14
Motioner i Första Kammaren, N:o 16,
N:o 16.
Af Herr Widmark: Om anslag antingen till undersökning
af lämpligaste sträckningen för en statens jernväg mellan
Hudiksvall och Ljusdals station å norra stambanan m. m.
eller till understöd för en enskild jernvägsanläggning mellan
nämnda orter.
Redan före anläggningen af norra stambanan genom provinsen Hel-
singland har behofvet derstädes af tidsenliga kommnnikationsanstalter emellan
städernas hamnar vid Bottenviken och det inre landet gjort sig gällande och
manat till de ansträngningar, som framkallat bland annat Hudiksvalls—Näs-
vikens jernväg, sträckande sig från Hudiksvalls stad till sjön Hellen. Denna
banas vidare fortsättning vesterut mot Ljusnan bär ock visat sig vara af
den vigt och betydelse, att ej allenast Kong!. Styrelsen för allmänna väg-
och vattenbyggnader i underdånigt memorial af den 21 September 1859 på
goda grunder yttrat, att sådan jernvägsanläggning »vare af stor vigt och sär¬
deles förtjent af nådig uppmärksamhet-», utan äfven 1860 års Riksdag för
anläggning af en del af samma väg beviljat ett låneunderstöd af 835,000
kronor, ehuru detta understöd till följd af ogynsamma förhållanden icke kom
att användas.
Då behöfligheten och nyttan af en sådan fortsättning af Hudiksvall—
Näsvikens jernvägar sålunda före byggandet af norra stambanan varit insedd
och erkänd, kan ifrågasättas om ej nu, sedan norra stambanan är byggd,
någon förändring inträdt. Jo, förhållandena äro förändrade, men på det
sätt, att det gamla behofvet af förbindelse emellan det skogrika inre landet
och hamnarne blifvit än mera känbart, och det tätast befolkade kustlandet
känner nu än mera tungt olägenheterna af saknad af tidsenlig kommunikation
med norra stambanan, hvarförutan detsamma i sin utveckling på allt sätt
hämmas. Att sakerna så skulle gestalta sig efter anläggningen af norra
Motioner i Första Kammaren, N:o 16. 15
stambanan genom Helsingland insåg redan nuvarande Landshöfdingen P. A.
Bergström, då lian såsom statsråd inför Kongl. Maj:t i afseende å bibanor
till norra stambanan den 27 April 1875 yttrade om Hudiksvalls-jernvägens
fortsättande till Ljusdal, att »en sådan bibana torde vål vara förtjent af
statsunderstöd.» Emellertid liar norra stambanan inom Helsingland knappt
börjat vara för allmän trafik upplåten förr än det embetsverk, Kongl. Jern-
vägstrafikstyrelsen, som bäst är i tillfälle bedöma lagarne för jernvägs-
samfärdseln och trafikkällorna, insett det oafvisliga behofvet af jern vägs-
förbindelser emellan norra stambanan och hamnarne vid Hudiksvall och Sö¬
derhamn, hvadan samma Kongl. styrelse i underdånigt memorial af den 16
December sistlidna år föreslagit, att bibanor eller stambanegrenar måtte af
staten anläggas emellan norra stambanan och såväl Hudiksvall som Söder¬
hamn, och att undersökningar om lämpligaste sträckningen af nämnde bibanor
eller stambanegrenar samt förberedande uppgörelser med de enskilda jern-
vägsbolagen om afträdande till staten af deras invid städerna belägna jern-
vägar måtte verkställas så tidigt detta år, att, om förslagen vunne Kongl.
Maj:ts bifall, desamma skulle kunna genom nådig proposition föreläggas 1882
års Riksdag.
De skäl Kongl. Jernvägstrafikstyrelsen härför andragit äro hufvudsakligen,
att norra stambanan utan utfartsvägar till skeppningsorterna endast kan till¬
godose samfärdseln mellan de inre delarne af landet, eller vara till nytta för
endast de svagaste trafikanledningarne; att den deremot icke kan gifva något
stöd åt landets lmfvudnäring, trävarurörelsen, hvars behof är förbindelse
emellan det inre landets rika skogar och utskeppningsorterna; att de betydliga
virkesmassorna nu på sida om stambanan fraktas fram i flottlederna till de
vid hafvet belägna hamnarne; att en omgestaltning af norrländska trävaru¬
rörelsen till ett bättre i produktivt hänseende vore att motse, om sågverken
förflyttas eller anläggas inuti landet, hvarigenom vunnes förbättradt virke,
då tiden för dess liggande i vatten förkortas, minskade utgifter för flottleders
byggnad och underhåll, minskade förluster af virke i flottlederna samt för¬
kortning i den tid virke tynger på trävarurörelsens förlag; att eu sådan
sågverkens förflyttning eller anläggning ej är tänkbar, utan att de föreslagna
utfarts vägar ne komma till stånd; att de vid Hudiksvall och Söderhamn redan
befintliga jernvägarne, likasom Gefle—Dala-jernvägen, just till följd af trävaru¬
transporten egde synnerlig god trafikinkomst, hvilket ock skulle blifva hän¬
delsen med förlängningen af desamma; att å sjelfva hufvudstambanan ökad
trafik genom bibanorna skulle uppstå, och att således dessa jemförelsevis korta
bansträckor dock utgöra »nycklarne till det problem, staten har att lösa vid
fullföljandet af stambaneföretaget i dessa trakter.»
16
Motioner i Första Kammaren, N:o 16.
Till dessa af Kong! Trafikstyrelsen andragna skäl får jag rörande bi¬
banan till Hudiksvall, hvarom bär endast är fråga, tillägga: att Hudiksvalls
stad ligger nära midt emellan G-efle, der den nuvarande utfartsvägen till Oäfvet
från stambanan finnes, och Ångermanelfven, der den blifvande nordligaste ut-
fartspunkten från samma stambana erhålles, så att bibanan till Hudiksvall
kommer att verka mest centralt; att vid anknytningspunkten i Ljusdal redan
finnes en dyrbar insamlingsbom för virke från Ljusnan; att vid samma an¬
knytningspunkt finnas särdeles tjenliga vattenfall i Ljusne eif, lämpliga för
industriella anläggningar; att den dyrbara flottleden från Ljusnan mot Hu¬
diksvall för underhåll och dylikt krafvel' så dryga avgifter, att densamma pa
intet sätt kan vid framskaffning af virke täfla med blifvande jernväg^, hva¬
dan densamma sålunda har att påräkna en högst betydlig transport af trä¬
varor- att Hudiksvall eger den rymligaste, beqvämaste och tryggaste hamn,
som gerna kan tänkas, der 24 fots djupgående fartyg kunna lägga till snart
sagdt vid bryggorna; att största och beqvämligaste utrymmen för upplag in¬
vid denna hamn’ finnas; att Hudiksvall—Näsvikens jernväg år 1878 hade
en trafikinkomst i afrundadt tal af 123,000 kronor per banmil, och att a
denna del af blifvande bibanan trafiken kommer att betydligt ökas på samma
°'ång som densamma äfven på tillökade delen bör blifva god; att samma jern¬
väg blir af oberäknelig fördel för ett ganska vidsträckt område, enär ej alle¬
nast norra och vestra Helsingland utan hela provinsen Herjeådalen samt en
del af Jemtland genom densamma erhåller Hudiksvalls stad till sin såväl in-
som utskeppningsort; och att slutligen endast genom sådan bibana Hudiksvalls
stad kan uppehållas, bibehålla sin nuvarande rörelse och fullgöra sina dryga
förbindelser till staten och enskilda för nuvarande jernvägen och för de an¬
ordningar den i staden hitintills växande rörelsen kraft.
Het återstår nu att meddela, det Hudiksvalls jernvägsaktiebolag vid bo¬
lagsstämma beslutat att, i och för jernvägens förändring till bredspårig och
fortsättning till stambanan öfverlåta jernvägen emellan Hudiksvall och Näs-
viken för 50 kronor per aktie, ehuru aktien kostar 80 kronor, hvilken för¬
säljningssumma, inberäknadt jernvägens skulder, uppgår till 950,000 kronor,
(-lenom Löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadscorpsen A. Amundson äro
fullständiga kostnadsförslag upprättade för denna bibana, och blir samman¬
lagda anläggningskostnaden efter dessa beräkningar:
för inköp af Hudiksvall—Näsvikens jernväg................................... 950,000
» ändring af samma väg till bredspårig........................................... 518,000
» nya vägen 3 mil, 29,000 fot ........................................................... 2,408,001
Summa kronor 3,876,000.
Motioner i Första Kammaren, N:o 16.
17
Med anledning af allt detta och på det att Kong!. Maj:t må sättas i
tillfälle att till 1882 års Riksdag inkomma med nådig proposition i ämnet, får
jag vördsammast föreslå,
att Riksdagen ville till Kong! Maj:ts disposition ställa
en summa af 5,000 kronor dels för verkställande af för¬
beredande undersökninga i' om lämpligaste sträckningen föl¬
en jernvägsanläggning för statens räkning från Hudiksvall
till norra stambanan i Ljusdal och dels för träffande af
öfverenskommelse med Hudiksvalls jernvägsaktiebolag om
öfverlåtelse till staten af dess jernväg.
Ehuru enligt mitt förmenande anläggningen för statens räkning af ifrå¬
gavarande bibana skulle blifva ekonomiskt fördelaktig och synnerligt vinst¬
gifvande, så får jag likväl för den oförmodade händelse, att Riksdagen anser
lämpligare öfverlemna till företagsamheten inom orten att åstadkomma denna
bibana, alternativt hos Riksdagen anhålla om anslag och låneunderstöd för det
bolag, som kan varda bildad! för inköp af Hudiksvall—Näsvikens jernväg,
dess förändring till bredspårig och förlängning till norra stambanan vid Ljus¬
dal. — För att möjliggöra ett sådant gagnande företag är sannerligen af nö¬
den, att ej allenast låneunderstöd utan äfven anslag utan återbetalningsskyl-
dighet af Riksdagen beviljas, ty Hudiksvalls stad måste naturligen i bolaget
taga största andelen och staden hvarken kan eller bör till så hög grad öka
sin skuldsumma, då skuldsättningen för staden redan är stor till följe af
äldre jernvägen och de senaste svåra hemsökelserna af eldsvådor och dermed
förenade kostnader för dyra tomtregleringar. Då till följe af högre stats¬
ändamål, militäriska kraf, unionella intressen och inlandets oafvisliga behof,
norra stambanan blifvit i motsats mot annorstädes i Sverige dragen så långt
ifrån kusten, blifva er Ibrd er liga bibanorna af den längd och dryga kostnad,
att desamma icke kunna på liknande sätt, som i södra Sverige, åstadkommas,
utan att dertill fordras kraftigare statsunderstöd. Då norra stambanan genom
sådan bibana erhåller ökad trafik, torde billigheten af anslagsbegäran äfven inses.
På grund häraf och i det fall att här ofvan gjorda förslaget ej bi-
falles, får jag vördsammast föreslå,
att Riksdagen till det bolag, som bildas för inköp af
Hudiksvall—Näsvikens jernväg och byggnad af normal-
spårig jernbana från norra stambanan vid Ljusdal till Hu¬
diksvall, ville lemna ett statsunderstöd af 3,000,000 kronor,
Bih. till Bikscl. Frat. 1881. 1 Samt. 2 Afä. 1 Band. 5 Käft. 3
18
Motioner i Första Kammaren, N:o 16.
deraf 1,000,000 kronor såsom anslag utan återbetalnings-
skyldighet och 2,000,000 kronor såsom lån.
Anhålles om remiss till Stats-Utskottet, dit jag torde få afgifva de vi¬
dare upplysningar och handlingar, som kunna åstadkommas.
Stockholm den 28 Januari 1881.
C. O. Widmark.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1881.