Kol tgl. Maj ds Nåd. Proposition No 16.
11
,V:o 16.
Ank. till Hikscl. Kansli den 11 Mars 1881, kl. 3 e. m.
Kong!. Maj ds Nådiga Proposition till Piksdagen, angående medgifvande
för Strömsholms nya kanalbolag att medelst årliga afbetal-
ningar gälda återstoden af en bolagets skuld till statent
Gifven Stockholms Slott den 11 Februari 1881.
Sedan Rikets Ständer vid 1840—1841 års riksdag, i anledning af nådig pro¬
position i ämnet, afsatt eu summa af 000,000 R:dr Banko att, förräntad af Riks¬
gäldskontor fullmäktige enligt stadgade grunder, användas, jemte upplöpande
räntor, till utbetalning under femton års tid af 50,000 R:dr Banco årligen för om¬
byggnad af Strömsholms kanal och slussverk, så vida Strömsholms gamla sluss¬
verks bolag eller ock ett nytt bolag ville åtaga sig de skyldigheter, mot åtnju¬
tande af de rättigheter och förmåner, som i Rikets Ständers underdåniga skrif¬
velse den 14 Juni 1841 funnes bestämda, samt ett nytt bolag bildat sig för om¬
byggnadens utförande och genom öfverenskommelse med det gamla bolaget er¬
hållit full eganderätt till Strömsholms gamla kanal- och slussverk med alla till¬
hörigheter i löst och fast mot vilkor att ansvara för alla de förbindelser och
åligganden, som kunde göras gällande mot det gamla bolaget, hvilket uplösts,
blef, uppå ansökan af Direktionen för detta nya bolag, Kongl. Maj:ts nådiga pri¬
vilegium för Strömsholms nya kanalbolag den 28 April 1842 utfärdadt.
Detta privilegium innehåller bland annat:
i § 3 att bolaget, utan att kunna af staten påräkna ytterligare bidrag än
det i detta privilegium omförmälda, skulle, enligt redan af Kongl. Maj:t faststäld
plan, utföra ombyggnadsarbetet, omfattande segelleden från och med sjön Barken
i Kopparbergs län till och med kanalens utlopp vid Strömsholm;
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
1 § 5 att efter arbetets fullbordan borde af kanalinkomsterna afsättas 5,000
R:di banko om året till samlande af en fond för framtida större reparationer, in¬
tilldess denna fond, med derå uplupna och till kapitalet lagda räntor, uppginge till
200,000 R:dr banko, hvarefter räntan komme att inheräknas bland kanalverkets
inkomster; Och skulle utlåniugarne af dessa medel samt bevakningen af låne-
och säkerhetshandlingarne derför besörjas af bolaget, men handlingar!» blifva un¬
der Riksgäldskontorets vård, samt, om fondens kapital antingen helt och hållet,
eller till någon del, medtoges för större reparationer, räntan åter läggas till
kapitalet och af kanalinkomsterna ånyo afsättas 5,000 R:dr årligen, intill dess fon¬
den åter uppgått till 200,000 R:dr;
2 § 6 fran och mefl det år, då kanalen vore fullt färdig och farbar,
skulle, — sedan af kanalverkets inkomster blifvit afdragna och godtgjorda kost¬
naderna för kanalens och slussverkets samt kanalfartens ändamålsenliga vidmakt¬
hållande, aflöningar och arfvoden, bevillning samt allt hvad till årlig kostnad för
kanalverket kunde hänföras och således äfven den i § ö omförraälda afsättning
till reparationsfonden äfvensom den enligt § 10 i privilegium aktieegarne tillkom¬
mande utdelning all öfrig inkomst tillfalla staten såsom godtgörelse för dess för¬
skott till kanalbyggnaden;
* ^ 7 att såsom säkerhet för statsbidraget och för upfyllande af de förbin¬
delser bolaget, sedan det blifvit egare till då varande Strömsholms kanal och
slussverk med alla tillhörigheter, sig åtagit, bolaget skulle till statsverket öfver¬
lemna Strömsholms gamla kanal- och slussverk med alla dess tillhörigbeter i fast
och lös egendom; samt
i § 10 att, så framt stadgade åligganden och förbindelser af det nya bolaget
noggrant upfyldes, detta bolag egde, jemte orubbad besittnings- och eganderätt
till Stiömsholms såväl gamla som nya kanal- och slussverk med alla dess tillhö¬
righeter, tillgodonjuta följande förmåner, bland andra, nemligen: att i 15 år räk-
nadt från och med 1842 till och med 1856, årligen från Riksgäldskontoret umbära
ett statsanslag af 50,000 R:dr Banco; att under ombyggnadstiden få beräkna aktie¬
utdelning till högst 5 procent på det insatta aktiekapitalet, så vidt kanalinkomsten
ör hvarje år dertill lemnade tillgång, sedan af densamma först afdragits hvad
tiH ombyggnaden tagits i beräkning och hvad som erfordrats för uprätthållande
af farten på den gamla kanalen; samt att från och med det år, då nya kanal- och
slussverket vore fullt färdigt och farbart, erhålla af kaualinkomsten, så vidt den
dertill lemnade tillgång, ett belopp, såsom ränta och utdelning på aktierna, af
högst 15,000 R:dr Banco om året, sedan likväl förut afdragits och godtgjorts alla
i § 6 omförmälda utgifter för året.
Kontrakt om arbetets utförande afslöts derefter den 28 Maj 1842 emellan
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, å Kronans vägnar, och Direk¬
tionen för det nya bolaget, och ombyggnaden påbörjades. Men det visade sig
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 16.
13
snart, att den härför beräknade kostnaden, 1,967,826 kronor, var alltför låg, och
bolaget beslöt derför, i ändamål att såmedelst minska bristen, att från och med
år 1848 inskränka utdelningen på aktierna till allenast 3 procent om året, men till¬
lika att i bolagets räkenskaper skulle uppläggas ett särskildt konto, hvarå aktieegarne
gemensamt tillgodofördes såsom fordran eu mot den innehållna utdelningen af 2
pimcent å aktiekapitalet, som utgjorde 323,400 kronor, svarande årlig summa af
6,468 kronor, hvilken framdeles, sedan ombyggnaden verkstälts, skulle kunna ak¬
tieegarne tillgodokomma, om tillgångarne sådant medgåfve, och hvilken summa
vid tiden för kanalarbetets afslutning med året 1859 upgick till 77,616 kronor.
Då likväl under arbetets fortgång en brist af mer än 1,100,000 kronor be¬
räknats komma att uppstå i tillgångarne för företagets fullbordande, anhöll bolaget
hos Kongl. Maj:t, att antingen staten måtte under vissa vilkor öfvertaga kanal-
och slussverket, eller ock bolaget måtte beredas ytterligare understöd af stats¬
medel till upgifvet belopp. Efter det Kongl. Maj:t, som icke kunnat bifalla någon¬
dera af dessa alternativ, gjort framställning i ämnet till Rikets år 1850—51 för¬
samlade Ständer, faun Kongl. Maj:t, den 22 December 1851 godt, i öfverensstäm¬
melse med Rikets Ständers beslut, medgifva, utom annat, att bolaget, såsom un¬
derstöd för kanalarbetets utförande, skulle från Handels- och Sjöfartsfonden under
nio år utbekomma ett belopp af högst 75,000 kronor årligen under vilkor, bland
andra:, att 225 000 kronor af understödsbeloppet vore anslag utan återbetalnings-
skyldighet, men återstoden 450,000 kronor utgjorde ett räntefritt förskott, hvilket
från och med år 1860 borde med 9,000 kronor årligen till dess full liqvid skett
återgäldas till nämnda fond; att dessa 9,000 kronor borde af kanalinkomsterna
utgå, innan någon utdelning å aktierna enligt § 10 i privilegiet länge åtnjutas,
hvaremot den summa, som efter, ombyggnadsarbetets fullbordande skulle, enligt
§ 5 i privilegiet, årligen afsättas till reparationsfond, finge minskas från 7,500 till
4,500 kronor under så lång tid, som åtginge för amortering af det nämnda stats¬
bidraget; samt att, intill dess Kongl. Magt kunde annorlunda förordna, den årliga
utdelningen å aktierna i kanalverket icke finge öfverstiga 3 procent å aktie¬
kapitalet.
Sedan bolaget ytterligare mot obligationer af den 31 December 1857 up-
tagit ett lån å 250,000 kronor att genom amortering gäldas på 36 år; blef kanal¬
arbetet omsider fullbordadt samt år 1860 behörigen afsynadt och godkändt, efter
att hafva medtagit, utöfver den beräknade, en kostnad af 880,000 kronor; och då
de medel, bolaget haft att för utgifterna under ombyggnadstiden använda, sålunda
icke varit tillräckliga, beslöt bolaget den 12 November 1860 ej mindre att tills
vidare inställa all utdelning å aktierna, än äfven att hos Kongl. Maj:t söka fem
års anstånd med afbetalningen å lånet från Handels- och Sjöfartsfonden, hvilken
ansökan Kongl. Magt, enligt nådigt bref den 1 Februari 1861, på det sätt biföll,
att första afbetalningen å nämnda lån finge göras vid 1863 års slut mot skyldig-
14 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.
het för aktieegarne att frånträda allt anspråk på utdelning, så länge detta an¬
stånd varade.
Vid granskning af kanalbolagets räkenskaper för 1872 och 1873 framstälde
Riksdagens år 1874 församlade Revisorer åtskilliga anmärkningar. Sedan nem¬
ligen, i enlighet med beslut vid bolagsstämma den 14 November 1863 blifvit i rä¬
kenskaperna från och med år 1864 uplagdt ett särskildt »Utdelnings-Conto», till
hvilket vid hvarje års slut skulle, på sätt som skett, öfverföras dels afkastningen
af bolagets fasta egendomar Skantzen, Norrtunbo och Finntorp, äfvensom inkom¬
sten af bron vid Borgåsund samt hamn- och lastageplatsen derstädes in. m., allt
efter afdrag af kostnaderna för underhåll och reparationer; dels 5 procent ränta,
3,880 kronor 80 öre, å den under åren 1848—1859 innehållna förberörda utdel¬
ning af 2 procent å aktiebeloppet, 77,616 kronor; dels ock det bolaget enligt
privilegiet tillerkända årliga utdelningsbelopp af 22,500 kronor, så framt årets
kanalinkomster dertill lemnade tillgång, sedan alla utgifter blifvit guldna och för-
lagssumma för det kommande året reserverats, hade Direktionen den 26 October
1871 förordnat, att räkenskaperna skulle skiljas i två afdelningar, den ena up-
tagande de inkomster och utgifter, enligt hvilka utdelningen till aktieegarne på
grund af privilegiet och det statsverket tillkommande öfverskott bestämdes, samt
afslutad i »Hufvudbok vid Strömsholms nya leanalbolag-», och den andra, inne¬
fattande redogörelse för aktieegarnes enskilda tillhörigheter, hvilken redogörelse
skulle sammanföras i »Aktieegarnes i Strömsholms nya leanalbolag Hufvudbok».
På grund af denna Direktionens föreskrift hade ock till sistnämnde Hufvudbok
från och med år 1872 öfverförts fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och Finntorp,
Borgåsuuds bro, hamn- och lastageplats, en kanaljakt samt en år 1868 inrättad
telegrafstation vid Strömsholm jemte räntor å den innehållna aktieutdelningen och
å medel, som under året tillfälligtvis utlånats.
Mot denna bokföringsåtgärd erinrade nu Revisorerna, efter skedd utred¬
ning af förhållandena, hufvudsakligen:
att, hvad angick egendomen Skantzen, densamma redan tillhört det upplösta
gamla Strömsholms kanalbolag, hvars alla tillhörigheter i löst och fast öfvergått
till det nya, för att enligt § 7 i privilegiet och det med Kronan afslutade kontrakt
utgöra säkerhet för det åt det nya bolaget lemnade statsbidrag och för uppfyl¬
lande af bolagets förbindelser i öfrigt till statsverket, hvadan afkomsten af samma
egendom syntes höra upptagas bland sådana kanalverkets inkomster, för hvilka till
staten redovisades;
att i fråga om hemmanen Norrtunbo och Finntorp, samt bron vid Borgåsund
jemte hamn- och lastageplatsen derstädes in. m. förekomme, att, ehuru bolaget
den 12 November 1860 beslutit att tills vidare inställa all utdelning å aktierna
och Kongl. Maj:t under den 1 Februari 1861 medgifvit bolaget sökt anstånd till
1863 års slut med första afbetalningen å det bolaget den 22 December 1851 till¬
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
delade räntefria förskott från Handels- och Sjöfartsfonden, mot skyldighet för
aktieegarne att frånträda allt anspråk på utdelning, så länge detta anstånd va¬
rade, bolaget likväl i räkenskaperna för åren 1860, 1861 och 1862 tillgodofört
sig såsom en fordran det belopp af 22,500 kronor, som bolaget, enligt § 10 i
privilegiet, egt att såsom ränta och utdelning å aktierna årligen från och med
1860 erhålla af kanalinkomsten, så vidt den dertill lenmade tillgång, samt der¬
efter, i följd af bolagsstämmobeslut den 14 November 1863, affört denna fordran
ur räkenskaperna, men i stället öfverfört till aktieegarues enskilda räkning be¬
rörda af bolaget redan förut inköpta fastigheter, bro, hamn- och lastageplats
samt jakt, för hvilka de bokförda kostnaderna obetydligt öfverstege den ifråga¬
varande, för tre år till 67,500 kronor uppgående outtagna utdelningen; samt
att, då Kongl. Maj:t genom ofvan omförmälda nådiga bref den 22 December
1851 föreskrifvit och bolaget genom särskild förbindelse af den 8 Mars 1852
åtagit och förpligtat sig att, intill dess Kongl. Maj:t derom annorlunda förordnade,
den årliga utdelningen å aktierna i kanalverket icke skulle öfverstiga tre procent
å aktiekapitalet, i stället för den i § 10 af privilegiet medgifna af 5 procent,
bolaget, alldenstund Kongl. Maj:t icke sedermera meddelat annan bestämmelse,
syntes hafva saknat befogenhet ej allenast att i räkenskaperna för åren 1848 med
1859 uppdebitera såsom sin fordran två procent utöfver den verkstälda utdelningen
af 3 procent å aktiekapitalet, utan äfven att besluta om årlig öfverföring till ut-
delningskonto af 5 procent ränta med 3,880 kronor 80 öre å sammanlagda be¬
loppet, 77,616 kronor, af dessa uppdebiterade 2 procent, likasom icke något stad¬
gande i bolagets privilegium eller regler bäntydde derpå, att bolaget egt rätt att
såsom sin enskilda egendom använda räntor å tillfälligtvis utlånta eller depone¬
rade medel.
Med erinran att telegrafstationen vid Strömsholm från och med år 1874
öfvertagits af staten, bemstälde Revisorerna derför att, till förekommande af en
framtida fortsättning i ofvan anförda rigtning, Riksdagen måtte låta vidtaga nö¬
diga åtgärder.
Sedan, i anledning af denna Revisorernas hemställan, Riksdagen uppdragit
åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder, som kunde finnas af
beliofvet påkallade dels för att af Strömsholms nya kanalbolag utkräfva fullgöran¬
det för den förflutna tiden af de bolaget mot staten åliggande skyldigheter, för
så vidt dessa ej ännu blifvit af bolaget behörigen fullgjorda, eller statens rätt blifvit
genom af bolaget fattade beslut eller vidtagna åtgärder för nära trädd, och dels för
att förmå samma bolag att för framtiden noggrant iakttaga de bolaget åliggande
förbindelser till staten, så hafva Fullmäktige anhängiggjort rättegång mot kanal¬
bolaget med yrkande af rättelse i de anmärkta bokföringsåtgärderna och åter¬
bäring till Riksgäldskontoret af hvad sålunda orätt tillgodoförts aktieegarne; och
förpligtades slutligen bolaget genom Kongl. Maj:ts dom den 30 Juni 1878 dels att
16
Rongl. Majds Nåd. Proposition No 16.
till Riksgäldskontoret inbetala den afkastning af egendomarne Skäligen, Norrtunbo
och Finntorp, af bron vid Borgåsund samt hamn- och lastageplatsen derstädes
och af en kanaljakt, äfvensom den ränta å bokförd innestående aktieutdelning
och å tillfälligtvis deponerade medel, som från och med 1865 års början influtit
och, med iakttagande af privilegiets bestämmelser, skolat statsverket tillfalla, lika¬
som att till statsverket återgälda det belopp, som motsvarade den under åren
1868 med 1873 behållna afkastningen af telegrafstationen vid Strömsholm, hvilka
alla belopp skulle bestämmas genom vidräkning af fem personer, af hvilka par¬
terna hvardera nämnde två och den femte utsåges af desse fyra eller, der desse ej
om valet enades, af Rådstufvurätten i Stockholm; dels att å det belopp, som sålunda
blefve bestämdt, gälda fem procent ränta från stämningsdagen, den 1 September
1875, tills betalning skedde; dels ock att för framtiden bland bolagets tillgångar
upptaga och redovisa nämnde egendomar, bro, hamn- och lastageplats samt kanal¬
jakt, men deremot ur räkenskaperna afskrifva förenämnda belopp, 77,616 kronor;
parterna öppet lemnadt att, derest de ej åtnöjdes med vidräkningsmännens beslut,
derom i laga ordning tvista.
Uti eu till Kongl. Maj:t under nästlidet år ingifven skrift har Strömsholms
nya kanalbolag genom sin Direktion andragit, bland annat: att det belopp, kanal¬
bolaget skulle till statsverket inbetala, blifvit af vidräkningsmännen bestämdt till
80,338 kronor 47 öre jemte ränta derå från 1 September 1875, att bolaget visser¬
ligen sökt någon jemkning i vidräkningsmännens beslut, men dock till Riksgälds¬
kontoret i afräkning å sin skuld inbetalt tillsammans 27,822 kronor 32 öre; att,
efter det 1879 års afbetalningar blifvit fullgjorda, återstoden å lånet från Handels-
och Sjöfartsfonden utgjorde 297,000 kronor och å bolagets obligationslån 136,500
kronor; att kanalinkomsterna, som år 1873 bestigit sig till 143,176 kronor 23 öre,
sedermera år efter år så nedgått, att de år 1879 utgjort allenast 59,463 kronor
12 öre, och hvarken under sistnämnda eller näst föregående år 1878 lemnat till¬
gång till någon utdelning åt aktieegarne; att denna minskning i kanalens intrader
kunde, utom ogynsamma konjunkturer för jern- och trävaru-industrien, tillskrifvas
de många under senare åren anlagda jernvägar, som täflade med kanalen och
fråndroge den inkomster, nemligen Norbergs, Stockholm—Westerås—Bergslagens,
Oxelösund—Flen—Westmanlands och Bergslagernas, bland hvilka Oxelösund—
Flen—Westmanlands-banan framdragits öfver en del af kanalbolagets hamn- och
lastageplats vid Borgåsund; att under sådana förhållanden bolaget såge sig ur
stånd att fullgöra den detsamma ålagda betalningsskyldighet, derest icke någon
lättnad dervid bereddes bolaget; att, om ock de svårigheter, bolaget utan eget för¬
vållande iråkat, icke innefattade tillräckligt skäl till bolagets frikallande från vissa
dess förbindelser, de dock från statens sida torde förtjena behjertande; samt att,
på grund häraf och i ändamål att förekomma de olägenheter, hvilka äfven för
staten skulle följa af bolagets tvungua upplösning och realisation, bolaget anhölle,
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.
att Kongl. Maj:t måtte bereda bolaget eftergift för återstoden af den detsamma
ådömda skuld till statsverket, eller ock, om hinder för bifall härtill skulle möta,
att, till förekommande af utmätning, statens fordran med ränta måtte få utgå af
bolagets bos Riksgäldskontoret förvarade reparationsfond, vid 1880 års början ut¬
görande 159,570 kronor 8 öre, mot förpligtelse för bolaget att genom fortsatta
inbetalningar fylla densamma till bestämdt belopp af 300,000 kronor.
Efter inhemtande af yttranden i ämnet ej mindre af Styrelsen för all¬
männa väg- och vattenbyggnader, än ock af Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
hvilka dervid upplyst att kanalbolaget i afräkning å det bolaget till utgifvande
ådömda belopp under den 1 Juli 1880 ytterligare inbetalt 4,868 kronor 31 öre
och således afbetalt tillhopa 32,690 kronor 63 öre, har Kongl. Maj:t tagit denna
framställning i öfvervägande; Och vill Kongl. Maj:t, som finner Direktionens för
nya Strömsholms kanalbolag anhållan om beredande af eftergift för återstoden af
bolagets ifrågavarande skuld icke böra vinna afseende, härmedelst föreslå Riks¬
dagen att, med hänsyn till hvad i ärendet förekommit och då ringa utsigt före¬
finnes för bolaget att genom inflytande kanalinkomster vinna medel till skuldens
gäldande, medgifva, att skulden må medelst årliga afbetalningar gäldas dels
med det belopp, 4,500 kronor, som eljest enligt Kongl. Brefvet den 22 Decem¬
ber 1851 skolat till reparationsfonden årligen afsättas, och dels med den å
nyssnämnda fond upplöpande ränta, under vilkor likväl ej mindre att bolaget, in¬
till dess skulden till fullo guldits, afstår från all utdelning samt till fondens fyl¬
lande använder det belopp, som eljest kunnat utdelas, äfvensom förbinder sig att
icke begagna sin rätt att öka amorteringen å det af bolaget emot obligationer
af den 31 December 1857 upptagna lån, än äfven att, efter det nu ifrågavarande
skuld till staten blifvit gulden, reparationsfonden skall enligt förut bestämda grun¬
der åter årligen ökas, till dess den uppnår sin i privilegiet bestämda storlek,
300,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande Ut¬
skott, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse
välbevågen.
OSCAR.
Fredrik Hederstierna.
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.
Utdrag af protokollet öfver civil-ärenäen, liållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 11 Februari 1881.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse;
Statsråden: Loven ;
von Steyern;
Friherre von Otter;
Taube;
Hedeestierna ;
Hammarskjöld ;
Bichert och
Thembtander.
Vidare föredrog Departementschefen, Statsrådet Hederstierna:
En af Direktionen för Strömsholms nya kanalbolag hos Kongl. Maj:t på
anförda skäl gjord ansökning att bolaget, hvilket på grund af Kongl. Maj:ts dom
den 30 Juli 1878 vore pligtigt att till statsverket utgifva 80,338 kronor 47 öre
jemte ränta och deraf sedermera inbetalt en del, måtte befrias från utgifvande af
återstoden, eller, om hinder för bifall härtill skulle möta, att statens fordran med
ränta måtte få utgå af bolagets hos Kiksgäldskontoret förvarade reparationsfond,
som vid 1880 års början utgjorde 159,570 kronor 8 öre, mot förpligtelse för bo¬
laget att genom fortsatta inbetalningar fylla densamma till 300,000 kronor; i an¬
ledning hvaraf Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader inkommit med
infordradt underdånigt utlåtande af den 81 Maj 1880, hvarefter Fullmäktige i
Kiksgäldskontoret jemväl i ämnet afgifvit yttrande af den 15 derpåföljande Juli.
19
Kongl. Maj ris Nåd. Proposition No 16.
Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte finna Direktionens anhållan
om beredande af eftergift för återstoden af bolagets ifrågavarande skuld icke böra
vinna afseende, men att Kongl. Maj:t, med hänsyn till hvad i ärendet förekommit
och då ringa utsigt förefunnes för bolaget att genom inflytande kanalinkomster
vinna medel till skuldens gäldande, måtte föreslå Riksdagen, att skulden finge
medelst årliga afbetalningar gäldas, dels med det belopp 4,500 kronor, som
eljest enligt Kongl. brefvet den 22 December 1851 skolat till reparationsfonden
årligen afsättas, och dels med den å fonden upplöpande ränta, under vilkor likväl:
att bolaget, intilldess skulden till fullo guldits, afstode från all utdelning samt
till fondens fyllande använde det belopp, som eljest kunnat utdelas, äfvensom för-
bunde sig att icke begagna sin rätt att öka amorteringen å det af bolaget emot
obligationer af den 31 December 1857 upptagna lån, samt
att, efter det nu i fråga varande skuld till staten blifvit gulden, reparations¬
fonden skulle enligt förut bestämda grunder åter årligen ökas, till dess den upp¬
nådde sin i privilegiet bestämda storlek, 300,000 kronor.
Härtill lemnade Hans Maj:t Konungen nådigt bifall samt befalde, att nådig
proposition i ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, skulle
till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Paul Strandberg.