RIKSDAGENS PROTOKOLL
1881. Första Kammaren. N:o 37.
Tisdagen den 19 April.
Kammaren sammanträdde kl. J/2 3 e. m.
Justerades protokollen för 8, 9, 11 och 12 i denna månad.
Upplästes och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrivelser:
N:o 46, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
författning om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg;
N:o 47, om förbättrad lagstiftning angående tillsynen å förvaltnin¬
gen af omyndigs egendom;
N:o 48, angående upphörande af skyldighet för den, som emot
hofrätts dom vill konungen söka, att i visst fall träda i fängelse till
sakens slut; och
N:o 49, om förändrad lydelse af 17 kap. 12 § Handelsbalken.
Upplästes och godkändes Sammansatta Banko- och Lag-Utskot¬
tets förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse N:o 50, om revision
af gällande lagstiftning angående enskilda banker med rätt att ut¬
gifva egna banksedlar.
Upplästes och godkändes Banko-Utskottets förslag,
dels till Riksdagens underdåniga skrivelser:
N:o 52, angående ändring uti instruktionen för Riksdagens revi¬
sorer vid Riksbankens afdelningskontor i orterna; och
N:o 53, med reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning;
dels ock till Riksdagens skrifvelse N:o 54, till fullmäktige i Riks¬
banken med öfverlemnande af bankoreglemente.
Första Kammarens Prof. 1881. N:o 37.
1
ff:o 37.
2 Tisdagen den lä April.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till para¬
grafer i Riksdagsbeslutet:
N:o 13, angående ifrågasatta lagbestämmelser rörande så kallad
vivisektion; och
N:o 14, angående förändrad lydelse af 41 § i Konkurslagen den
18 September 1862.
Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran Stats¬
utskottets den 14 innevarande April bordlagda Utlåtande N:o 64.
Anmäldes och bordlädes Första Kammarens Tillfälliga Utskotts
Utlåtanden:
N:o 16, i anledning af Herr Anders Perssons inom Andra Kam¬
maren väckta motion, N:o 165, angående landgille och städja för
vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge m. m.; samt
N:o IT, i anledning af en inom Andra Kammaren väckt motion
om utredning af dispositionsrätten till vissa hemman inom Malmö¬
hus län.
Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde; hvarefter
Kammaren åtskildes kl. 3 e. m.
In fidem
A. vov Kmsenstjerna.
Onsdagen den 20 April, f. m.
3
N:o 37.
Onsdagen den 20 April.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. in.
Justerades protokollet för den 13 i denna månad.
Upplästes och godkändes Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets
förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse N:o 51, i anledning af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ändring i
lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873.
Anmäldes och bordlädes Första Kammarens Tillfälliga Utskotts
Utlåtande N:o 18, i anledning af väckt motion angående förslag till
lag om aktiebanker.
Anstäldes jemlik! 65 § Riksdagsordningen omröstning öfver föl¬
jande af Stats-Utskottet i dess Memorial N:o 65 föreslagna och af
båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som vill, att Riksdagen, jemte tillkännagifvande, att Kongl.
Maj:ts uti 'en den 8 nästlidne Mars till Riksdagen aflåten nådig propo¬
sition, angående åtskilliga de Kongl. teatrarue rörande ärenden, gjorda
framställning icke vunnit Riksdagens bifall, må på extra stat för år
1882 anvisa ett förslagsanslag af högst 175,000 kronor till gäldande
af halfva beloppet utaf Kongl. teatrarnes skuld vid innevarande spel¬
års slut, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har berörda nådiga proposition blifvit af Riksdagen
afslagen, hvarjemte Friherre R. Klinckowströms i ämnet gjorda fram¬
ställning funnits icke höra till någon särskild Riksdagens åtgärd
föranleda.
K:o 37.
4
Godtgörelse åt
vikarie för
tjensteman, som
utsetts till
riksdagsman.
Onsdagen den 20 April, f. m.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit så¬
lunda :
Ja—72;
Nej—19.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag N:o
209, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 45 Ja och 132 Nej, samt att båda Kamrarnes samman¬
räknade röster befunnits utgöra 117 Ja och 151 Nej, hvadan beslut i
frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med Nej-propo-
sitionen.
Föredrogs å nyo StUts-Utskottets den 14 och 19 innevarande
April bordlagda Utlåtande N:o 64, i anledning af väckt motion i fråga
om rättighet för tjensteman, som blifvit till riksdagsman utsedd, att
af statens medel erhålla godtgörelse för bekostande af vikaries af¬
löning.
Herr Carlson: Då jag tillika med åtskilliga af denna Kamma¬
res ledamöter af Stats-Utskottet har varit reservant i denna fråga,
anser jag mig i korthet böra anföra de skäl, hvarpå reservationen
grundar sig.
Under de fjorton år, som förflutit sedan det nya representations-
skicket trädde i verket, har regeringen tid efter annan, efter särskild
pröfning i särskilda^ fall, tillagt riksdagsmän än större, än mindre be¬
lopp till ersättning åt de vikarier, som bestridt deras befattningar un¬
der riksdagstiden. Under samma tid har den fråga, som nu blifvit
föremål för Stats-Utskottets behandling, varit väckt vid riksdagarne
flera gånger och behandlats på flera olika sätt. Än har den varit hos
Konstitutions-Utskottet, än hos Stats-Utskottet och än hos Tillfälligt
Utskott, men alltid har den fått samma utgång, nemligen att blifva
afslagen. Utskottet har här i sitt betänkande anfört den motivering,
hvarpå Konstitutions-Utskottet vid 1868 års riksdag grundade sitt ut¬
låtande, men Utskottet har förgätit nämna, att den hemställan, hvar¬
till Konstitutions-Utskottet kom på grund af denna motivering, lades
till liandlingarne och således framställningen icke kan anses gillad.
Deremot gjorde 1874 års Stats-Utskott en hemställan i alldeles mot¬
satt rigtning, och ur dess motivering, som icke är nämnd i det nu före¬
liggande utskottsutlåtandet, anhåller jag att få anföra några ord, som
synas mig vara värda uppmärksamhet. Det heter der, att om man
skulle i en så allmän syftning aflåta en underdånig skrifvelse, så skulle
det vara [ det samma som att söka åstadkomma en helt och hållet
förändrad lagstiftning i ämnet, [ hvilket skulle leda till olägenheter
kanske af betänkligare art än dem, motionären önskat få afhjelpta.
Vidare heter det: »Utskottet anser nemligen, att det icke lämpligen
Onsdagen den 20 April, f. m.
5
N:o 37.
kan eller bör för alla möjligen förekommande fall på förhand lagstif¬
tas i ett ämne, der förhållandena äro så olikartade som beträffande
frågan huruvida och till hvad belopp staten bör vidkännas utgift för
upprätthållande af en tjenst, som den ordinarie tjenstemannen af sitt
riksdagsmannakall är förhindrad att sjelf bestrida; och Utskottet fin¬
ner det i följd häraf ock vara ändamålsettligast att frågor af dylik art
utaf Kongl. Maj:t pröfvas efter de i hvarje särskilt fall förekommande
omständigheter och förhållanden».
Men denna motivering har befunnit sig i en annan ställning än
den, som afgafs af 1868 års Konstitutions-Utskott; den nu nämnda
motiveringen är nemligen af Riksdagen gillad derigenom, att Riksda¬
gen biträdde hvad Utskottet då hemstälde.
Under alla dessa förhandlingar har kretsen af de fall, på hvilka
frågan är tillämplig, allt mer och mer förminskats, derigenom att den
ena embetsmannacorpsens lönereglering efter den andra hav blifvit af
Riksdagen godkänd, och så snart en sådan lönereglering blifvit fast-
stäld med fördelning af aflöningen i lön och tjenstgöringspenningar,
har deraf följt, att när den, som innehar eu tjenst, icke sjelf förrättar
den, tjenstgöringspenningarne tillfalla den, af hvilken tjensten bestrides.
Den omtvistade frågan bär sålunda förfallit. Nu återstår knappt någon
annan corps än de allmänna läroverkens lärare, och det torde, så vidt jag
kan finna, så mycket mindre vara skäl att nu göra en framställning, den
der särskilt skulle röra dem, som just dessa embetsman äro särdeles
svagt aflönade och som efter all sannolikhet en lönereglering för dem snart
förestår. Om en sådan lönereglering redan vid nästa riksdag förekom¬
mer och då gillas, så hemställer jag, om det vore skäl att nu vid inne¬
varande riksdag aflåta en sådan skrifvelse som här är föreslagen.
Det är med särskildt afseende på den ställning, hvari frågan nu
befinner sig, och på de högst inskränkta dimensioner, den numera om¬
fattar, som jag för min del anhåller om afslag på Utskottets förslag.
Grefve Beck-Friis: På de skäl, som här af den siste ärade
talaren blifvit anförda, får äfven jag yrka afslag på förevarande be¬
tänkande. Det synes mig nemligen vara klart och tydligt, att det vore
något hårdt, för att icke säga orättvist, om den enda corps af embets¬
man, som ännu icke fått sina löner reglerade, skulle, derför att de icke
kommit i den ställningen, lida en större förlust än andra, i händelse
att de valdes till riksdagsmän. Jag anser det derför vara bäst att
afslå det föreliggande betänkandet, ty det skulle, såsom redan blifvit
sagdt, icke komma att träffa några andra än just elementarlärarne,
d. v s. den svagast aflönade af alla tjenstemannacorpsen.
Herr Sundeil: Då jag icke ser här i Kammaren närvarande nå¬
gon af de Kammarens män, hvilka, insatte i Stats-Utskottet, biträdt
det beslut, hvartill Utskottet kommit, anser jag mig kunna uppträda
till försvar för detsamma. Det är bekant, att det gifves embetsman,
hvilka, till riksdagsmän valde, icke behöfva vikarier under den tid
riksdagen varar. Dessa äro: biskopar, landshöfdingar, generalbefälhaf¬
vare, regementschefer, universitetsprofessorer och några andra. Det
gifves också embetsmål!, hvilka, fastän riksdagsmän, måste äfven under
Godtgörelse
åt vikarie för
tjensteman, som
utsetts till riks¬
dagsman.
(Forts.)
N:o 37.
Onsdagen den 20 April, f. m
Godtgörelse riksdagstiden utöfva det höga embete, som är åt dem uppdraget, nem-
åt vikarie för ijgen justitieråd och ledamöter i Konungens råd. Men alla andra ein-
VtseuTtittriks hets- oc^ tjensteman — några från Stockholm undantagne ■— måste,
‘ dagsman. " under det att de utöfva riksdagsmannakallet, låta sina embeten eller
(Forts.) tjenster skötas af vikarier mot aflöning, det vill säga mot afdrag å de
löneförmåner, som embets- ®ch tjenstemännen åtnjuta. Nu innehåller
Kongl. cirkuläret af den 9 November 1860 i 2:dra momentet att:
»embets- och tjensteman, som uppbär lön eller arfvode på gällande
stat, skall, efter hvad i allmänhet eller för särskilda fall kan varda af
Kongl. Maj:t eller vederbörande embetsverk bestämdt, vidkännas skäligt
afdrag å aflöningsbeloppet, dock icke öfverstigande fjerdedelen, derest
vid erhållen tjenstledighet eller eljest förekommande hinder för tjen-
stens utöfning annan person till tjenstens bestridande behöfver för¬
ordnas.» I de embetsverk, der lönereglering under de senare åren har
skett, kan detta Kongl. cirkulär icke vidare tillämpas, ty genom af¬
stående af de så kallade tjenstgöringspenningarne hafva de embets-
och tjenstemän, om hvilka nu är fråga, uppfylt de förpligtelse!’, som
kunna på dem ställas. Det af mig citerade Kongl. cirkulär gäller dock
för alla andra, jemväl för städernas embets- och tjenstemän och äfven
för elementarläroverkens; och jag anser, att, huru uselt läroverkens
lärare än må vara aflönade, man derifrån icke kan sluta till någon
förpligtelse för" staten att vidkännas utgift till vikariatsarfvode för dem
af desse, som blifvit valde till riksdagsmän. Sådan förpligtelse för
staten vet jag icke någonstädes vara stadgad. Man skulle kunna säga,
att staten borde mellankomma, der man icke kan erhålla vikarie för
den fjerdedel af lönebeloppet, som i det Kongl. cirkuläret är bestämd
såsom maximum för det afdrag, en till riksdagsman vald embets- eller
tjensteman är skyldig att afstå. Men härom är nu icke fråga, utan
det är endast fråga om, hvad som är rätt och lagligt i förevarande
fall; och när man har ett af Kongl. Maj:t utfärdadt cirkulär, bör det,
efter mitt förmenande, också efterföljas. Om icke Riksdagen vore så
nära sitt slut, skulle jag yrka, att ärendet, för utlåtandets omredige¬
ring, måtte varda till Utskottet remitteradt åter; nu vill jag icke gorå
det, utan anhåller, att Kammaren, på sätt Utskottet hemstält, måtte
besluta, att embets- eller tjensteman, som blifver till riksdagsman vald,
skall vara skyldig att, under den tid han vid Riksdagen sig uppehåller,
sjelf bekosta sin vikaries aflönande samt att någon godtgörelse af stats¬
medel till följd deraf icke må för sådant ändamål utgå.
Det är härom jag hos Herr Grefven och Talmannen anhåller om
proposition.
Grefve Beck-Friis: Med anledning af början i den siste tala¬
rens anförande, då han sade, att han ville föra deras talan, som från
denna Kammare inom Utskottet hade biträdt detta utskottsbetän¬
kande, ber jag få säga, att ingen enda af denna Kammares ledamöter
i Stats-Utskottet har biträdt utlåtandet. Förhållandet var nemligen,
att, när utlåtandet justerades, endast åtta Första Kammarens leda¬
möter voro närvarande, och alla dessa reserverade sig. Således har
det inom Utskottet icke höjt sig en enda röst från denna Kammare
för motionen, i den form den nu föreligger.
Onsdagen den 20 April, f. m. 7
Herr Sundeil: I anledning af den upplysning, grefve Beck-
Friis gifvit, ber jag få nämna, att, då reservanterna äro åtta, och en
ledamot, allt af Första Kammaren, anmält, att han icke i ärendets
behandling deltagit, jag deraf slöt, att tre af denna Kammares leda¬
möter inom Stats-Utskottet biträdt det slut, hvartill Utskottet kommit.
Herr Reutersvärd: Jag anser, att allra minst denna Kam¬
mare bör under någon form bevilja särskild ersättning åt riksdagsmän.
Då de, som väljas till Andra Kammaren, hafva arfvode, böra de väl
också, synes mig, kunna godtgöra sina vikarier af detta arfvode; och
den ledamot af Första Kammaren, som icke är i tillfälle att vidkän¬
nas de uppoffringar,^ riksdagsmannakallet medför, kan afsåga sig riks-
dagsmannaskapet. Ännu så länge kan man icke säga, att det är brist
på till riksdagsmän lämplige personer, som äro i stånd att bära dessa
uppoffringar. När den tiden en gång inträffar, kan det vara skäl att
göra en ändring, men till dess och för närvarande yrkar jag bifall till
Utskottets förslag.
Herr Bennich: Jag ber endast få fästa Herrarnes uppmärksam¬
het på ett par stadgande!! i Riksdagsordningen.
Enligt § 21 må för Andra Kammaren vald riksdagsman »ej denna
befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för af¬
sägelse», och dessa skäl finnas uppräknade; de äro: »de hinder all¬
männa lagen upptager såsom laga förfall»; »ålder öfver 60 år», och
»att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima riks¬
dagar». Här är således förbindelse för den, som blifvit vald till leda¬
mot i Andra Kammaren, att utöfva detta uppdrag. Vidare stad¬
gas i § 4 af Riksdagsordningen: »ej må någon riksdagsman förmenas
att sin riksdagsmannabefattning utöfva», doqk med undantag för mili¬
tärer under krigstid, då de af Konungen i rikets tjenst beordras. Nu
är följaktligen den, som är vald till riksdagsman, icke berättigad att
undandraga sig riksdagsmannabefattningens utöfvande, och den som
vill utöfva denna sin befattning, får icke sådant förmenas. Har nu
någon blifvit vald till riksdagsman, så anmäler han sådant hos veder¬
börande förmanskap, äfvensom att han tvungen eller frivilligt tänker ut¬
öfva riksdagsmannabefattningen. Det blir sedan administrationens sak
att tillse, att tjensten under tiden uppehälles, men icke kan den valde
anses hafva skyldighet att aflöna vikarie, då han i visst fall icke har
rättighet att undandraga sig och i intet fall kan förmenas att mottaga
uppdraget. Vid sådant förhållande synas mig grundlagens bestämmelser
leda derhän, att Stats-Utskottets förevarande betänkande icke bör bi¬
fallas.
Efter härmed slutad öfverläggning gjordes enligt de derunder fram-
stälda yrkandena propositioner, först på bifall till utlåtandet och se¬
dan på afslag derå; och blef den senare propositionen af Herr Gif¬
ven och Talmannen förklarad vara med öfvervägande Ja besvarad.
Votering begärdes, i anledning hvaraf uppsattes, justerades och
anslogs en voteringsproposition af följande lydelse:
N:o 3?.
Godtgörelse
åt vikarie för
tjensteman, som
utsetts till riks¬
dagsman.
(Forts.)
N:o 37.
Godtgörelse
åt vikarie för
tjensteman, som
utsetts till riks¬
dagsman.
(Forts.)
Utredning
af dispositions¬
rätten till vissa
hemman inom
Malmöhus län.
8 Onsdagen den 20 April, f. m.
Den, som bifaller Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, afslås utlåtandet.
Omröstning företogs, och vid dess slut befunnos rösterna hafva ut¬
fallit sålunda:
Ja—19;
Nej—62.
Herr Grofven och Talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats
till detta sammanträdes fortsättande kl. 8 e. m.
Föredrogs och bifölls Första Kammarens Tillfälliga Utskotts un¬
der gårdagen bordlagda Utlåtande N:o 16, i anledning af Herr Anders
Perssons inom Andra Kammaren väckta motion, N:o 165, angående
landgille och städja för vissa kyrkolägeuheter i Skåne, Halland och
Blekinge m. in.
Föredrogs Första Kammarens Tillfälliga Utskotts sistlidne dag
bordlagda Utlåtande N:o 17, i anledning af en inom Andra Kamma¬
ren väckt motion om utredning af dispositionsrätten till vissa hemman
inom Malmöhus län.
Herr Schönbeck: Jag hörde icke vid uppläsningen af utlåtandet,att
det gälde sodalitiehemmanen. I annat fall hade jag anhållit att det åter
blifvit bordlagdt. Jag har visserligen icke varit i tillfälle att se innehållet
af detta Utskottets betänkande förr än i dag, men jag tror mig veta,
att af de sodalitiehemman, som omnämnas deri, äro vissa delar vid
löneregleringen tilldelade komministrarne i staden Lund. Om dessa
kan således icke här vara fråga. Men det lärer finnas andra hem¬
man, som också kallas sodalitiehemman, hvilka besynnerligt nog icke
blifvit uppgifna såsom lönetillgångar vid regleringen af lönen åt inne-
hafvaren af kyrkoherdebeställningen i S:t Peders kloster i Lund. Om
dessa äro belägna i Stanstorps by i Nefvitshögs socken inom Malmö¬
hus län eller icke, det är mig obekant. Jag hade derföre, såsom jag
nämnde, önskat, att utlåtandet blifvit åter bordlagdt för att få till¬
fälle att inhemta närmare upplysning härom. Men under nuvarande
förhållanden har jag måhända icke någon rätt att ytterligare begära
handläggning af utlåtandet. Jag har dock ansett mig höra nämna
detta, som jag nu tillåtit mig anföra.
Onsdagen den 20 April, f. m.
9
N:o 87.
Herr Forssell, Otto Herman: Utskottets förslag afser, såsom
nyss upplystes, endast en begäran att Kongl. Maj:t täcktes anställa
undersökning, huru beskaffad denna fråga är. Efter de upplysningar,
som Utskottet har fått, gäller frågan sex hemman, hvardera om ett
hälft mantal i Stantorps by i Nefvitshögs socken och Bara härad inom
Malmöhus län, som tillhöra det s. k. »sodalitium lundense», och som
det tillbytte sig på 1500-talet. Afkastningen af två utaf dessa hem¬
man har disponerats af ene komministern vid domkyrkan i Lund, af¬
kastningen af två andra har disponerats af den andre komministern.
Men huru förhållandet är med de två sista, det femte och sjette hem¬
manet, derom lemna handlingarne inga upplysningar. Ett underdånigt
utlåtande utaf Kammarkollegium af den 27 Januari 1874 upplyser, att
vid granskning af den lönereglering för presterna inom Lunds stift,
som då låg på Kammarkollegii bord, afkastningen af dessa sex hem¬
man icke tagits med i beräkning. Detta gaf Kollegium anledning att
ingå till Kongl. Maj:t med en erinran derom, att denna inkomst blif-
vit bortglömd, och fäster Kammarkollegium uppmärksamheten derpå,
att dessa hemman icke tagits med i beräkning vid regleringen af kyrko¬
herdens och komministrarnes löner i S:t Peders landtförsamling vid
Lund och vid domkyrkan derstädes* utan blifvit alldeles uteslutna der¬
hän, så att innehafvarne af dessa tre presterliga beställningar-hafva
detta såsom en extra inkomst. Jag åberopar härvid endast Kammar¬
kollegii uppgift, jag kan icke gå längre; huruvida den är vigtig, det
lemnar jag derhän. Nu har en talare nyss yttrat, att denna uppgift
icke skulle vara vigtig. Det är möjligt. Jag kan endast åberopa
Kammarkollegii auktoritet. Emellertid gäller nu frågan endast en ut¬
redning, och således torde ingen skada ske, om denna utredning bi-
falles af Riksdagen.
På flere ledamöters begäran blef förevarande utlåtande å nyo
bordlagdt.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades från och med morgon¬
dagen Herr Evers under åtta dagar och Herr Carlheim-GyllensHöld,
A. Th., under fjorton dagar.
Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde; hvarefter
Kammaren åtskildes klockan 12 på dagen.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Första Kammarens Prof. 1881. K:o 37.
2
Utredning
af dispositions¬
rätten till vissa
hemman inom
Malmöhus län.
(Forts.)
K:o 37.
10
Onsdagen den 20 April, e. m.
Onsdagen den 20 April.
Kammaren sammanträdde kl. 8 e. m.
Anmäldes och bordlädes Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66, an¬
gående anvisande på Riksgäldskontoret af fyra utaf innevarande Riks¬
dag beviljade anslag; äfvensom samma Utskotts Memorial N:o 67,
angående den under innevarande riksdag verkstälda statsreglering.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades Herr Fröberg under
åtta dagar från och med morgondagen.
Kammaren åtskildes.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
i
Torsdagen den 21 April.
11
N:o 37.
Torsdagen den 21 April.
Kammaren sammanträdde kl. II f. m.
Följande läkarebetyg upplästes:
Att vice Häradshöfdingen Herr A. von Krusenstjerna till följd af
sjukdom (akut mag- och tarmkatarr) måste hålla sig inne tills vidare,
intygas.
Stockholm den 21 April 1881. Th. Baudou,
Med. D:r.
Föredrogs å nyo Första Kammarens Tillfälliga Utskotts den 19
och 20 i denna månad bordlagda Utlåtande N:o 17, i anledning af en
inom Andra Kammaren väckt motiou om utredning af dispositionsrät¬
ten till vissa hemman inom Malmöhus län.
Herr Schönbeck: Då jag i går efter ankomsten till plenum i
största hast hann genomögna det nu föredragna utlåtandet från Första
Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 1, då erinrade jag mig, att visser¬
ligen uppgiften rörande Kammarkollegium vore fullt rigtig, men att
Kongl Maj:t derefter verkligen disponerat öfver några af dessa sodalitie-
hemman såsom en lönetillgång och att de alltså nu mera icke vore
fästade vid komministraturerna i Lund såsom ett tillfälligt bidrag, utan
ingått i aflöningen för dessa befattningars innehafvare. Jag ville lik¬
väl icke härom framställa något bestämdt påstående; men sedan ut¬
låtandets bordläggning blifvit beviljad, begaf jag mig till Kammar¬
kollegium och inhemtade der att, efter det Kammarkollegium den 27
Januari 1874 afgifvit det utlåtande, hvarom talas i Utskottets be¬
tänkande, så hade Kongl. Maj:t den 13 November samma år verkligen
följt de anvisningar, som gifvits af Kammarkollegium, och vid löne¬
regleringen för komministrarne i Lund och det öfriga presterskapet
derstädes beräknat nu ifrågavarande hemman såsom en lönetillgång.
Förhållandet var nemligen, att löneregleringsnämnden i Skåne icke
hade fått del af, att så beskaffade hemman innehades af kommini¬
strarne, utan den hade uppgjort ett förslag till lönereglering för desse,
Utredning
af dispositions¬
rätten till vissa
hemman inom
MalmÖlms län.
(Forts.)
N:o 37.
12
Torsdagen den 21 April.
Utredning
■af dispositions¬
rätten till vissa
hemman inom
Malmöhus län.
(Ports.)
enligt hvilket de skulle hafva erhållit eu fullt berglig lön; men då för¬
slaget inkom till Kammarkollegium, yttrade detta, att det hade fram¬
skymtat ytterligare lönetillgångar än de af nämnden uppgiga, nemli¬
gen inkomsten af just dessa sodalitiehemman. När sedermera frågan
förevar hos Kongl. Maj:t, använde han, såsom jag redan nämnt, dessa
hemman till regleringen af presterskapets i Lund lönetillgångar; men
innan detta inträffade, hade lönereglering för kyrkoherden i S:t Peders
kloster försiggått och blifvit af Kongl. Maj:t faststäld, utan att der¬
vid var bekant, att denne prestman innehade två gårdar i Stanstorp.
Dessa gårdar äro alltså för Kongl. Maj:t disponibla, och jag skulle på
grund häraf önska, att den föreslagna skrifvelsen i ämnet finge till
Kongl. Maj:t aflåta^, isynnerhet som derigenom jemväl kunde fästas
uppmärksamheten derpå, att ifrågavarande innehafvare af sodalitie-
hemmanen i Stanstorp dessutom hafva dispositionsrätten öfver några
gårdar i Lund och flere donationer, hvilka äro förenade med innehaf-
vandet af sodalitiehemmanen. Jag har endast velat lemna dessa upp¬
lysningar och anhåller för min del, att en skrifvelse i ämnet må till
Kongl. Maj:t afgå.
Ofverläggningen förklarades härmed slutad, och utlåtandet bifölls.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran Ståts-
Utskottets den 20 i denna månad bordlagda Utlåtande N:o 66 och
Memorial N:o 67.
Föredrogs å nyo och bifölls Första Kammarens Tillfälliga Utskotts
den 20 i denna månad bordlagda Utlåtande N:o 18, i anledning af
väckt motion angående förslag till lag om aktiebanker.
Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.
Kammaren åtskildes kl. 1/2 12 f. m.
In fidem
E. W. Dahlgren.
Stockholm, K. L. Beckman, 1881.