16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.
N:o 123.
Af Ilerr $. A. Hedlund: Om årligt understöd åt Litteratören,
Filosofie doctor Georg Svederus.
Denna motion väckes för att vinna något understöd på ålderdo¬
men åt en gammal och fattig skriftställare, hvars hela lif varit hufvud¬
sakligen egnadt åt arbetet för sådana idéer, som innebära allmän väl¬
färd. Sådana arbeten medföra sällan författarearfvoden af någon bety¬
denhet; mången gång få de utföras för intet, då författarelönen ligger
i hoppet att hafva kunnat något gagna. Så komma, efter ett under
den kraftfulla åldern fördt sträfsam! lif, med knapp bergning, ålderns
dagar med armod, och detta äfven då, när samhället njutit stora för¬
delar af den gamle skriftställarens tankearbete. Månne likväl ej han,
lika väl som mången annan god arbetare i det allmännas tjenst, kunde
vara förtjent af någon pension på äldre dagar? Den ålder, hvarom
här är fråga, är 84 år — och skriftställaren är den gamle fattige
doktor Georg Svederus. Hans lifsgerning framgår af bifogade prome¬
moria. Jag föreslår vördsamt:
att Riksdagen ville åt filosofie doktor Georg
Svederus bevilja ett årligt understöd för hans återstå¬
ende lefnad af 1,200 kronor, att utgå från och med
. början af 1881.
Stockholm den 28 Januari 1881.
S. A. Hedlund.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.
17
P. M.
Skriftställaren Georg Svederus’s lifsgerning synes af nedanstående
uppgifter, hvilka dock ej äro fullständiga.
Född i sistförflutna århundrade (i Juli 1796)
Tog studentexamen i Upsala i Maj 1809 — således mer än 70
år sedan.
Tog Filosofie kandidatexamen år 1821.
Blef Jubeldoktor år 1871.
Nästan hela hans lefnad egnad åt ett upplysande skriftställeri och
studier i afseende på medmenniskors lycka.
Början till denna verksamhet syntes år 1822, då han var med¬
arbetare i en Tidning »Allmänna Journalen».
Har utgifvit mer än 40 tryckta arbeten om enskild och allmän
hushållning.
Var en af dem som år 1832 stiftade sällskapet för nyttiga kun¬
skapers spridande, och var under trettio års tid ledamot af
detta sällskaps styrelse.
Vistades tre år i Berlin, med allmänt uppdrag för undersöknin¬
gar om näringsväsendets tillstånd i det landet, sedan en ny
lagstiftning för näringarne der blifvit införd.
Sliftade Svenska Industriföreningen för de klasser, som egna! sig
åt handel, fabriker och andra näringar.
Var sekreterare och kamrerare i den första Kongl. Jernvägs-
komitén, hvarigenom han sedermera kom att verka för de
vigtiga kommunikationsmedlen i vårt land.
Med allmänt uppdrag skickad till Paris efter kommunupproret
för att studera internationalens och socialisternes syften och
missdåd.
De skrifter, som han utgifvit af trycket, hafva tagit pregeln af
föregående allmänna sysselsättningar. Fn del af dessa skrifter må
här anföras:
Bill. till Bilcsd. Prof. 1881. 1 Sand, 2 A/d. 2 Band, 13 Höft,
3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.
Nyaste Bondepraktika, förordad af Stockholms Consistorium, ut¬
gifter!. i tre upplagor.
Cholera Morhus. Den första i Sverige utkomna skrift om denna
farsot.
Om Jagtvården i Sverige. (Skandinaviens Jagt etc.)
pa anmodan f Äreminne öfver Jonas Ahlströmer, svenska fabriksindustriens
af Industri- j Stiftare.
föreningen. (Patentlagen af år 1834, kritiskt omhandlad.
Om Näringsväsendet i Sverige 1840.
Granskning af Liszts med fleres åsigter af näringsväsendet.
Om Fattigväsendet. (Resultat af studium i Berlin.)
Sveriges Annaler, tre häften.
Tre större afliandlingar om lagstiftningen för Bergsbruket.
Efter) dessas spridning i landet blef författaren medelst 600
fullmakter från skogsmannen i landet ombetrodd att på be-
_ hörig ort verka för lagstiftningen i detta vigtiga ämne.
Sju skrifter om jernvägssaken — berörande så väl statsbanesy-
stemet som enskilda jern vägsföretag. (Alla på grund af de
studier, han såsom sekreterare i Kongl. Jernvägskomitén
haft tillfälle att inhemta.)
Fem skrifter om jernvägar och bränvinsbränning såsom samtida
företag. (En bland dessa till Rikets Ständer.)
Jntlusfi ialismus lind Armuth, utgifven på tyska-, rörande storin¬
dustrien och proletariatet, det senare till en del beroende af
detta förra.
Den fattiges försvar emot Rikedomen. (Enskildt belönad af Konung'
Oscar I.)
Om nöden i Norrland. (Brochyr vid sista missväxten.)
Den Svenske Arbetaren. (Skrift författad med afseende på den
nyare tidens farliga anspråk — internationalen och socialis¬
men. (Resultatet af vistelsen i Paris.)
Garanti mot eldfara ombord på fartyg. Utgifven på fransyska,
vitsordad af Vetenskapsakademiens embetsmål], professorerne
Nordenskiöld och Edlund. Skriften skickad till alla sj ömakters
kabinetter.
Tre smärre skrifter rörande allmänna Helsovårdcn.
lre^ politiska skrifter om Sveriges förhållanden under Krimkriget.
lvu polemiska skrifter i sammanhang med försvaret för Bergs¬
lagernas rätt.
Cernbra-tallen »Nordens brödträd'». (Förf. hade låtit ett större
19
Motioner i Andra Kammaren, N:o 124.
Historiska
arbeten.
parti inkomma från Ryssland. Deraf kringskickades 250 frö-
paketer till passande personer i'Sverige och Norge.)
Om accis på cigarrer.
Landtbruks-Lexikon. Resonerade artiklar alfabetiskt omhandlade.
Slöjdexpositionen i Stockholm 1866 (Fem Häften. Resonerad
katalog öfver de exponerade tillverkningarne.
Om inhemska st enkols graf v or.
Diverse smärre skrifter och oräkneliga uppsatser i allmänna tidningar.
Ungern och Magyarerne.
Sveriges krig och Politik åren 1804 — 1814.
Expeditionen till Westerbotten 1809. Utgifven af Krigsve-
tenskaps-Akademien (Häftet 9.)
Sveriges annaler. 3 Häften.
Konung Carl XIV Johans Historia. (4 Häften, återstoden un¬
gefär tolf häften manuskript, som förf. ej har tillgång att
låta trycka.)
N:o 124.
Af Herr 8- A. Ilo (111111(1: Om förhöjning af anslaget till
Nordiska museet.
Det är svenska folket och dess representanter värdigt att upp¬
skatta och löna hvarje oegennyttig verksamhet i den fosterländska
odlingens tjenst och till vårt lands ära. Historien visar, att icke sällan
män, som så verkat, blifvit af sin samtid underkände och lemnade
ohulpne åt bekymren; men historien lär också, att en kommande tid
fäller sträng dom öfver slik otacksamhet. Ingen tid må visa sig lik¬
giltig för en sådan framtidsdom. Må efterkommande tänka på förfädren
med aktning, men ej med förebråelse.
Till de män i vår tid, som skola alltid nämnas med aktning för
deras fosterländska, oegennyttiga sträfvan, räknar jag utan tvekan D:r