Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.
1
?V:o 37.
Ank. till Rikscl. Kansli den 19 April 1880, kl. 6 e. m.
Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta förslag om än¬
dring i gällande bestämmelser rörande mark, vid skifte
afsatt för skiftesdelegarnes gemensamma behof.
På grund af erhållna remisser har Lag-Utskottet att yttra sig öfver
tre inom Andra Kammaren väckta motioner rörande ändring i nu gäl¬
lande skiftesstadgas bestämmelser om mark, som vid skifte afsättes för
skiftesdelegarnes gemensamma behof.
I motion N:o 26 anför Herr Victor Ekenman, att de vid skiften —
icke allenast laga skiften, utan äfven enskiften, äfvensom sådana stor¬
skiften, som i sammanhang med laga skifte vunnit fastställelse — afsätta
samfälligheter hade en vida större betydelse än man i allmänhet före-
stälde sig, enär vid ifrågavarande förrättningar icke sällan lemnats oskif¬
tade ganska betydliga jordområden ej allenast för något gemensamt behof,
såsom t. ex. grustägt, utan äfven understundom af icke någon som helst
uppgifven anledning, hvadan återstode att antaga det besparing i skiftes¬
kostnaden varit enda syftet; men att med jordens nu mera ökade värde
nödvändigheten instälde sig att dessa samfälligheter, då de vore större
än behofvet kräfde eller alldeles obehöfliga, finge delas; hvarföre och
då enligt den lagtolkning, som legat till grund för Högsta Domstolens
under senare åren likartade domslut rörande rätta förståndet af 3 § i
skiftesstadgan, en enda delegare kunde hindra sådan delning, hvilken
dock vore för jordbrukets utveckling af stor betydelse, motionären, i
öfverensstämmelse med sin uppfattning af andemeningen i stadgan, ge¬
nom hvilken lagstiftaren oförtydbart åsyftat, ej blott att meddelad fast¬
ställelse å förrättad delning skulle betrygga eganderätten för framtiden,
Bill. till Riksd. Prot. 1880. 7 Sami. 23 Hiift.
1
2
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.
utan äfven såsom regel, att all inom skifteslaget befintlig jord skulle
delas, föreslår, »att Riksdagen ville för sin del besluta, att 3 § 1 mom.
skiftesstadgan skall hafva följande lydelse:
»Har jord, som hörer till by eller till hemman, deri två eller flera ega
del, genom teg- eller storskifte i flera skiften blifvit lagd; vill den, som
i sådant skifteslag eger ett eller flera hemman eller en eller flera hem-
mansdelar, laga skifte erhålla, hafve ock der vitsord till utan att å teg-
eller storskifte meddelad fastställelse eller eljest ingången eller stad¬
fästad förening må sådant hindra eller derför i vägen ligga. Ej må redan
verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga kraft, eller skifte, hvilket
enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 20 Februari 1821 blifvit så¬
som enskifte ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse
meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så är, att alla, hvilkas rätt
är af frågan beroende, derom åsämjas; delegare dock obetaget att i laga
ordning söka och erhålla sin eg olott ur skifteslags samfällighet utbruten,
vare sig ur hela, i fall den är obehöflig, eller den del deraf, som öfver-
skjuter verkliga behof vet.»
Uti motion N:o 37 anhåller herr F. Andersson »att få ändring eller
tillägg i vår nu gällande skiftesstadga, att samfäld mark af hur litet
omfång som helst inom ett eller flera skifteslag, då den icke för gemen¬
samt behof till fördel kan begagnas, må genom delning eller egoutbyte
skiftas, der hälften af delegarne sådant önska».
På samma skäl, som Herr Ekenman, men ännu mera utförda, anser
Herr Joll. Bengtsson i motion N:o 52, att lagstiftningen rörande ifråga¬
varande mark bör förändras så, att å ena sidan rättelse kan beredas i
de missbruk, som i detta afseende vid faststälda egoskiften redan blif¬
vit begångna, och på den andra sådana för framtiden må så vidt möjligt
förekommas.
I första hänseendet borde enligt motionärens tanke det förbud, som
nu vore meddeladt mot all ändring i ett faststäldt skifte, såvida ej alla
parter derom åsämdes, så till vida inskränkas, att, om ändringen åsyf¬
tade mark, afsatt till gemensamt behof, af öfverflödig vidd, den måtte
blifva tillåten och således »vitsord lemnas åt den delegare, som skifta
vill» — såvidt nemligen det anginge sådana egoskiften, som blifvit fast¬
stälda före den tid, deri åsyftade lagförändringen skulle träda i gällande
kraft. Efter denna tid åter — då några sådana missbruk vore förebyggda
och således, ej förekomma — skulle, för vinnande af ändring i ett fast¬
stäldt laga skifte, erfordras, såsom för närvarande, bifall af alla dem,
hvars rätt saken rörde. I andra hänseendet åter borde skiftesmannen och
gode männen, icke allenast vid hädanefter skeende laga skiften på hela
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.
3
byområden och hemman, utan äfven på sådana delar deraf, som förut
vore antydda, meddela yttrande öfver de beslut, som af delegarne till
och med enstämmigt fattades öfver undantag af oskifto, huruvida detta
vore till det uppgifna ändamålet användbart och huruvida det icke blif-
vit större tilltaget, än behofvet fordrade. Motionären ansåge, att ett så¬
dant yttrande lämpligast borde af skiftesförrättarne afgifvas, emedan de
borde bättre inse delegarnes fördel, än många utaf dem sjelfva förmådde,
dels borde ega fullständig kännedom om egornas beskaffenhet, och dels
icke, huru deras omdöme än utfölle, beredde sig sjelfva någon inkomst.
Vore delegarne sins emellan eniga i beslutet och godkände de för öfrigt
det yttrande skiftesmannen och gode männen afgåfve, borde dervid för¬
blifva. Blefve detta deremot antingen i sin helhet eller till en del icke
händelsen, borde ärendet, såsom andra preliminärfrågor, underställas
egodelningsrätten.
Motionären föreslår sålunda, »att Riksdagen behagade hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att nådig kungörelse täcktes utfärdas, uti
hvilken nedanstående paragrafer i 1866 års skiftesstadga erhålla följande
förändrade lydelse:
1 Ka p.
3 §.
Har jord, som hörer till by eller hemman, deri två eller flere ega
del, genom teg- eller storskifte i flera skiften blifvit lagd; vill den, som
i sådant skifteslag eger ett eller flera hemman eller en eller flera hem-
mansdelar, laga skifte erhålla, hafve ock den vitsord till, utan att å tegen
eller storskifte meddelad fastställelse eller eljest ingångna och stadfästade
förening må sådant hindra eller derför i vägen ligga. — Ej^ må redan
verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga kraft, eller skifte, hvilket
enligt Vår nådiga Kungörelse den 20 Februari 1821 blifvit såsom enskifte
ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse meddelats före
den tid, clenna Vår nådiga, kungörelse träder i gällande kraft, genom nytt
skifte rubbas utan så är, antingen att alla, hvilkas rätt är af frågan be¬
roende, derom åsämjas, eller ock att från det faststälda skiftet är, under
hvilken förevändning som helst, så stor del utesluten, att denna numera
lämpligen ej kan till beskaffenhet och omfång hänföras till sådant område,
hvilket på de grunder denna Vår nådiga stadga bestämmer, far såsom ge¬
mensam plan för skifteslaget af sättas.
4
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.
I sådant fall vare skifte pa en sådan plan, äfven utan alla delegarnes
medgifvande, tillåtet, och kåfve den vitsord, som skifta vill.
Laga skifte, som är afslutadt och faststäldt efter denna tid, denna Vår
nådiga kungörelse skall tillämpas, får icke rubbas, utan att alla de, som
saken angå, sig derom förena.
6 Kap.
54 §.
Skiftesmannen och gode männen skola, efter rådplägning med del-
egarne, besluta uti de i 2, 3 och 6 punkterna af nästföregående § om¬
nämnda frågor.
Delegare, som äro tillstädes vid afgörandet af de i 1, 4, 5, 7 och
8 punkterna i samma § uppräknade frågor, ega att, under rådplägning
med skiftesmannen och gode männen, i dessa frågor besluta, när de alla
om beslutet äro ense. — Varder, efter det en sådan fråga blifvit före¬
dragen, densammas behandling uppskjuten, då bör underrättelse om da¬
gen, när frågan skall till afgörande förekomma, delegarne meddelas.
Skiftesmannen och gode männen söka härvid förmå delegarne att i nämnde
delar sig förena. Varder förening af alla närvarande delegare i en eller
liera delar ingången, då skall den särskildt upprättas och af delegarne,
jemte gode männen, underskrifvas, och gälle sedan till efterrättelse i
hvad det af ser 1, 5, 7 och 8 punkterna och med, iakttagande af hvad 128
§ rörande frånvarande delegares rätt i denna del innehåller.
Öfver delegarnes beslut i 4 punkten skola skiftesmannen och gode män¬
nen afgifva yttrande, huruvida de dels anse det af delegarne bestämda
undantag af oskifto motsvara det ändamål, som dervid uppgifves vara åsyf-
tadt, och dels om de anse detsamma till omfånget icke vara större, än be-
hofvet fordrar, och i händelse de ej dela jordegarnes mening, föreslå de
förändringar i beslutet, de finna nödiga. — Kunna åter delegarne sig icke
förena i någon eller några af de punkter, som till deras beslutanderätt höra
och som före skiftets fortsättning skola vara af gjorda, eller gillas icke utaf
alla det yttrande, skiftesmannen och gode männen rörande beslutet i 4 punk¬
ten afgifvit, då ega dessa, sedan de. skäl noga upptagna blifvit, som å
ena eller andra sidan anföras, att öfver tvisteämnet utlåtande meddela,
och iakttaga dervid hvad för hvarje särskildt fäll här framdeles stadgas.
— Nöjes delegare enhälligt deråt —--— — finnes förordnadt.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.
18 Kap.
125 §.
3:dje punkten: Tvister om den mark, som för delegarnes allmänna
behof före skiftet undantagas skall, antingen de härleda sig frän delegar¬
nes olika meningar eller från nekadt godkännande af det yttrande i ämnet,
som det, enligt 54 §, åligger skiftesmannen och gode männen att afgifva.
Med anledning af en vid sistlidne riksdag väckt motion, att sam¬
fäld mark af huru litet omfång som helst inom ett eller flera skifteslag,
då den icke till gemensam nytta för delegarne kunde begagnas, måtte
få genom delning eller egoutbyte skiftas, der minst V3 af delegarne så¬
dant önskade, anförde Utskottet, att genom 3 § i Kong]. Maj:ts förnyade
nådiga Stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866 — af inne¬
håll, att ej må redan verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga kraft,
eller skifte, hvilket enligt Kongl. Kungörelsen den 20 Februari 1821
blifvit såsom enskifte ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå fast¬
ställelse meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så är, att alla, hvilkas
rätt är af frågan beroende, derom åsämjas — hade omförmälda skiften
blifvit likstälda med laga kraft vunna domar, och att Utskottet icke ville
bidraga att rubba den orygglighet, som vore och måste vara sådana till¬
erkänd, hvadan Utskottet icke kunde tillstyrka bifall till motionen, utan
ansåge, att om, på grund af 10 kap. i skiftesstadgan' eller förut gällande
skiftesförfattningar, mark blifvit för delegarnes allmänna behof undan¬
tagen, denna åtgärd borde vara lika förbindande, som hvarje annan be¬
stämmelse beträffande det verkstälda skiftet, och att det sålunda vore i
sin ordning, att för sådan undantagen marks skiftande erfordrades samt-
lige delegares medgifvande. Utskottets afstyrkande hemställan bifölls i
båda Kamrarne utan votering; och då Utskottet fortfarande vidhåller
anförda uttalandet — hvilket är lika tillämpligt å nu föreliggande förslag
om samfäld marks delning* af hvilka Herr Ekenmans lemnar delegare
rätt att i laga ordning söka och erhålla sin egolott ur skifteslags sam¬
fällighet utbruten, Herr Anderssons för delning af samfäld mark, då den
icke för gemensamt behof till fördel kan begagnas, fordrar hälften af
delegarnes medgifvande, och Herr Bengtssons, hvilken ur sitt redaktions-
förslag uteglömt det till 3 § af skiftesstadgan genom Kongl. Kungörelsen
6
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.
den 1 Oktober 1875 gjorda tillägg, gifver vitsord åt den, som skifta
vill — samt då, beträffande Herr Bengtssons motion, i hvad den inne¬
fattar förändrade bestämmelser om undantag af oskifto, densamma icke
heller i denna del synes vara af beskaffenhet att kunna bifallas, enär
deri förutsattes, att skiftesmannen och gode männen skulle bättre förstå
att iakttaga skiftesdelegarnes fördel och bästa, än de sjelfve, hvarjemte
den föreslagna proceduren endast synes skola komma att vålla onödig
omgång, hemställer Utskottet,
att 1) Herr Ekenmans motion
2) Herr Anderssons motion
3) Herr Bengtssons motion
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 April 1880.
På Lag-Utskottets vägnar:
G. LAGERSTRÅLE.
Herrar Anders Persson, Johannes Jonsson, Magnus Jonsson och Smed¬
berg hafva begärt få här antecknadt, att de i följd af erhållen ledighet
från riksdagsgöromålen icke inom Utskottet deltagit i motionernas be¬
handling.