4
Motioner i Första Kammaren N:o 2.
N:o 2.
Af Friherre Klinckowström: Angående statsregleringen för år 1882.
Redan länge bär inom landet allt mer allmän klagan försports öfver det
besinningslösa anslagsslöseri, som inom vår statsreglering gjort sig gällande, syn¬
nerligen allt sedan vår senaste representationsförändring år 1867. Man har
med skäl gjort sig den frågan, huru detta kommer sig, och hvarföre folkets om¬
bud ej vilja, sin pligt likmätigt, med mera kraft och allvar sätta yxan till roten
af detta onda och bortrensa allt sådant i riksstaten, som befordrar detta be¬
kymmersamma finansiella tillstånd, hvilket urartat derhän, att vi under senaste
tider nödgats vidtaga två ganska betänkliga åtgärder för att fylla de lavinartadt
sig ökande anslagsbehofven, nemligen att oskäligt beskatta de fattige och obe¬
medlade klasserna för dessas nödvändiga lefnadsbehof och få så kallade njut-
ningsartiklar — och att fylla de återstående utgifterna med ut- eller inrikes lån.
Hvar och en som uppmärksamt genomgår statens räkenskaper, sådana de ge¬
nom allmänt tryck äro offentliggjorda, inser med bekymmer att äfven mycken
oreda i statsregleringen och svårighet att finna nödiga medel till statsbehofvens
fyllande förorsakas deraf, att å ena sidan en orimlig mängd Reservationsanslag
binder onödigtvis flera millioner af statens behof för onödiga anslags möjliga an¬
språk, under det å andra sidan obetänkt lemnade medgifvanden rörande Förslags¬
anslagen framkallat en sådan hushållning med obegränsade anspråk, att flera mil¬
lioner kronor öfverskrida dessa anslags nominella belopp och måste förskjutas af
Statskontoret och Riksgäldskontoret, slutligen ersättas genom statens tillgångar
och, när dessa icke förslå, genom skatteförhöjningar, hvilka äfven de oftast och
till största beloppet träffa de mindre bemedlade klasserna, eller slutligen genom
lån. Dessa båda slag af anslag äro verkliga kräftskador, hvilka måste bortskä¬
ras från statsregleringen, så vida man ej vill slutligen se hela samhällskroppen
ruttna bort genom deras förpestande utbredande. Hvarje ledamot af Riksdagen
är skyldig sitt samvete och folkets förtroende att lägga handen vid denna väl svåra,
Motioner i Första Kammaren, N:o 2. 5
men ej omöjliga operation, och följderna skola blifva välsignelsefulla för det skatt¬
dragande folket.
Jag vågar hoppas, att vår nuvarande Regering skall ej finna det förkastligt,
att Riksdagen sålunda söker bringa ordning och reda i statsregleringen och be¬
mödar sig nedpruta riksstatens allt för höga belopp. Regeringens främste rådgif¬
vare har vid fyrfaldiga tillfällen uttalat sig i med dessa mina åsigter nära öfver¬
ensstämmande rigtning, när han i Andra Kammaren yttrade sig öfver årens stats-
regleringar. Staten behöfver i sanning samla sina tillgångar för att bestrida kost¬
naderna för verkliggörandet af de många stora samhällsfrågor, hvilka ännu vänta
på sin lösning.
När landet under de många goda år, som följt efter hvarandra, på ett be-
sinningslöst sätt slösat bort och förspilt sina stora tillgångar — huru skall det
väl kunna möta de olyckor och svårigheter, som kanske stunda, om krig, hungers¬
nöd eller allmänna farsoter skulle hemsöka det?
Yore det ej godt att då hafva några hopsparade tillgångar att lindra nöden,
bekläda och lifnära landets försvarare, möta bristerna och behofven?
Genomgår man riksstaterna under de senaste 45 åren, så finner man att
ännu uti 1835 års riksstat voro så väl reservations-som ock förslagsanslag alldeles
okända, och samtliga i nämnda riksstat förekommande anslag voro bestämda. Uti
1841 års riksstat förekomma deremot 4 reservations- och 26 förslagsanslag;
de förra utgöras af anslagen för
möteskostnader........................................................................ 186,669 R:drB:ko.
ersättning för dagportioner vid indelta regementenas
marscher till och från mötena .................................... 9,000 » »
durchmarschkostnader (kombineradt reservations- och
förslagsanslag)............................................................... .. 20,000 » »
lappmarkens ecklesiastikverk (kombineradt reservations-
och förslagsanslag) ........................................................ 6,200 » »
Summa 221,869 R:drB:ko.
Uti 1842 års riksstat förekomma endast 4 reservationsanslag till samma
ändamål och belopp som i näst föregående års riksstat; men deremot hafva för¬
slagsanslagen här ökats på ett fruktansvärdt sätt eller till 43 olika dylika anslag.
Uti nästföljande eller 1845 års riksstat uppgår reservationsanslagens antal
till 12, nemligen:
exercissqvadroners underhåll ............................................. 37,500 R:dr B:ko.
möteskostnader ..................................................................... 186,669 » »
ersättning för dagportioner vid indelta regementenas
marscher från och till mötena....................................... 9,000 » »
Transport 233,169 R:dr B:ko,
6 Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
Transport 233,169 R:dr B:ko.
artilleriet................................................................................. 347,444 » »
furagering för artilleriets legda hästar ........................... 126,077 » »
Krigskollegii departementer ............................................. 666,666 » »
durchmarschkostnader ......................................................... 20,000 » »
rese- och traktamentskostnader för städers magistrats-
personer och borgare vid besigtningar ..................... 900 » »
lots- och fyrstaterna m. m. ................................................ 115,519 » »
sockenkartors upprättande .................................................. 3,000 » »
löneförhöjning för landtmätarne .......................................... 6,000 » »
lappmarkens ecklesiastikverk ............................................. 6,200 » »
Summa 1,524,975 R:dr B:ko.
Det blefve här för vidlyftigt att följa på spåren, i alla riksstaterna, det
missbruk, som egt rum med reservations- och förslagsanslagen. Ett sammandrag
deraf från och med år 1850 och till närvarande tid medföljer denna motion under
Bilaga N:o 1; deraf finnes följande förhållande mellan de bestämda samt reser¬
vations- och förslagsanslagen:
anslag enligt Riksstatcn:
år
|
bestämda
|
reservations-
|
förstaas-
|
1850 ...................
|
.................. ordinarie
|
218
|
15
|
43
|
|
extra
|
48
|
—
|
—-
|
1860 ....................
|
ordinarie
|
214
|
34
|
44
|
|
extra
|
131
|
—
|
3
|
1870 ...................
|
ordinarie
|
234
|
60
|
55
|
|
extra
|
55
|
1
|
2
|
1874 ....................
|
ordinarie
|
252
|
53
|
61
|
|
extra
|
85
|
—
|
4
|
1875 ....................
|
........ ordinarie
|
256
|
51
|
65
|
|
extra
|
202
|
—-
|
6
|
1876 ....................
|
............... ordinarie
|
266
|
51
|
65
|
|
extra
|
224
|
—
|
8
|
1877 ....................
|
ordinarie
|
268
|
48
|
76
|
|
extra
|
266
|
—
|
5
|
1878 ....................
|
...... ordinarie
|
275
|
36
|
77
|
|
extra
|
152
|
—
|
6
|
1879 ...................
|
......... ordinarie
|
283
|
52
|
78
|
|
extra
|
119
|
---
|
6
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
ar bestämda
1880 ....................................... ordinarie 283
extra 95
1881 ................................. ordinarie 277
extra 95
reservations- förslaqs-
51 80 '
— 6
52 74
— 4
Jemför man först den tillväxt reservationsanslagen erhållit under de 45 år,
som utgöra föremålet för vår undersökning, så befiunes att dessa anslag, Indika
ar 1835 lcke ens förekomma i riksstaten och år 1841 endast uppgå till ett an¬
tal., af 4, okat sig med en sådan hastighet, att de år 1850 utgöra 50, år 1860
ökats till 60, och derefter något nedgått men likväl varierat mellan 36 (1878) och
52 (loolj.
. 8^som förut blifvit antyda uppstår den icke oväsentliga oordningen i stats-
reglenngen till följd af dessa anslag derigenom, att de undandraga sig, med sina
hopade besparingar, Riksdagens kontroll och disposition, derigenom att endast
statsrakenskaperna for 4 år äldre än det år, som skall regleras, framläggas för
Riksdagen och, hvad ännu värre är, de betydliga reservationer hvilka hopas på
grund af dessa slags anslag äro icke helt och‘hållet förlorade för blifvande statsregle-
nng, utan uppsamlas i Statskontoret och Riksgäldskontor^ endast för det ända¬
mål, hvarför hvarje sådant anslag ursprungligen afses. Dessa reservationer äro
numera ganska betydliga. Reservationsanslagen utvisa följande belopp, nemligen:
for ar 1841 till ........................................................... 305,803 kronor
” ” 18j0 ” ........................................................... 2,345,883
............................................................ 3,134,537
........................................................... 9,602,201
............................................................ 33,772,694
....................................... 31,529,814
............................................................ 36,202,295
............................................................ 21,630,649 „ [*)
............................................................ 25,147,335
............................................................ 21,230,585
De reservationer hvilka, till följd af detta Riksdagens besinningslösa slöseri
med beviljande af dylika anslag, hopat sig i statsverkets kassor, äro högst be¬
tydliga. De utgjorde för &
‘tr JgJJ .................................................................. 9,239,265 kronor)
_________.................................................................. 10,302,479 „ j )
Bf ,Se Stats-Ut!*°ttets Vid 1880 års Riksdag betänkande N:o 58, med utlåtande i anledning
af vackt motion om utredning rörande statsbristen, pag. 20. K
**) Ibidem.
1860
1870
1874
1875
1876
1877
1878
1879
1880
8
Motioner i Första Kammaren, N:o 2
*)
år 1873 ........................................................................ 9,714,761 kronor
„ 1874 ........................................................................ 9,676,825
„ 1875 ........................................................................ 10,686,167
„ 1876 ........................................................................ 10,660,997
„ 1877 8,013,685
„ 1878 ........................................................................ 7,672,808
Om med dessa ofantliga besparingar, öfver hvilka Riksdagen icke mera eger
någon dispositionsrätt, endast de anslag hvartill de höra afsåges, vore det ändå
ej allt för galet; men på sätt fyrfaldiga gånger af Riksdagens revisorer blifvit
anmärkt, disponerar Regeringen dessa reservationer ofta till ändamål, som ej
hafva någon gemenskap med de anslag för hvilka de afsetts, utan för helt andra
ändamål, och de anmärkningar derom, som af revisorerne framstälts, hafva af
Stats-Utskottet blifvit besvarade med det inkast: att något afseende dervid ej
kunde fästas, då vederbörande Konungens rådgifvare erhållit décliarge för sin
embetsverksamhet redan ett eller två år förut. För Konungens rådgifvare kan
det visserligen vara rätt beqvämt att vara ansvarsfrie och handskas med statens,
medel huru som helst dem godt synes; men för Riksdagen — hvars disposition öfver
statens medel derigenom till en betydlig de! omöjliggöres och hvars kontroll öfver det
sätt, hvarpå Konungens rådgifvare uppfylla föreskrifterna i §§ 64 och 65 Rege-
ringsformen, ej han åstadkommas — blir detta ett hån mot grundlagen i dess
måhända vigtigaste bestämmelser.
Hvad förslagsanslagen beträffar, så äro dessa anslag en måhända större an¬
ledning till oreda i statsregleringen, än de nyss omnämnda reservationsanslagen.
Såsom ofvan nämndt är, voro de förstnämnda anslagen alldeles okända för 1835 års
riksstat. Deremot förekomma de i temmelig mängd i 1841 års riksstat, der deras
antal är 26. Följande eller 1842 års riksstat upptager 43 dylika och sedermera
ökas äfven dessa anslag på ett rätt oroväckande sätt eller
på ordinarie på extra tillsammans
|
stat
|
stat
|
|
år 1850 .........................
|
........ 43
|
—
|
43
|
„ 1860 ....................
|
................ 44
|
3
|
47
|
„ 1870 ...................
|
.............. 55
|
2
|
57
|
1874 .....................
|
..... 61
|
4
|
65
|
„ 1875 ......................
|
........ 65
|
6
|
71
|
„ 1876 ...............
|
. . 65
|
8
|
' 73
|
„ 1877 ........................
|
76
|
5
|
81
|
, 1878 ..........................
|
77
|
6
|
83
|
„ 1879 ......................
|
78
|
6
|
84
|
„ 1880 ........................
|
80
|
6
|
86
|
*) Se Stats-Utskottets vid 1880 års Riksdag betänkande N:o 58, med utlåtande i anledning
åt väckt motion om utredning rörande statsbristen, pag. 20.
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
9
Faran af dessa anslag, i allmänhet till obegränsade belopp, är större än
man i första ögonblicket anar, emedan dessa talrika anslag göra Regeringen till
faktisk herre öfver statsregleringen beträffande desamma, och svenska folkets om¬
bud hafva släppt ur sina bänder denna dyrbara rättighet. Må man icke ursäkta
sig dermed, att dessa anslag utgöra en obetydlighet; de hafva tillväxt med eu
förtviflad fart, förtviflad för den öfver statens reglering bestämmande och ansva¬
riga Riksdagen, som likväl ej vidare tyckes bekymra sig derom. Sålunda befinnas
förslagsanslagen uppgå till följande belopp:
|
På ordinarie
|
På extra
|
Tillsammans
|
|
stat
|
stat
|
|
1850 ...
|
........... 3,774,897
|
30,000
|
3,804,897 kronor.
|
1 860 .
|
.. 6,149,930
|
5?
|
6,149.930
|
1870
|
.. 14,461.740
|
45,000
|
14,506,740
|
1874
|
. 23,847,600
|
239,200
|
24,086,800
|
1875
|
. 28,783,728
|
148,000
|
28,931,728
|
1876
|
....... 31,543,892
|
2,855,000
|
34,398,892
|
1877
|
33,656,846
|
795,571
|
34,452,417
|
1878
|
34,152,661
|
44,508
|
34,197,169
|
1879
|
23,409,622
|
379,432
|
23,789,054
|
1880
|
..... 24,146.147
|
148,378
|
24,294,525
|
Såsom kändt är, kunna dessa anslag, enligt sin natur och enligt Riks¬
dagens medgifvande, obegränsadt öfverskridas och att detta skett, derom vittna
tillräckligt riksbufvudbokens redogörelser. Väl finnes bland dessa anslag ett
ringa antal, som kallas ”'förslagsanslag högst“ och hvilka således ej få gå högre
än det i riksstaten bestämda maximum; men dels äro dessa anslag högst få,
jemförda med de obegränsade förslagsanslagens antal, dels röra de mera obetyd¬
liga föremål, som icke gerna kunna ge Regeringen anledning att dem under van¬
liga förhållanden öfverskrida, såsom exempelvis karantänsinrättningen på Känsö,
marinregementet, allmänna ombud vid enskilda banker och kreditinrättningar,
lönefyllnad åt statsministern, o. s. v. Dessa förslagsanslag “högst“ förekomma
först.i 1849 års riksstat der antalet är ett; år 1870 hafva dessa slags anslag ökat
sig till 2; år 1874 likaledes 2; år 1875 till 3; år 1876 äro de 5; år 1877 räk¬
nas G; år 1878 räknas 5; år 1879 räknas 5; år 1880 räknas 5 och slutligen i
1881 års riksstat finnas 5 dylika anslag.
Bill. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami 2 Afä. 1 Band. 1 Höft.
o
10
Motioner i 'Första Kammaren, N:o 2.
Bristerna i förslagsanslagen äro rätt betydliga och utgjorde
år 1874 ........................................................................ 6,224,609 kronor.
„ 1875 ........................................................................ 5,427,830 „
„ 1876 ........................................................................ 5,603,129 „
„ 1877 ............... 4,770,593 „
1878 ....................................................................... 3,160,030 „
*)
Hufvudsakligen dessa slags anslag och de brister de vållade och hvilka ej
på annat sätt till stor del af Statskontoret kunde betäckas, än genom att söka
hjelp från Riksgäldskontoret, föranledde vid 1879 års riksdag den anmälan derom
från Riksgäldskontoret, som i Riksdagens sista timme tvingade Kamrarne bevilja
ett lån på cirka 13 millioner kronor. Och om dessa obestämda anslag icke in¬
skränkas eller helt och hållet afskaffas, så skall snart måhända större låns be¬
viljande erfordras för att betacka de å dessa anslag uppkomna brister.
Aro vare sig reservations- eller förslagsanslagen numera så nödvändiga att
de icke kunna undvaras, utan att statsförvaltningens orubbade gång deraf skulle
lida? Jag tror det ej och vill här nedan söka bjuda skäl för denna min mening.
Främst talar erfarenheten deremot, då, såsom jag ofvan redan omnämnt, hvarken
det ena eller andra slaget af nyssnämnda anslag återfinnes i 1835 års eller, så
vidt jag vet, i föregående årens riksstater. Och likväl hade under dessa tider,
då riksdagarne återkommo endast hvart 5:e eller 3:e år, vida flera skäl talat för
dylika anslags införande i vår statsreglering än nu är fallet, då årliga riksdagar
finnas, samt om nödiga utgifter uppstå, som ej hunnit blifva af Riksdagen förut¬
sedde eller pröfvade, de å bufvudtitlarne uppkommande allmänna besparingar
kunna af Kongl. Majd, enligt Riksdagens föreskrifter, få användas. Dessa all¬
männa besparingar äro ej så obetydliga, utan lemna eu omtänksam och hushålls¬
aktig regering betydliga medel i händer att bestrida nödiga tillfälliga utgifter.
De ifrågavarande besparingarne utgjorde, så vidt jag af statsverkets räkenskaper
kunnat finna:
för år 1842 ... ....................................................................... 146,397 kronor.
„ „ 1852 .......................................................................... 85,143 „
„ „ 1857 ........................................................................... 1,429,113 „
„ „ 1862 ........................................................................... 1,056,215
„ „ 1870 ........................................................................... 1,259,171 „ *) **)
*) Se Stats-Utskottets utlåtande N:o 58 vid 1880 års riksdag.
**) Intill detta år inklusive upptog rikshufvudboken å de ordinarie anslagen den besparing,
som kunde användas inom hvarje hufvudtite], enligt Ilikets Ständers generella medgifvande; men
sedermera bortfaller, illa nog, hela denna kolumn, odh endast den besparing som kommer Itiks-
gäldskontoret till godo uppföres. Månne hufvudtitlarne enskildt tillhörande medel utgöra, dessa
besparade medel?
11
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
för
|
år
|
1871 ...............................
|
330,745
|
kronor.
|
|
|
|
1872 ...............................
|
376,553
|
|
*)
|
V
|
5)
|
1873 ...............................
|
812,998
|
J?
|
|
|
|
1874 ..............................
|
1,129,867
|
»
|
|
|
|
1875 .............................
|
1.067,833
|
|
|
|
|
1876 ..............................
|
1,382,487
|
|
|
|
|
1877 ...............................
|
... 1,264,038
|
|
|
1)
|
V)
|
1878 ...............................
|
1.648,005
|
|
|
Ett ytterligare skäl att ej borttagandet af vare sig reservations- eller
förslagsanslagen skall i allmänhet förorsaka någon betydligare rubbning eller
olägenhet i statsverkets jemna gång, är äfven att finna deri, att numera stats-
regleringen ej, såsom förr egde rum, verkställes för samma år Riksdagen hålles,
utan alltid ett år senare, så att Regeringen alltid har tid att framställa till den
årligen sammanträdande Riksdagen när förändringar äro erforderliga i de ordi¬
narie anslagen och styrka detta med vederbörliga utdrag ur statens räkenskaper.
Rättast torde vara att på en gång borttaga alla reservations- och förslags¬
anslag, utom de, hvilka, på grund af omsorgsfull pröfning af Riksdagen, kunna
anses oundgängligen nödvändiga, om några sådana verkligen finnas. Men på det
ej nu vid denna riksdag hela denna fråga må undanskjutas till en obestämd
framtid, på grund af de obotfärdigas förhinder att ingå på en dylik generel an¬
hållan, vill jag här nedan specificera de anslag, hvilka utan afsaknad kunna upp¬
höra att såsom reservations- eller förslags-anslag i Riksstaten upptagas, utan i
stället med sina nuvarande siffror eller andra, om så nödigt pröfvas, såsom be¬
stämda anslag der fortfarande uppföras.
Hvad de uti statsregleringen förekommande ordinarie anslagen beträffar, så
måste desamma af hvarje Riksdag genomgås och bestämmas, lika som det sker
med de extra anslagen. Sådant har likväl icke i allmänhet egt rum, oaktadt det
varit väl behöfligt, emedan, när stundom någon utredning skett af Regeringen i *) **)
*) Se Riksdagens revisorers berättelse af år 1875, rörande revision af statsverkets räken¬
skaper för 1873, pag. 10.
**) Dessa äro de i rikshufvudboken s. k. »utgiftsanslagen enskildt tillhörande uppbörds¬
medel». Dessutom förekomma i rikshufvudboken s. k. »Besparingar i statsregleringen å öfrig»
anslag» (Förslagsanslagens besparingar här oberäknade):
år 1876 .......................... 397,817 kr. (pag. 52).
5> 1877 ........................... 465,107 » (pag. 52).
» 1878 ...................... 2,293,961 » (pag. 52),
12
Motionär i Första Kammaren, N:o 2.
detta afseende, det visat sig att stora tillgångar hopat sig på vissa anslagstitlar
och stundom de ändamål, hvartill anslag beviljats, visat sig vara förfelade, men
anslaget, ehuru oanvändt, likväl fortfarande utgått.
Väl har man stundom hört tvifvel uppstå, huruvida Riksdagen skulle ensam
ega rätt att förändra ett på ordinarie stat uppfördt anslag, utan att dertill skulle
erfordras Regeringens samtycke. Men utom det att deremot tala grundlagens
bestämmelser, hvilken ej känner någon som helst skilnad mellan ordinarie och
extra auslag, utan endast nämner »Statens reglerande», har äfven all erfarenhet
under förflutna riksdagar bevisat, att ordinarie anslag blifvit förändrade ensamt
af Rikets Ständer, utan att Kongl, Maj:t haft något att dermed skaffa.
För att bevisa detta mitt påstående med fakta, må här omnämnas några
af de många tillfällen och de särskilda ordinarie anslag, som blifvit förändrade,
för att nuvarande ledamöter af Riksdagen icke må tro att denna reglering af de
ordinarie anslagen är någon ny fråga.
Vid 1817—ISIS årens riksdag indrogo Rikets Ständer vid Kanslistyrelsen
2 dess ledamöter, genom att sätta dem på indragningsstat, med bestämmelse att
vid innehafvarens död ifrågavarande löner skulle upphöra (X:e sand., pag. 386).
Vid 1823 års riksdag. Uppå Ölands läns stat funnos 3 planterings-
hagvaktare-löner uppförda med tillsammans 250 riksdaler; men som desse vakt-
betjente då syntes öfverflödige, sedan Ölands utmarker blifvit delade, så tillstyrkte
btats-Utskottet att berörda löner måtte från 2:a hufvudtiteln öfverflyttas till all¬
männa indragningsstaten, för att, vid dåvarande innehafvarnes afgång, indragas
(IV, 2. pag. 1312). Detta bifölls (X, 1, pag. 647).
Det anslag af 10,000 riksdaler (under d. v. 8:e hufvudtiteln) hvilket till
ackordsersättning för militärbeställningar, som kunna blifva indragna, hittills varit
uppfördt, och hvarå besparingar de förra åren egt rum, funno Rikets Ständer af
denna anledning böra till 6,000 riksdaler nedsättas (X, 1, pag. 666).
Remisslage å 8:e hufvudtiteln nedsattes från 9,000 till 3,500 riksdaler
(X, 1, pag. 672).
Anslag till restitution af origtigt debiterade och uppburna medel nedsattes
från 6,000 till 4,000 riksdaler (ibidem).
Det till pensioner för blesserade officerare och underofficerare varande
anslag, 5,500 riksdaler, minskades till 5,000 (X, 1, pag. 678).
Det på 3:e hufvudtiteln för de administrativa militärverken till skrifmate¬
rialier, ved och ljus m. in. bestådda anslag, 10,000 riksdaler årligen, minskades
till 7,000 riksdaler (X, 2, pag. 103).
Vid 1828—1830 årens riksdag. För Kungsängarnes bergning beräknade
anslag, år 1823 bestämdt till 6,256:15.9, blef helt och hållet från bestämda stats¬
utgifter uteslutet (IV, 2:a band, 2:a häft. betänk. N:o 147, pag. 305).
Vid 1810—1841 årens riksdag. Det på S:e hufvudtiteln till extra utgifter
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
13
under föregående riksdag med 100,000 riksdaler uppförda anslag minskades nu
till 50.000 riksdaler (X, N:o 165).
Ett anslag till Dramatiska teatern af 4,500 riksdaler blef indraget,
(ibidem N:o 172).
De 6 militärdistriktens befälhafvarelöner föreslogo Ständerne måtte min¬
skas till 5,000 riksdaler banko från 6,000 som de förut haft, nemligen i mån de
dåvarande generalbefälhafvarne afgingo, hvarigenom 9.000 riksdaler riksmynt
blefvo tillgänglige, som Ständerne fördelade till 3 generalspensioner, hvardera å
3,000 riksdaler (IV, 1 betänk. N:o 173).
Hittills för öfverkommendanten i Stockholm utgående arfvode 600 riksdaler
indrogs (ibidem).
Kavalleri- och artillerihä-stars remontering, skoning in. m. nedsattes från
30,675: 32 till 28,000 riksdaler banko.
Det för försvarsverket i allmänhet eller Krigskollegii departementer hit¬
tills utgående anslag, 696,000 riksdaler, nedsattes till 666,666: 32 banko (deri
iubegripne 22,500 riksdaler anslag till rotefrihetsafgiften).
Värfnings- och rekapitulationspenningar 1,000 riksdaler indrogos.
Durchmarschkostnader, 25,000 riksdaler, nedsattes till 20,000 riksdaler;
men såsom reservationsanslag.
Oförutsedda utgifter 50,000 nedsattes till 45,000 riksdaler.
Ministerstaten (nuvarande Utrikesdepartementet) nedsattes från 266,666: 32
till 200,000 riksdaler banko.
Vid 1847—1848 årens riksdag. Anslaget till salpeteruppköp, 194,000 riks¬
daler, nedsattes till 180,000 riksdaler (underdånig skrifvelse N:o 128).
Vid 1850—1851 årens riksdag yttrade sig Ständerne angående Bergs¬
kollegium: “Då Rikets Ständer anse det ringa antal mål, som numera tillhöra
“Bergs-Coilegii pröfning och afgörande, kunna, utan mehn för ärendenas behöriga
“handhafvande, tillåta en förminskning uti detta verks embets- och tjenstemanna-
“personal, hvilket visar sig deraf att för närvarande flere embeten och tjenster
“inom bemälda Collegium stå lediga, hafva Rikets Ständer uti anslaget till Bergs¬
collegium, nu utgörande 16,893 Riksdaler, beslutat eu nedsättning af 3,504
“Riksdaler.......i sammanhang hvarmed Rikets Ständer underdånigst dels
“öfverlemna till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande att vidtaga den indragning uti
“Bergs-Coilegii tjenstemanuapersonal, som, i följd af nu beslutade nedsättning i
“anslagssumman, kan blifva nödvändig och utan olägenhet låter sig verkställa;
“dels anhålla att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksens näst sammanträdande
“Ständer aflåta nådig proposition om den förändrade reglering af bergslagssta-
“terna, som af omständigheterna kan påkallas". (Se Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse N:o 171).
Vid 1859—1860 årens riksdag. Anslaget för salpeteruppköp, enligt se¬
14
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
naste riksdagsbeslutet uppfördt till 270,000 riksdaler och af Kong!. Maj:t nu
föreslaget att nedsättas till 200,000 Riksdaler, blef nu af Ständerna nedsatt till
110.000 Riksdaler.
Vid 1868 års riksdag. Vid regleringen af utgifterna under 3:dje hufvud-
titeln nedsattes anslaget för ministerstaten från 479,200 riksdaler till 457,950
riksdaler, deraf tillfälligt anslag till öfvergående utgifter 45,750 riksdaler. (Kongl.
Maj:t hade föreslagit 457,950 riksdaler, deraf 17,700 riksdaler tillfälligt anslag
till öfvergående utgifter.)
Vid 1871 års riksdag. Å 3:dje hufvudtiteln, som förut å ministerstaten
haft, i 1871 års stat, uppförda 340,500 riksdaler, hade Kongl. Maj:t i sin pro¬
position till Riksdagen föreslagit 340,800. Riksdagen nedsatte samma anslag nu till
300.000 riksdaler, samt såsom tillfälligt anslag till öfvergående utgifter 40,500
riksdaler.
Vid 4:de hufvudtiteln minskade Riksdagen anslaget till artilleriregemen¬
tena med 650 riksdaler och anslaget till lega för hästar vid artilleriets och
pontonierbataljonens exercis minskades med 5,400 riksdaler.
Vid 1874 års riksdag. Vid Juslitie-revisions-expeditioncn indrogos då va¬
kare: 1 revisionssekreterare, 1 protokollssekreterare, 1 kanslist- och 1 kopist¬
befattning; hvadan anslaget nedsattes med 10,800 kronor.
Anslaget till Kommerskollegium minskades med 6,000 kronor, utgörande
lönen för presidenten, hvilkens embete nu var vakant.
Hvad senaste riksdagar beträffar, äro de få tillfällen nog i friskt minne,
då Riksdagen minskat ordinarie anslag, som befunnits för höga eller kunnat utan
olägenhet minskas.
Någon skilnad mellan ordinarie och extra statsreglering finnes ej för
längre tid tillbaka. Den ordinarie staten var den enda, som då reglerades, och
detta skedde vid hvarje riksdag.
Enligt underdåniga betänkandet angående uppgjord jemförelse emellan
svenska folkets skatter samt stats- och riksgäldsverkens utgifter 1810—1850
(afgifvet 4/6 1855) fans redan vid 1810 och alla följande statsregleringar eu
hufvudtitel i riksstaten (den 8:de), som innefattade allmänna och extra utgifts-
staten och som var eu slags extra utgiftsstat, ehuru af mindre betydenhet. Der¬
jemte beslöts stundom, att för en gång vissa anslag till bestämda föremål skulle
utgå.*) Men någon extra statsreglering förekommer ej förr än från och med 1823
och följande riksdagar, då Rikets Ständer faststälde, utom de under riks-
staterna upptagna utgifter, vid hvarje riksdag en s. k. “Extra statsreglering1',
innefattande de anslag, som anvisades från tillfälliga utgifter och hvilka utgifter
skulle af Riksgäldskontorets medel bestridas.
Om det i öfrigt skulle erfordras uttalanden af en Riksdagens myndighet i
*) Se jemförelse mellan Svenska folkets skatter 1810 och 1850, pag. 137.
Motioner i Forsta Kammaren, N:o 2.
15
denna fråga, till fördel för den åsigt jag här förfäktar, finnes densamma i föl¬
jande 1854 års Konstitutions-Utskotts yttrande angående indragningen af ordi¬
narie anslag.
“Skilnad mellan ordinarie och extraordinarie statsutgifter —säger Konsti-
tutions-Utskottet — är för grundlagar^ alldeles främmande, hvadan de slutfölj¬
der man skulle vilja draga från en sådan åtskilnad icke kunna ega bestånd.
Om Rikets Ständers rätt att allena förordna om användande af statens penninge-
tillgång måste i något fall innebära att, sedan de en gång för obestämd tid
beviljat en årlig utgift till ett visst ändamål, Rikets Ständer sedermera kunna
förordna, att denna utgift skall i framtiden upphöra, så måste äfven detta kunna
tillämpas i andra fall. Ständernas makt att förordna om användandet af statens
medel är en i grundlagens bokstaf uttalad regel, hvarje inskränkning eller begräns¬
ning af denna rätt skulle vara ett undantag; men för erkännandet af detta un¬
dantag fordras äfven stöd af grundlagens bokstaf. Sådant finnes här icke. Den
förmenta vådan af möjligheten att “nedbryta hela statsförvaltningsbyggnaden“
kan svårligen hafva varit af grundlagens stiftare tagen i betraktande. Ett sådant
företag af Rikets Ständer skulle nemligen icke kunna tänkas annorlunda, än så¬
som rigtadt mot dem sjelfva och emot svenska folket, söm af dem representeras.*)
Vid jemförelse mellan de ordinarie och de extra anslagen enligt Riks-
staterna befinnes**) nämnda utgifter utgjort:
|
På ordinarie
|
På extra
|
Summa
|
|
stat
|
stat
|
kronor
|
1850 ....................
|
..................... 17,900,888
|
1,429,726
|
19,330,614
|
18G0......................
|
....................... 25,508,500
|
4,018,521
|
29,527,021
|
1870 .....................
|
....................... 38,792,350
|
2,408,650
|
41,201,000
|
1874 ......................
|
....................... 45.008,900
|
11,680,759
|
56,689,659
|
1875 ....................
|
....................... 51,836,800
|
10,763,998
|
62,600,798
|
1876 .....................
|
....................... 55,185,400
|
15,329,200
|
70,514,600
|
1877 .................
|
....................... 59,176,948
|
9,265,051
|
68,442,000
|
1878 ....
|
....................... 65,322,353
|
11,476,646
|
76,799,000
|
1879 ... .
|
....................... 56,490,858
|
7,317,141
|
63,808,000
|
1880 ....................
|
....................... 56,961,797
|
4,769,202
|
61,731,000
|
1881 ..................
|
....................... 57,010,472
|
4,713,528
|
61,724,000
|
Hvarje fosterlandsvän måste med smärta se af denna siffersammanställning,
huru statsutgifterna med svindlande fart, ofta onödigtvis, ökats under de se-
*) Anfördt af herr E. Key i hans yttrande i Riksdagens 2:a Kammare den 24 Mars 1874
(se 2:a Kammarens protokoll, del. 2, pag. 345).
**) Efter afdrag af de i nämnda anslag upptagna utgifter för jernvä,^anläggningar.
16
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
naste 30 åren med omkring 300 procent, dervid icke inbegripas utgifterna för
statens jernvägsbyggnader. Mig synes att Riksdagens och Regeringens bemödan¬
den borde syfta derhän, att söka minska dessa statsutgifter till ett efter vår
skatteförmåga och våra ekonomiska förhållanden lämpligt belopp. Ty kandi är,
att den betydligaste delen af dessa skatter utgöras af de minst bemedlade sam¬
hällsklasserna. Om eu sådan minskning i statsutgifterna ej egen rum, som jag
nu antydt, blir följden don, att vi komma att behöfva låna af utlandet nödiga
medel för att reglera riksstaten.
En annan högst vigtig anmärkning med statsregleringen, sådan den af
Riksdagen verkställes, är att dervid hela ordinarie staten vanligen förbigås och
endast den extra staten regleras. Detta Stats-Utskottets förfarande, som af Riks¬
dagen städse utan anmärkning fått passera, strider mot grundlagens föreskrift i
Riksdagsordningens § 39 mom. 1, som innehåller: att “Stats-Utskottet, som skall
“undfå del af Konungens angående statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen
“aflåtna proposition, och ega tillgång till alla statsverkets räkenskaper och hand¬
lingar, åligger att granska, utreda och uppgifva stats- och riksgäldsverkens
“tillstånd och förvaltning samt föreslå ej mindre hvad till fyllandet af deras he¬
mlof erfordras, sedan nödiga indragningar och besparingar blifva iakttagna, än äf-
“ven beloppet af de summor, hvilka, jemlikt 63 § Regeringsformen, skola för
“särskilda händelser afsättas, så ock att uppgifva, huru mycket bör genom be-
villningar utgöras11. Exempelvis för 1880 års statsreglering utgjorde de ordinarie
anslagen 56,901,797 kronor och de extra anslagen blott 4,769,202 kronor; en¬
dast dessa senare anslagen blefvo underkastade granskning, under det att den
11 gånger större ordinarie summan lemnades orörd. Om man vill att statsregle¬
ringen skall blifva en sanning, måste Riksdagen gripa sig an med de ordinarie
anslagen och å dessa främst söka åstadkomma den betydliga besparing, som landet
väntar och hoppas.
Jag skall här nedan vördsamt föreslå de indragningar af reservations- och
förslagsanslag, äfvensom indragningar eller nedprutning^’ i de bestämda ansla¬
gen, allt på ordinarie stat, som jag anser, utan olägenhet för statsverkets tillstånd
eller behof, kunna ega rum vid regleringen af 1882 års riksstat:
2:a hufvudtiteln:
Följande anslag torde höra upphöra att räknas till förslagsanslag:
1. för Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande,
2. för ålderstillägg;
3. för ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde
embete- och tjensteman;
17
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
4. för mediko-legala besigtningar;
5. för rese- och traktamentspenuingar;
6. för skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
hvarjemte anslaget för extra utgifter torde upphöra att vara reservationsanslag.
3:e hufvudtiteln:
Anslaget på ordinarie stat för militärattachéer, 8,400 kronor, föreslår jag
måtte indragas. Vi hafva i allmänhet under de senare åren haft 3 militärattachéer,
nemligen en i Paris, en i Berlin och en i Wien. Enligt senaste (1880 års)
statskalender skulle endast den i Paris för närvarande vara tillsatt. Militär¬
attachén på detta senare ställe nämndes dertill år 1862. Jag stod nära de af¬
görande viljorna på den tid, då detta anslag uppfördes på riksstaten, och jag kän¬
ner derföre noga det motiv, som då gjorde sig gällande. Det var nemligen att
unge, bildade militärer skulle under några år — icke allt för många — genom
tjenstgöring i främmande land få tillfälle att noggrannare studera de stora militär¬
staternas krigsorganisation och att derom lemna underrättelser, som kunde vara
af gagn för fäderneslandet, på samma gång de skulle kunna utbilda sig i främ¬
mande språks talande. Anslaget var således hufvudsakligen afsedt för general¬
stabsofficerare. Men om vi genomgå uppgifterna rörande de personers militära
meriter, som varit som militärattachéer anstälde, skola vi finna, att det ursprung¬
liga ändamålet med detta anslag blifvit stundom lemnadt utan afseende.
4:e hufvudtiteln:
På förut i denna motion angifna grunder får jag föreslå, att följande anslag
under denna hufvudtitel måtte upphöra att vara reservationsanslag, nemligen för:
1. Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg;
2. Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar;
3. Till trossens underhåll;
4. Artilleriet;
5. Marinregementet;
6. Fortifikationens praktiska öfningar;
7. Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning;
8. Till inqvarteringens ordnande i Stockholm;
9. Till skjutskolor;
10. Durchmarschkostnader;
samt att följande anslag måtte upphöra att vara förslagsanslag:
Bih. till IiiJcsd. Prot. 1881. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 1 Höft.
3
18
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
1. Roteringsunderstöd;
2. Furagering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortiflkationstruppernas
hästar;
3. Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena;
4. Beväringsmanskapets vapenöfningar;
5. Volontärskolan på Karlsborg;
6. Inqvarteringskostnader i Stockholm ;
7. Inqvarteringskostnader i landsorten;
8. Salpeter uppköp;
9. Ålderstillägg;
10. Rese- och traktamentspenningar;
11. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets kansli¬
expedition, och
12. Disciplinkompaniet.
Derjemte föreslår jag, att följande af liufvudtitelns ordinarie anslag måtte
till beloppet nedsättas, nemligen:
Till salpeteruppköp. Detta anslag utgick i forna tider med ganska höga
belopp. Så t. ex. utgick det år 1876 med 110,000 kronor såsom förslagsanslag,
men nedsattes uti 1877 års riksstat till 60,000 kronor och har sedan lemnats
orubbadt. Med afseende derå, att Kongl. Maj:t börjat upphandla krut från ut¬
landet, exempelvis då vid 1878 års riksdag beviljades 148,000 kronor för ett från
främmande land för flottans behof inköpt parti krut — och då besparingarne på
detta anslag utgjorde
år 1874
„ 1875
„ 1876
„ 1877
., 1878
68.000 kronor,
61.000
59,000
10,898
25,134
synes mig att af detta anslag åtminstone 10,000 kronor kunde afprutas, hvarför
jag vördsamt anhåller, att det ordinarie anslaget till salpeteruppköp måtte ned¬
sättas till 50,000 kronor.
Till de värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning. Nyss ofvan
har föreslagits, att detta anslag skulle upphöra att räknas till reservations-anslag.
Men derjemte torde någon nedsättning i sjelfva siffran äfven vara af nöden. An¬
slaget bestämdes nemligen år 1875 till 608,000 kronor, år 1877 var det 620,000
kronor samt hvartdera af åren 1878—1881 sammanlagdt 859,212 kronor årligen.
Intill år 1878 var detta anslag fördeladt i tvenne: För värfvade garnisonstrup¬
pernas rekrytering, ett reservationsanslag 70,000 kronor, derå enligt rikshufvudbo-
ken besparingen år 1876 uppgick till 274,240 kronor, hvilken besparing under
åtskilliga föregående år hopat sig: år 1877 utgjorde reservationen 168,154 kronor.
19
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
Det andra anslaget, till värfvade garnisonstruppernas aflöning, var förr ett förslags¬
anslag, år 1876 å 540,000 och år 1877 å 549,100 kronor; å detta anslag utgjorde
besparingen år 1876 39,095 kronor. Från och med 1878 hafva dessa båda anslag
i riksstaten blifvit förenade till ett reservationsanslag, benämndt värfvade garni¬
sonstruppernas rekrytering och aflöning, med ett anslagsbelopp af 859,212 kronor.
Å detta anslag utgjorde reservationerna år 1877 en summa af 315,421 och år
1878 icke mindre än 399,141 kronor. Att detta anslag för några år sedan blef så
högt uppdrifvet, föranleddes af svårigheten att då rekrytera garnisonsregementena,
emedan vakanserna ökades så, att man betvifiade det garnisonsregementena skulle
kunna hållas kompletta. Derföre beviljade Riksdagen då på en gång en så högst
betydlig tillökning, att rekrytens lega och aflöning på ett olämpligt sätt ökades,
för att locka dem in på denna föga afundsvärda krigarebana. Nu finnes, i jemfö¬
relse med hvad då var förhållandet, ett obetydligt antal vakanser; ty svårigheten
att få arbete på landsbygden gör, att arhetarne åter söka värfning och strömma
till garnisonsregementena. En ytterligare anledning att minska detta anslag före¬
kommer i Kongl. Maj:ts proposition till 1880 års Riksdag angående statsverket,
deri Kong]. Maj:t för organisation af ett föreslaget fästningsartilleri (se nyss¬
nämnda nådiga proposition, Bil. N:o 3 a, pag. 18—25) föreslår, att af detta an¬
slaget måtte lemnas 39,387 kronor, hvilket tyckes häntyda på att anslaget är för
högt tilltaget. *
På grund af ofvan nämnda skäl synes mig en minskning på detta anslag
icke kunna synas olämplig, hvarföre jag får vördsamt hemställa, att anslaget min¬
skas till 800,000 kronor och derjemte upphör att vara reservations-anslag.
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Å detta förslagsanslag,
som utgått
år 1861 med 200,000 kronor såsom bestämdt anslag,
„ 1864—72 med 320,000 kronor årligen äfven såsom bestämdt anslag,
„ 1873 med 358,000 kronor äfven såsom bestämdt anslag,
1874 „ 386,000
1875 „ 800,000
1876 „ 1,087,000
1877 „ 1,084,000 „
1878—81 med 1,101,000 kronor årligen
såsom förslagsanslag,
kan mycket väl något nedprutas; derför talar verkligheten under föregå¬
ende tider, eller under de 9 åren 1864—1872, då det årligen uppgick endast till
320,000 kronor. De verkliga utgifterna å detta anslag enligt rikshufvudboken
utgöra:
år 1864
„ 1865
„ 1866
B68,843 kronor,
324,238 „
368,667 „
20
Motioner i Första Kammaren, N:o 2,
år 1867
n
»
5J
1868
1869
1870
1871
1872
396,108 kronor.
534,701 „
452,393 „
442,228 „
385,517 „
426,444 „
Jemför man portionsprisen i allmänhet i hela landet och äfven i hufvud-
staden 1872 och 1880, finnes ingalunda så stor olikhet, att derigenom en så be¬
tydlig stegring i ifrågavarande mathållningsanslag kan rättfärdigas; ty en mans-
portion värderades:
år
|
högst
|
medelpris
|
lägst
|
1864
|
44 öre,
|
29 öre,
|
21 öre,
|
1874
|
51 öre.
|
36 öre.
|
30 öre.
|
Och om äfven detta anslag något år skulle blifva otillräckligt, i fall det
skulle förvandlas från förslags- till bestämdt anslag, så är ingen svårighet att få
det att räcka till, nemligen genom att mellan exercistiderna hålla större antal nu-
meranter permitterade, hvilket sannolikt ej blefve ovälkommet för dessa garnisons¬
soldater, som nu under vintermånaderna samt höstetiden endast mest sysselsättes
med en ofta rätt onödig vaktgöring, handräckning och ett för helsa och seder
mindre gynsamt kasernlif.
Att detta anslag synes vara för högt tilltaget, vitsordas äfven af Kongl.
Majrts proposition till 1880 års Riksdag, angående statsverkets behof, deri (Bil.
N:o 3 a, pag. 18—25) förekommer begäran om organisation af ett fästnings¬
artilleri, och hvarvid Kongl. Maj:t föreslår, att en del af derför nödiga kostnader
skulle utgå af anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena
med 65,104 kronor, som således Kongl. Maj:t funnit obehöfligt för detta anslag.
På alla dessa skäl får jag vördsamt föreslå, att mathållningsanslaget för
värfvade garnisonsregementenas manskap måtte nedsättas till 1 million kronor,
och från att vara förslags- hädanefter utgå såsom bestämdt anslag.
På 4:de hufvudtitelns ordinarie stat förekommande anslag för artilleriet
(Svea, Göta och Vendes artilleriregementen), utgör enligt 1881 års riksstat ett
reservations-anslag af 1,091,966 kronor. Detta anslag utgick
år 1864 med 834,964 kronor
1867 „ 847,464 „
1868 „ 850,399 „
1869 — 72 med omkring 854,000 kronor
1873 med 949,302 kronor
1874 f 1,015,305 „
1875 „ 854,894 „
1876 „ 745,973 „
1877—81 med 1,091,966 kronor.
såsom reservationsanslag.
21
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
Reservationerna å detta numera högst betydliga anslag hafva varit:
år
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
il
11
11
1864
1865
1866
1867
1868
1869
1870
1871
1872
1873
1874
1875
1876
1877
1878
101,611 kronor,
101,814
60,768
13,089
11 11
11 11
6,328 „
8,349
13,755
93,925
293,942
305,812
305,186
187,160
160,996
Jemte det att dessa reservationer utvisa, att anslaget varit uti senare
statsregleringar för högt tilltaget, framgår detta äfven otvetydigt af Kong!. Maj:ts
proposition till 1880 års Riksdag angående statsverket, deri Kongl. Maj:t (se Bil.
N:o 3 a, pag. 18—25) föreslår ett fästningsartilleri och såsom tillgång för denna
organisation hemställer att en del, eller 26,125 kronor måtte öfverföras från an¬
slaget för artilleriet (1,091,966 kronor) såsom der obehöflig^ Förhållandet är
nemligen att enligt den utredning, som härom lemnas i den nådiga propositionen,
år 1872 gjordes försök att inrätta ett reserv-artilleri, och Riksdagen anslog till
detta ändamål en årlig summa af 31,275 kronor, som allt sedan dess utgått, in-
beräknadt i det stora reservationsanslaget för artilleriet. Men enligt Kongl. Maj:ts
ofvannämnda proposition erkänna nu myndigheterna att detta var en fråga, som
ej haft någon framgång, samt att denna institution ej lärer komma att uppfylla
det dermed afsedda ändamålet; emedan af hela den personal, som borde tillhöra
detta artilleri, endast funnos 4 officerare, 2 underofficerare och 10 konstaplar och
artillerister; under det att anslaget har utgått för 27 officerare, 9 underofficerare
samt 104 konstaplar och artillerister, hvilket visar hur betänksamt man bör gå
till väga i fråga om organisationer.
På dessa skäl får jag vördsamt hemställa, att den för nu nämnda reserv¬
artilleri obegagnade del af anslaget eller 25,966 kronor måtte fråndragas det or¬
dinarie anslag för artilleriet, deri det finnes inräknadt, och detta å 4:e hufvudti-
telns ordinarie stat i 1881 års riksstat uppförda reservationsanslag å 1,091,966
kronor nedsättas till 1,066,000 kronor och upphöra att vara resemjfetms-anslag.
22
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
5:e Hufvudtiteln.
På förut i denna motion angifna grunder får jag härmed vördsamt föreslå,
att följande anslag under denna hufvudtitel måtte upphöra att vara reservations¬
anslag, nemligen:
1. Flottans nybyggnad och underhåll;
2. Sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet;
3. Durchmarschkostnader;
4. Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna;
samt att följande anslag, äfven på ordinarie stat, måtte upphöra att vara
förslagsanslag:
1. Ålderstillägg;
2. Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna;
3. Rese- och traktamentspenningar;
4. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.;
5. Det i undervisningsanstalter för sjöfart inbegripna ålderstillägg 13,000
kronor.
Derjemte föreslår jag härmed vördsamt, att följande af hufvudtitelns ordi¬
narie anslag måtte till beloppet nedsättas, nemligen:
1. För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet.
Detta anslag förekommer l:a gången år 1870 bland 5:e hufvudtitelns or¬
dinarie anslag och har sedermera utgått med 60,000 kronor årligen till och med
1880. I 1881 års riksstat är det äfven upptaget till samma belopp; men från
och med 1878 räknas anslaget till reservations-ansl&g.
Reservationerna å detta anslag utgjorde:
år 1871 ...................................................................................... 45,330 kronor.
„ 1872 ....................................................................................... 27,695
„ 1873 ...................................................................................... 52,805
„ 1874 ....................................................................................... 15,576
„ 1875 ....................................................................................... 24,313
„ 1876 ....................................................................................... 36,438
„ 1877 ....................................................................................... 32,475
„ 1878 ....................................................................................... 44,838
Dessa år från år fortgående reservationer visa mer än tillräckligt ansla¬
gets obehöflighet till samma belopp som hittills, hvarföre jag vördsamt föreslår,
att detsamma måtte nedsättas till 50,000 kronor och derjemte upphöra att vara
reservationsanslag.
2. Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna. Detta ordinarie
anslag upptages i riksstaterna
Motioner i Första Kammaren, N:o
23
för år 1858 till ....................................................
|
.. 219,900
|
kronor
|
„ „ 1861 „ ....................................................
|
.. 240,000
|
|
„ „ 1864 „ ..................................................
|
362,440
|
|
„ „ 1867 „ ....................................................
|
616,000
|
|
„ „ 1870 — 1871 till .............
|
650,000
|
” I
|
., „ 1872—1873 ., ...................................
|
750,000
|
,. j årligen
|
., 1874—1877 ........................................
|
800,000
|
|
„ „ 1878 till ...................................................
|
1,000,000
|
11-
|
„ „ 1879 „ .....................................................
|
1,200,000
|
11
|
» » 1880 „ .....................................................
|
1,000,000
|
11
|
„ , 1881 „ .....................................................
|
1,000,000
|
11
|
Anslaget har hela denna tid upptagits bland
|
reservationsanslag.
|
Reservationerna å detta anslag, enligt rikshufvudboken, hafva utgjort:
för år
11 11
11 11
11 11
11 11
11 11
11 11
11 11
11 11
1858
1861
1864
1867
1870
1872
1874
1877
1878
470,078 kronor
882,761
1,122,317
1,139,835
1,008,245
1,112,214 „
783,722
641,134
453,663
Man verkligen häpnar öfver dessa stora reservationer, undandragna stats-
regleringen och Riksdagens disposition. Man frågar med skäl, hvartill dessa stora
summor skola användas, om icke till utlåning till enskilda personer eller diverse
penningeanstalter. Jag tror mig uttala den allmänna meningen inom landet, då
jag härmed vördsamt föreslår,
att ordinarie anslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-
terna måtte i 1882 års riksstat nedsättas till 800,000 kronor och derjemte upp¬
höra att vara reservations-anslag.
6:e Hufvudtiteln.
På förut i denna motion angifna skäl får jag föreslå, att följande anslag
under denna hufvudtitel måtte upphöra att vara reservationsanslag, nemligen:
1. Till bibliotekets underhållande;
2. Till arfvoden åt tillfälliga biträden, samt till vikariatsersättningar;
3. Till officiella statistiska trycket;
4. Till en statistisk tidskrift;
24
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
5 Till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik;
6. Rikets ekonomiska kartverk;
7. Det för landsstaterna i länen särskild! inbegripna reservationsanslaget
å 95,000 kronor;
8. Skiften och afvittringar;
9. Vägar och kommunikationer;
10. Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar;
11. Landtbruksingeniörer och deras biträden;
12. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar;
18. Länsveterinärer;
14. Hästafvelns förbättrande;
15. Befrämjande i allmänhet af slöjderna;
16. Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart;
17. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket;
18. Fiskerinäringens understöd; och
19. Extra utgifter.
Dessutom föreslår jag att följande anslag, äfven på ordinarie stat, måtte
upphöra att vara förslagsanslag, nemligen:
1. Statsministern, lönefyllnad;
2. Ålderstillägg;
3. Utflyttningshjelp efter skiften;
4. Odlingshjelp för krononybyggare;
5. Jordförluster genom kanal- och väganläggningar;
6. Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland hus¬
djuren ;
7. Karantänsinrättningen på Känsö;
8. Aflösning af Scheldetullen;
9. Rese- och traktamentspenningar;
10. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Derjemte föreslår jag, att följande af hufvudtitelns ordinarie anslag måtte till
beloppet nedsättas:
Till hästafvelns förbättrande (deraf särskilt 35,000 kronor till prisbelö¬
ningar för hästar). Detta anslag, som i 1881 års riksstat är upptaget på ordi¬
narie stat till 95,850 kronor, utgick
år 1849 till ..............................
„ 1859 „ ..............................
39,790 kronor,
50,206
25
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
år 1869 — 1873 till .................................................................. 50,239 kronor
» 1874 » 85,239 „ *)
„ 1875-1877 „ 94,244 „
„ 1878—1880 „ 94,343
» 1881 » 95,850
Enligt rikshufvudböckerna utgöra reservationerna å detta anslag under
senare åren:
år 1874 549,163 kronor
» 1875 .................................................................................... 607,284
- 1876 ................................................................................... 652,151 „
» 1877 -.................................................................*............. 667,274
>’ l878 .................................................................................... 672,883
Häraf finnes, huru de s. k. reservationsanslagen onödigt hopa högst betyd¬
liga summor för jemförelsevis mindre vigtiga ändamål, ehuru dessa penningar ej
kunna eller blifva dertill använda; men för vigtigare anslagsfordringar måste nya
skatter utpressas eller lån upptagas. Mig synes att Riksdagen ej kan, med godt
samvete, låta sådant passera.
Jag föreslår derföre, att detta anslag till hästafvelns förbättrande (deruti
inbegripet särskilda anslaget till prisbelöning för hästar) måtte nedsättas till 60,000
kronor årligen och upphöra att räknas bland reservattonsanslact.
7:de Hufvudtiteln.
På ofvan angifna grunder får jag vördsamt föreslå, att följande anslag un¬
der denna hufvudtitel på ordinarie stat måtte upphöra att vara reservationsanslag
nemligen:
1. Telegrafverket;
2. Till skogsingeniörer;
3. Till undersökning af vattendragen i Norrbottens län;
4. Till Skogsinstitutet;
5. Till enskilda skogsskolor;
6. Till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i all¬
mänhet ;
7. Byggnader och reparationer;
8. Extra utgifter;
samt att följande anslag, äfven på ordinarie stat, måtte upphöra att vara
förslagsanslag, nemligen:
) Genom att dertill lades ett särskildt anslag å 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1881. 1 Sami. 2 Afä. 1 Band, 1 Höft. 4
26
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
1. Till belöningar för rofdjurs dödande;
2. Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm;
3. Städers friheter;
4. För kontroll vid enskilda banker och kreditanstalter;
5. Restitutioner;
6. Ål der still ägg;
7. Rese- och traktamentspenningar;
8. Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser;
9. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Med vilkor att de Kongl. Teatrarne hädanefter blifva en statsinrättning, före¬
slås att de 60,000 kronor, som för närvarande utgå till nämnda teatrars under¬
håll, må fortfarande i riksstaten uppföras.
8:de Hufvudtiteln.
På de skäl, jag i början af denna motion angifvit, får jag vördsamt föreslå,
att följande anslag under denna hufvudtitels ordinarie stat måtte upphöra att
vara reservationsanslag, nemligen:
1. De under Nationalmuseum inbegripna, särskild! upptagna fyra anslag å till¬
hopa 14,300 kronor;
2. Allmänna läroverken;
3. Det under anslaget till Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
inbegripna, särskildt upptagna anslag å 450 kronor;
4. De under anslaget till akademien för de fria konsterna inbegripna, sär¬
skildt uppförda tvenne anslag å tillhopa 21,400 kronor;
5. Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande;
6. Extra utgifter.
Äfven föreslås att följande anslag, också på ordinarie stat, måtte upphöra
att vara förslagsanslag, nemligen till
1. Lappmarkens ecklesiastikverk;
2. Det i anslaget för universiteten inbegripna förslagsanslag 162,700
kronor;
3. Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan;
4. Farsoters och smittosamma sjukdomars botande;
5. Fattigvården i allmänhet;
6. Hospitals underhåll;
7. Ålderstillägg;
8. Rese- och traktamentspenningar;
9. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
i
Motioner i Första Kammaren, N:o 2.
27
9:de Hufvudtiteln.
För denna hufvudtitels ordinarie anslag föreslår jag vördsamt:
1, att anslaget för blesserade öfver- och underofficerare måtte upphöra att
vara reservationsanslag och till siffran nedsättas från 5,000 kronor,
som det nu utgör, till 4,000 kronor.
Orsaken dertill är dels att i mån, som de få krigsmän af dessa klasser bort¬
dö, några nya dylika pensionstagare svårligen, under nuvarande förhållanden,
komme att fylla de afgåendes rum utom med högst sällsynta undantag; dels att
reservationerna å detta anslag utgjorde enligt rikshufvudböckerna:
1874 ................................................... 8,755 kronor
1875 ........................................................................................... 10,080
1876 ............................................................. 11,305 „
1877 ........................................................................................... 12,880 „
1878 .................................................................. 14,080
2. att bidragen till handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedlen di¬
rekte utgå, enligt 1881 års riksstat förslagsanslag å 78,000 kronor,
måtte upphöra att vara förslagsanslag; och
3. med vilkor att de Kongl. Teatrarne hädanefter blifva eu statsinrättning före¬
slås att de 6,000 kronor, som för närvarande utgå såsom bidrag till
Kongl. Teaterns pensionskassor, måtte fortfarande i riksstaten uppföras.
Om remiss af denna motion till Stats-Utskottet får jag vördsamt anhålla.
Stockholm den 25 Januari 1881.
B. Klinckowström.
Sammandrag af hufvudtitlarnes samtliga anslag samt särskildt reservations- och förslagsanslag enligt riksstater och riksdagsbeslut under åtskilliga år, från och med år 1850 till och med år 1881,
|
|
|
Ant
|
1 8 5 0.
al ans
|
1 a g
|
|
|
|
|
1 86 0.
Antal ans
|
1 a g.
|
|
|
|
|
1 8 7 0.
Antal ans
|
1 a g
|
|
|
|
|
1 8 7 4.
Antal ans
|
1 a g
|
|
|
1
Hufvudtit¬
larnes samt-
lfga anslag.
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
i
Hufvudtit¬
larnes samt¬
liga anslag. 1
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
Hufvudtit¬
larnes samt¬
liga anslag.
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
Hufvudtit¬
larnes samt¬
liga anslag.
|
|
|
D e
|
r a f.
|
|
|
Reservations-
|
Förslags-
|
Reservations-
|
Förslags-
|
Reservations-
|
Förslags-
|
Reservations-
|
Förslags-
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
Summa.
|
Ordinarie.
|
Extra,
|
Summa.
|
Ordinarie, j
|
Extra.
|
Ordinarie, j
|
1
Extra.
|
Summa.
|
Ordinarie. 1
|
Extra.
|
w
P
B
B
p
|
Ordinarie. |
i !
|
Extra. j
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
GG
P
B
B
p
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
Summa.
|
Ordinarie.
|
1
Extra.
|
Ordinarie.
|
Extra.
-
|
Summa.
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
Summa.
|
l:a hufvudtiteln.........
|
16
|
1
|
|
'
|
—
|
___
|
_
|
_
|
19
|
2
|
__
|
_
|
|
___
|
__
|
|
17
|
_
|
|
_
|
__
|
|
|
_
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
2:a » .........
|
15
|
3
|
—
|
|
—
|
5
|
—
|
5
|
16
|
1
|
--
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
17
|
2
|
2
|
-—
|
2
|
6
|
1
|
7
|
17
|
3
|
2
|
—
|
2
|
6
|
_
|
6
|
3:e »
|
4
|
—
|
—
|
_
|
--
|
1
|
—
|
1
|
4
|
—
|
--
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
--
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
9
|
—
|
—
|
__
|
—
|
_
|
_
|
—
|
4:e »
|
46
|
9
|
8
|
—
|
8
|
7
|
—
|
7
|
47
|
24
|
5
|
—
|
5
|
10
|
—
|
10
|
50
|
9
|
9
|
—
|
9
|
8
|
—
|
8
|
51
|
17
|
9
|
—
|
9
|
11
|
1
|
12
|
5:e »
|
15
|
5
|
1
|
—
|
1
|
31)
|
—
|
3
|
23
|
16
|
2
|
—
|
2
|
6
|
3
|
9
|
27
|
3
|
9
|
—
|
9
|
5“)
|
—
|
5
|
26
|
9
|
9
|
—
|
9
|
6>!)
|
_
|
6
|
6:e »
|
54
|
14
|
2
|
—
|
2
|
5
|
—
|
K
O
|
30
|
45
|
17
|
—
|
17
|
5
|
—
|
5
|
37
|
13
|
19
|
—-
|
19
|
124)
|
—
|
12
|
36
|
32
|
19
|
—
|
19
|
115)
|
__
|
11
|
7:e »
|
27
|
—
|
—
|
—
|
—
|
13
|
—
|
13
|
28
|
—
|
4
|
—
|
4
|
14
|
—
|
14
|
27
|
5
|
5
|
—
|
5
|
15
|
1
|
16
|
29
|
3
|
5
|
—
|
5
|
17
|
1
|
18
|
8:e » .........
|
36
|
14
|
2")
|
•—
|
2
|
8'2)
|
—
|
8
|
38
|
39
|
53)
|
|
5
|
6:i)
|
—
|
6
|
42
|
19
|
14
|
1
|
15
|
8
|
—
|
8
|
49
|
17
|
8
|
__
|
8
|
8
|
2
|
JO
|
9:e » .........
|
5
|
2
|
2
|
—
|
2
|
1
|
—
|
1
|
9
|
4
|
1
|
_
|
]
|
3
|
—
|
3
|
11
|
4
|
2
|
—
|
2
|
1
|
—
|
1
|
19
|
4°)
|
1
|
—
|
1
|
2
|
_
|
2
|
utom hufvudtitlarne..
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
Summa] 218
|
48
|
15
|
—
|
15
|
43
|
_
|
43
|
214
|
131
|
34
|
— ! 34
|
44
|
Q
ö
|
47
|
234
|
55
|
60
|
1
|
61
|
55
|
2
|
57
|
252
|
85
|
53
|
—
|
53
|
61
|
4
|
65
|
|
|
|
1 8 7 5.
|
|
|
|
|
|
|
1 87 6.
|
|
|
|
|
|
|
1 8 7 7.
|
|
|
|
|
|
|
1 8 7 8.
|
|
|
|
|
|
Ant
|
a 1
|
ans
|
1 a g.
|
|
|
|
Ant
|
a 1
|
ans
|
1 a g.
|
|
|
|
|
Ant
|
a 1
|
ans
|
1 a g
|
|
|
|
|
Ant
|
a 1
|
ans
|
1 a g.
|
|
|
liga anslag.
|
1$
T> ^
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
ro § tp
*= g R
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
CTC}’
P
_
|
3 M
3 p
T>
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
crq* ^ H
p p p
CD ^
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
P
n a
a
3 tf
■+■ 1
|
Reservations-
|
Förslags-
|
l
P
ap
|
P
» £
3 £
-t •
|
Reservations-
|
Förslags-
|
s
p
ap
|
M P
-O eu
» et-
3 cf-‘
|
Reservations-
|
Förslags-
|
§ g &
Ä 1?
|
Reservations-
|
Förslags-
|
O
|
|
o
|
|
GG
P
|
o
|
|
U)
|
O
|
|
O
|
|
|
O
|
|
|
o
|
|
O
|
|
|
O
|
|
|
O
|
|
O
|
|
|
O
|
|
|
eu
|
fel
|
f-i
|
fei
|
1-1
|
fel
|
|
|
bi
ps
|
fel
|
GG
P
|
i-t
|
fel
|
GG
|
bi
&
|
w
|
£u
|
fel
|
CG
P
|
bi
&
|
fel
|
P
|
t-1
p-
|
fel
|
P3
|
fel
|
P‘
|
pi
|
Extra.
|
P
|
B
»
|
M
et-
P
|
B’
p
i-i
|
M
et¬
t-i
P
|
S
B
55
|
B'
p
|
M
et¬
t-i
P
|
B
B
|
P
P
H
|
K
2
|
p
p
|
M
Ct-
bi
p
|
q
B
p
|
P
p
bi
|
M
et-
1-1
p
|
B
B
P
|
P
P
bi
|
M
p
|
P
P
i-l
|
X
éi
p
|
B
g
p
|
b’
p
|
ct-
bi
p
|
B
B
|
p*
p
►i
|
P
|
p
p
|
ct-
bi
P
|
B
B
P
|
p
p
|
B
B
p
|
|
|
CD
|
|
|
o
|
|
|
CD
|
|
CD
|
|
|
CD
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16
|
|
|
_
|
|
|
|
|
16
|
i
|
|
|
|
|
|
|
16
|
|
|
|
_
|
|
_
|
_
|
16
|
___
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
18
|
12
|
2
|
—
|
2
|
7
|
|
7
|
18
|
17
|
2
|
—
|
2
|
7
|
—
|
7
|
19
|
7
|
2
|
—
|
2
|
8
|
—
|
8
|
21
|
5
|
2
|
—
|
2
|
9
|
|
9
|
9
|
_
|
—
|
—
|
__
|
__
|
—
|
—
|
9
|
—
|
_
|
__
|
—
|
_
|
—
|
_
|
9
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
9
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
52
|
35
|
9
|
—
|
9
|
137)
|
1
|
14
|
53
|
41
|
10
|
—
|
10
|
12n)
|
3
|
15
|
56
|
26
|
10
|
—
|
10
|
14u)
|
1
|
15
|
56
|
22
|
9
|
—
|
9
|
1411)
|
—
|
14
|
26
|
15
|
8
|
—
|
8
|
6S)
|
—
|
14
|
27
|
16
|
8
|
—
|
8
|
68)
|
—
|
6
|
24
|
9
|
6
|
—
|
6
|
68)
|
—
|
6
|
23
|
6
|
5
|
—
|
5
|
5,s)
|
—
|
5
|
37
|
47
|
19
|
—
|
19
|
ll3)
|
1
|
12
|
41
|
52
|
18
|
—
|
18
|
12°)
|
1
|
13
|
39
|
41
|
18
|
—
|
18
|
1 415)
|
1
|
15
|
42
|
47
|
18
|
—
|
18
|
13'")
|
i
|
14
|
29
|
20
|
5
|
—
|
5
|
17
|
3
|
20
|
31
|
17
|
5
|
—
|
5
|
1712)
|
2
|
19
|
31
|
16
|
4
|
—
|
4
|
19,a)
|
2
|
21
|
30
|
20
|
4
|
—
|
4
|
18'0
|
3
|
21
|
49
|
61
|
7
|
—
|
7
|
9
|
1
|
10
|
52
|
72
|
7
|
_
|
7
|
9
|
2
|
11
|
54
|
61
|
7
|
—
|
7
|
13
|
1
|
14
|
56
|
48
|
7
|
—
|
7
|
14
|
—
|
14
|
20
|
5,u>
|
1
|
—
|
1
|
2
|
--
|
2
|
19
|
513)
|
1
|
___
|
1
|
2
|
--
|
2
|
20
|
6’C|
|
1
|
_
|
1
|
2
|
—
|
2
|
22
|
1
|
1
|
—
|
1
|
4
|
l’°)
|
5
|
—
|
7
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—-
|
3
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1“)
|
1
|
256
|
202
|
51
|
|
51
|
65
|
6
|
71
|
266
|
224
|
51
|
—
|
51
|
65
|
8
|
73
|
268
|
266
|
48
|
|
48
|
76
|
5
|
81
|
275
|
152
|
36
|
|
36
|
77
|
6
|
83
|
|
|
1 8 7 9.
Antal ans
|
1 a g
|
|
|
|
|
Ant
|
1 880.
al ans
|
1 a g.
|
|
|
|
|
18 8 1.
Antal ans
|
1 a g
|
|
|
cr<5
p
|
f M
P
D
° P
D Qj
a et-
3 et-*
-t- 1
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
Hufvudtit¬
larnes samt¬
liga anslag.
|
|
|
D e
|
r a f
|
|
|
Hufvudtit¬
larnes samt¬
liga anslag.
|
|
|
D e
|
a f
|
|
|
p
5.
P
ap
|
Reservations-
|
Förslags-
|
Reservations-
|
Förslags-
|
Reservations-
|
Förslags-
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
O
t-*
dt
p“
p
CD*
|
Extra.
|
i
Summa.
|
j Ordinarie.
|
Extra.
|
Summa.
i
|
Ordinarie.
|
Extra.
_______
|
Ordinarie.
|
Extra,
|
Summa.
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
Summa.
1
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
Summa.
|
Ordinarie.
|
Extra.
|
Summa.
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
16
|
|
|
_
|
_
|
__
|
—
|
—
|
16
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-—
|
—
|
21
|
3
|
2
|
—
|
2
|
8
|
—
|
8
|
21
|
2
|
1
|
—
|
1
|
9
|
—
|
9
|
21
|
3
|
2
|
|
2
|
9
|
—
|
9
|
9
|
1
|
__
|
_
|
_
|
|
__
|
—
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
56
|
17
|
10
|
___
|
10
|
15,:)
|
—
|
15
|
56
|
15
|
10
|
—
|
10
|
1517)
|
—
|
15
|
56
|
12
|
10
|
—
|
10
|
15“)
|
—
|
15
|
25
|
10
|
5
|
__
|
5
|
6,8>
|
_
|
6
|
24
|
7
|
5
|
_
|
5
|
718)
|
—
|
7
|
23
|
8
|
5
|
|
5
|
618>
|
—
|
6
|
42
|
41
|
19
|
......
|
19
|
13’5)
|
i
|
14
|
42
|
36
|
19
|
—
|
19
|
13’5)
|
......
|
13
|
40
|
29
|
19
|
—
|
19
|
ll16)
|
—
|
11
|
35
|
13
|
8
|
___
|
8
|
18"')
|
4
|
22
|
35
|
13
|
8
|
—
|
8
|
182‘)
|
5
|
23
|
34
|
10
|
8
|
—
|
8
|
1721>
|
3
|
20
|
56
|
33
|
7
|
___
|
7
|
14
|
—
|
14
|
56
|
30
|
7
|
—
|
7
|
14
|
—
|
14
|
55
|
30
|
7
|
—
|
7
|
12
|
—
|
12
|
23
|
l19)
|
1
|
—
|
1
|
4
|
I10)
|
5
|
23
|
l19)
|
1
|
|
1
|
4
|
I19)
|
5
|
22
|
219)
|
1
|
—
|
1
|
4
|
r9)
|
5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
......
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
283
|
119
|
52
|
—
|
52
|
78
|
6
|
84
|
283
|
95
|
51
|
—
|
51
|
80
|
6
|
86
|
277
|
95
|
52 | —
|
52
|
74
|
4
|
78
|
1) Deribland ett förslagsanslag »högsta till båtsmännens beklädnad 28,000 R:dr banko.
2) Deraf ett anslag, 6,200 R:dr banko, är både reservations- och förslagsanslag.
3) Deraf anslaget till Lappmarkens ecklesiastikverk 11,000 R:dr E:mt är både reservations-
och förslagsanslag.
4) Deribland ett förslagsanslag »högst» till karantänsinrättningen på Känsö, 18,600 R:dr R:mt.
6) Deribland ett förslagsanslag »högst» till karantänsinrättningen på Känsö, 15,860 R:dr R:mt.
8) Dessa 4 anslag äro kreditiv å tillsammans 473,500 R:dr R:mt.
!) Deribland 2 förslagsanslag »högst», ett å 200,000 Er. till Marinregementet och ett å
608,000 Kr. till ållon, och rekryter, af manskapet vid garnisonsregementena.
8) Deribland ett förslagsanslag »högst» å 138,200 Kr. till b rits! Hans bekläda ad.
9) Deribland ett förslagsanslag »högst» 15,850 Kr. till Karantänsinrättningen å Känsö.
10) Deraf 4 anslag äro kreditiv å tillsammans 488,500 Kr.
!1) Deribland 2 förslagsanslag »högst», det ena å 200,000 till Marinregemente!, det andra
å 540,000 Kr. till värfvade garnisonstrnppernas aflöning.
!ä) Deribland ett förslagsanslag »högst» å 10,000 Kr. till allmänna ombud vid enskilda banker.
,3) Deraf 4 kreditiv å tillsammans 503,500 Kr.
“) Deribland 2 Eörslagsanslag »högst»: det ena å 200,000 till Marinregementet och det andra
å 549,100 Kr. till värfvade garnisonstruppernas aflöning.
16) Deribland 2 förslagsanslag »högst»: det ena å 6,600 Kr., lönefyllnad för Statsministern,
och det andra å 16,850 Kr. för Karantänsinrättningen på Känsö.
1Ö) Deraf 4 kreditiv å tillsammans 531,600 Kr.
C<) Deribland ett förslagsanslag »högst» 4 200,000 Kr. till Marinregementet.
ls) Deribland ett förslagsanslag »högst» å 282,000 Er. till beklädnad åt sjömans- och skepps-
gossecorpserna.
’9) Kreditiv å 900,000 Kr. för arméns pensionskassa.
ä0) Kreditiv å 2,600,000 Er. för upprätthållande af rikets neutralitet.
S1) Deribland ett förslagsanslag »högst» å 16,000 Kr. för kontrollen vid enskilda banker.
2ä) Deribland ett förslagsanslag »högst» å 165,000 Kr. till Marinregementet.
Hör till Motionen N:o 2 i Första Kammaren, 1881.