke är bestämdt förut, att
deras användning skall bero af både Konung och Riksdag, så
synes det mig snarare som om dispositionsrätten, intill dess en
lag stadgar ett annat förfarande, borde tillhöra Kongl. Maj:t, åt¬
minstone att dertill icke påkallas Riksdagens medgifvande. Huru¬
vida Kyrkomötets medgifvande dertill kan erfordras, det törs jag
icke nu besvara, derföre att jag icke öfvertänkt denna fråga;
men någon remiss till Lag-Utskottet tror jag icke skulle kunna
lämpligen här bifallas. För min del skulle jag föreslå, att mo¬
tionen finge komma till ett Tillfälligt Utskott.
Herr vice Talmannen: I anledning af den näst föregående
talarens yttrande ber jag endast att få erinra, att de medel, hvilka
N:o 6. ' 6
Tisdagen den 8 Februari.
1
äro sammandragna i löneregleringsfonden, äro sådana till präster¬
skapets aflöning anslagna medel, hvilka icke anses tillhöra en
särskild församling, icke utgå från denna församlings bidrag och
icke heller genom donation eller annorledes äro fästa vid den¬
samma. De äro sålunda enligt min uppfattning icke i egentlig
mening församlingsmedel utan statsmedel, hvilka tid efter annan
blifvit anslagna till presterskapets aflöning och i denna sin egen¬
skap äro att hänföra under de författningar och privilegier, hvilka
för denna aflöning äro gällande.
Ett bestämdt bevis för rigtigheten häraf ligger enligt mitt
förmenande deri, att den paragraf i 1862 års författning angående
presterskapets aflöning, hvilken handlar om ifrågavarande medel,
skiljer emellan sådana, som tillhöra den församling, derifrån de
utgå, och sådana, som äro af beskaffenhet att kunna till stats¬
verket indragas, samt slutligen sådana, som kunna flyttas från en
församling till eu annan, men deremot icke få till statsverket in¬
dragas, utan fortfarande skola för sitt afsedda ändamål, prester¬
skapets aflöning, användas. Presterskapets löneregleringsfond be¬
står af sistnämnda slag af medel; och den författning af den 11
Juli 1862, hvarpå denna fonds bildande grundar sig, är tillkommen
genom riksståndens — och således äfven presteståndets — beslut
och följaktligen stiftad i den för privilegiefrågors behandling
under ståndstiden gällande ordning. Att vid sådant förhållande
löneregleringsfondens medel skulle kunna ryckas till andra ända¬
mål än sådana, som med presterskapets aflöning hafva direkt
sammanhang, synes mig alldeles origtigt, för så vidt man icke
dervid iakttager samma förmer, under hvilka beslutet om den¬
sammas tillkomst ursprungligen fattades — dock naturligtvis
med den modifikation, som sedermera inträffade konstitutionella
förhållanden påfordra. Det är således för mig uppenbart, att
ärendet icke kan behandlas såsom ett önshningsmål. Skulle Kam¬
maren likväl i strid mot hvad, så vidt jag kan erinra mig, hittills
i regeln varit praxis i fråga om ärenden, hvilka icke anses vara
önskningsmål, utan bero på Riksdagens pröfning, besluta att öfver¬
lemna ärendet till ett Tillfälligt Utskott, ber jag att nu få göra
den erinran till det Tillfälliga Utskott, som kommer att behandla
detsamma, att Utskottet icke måtte tillstyrka Riksdagen ett be¬
slut i annan form, än som enligt mitt förmenande är den enda
grundlagsenliga.
För min del. är jag emellertid af den åsigt, att, enligt hittills
vanlig praxis vid tillämpning af bestämmelserna om fasta och
tillfälliga Utskott, ärendet bör tillhöra fast Utskott; och bland
dem, på hvilka man då har att välja, föredrager jag för min del
Stats-Utskottet, emedan, såsom jag erinrat, ifrågavarande medel
icke äro församlingsmedel utan ytterst — om ock endast ytterst —
statsmedel.
Herr Törnebladh: Då jag tillhör den afdelning af Stats-
Utskottet, som förehaft ifrågavarande ärende och först beslutat
detsammas återlemnande, beder jag att med några ord få redo-
Tisdagen den 8 Februari. 7
£örB för de motiv, som för detta beslut lågo till grund, ehuruväl
jag inser, att på den punkt frågan nu står man icke har mycket
gällande51 ^ iöriTi^n för ^en åsigt, som inom Utskottet gjort sig
Hufvudsakliga. motivet för det fattade beslutet var, att mo¬
tionen atsag ändring i en Kongl. kungörelse och särskilt att
motionaren deri förklarat sig icke kunna sjelf formulera uttrycken,
utan hemstalt, att detta måtte ske inom vederbörande Utskott,
ötats-Utskottet har icke någon synnerlig vana att formulera för¬
slag till Kongl. författningar och har deraf hemtat ytterligare
anledning till det antagande, att motionen icke bör anses tillhöra
dess behandling helst som, enligt Utskottets uppfattning, här är
truga om en af Kongl. Maj:t 1 administrativ väg utfärdad författ¬
ning, hvars förändring möjligen, i händelse en önskan derom vore
Jios Kongl. Maj:t anmäld, kunde efter Kongl. Maj:ts initiativ och
etter dess afgifna proposition, om sådan befunnes nödig, men icke
nu behandlas af något af de fasta Utskotten. Men då Stats-Ut-
skottets ledamöter ansågo ärendet vara ett önskningsmål, så trodde
man att dess blifvande behandling skulle bero på, huru Kongl.
Maj:t skulle komma att uppfatta saken; och derföre förestälde
man sig, att ärendet nu skulle tillhöra Tillfälligt Utskott, utan att
man dermed ville uttala någon bestämd mening i saken då den¬
samma ju är af mycket tvistig beskaffenhet.
Jag vill blott tillägga, att beslutet efter en kort diskussion
tattacfes utan någon meningsskiljaktighet inom Utskottet.
Sedan öfverläggningen förklarats slutad, förmälte Herr (tref¬
ven och Talmannen att derunder yrkats, dels att det föredragna
memorialet skulle läggas till handlingarna med förklarande att
ifrågavarande motion borde af Stats-Utskottet behandlas, dels att
memorialet skulle äggas till handlingarna med förklarande att
motionen borde behandlas af Lag-Utskottet, dels ock att memo¬
rialet skulle laggas till handlingarna med förklarande att före-
narnnda motion vore af beskaffenhet att tillhöra Tillfälligt Utskotts
handläggning; hvarefter särskild proposition gjordes å hvart och
ett åt dessa yrkanden, och förklarade Herr (Trefven och Talman-
nen sig anse de afgifna svaren hafva utfallit med öfvervägande
ja tor först omförmälda yrkande. 6
N:o 6.
Efter föredragning af Lag-Utskottets den 5 innevarande månad
bordlagda utlutande _ N:o 1, i anledning af verkstad granskning
åt .Riksdagens Justitieombudsmans embetsförvaltning, godkände
K am mai eu Utskottets i utlåtandet afgifna yttrande.
Herr (trefven och Talmannen anförde att han. efter öfverens¬
kommelse med Andra Kammarens Herr Talman, finge föreslå, att
N:o 6.
8
Onsdagen den 9 Februari.
nästa Lördag den 12 i denna månad skulle anställas val af tjugu-
fyra valmän jemte sex suppleanter, för utseende af Riksdagens
justitieombudsman och hans suppleant.
Härtill lemnade Kammaren sitt bifall.
Justerades två protokollsutdrag för detta sammanträde; hvar¬
efter Kammaren åtskildes kl. 3 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Onsdagen den 9 Februari.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Herr Storckenfeldt tillkännagaf att han instält sig vid Riksdagen.
Herr Statsrådet Themptander aflemnade Kongl. Maj:ts nedan-
nämnda nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) i fråga om rättighet för Karlskrona—Yexiö jernvägs-
aktiebolag att på en gång återbetala hela återstoden af det till
bolagets jernvägsanläggning erhållna statslån;
2:o) angående ytterligare räntefrihet å ett staden Strömstad
beviljadt lån;
3:o) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
hustru Anna Öl sdotter i Hjulåsen;
Onsdagen den 9 Februari. 9
c, 4:0j angående ^söndring af jord från indragna militiebostället
ötyrestad fs:o 1 1 Östergötlands län samt Alnarps kungsgård ock
indragna militiebostället Husie N:is 3 ock 4 i Malmöhus län-
samt " ’
5:o) angående upplåtelse till Malmö stad af ett landsstatsem-
betshuset derstädes såsom gårdsjord anslaget jordområde.
j *-Ti e^v'en o0'*1 Talmannen mottog de Kongl. propositionerna
med förklarande att Kammaren skulle egna dem grundlagsenlig
behandling. 0
Justerades protokollet för den 2 innevarande månad.
De nyss aflemnade Kongl. propositionerna blefvo härpå före¬
dragna och bordlagda.
Företogs val af sex revisorer för deltagande uti innevarande
ars granskning af statsverkets, Riksbankens och Riksgäldskonto-
rets tillstånd, styrelse och förvaltning; och befunnos, efter valför¬
rättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Ledamoten af Första Kammaren, Godsegaren C. E. Laurell
med 46 röster.
. Ledamoten af Första Kammaren, Bruksegaren W. A. Söder-
bjelm med 46 röster.
Kaptenen, Grefve A. F. R. von Rosen med 46 röster.
Kommendören i Kongl. Flottans reservstat F. H. Didron
med 46 röster.
Ledamoten af Första Kammaren, Grefve Gilbert Hamilton
med 45 röster.
Professoren H. L. Rydin med 45 röster.
Föietogs val af tre suppleanter för innevarande års revisorer
åt statsverkets, Riksbankens och Riksgäldskontorets tillstånd, sty-
relse och förvaltning; och befunnos, efter valförrättningens slut,
dertill hafva blifvit utsedde:
Öfverstelöjtnanten Axel Magnus Otto Reuterskiöld med 47
röster.
v. Häradshöfdingen C. J. Ljunggren med 47 röster.
Kammarherren, Friherre G. Carlsson Bonde med 42 röster
sedan ordningen mellan de båda förstnämnde blifvit genom lott¬
ning bestämd.
S:o 6.
Första Kammarens Prof. 1881. N:o 6.
2
5:0 6.
10
Onsdagen den 9 Februari.
Företogs val af två revisorer för granskning af Riksbanken
afdelningskontors i Göteborg räkenskaper och förvaltning; oc
befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde :
Hofintendenten G. W. R. von Schéele med 42 röster,
f. d. Ofverstelöjtnanten C. A. Neiglick med 41 röster.
Företogs val af två revisorssuppleanter för granskning af
Riksbankens afdelningskontors i Göteborg räkenskaper och för¬
valtning; och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva
blifvit utsedde:
Godsegaren Ivar Wijk med 37 röster.
Grosshandlaren W. T. Ewert med 36 röster.
Företogs val af två revisorer för granskning af Riksbankens
afdelningskontors i Malmö räkenskaper och förvaltning; och be¬
funnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Majoren G. E. 0. Svedenborg med 34 röster.
Filosofie Doktorn C. 0. Ruth med 33 röster.
Företogs val af två revisorssuppleanter för granskning af
Riksbankens afdelningskontors i Malmö räkenskaper och förvalt¬
ning; och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blif¬
vit utsedde:
Majoren Carl Alfred Wästfelt med 35 röster.
Stadsmäklaren H. Thomé med. 33 röster.
Företogs val af två revisorer för granskning af Riksbankens
afdelningskontors i Luleå räkenskaper och förvaltning; och befun¬
nos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Rektorn P. 0. Eden med 31 röster.
Konsuln H. J. Sundström med 31 röster.
Företogs val af två revisorssuppleanter för granskning af
Riksbankens afdelningskontors i Luleå räkenskaper och förvalt¬
ning; och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blif¬
vit utsedde:
t. f. Landskamereraren E. R. Waldenström med 31 röster.
Majoren W. Stål med 30 röster.
t=r^ c/j
Onsdagen den 9 Februari.
XI
K:o 6.
Företogs val af två revisorer för granskning af Riksbanken s
afdelningskontors i Visby räkenskaper och förvaltning; och be-
funnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:
Öfverstelöjtnanten Thiodolf Borgh med 34 röster.
Konsuln C. Stenberg med 34 röster.
Företogs val af två revisorssuppleanter för granskning af
Riksbankens afdelningskontors i Visby räkenskaper och förvalt¬
ning; och befunnos, efter valförrättningens slut, dertill hafva blif¬
vit utsedde:
Apotekaren C. J. Marelius med 32 röster.
Kyrkoherden S. Gustafsson med 31 röster.
Upplästes ett insändt läkarebetyg af följande lydelse:
Att Herr Landshöfdingen C. Ekström är af sjukdom (laryngo
bronchitis) hindrad att lemna sin bostad, intygar
Stockholm den 9 Februari 1881.
Sigurd Lovén,
legitimerad läkare.
Justerades fem protokollsutdrag för detta sammanträde, hvar¬
efter Kammaren åtskildes kl. ’ 41 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
i