Motioner i Första Kammaren, N:o 14. 7
ansvar, och sålunda göra dem till verkliga nationalteatrar,
derigenom kunde vinnas.
Om remiss af denna min motion till vederbörligt Utskott får jag vörd¬
samt anhålla.
Stockholm den 27 Januari 1881.
It. Klinekowström.
N:o 14.
Af Friherre af Ugglas: Om förhöjning af statsanslaget till Nor¬
diska museet.
Bland de sträfvande!!, som under den senaste tiden af en enskild man
gjorts för ett stort allmänt syftemål, torde få vara förtjenta af en sådan
uppmärksamhet, som grundläggandet och utvecklingen af det i Sveriges huf¬
vudstad befintliga Nordiska museet.
Detta museum, som helt och hållet tillkommit och fått sin nuvarande
utveckling genom Doktor A. Hazelii outtröttliga energi och oegennyttiga verk¬
samhet, gjordes af honom under förlidet år genom ett öfverlåtelsebref af den
18 April till en fristående sjelfständig anstalt och stäldes under en särskild
styrelse af aktade män, hvarvid Kong! Vetenskapsakademien åtog sig att
genom årlig revision öfvervaka museets förvaltning. Först vid slutet af året
kunde en stat för museet, i denna dess nya form, uppgöras och en nog¬
grannare insigt i dess ekonomiska ställning vinnas. Sedan jag tagit känne¬
dom om denna här i afskrift hilagda stat och dervid funnit, att tillgångarna
ej medgåfvo anslåendet af någon lön åt den fosterländska institutionens ska¬
pare och sjelfuppoffrande styresman, Doktor Hazelius, har jag önskat att genom
en i denna Kammare väckt motion söka få denna brist afhulpen och vände
mig till museets styrelse för erhållande af nödiga upplysningar, angående
museets utveckling och närvarande ställning.
8
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
Af de handlingar, som med anledning' häraf mig meddelats, framgår,
att museet, som af Doktor Hazelius hösten 1872 grundlädes under namn af
Skandinavisk-etnografiska samlingen, och som trots de stora ekonomiska svå¬
righeter, med livilka det hade att kämpa, hastigt utvecklade sig, under de
första åren (1873 och 1874) icke åtnjöt något statsunderstöd. Ett sådant
utföll först 1875 med 5,000 Kr. på grund af en af Friherre J. Nordenfalk
i Första Kammaren väckt motion. Summan af sedan till museet af Riksdagen lem-
nade anslag till och med 1879 uppgår till 39,100 Kr., under det museets samtliga
inkomster från dess grundläggning utgöra 180,342,22. Statsanslagen hafva
icke varit tillräckliga till att betäcka hyrorna, livilka under samma tid upp¬
gått till 55,069,37.
Såsom allmänt bekant hade Doktor Hazelius allt ifrån början tillkänna-
gifvit sin afsigt vara, att museet en gång skulle göras till allmän egendom,
hvarför han ock tillkännagifvit, att alla till samlingen lemnade gåfvor af
honom betraktades såsom en statens tillhörighet, hvilken af honom framdeles
skulle till staten öfverlemnas. Vi veta, att Doktor Hazelius hösten 1879 till
regeringen inlemnade ett anbud om hela museets öfvertagande af staten,
hvilket öfvertagande äfven af både Vetenskaps- och Vitterhetsakademierna
förordades, men att detta anbud så väl af regeringen som af Riksdagen af-
böjdes. Kort efter detta afslag gjorde emellertid Doktor Hazelius hela museet
till en särskild anstalt, under en särskild styrelse och afsade sig all eganderätt
till de betydliga samlingarna, under det han på samma gång behöll ett per¬
sonligt ansvar för den till något öfver 66,000 Kr. uppgående skulden, till
dess den samma skulle kunna af den nya anstaltens egna tillgångar gäldas.
Med denna öfverlåtelse följde äfven museets allmänna fond, nu uppgående
till vid pass 16,000 Kr. samt en byggnadsfond, som för närvarande utgör
öfver 84,000 Kr. Äfven lyckades det honom, att med biträde af flere fram¬
stående och för saken nitälskande män, till tryggande af museets ekonomiska
ställning bilda ett samfund, som redan af allmänheten omfattats med det intresse,
att frivilliga bidrag anses kunna påräknas till ett belopp af 10,000 Kr. årli¬
gen, hvarigenom museets inkomststat under innevarande år kunnat upptagas
till 26,650 Kr.
Om museets stora omfattning kan man få eu föreställning deraf, att i
museets lmfvudliggare nu äro inregistrerade öfver 30,000 nummer, omfattande
ett ännu vida betydligare antal föremål, förvarade i 42 särskilda rum. Allt
detta kan nu betraktas såsom en allmän egendom, hvartill kommer, att om¬
kring en tredjedel af hela museet eller vid pass 10,000 nummer med öfver
12,000 föremål äro såsom en statens egendom deponerade i museet, och å
livilka föremål depositionsqvitto af museets styrelse dels lemnats, dels kommer
att lemnas i enlighet med ett af regeringen godkändt formulär.
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
9
Museets stora fosterländska vigt och dess betydelse för den etnogra¬
fiska forskningen, för hvilken det redan hopat ett utomordentligt rikt och
oskattbart material, torde få anses vara så allmänt erkända, att jag icke
behöfver vid desamma vidare uppehålla mig. Mindre kändt torde vara, att
det vunnit efterföljd i flera andra länder. Redan under de första åren af
sin tillvaro väckte det besökande främlingars stora intresse, och både i Tysk¬
land, Holland, Schweitz och Frankrike hafva röster kraftigt höjt sig för
skapandet af dylika fosterländska museer. I Finland har studentcorpsen i
Helsingfors, efter mönstret af då varande Skandinavisk-etnografiska samlin¬
gen, bildat ett museum, som i hela landet omfattats med varmt intresse. I
Danmark har de sista åren pågått och pågår en liflig rörelse i samma syfte,
hvarvid alltjemt Nordiska museet framhållits såsom en förebild och Doktor Haze-
lius ofta nämts såsom en väghrytare på etnografiens område. I Norge slut¬
ligen har exemplet ifrån Sverige kraftigt åberopats för att åstadkomma väc¬
kelse i samma retning.
Det har visat sig, att detta på en enskild mans initiativ åstadkomna
verk, hvilket numera är en oförytterlig allmän egendom, icke blott tillvunnit
sig ett lifligt erkännande hos hela vårt folk, utan ock af detsamma, vid flera
tillfällen, erhållit ett verksamt understöd. Om svenska folket sålunda ansett
det såsom sin gemensamma angelägenhet, vågar jag tro, att äfven Riksdagen
skall för sin del vilja ytterligare främja företaget, just uti den form, som
det nu vunnit, en form, genom hvilken denna nationens angelägenhet uppen¬
barligen skall komma att för statsverket medföra långt mindre kostnader,
än om museet blifvit eu statsinstitution.' Särskildt torde Riksdagen finna
lämpligt, att styresmannens verksamhet, som tager hela hans tid i anspråk,
ej må för honom fortfarande blifva fullkomligt lönlös, om äfven Doktor Hazelius
med samma sjelfuppoftring, som han hittills vid museets grundande ådagalagt,
erbjudit sig att, såvida inga tillgångar dertill kunna vinnas, fortfarande utan
all ersättning bestrida denna befattning.
På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra tillåter jag mig vörd¬
samt föreslå,
att det hittills varande årliga statsanslaget till Nordiska
museet af 11,600 kronor måtte varda förhöjdt med 4,000
kronor att användas till aflöning åt museets styresman.
Stockholm den 28 Januari 1881.
Gust. af Ugglas.
Bill. till Biksd. Prot. 1881. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Häft.
2
10
Motioner i Första Kammaren, Ko 14.
Inkomster:
Extra ordinarie anslag af Riksdagen................
Inträdesafgifter in. m.......................................
Ränta å museets allmänna fond (15,000).........
Samfundsmedel:
1,750 stiftande ledamöters afgifter..........
1,500 bidragande ledamöters afgifter........
Förslag till stat för
Kronor.
8,750
1,500
o.
Kronor. ! ö.
11,600
4,000
800
10,250
Summa kronor
26,650
Godkändt af Nordiska museets nämnd den 30 December 1880.
C. G. Hernmarck.
Motioner i Första Kammaren, N:o 14,
11
Nordiska museet år 1881,
Utgifter:
1. Hyror.
71 Drottninggatan för qvartalet ...........................
45 o » » ............................
79 » » »
2. Museets vård och underhåll;
Uppvärmning:
8 ram i södra paviljongen med 1 kök.
6 » i norra paviljongen.
6 » i 45 Drottninggatan.
11 » i 79 » 1 tr. upp, 1 kök.
11 » i 79 » 2 tr. upp, 1 kök.
Tillsammans 42 rum med 3 kök...........................
Belysning.................................................................
Inredning..............................................................
Försäkringsafgifter..................................................
3. Samlingarnes ökande:
Frakt ocli tull ........................................................
Böcker ..................................................................
850
500
1,375
Kronor.
3,400
2,000
5,500
1,000
500
750
300
350
150
4. Löner:
Fröken T. Kistner .....................................................
Fröken S. Högström ......... ............................................
Fröken E. Helleday .................................................
Vaktmästaren F. 0. Holmström ...............................
7 dalkullor efter 1,25 om dagen samt l,5o sön¬
dagen, med tillägg af extra arfvoden 480 kr. ...
Extra arfvoden och biträden.......................................
|
750: —
480: -
480: -
900: —
3,360: —
530: —
|
6,500
|
|
|
Resekostnader ..........................................................
|
|
1,000
|
—
|
7,500
|
5. Of riga utgifter:
|
|
|
|
|
Expeditionskostnader ..................................................
|
|
350
|
—
|
|
Anslag och etiketter...................................................
|
|
250
|
—
|
|
Hvarjehanda .................................................................
|
|
600
|
—
|
|
Räntor ...........................................................................
|
|
4,000
|
—
|
5,200
|
Summa kronor
' • I o .‘(•Ml
Kronor.
10,900
2,550
500
26,650|—
Artur Hazelius.