12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
gen af en redan i lagstiftningen erkänd grundsats, har Riksdagen ansett
sig böra i underdånighet anhålla om sådan ändring af 6 § 3 mom. i
Folkskolestadgan den 18 Juni 1842, att vid val af folkskollärare, i lik¬
het med hvad om klockareval är genom Kungörelsen den 6 December
1878 föreskrifvet, rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt
vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 10 Maj 1880.
TV:o 46.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1880.
» » » » Andra Kammaren den 12 » »
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ifrågasatt beviljande
af anstånd med förskrifna rånte- och kapitala/betalnin¬
gar ä de Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag beviljade
statslån.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42 och Memorial N:o 56).
S. A. K.
Uti nådig proposition af den 31 sistlidne December har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att Eders Kongl. Maj:t finge bevilja
Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag anstånd med erläggande af stadgad
och förskrifven ränta och kapitalafbetalning å de från Riksgäldskontoret
till bolaget utbetalta tvenne särskilda lån för tre år, räknadt för det ena
lånet från den 30 Juni 1879 och för det andra från den 26 Februari
samma år, under vilkor att, på sätt Riksdagen i sin underdåniga skrif¬
velse den 15 Maj 1876 angående anvisande af statsbidrag till enskilda
jernvägsanläggningar föreskrifvit, den sålunda uppskjutna liqviden skulle
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, JY:o 46,
fullgöras genom en mot annuitetens belopp svarande utsträckning i ti¬
den för dess erläggande, så att statsverket för sin försträckning blefve
till fullo godtgjordt.
Riksdagen har funnit sig ej kunna medgifva rubbning i de bestäm¬
melse]-, som blifvit. för ifrågavarande låns åtnjutande och återbetalning
stadgade. Ett dylikt medgifvande har synts Riksdagen betänkligt så väl
i och för sig sjelft som isynnerhet med afseende derå, att ett sålunda
gifvet exempel säkerligen skulle från andra statens gäldenärer framkalla
liknande anspråk, hvilka, om det nu begärda anståndet beviljats, svår¬
ligen kunde tillbakavisas.
Härtill kommer, särskildt i detta fall, att det ingalunda lärer kunna
med visshet antagas, att bolagets betalningsförmåga efter förloppet af de
tre år, för hvilka anstånd begärts, är större än nu.* Minskningen i bo¬
lagets inkomster synes nemligen härröra ej endast af tillfälliga omstän¬
digheter utan äfven deraf att trafiken å dess bana nedgått till följd af
den fortgående konkurrens, andra jernvägsanläggningar medfört. Vid
sådant förhållande skulle, så vidt nu kan bedömas, tre års uppskof med
annuitetsliqviderna måhända ej medföra annan verkan än att, genom un¬
der tiden möjligen inträffad värdeförminskning å bolagets egendom, så¬
väl staten som de för lånens återbetalning ansvarige löftesmännen efter
nämnda tids förlopp stode till bolaget i en sämre ställning än för det
närvarande, utan att bolaget af uppskofvet haft något verkligt gagn.
Äfven om denna farhåga vore ogrundad, förekommer likväl ytter¬
ligare, att den för lånen lemnade borgenssäkerheten bereder staten möj¬
lighet att utfå dess fordran utan att anlita utvägen af jernvägens för¬
säljning; att löftesmännen, om deras ansvarighet måste utkräfvas, säker¬
ligen skulle låta sig angeläget vara att, så långt i deras förmåga stode,
undvika sådana åtgärder, hvarigenom banans trafikerande försvårades
och, i följd deraf, möjligheten för dem att erhålla godtgörelse för hvad
do måst gälda förminskades; samt att Fullmäktige i Riksgäldskontoret
i allt fall icke äro förhindrade att, der sådant med hänsynj till statens
bästa och med bevarande af dess rätt och säkerhet ske kan, medgifva
den lättnad vid betalningsskyldighetens fullgörande, som af förhållan¬
dena kan påkallas.
Riksdagen, har, på grund häraf, ansett sig ej kunna bifalla Eders
Kongl. Maj:ts i omförmälda nådiga proposition gjorda framställning.
Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 12 Maj 1880.