Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
1
N:o 33.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1880.
— — — Andra Kammaren den 11 — _
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af ut¬
gifterna under riksstatens Femte hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.)
S. A. K.
Beträffande de i afseende å Femte hufvudtiteln, eller anslagen för sjö¬
försvaret, vid innevarande riksmöte ifrågakomna förändringar, får Riksdagen
här nedan meddela sina beslut.
Aflöning för flottans corpser och stater.
l:o. I likhet med hvad de två sistförflutna riksdagarne egt rum har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte dels medgifva, att utöf¬
ver de utgifter för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre
håiad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för
genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1881
inflytande dylika afgifter måtte för löneregleringens behof under sistnämnda
ar användas; dels ock i öfrigt för löneregleringens genomförande under år
1881 för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat att ge¬
mensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater redovisas.
Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda äskat och föreslagit har Riksdagen
bifallit. b s
Bih. till Riksd, Brok 1880. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 5 Häft.
1
2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
2:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föresla¬
git Riksdagen att, med ändring af den utaf Riksdagen jemlikt dess skrif¬
velse den 15 Maj 1874 för dess del godkända bestämmelse angående tiden
för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löne¬
förhöjning efter vissa års tjenstetid, medgifva, att det för Marinförvaltningen
gällande, i sjette punkten af nådiga Kungörelsen den 7 December 1877 in¬
tagna stadgande finge å nämnda civilstat tillämpas; dock att löneförhöjning
i enlighet med deri stadgad beräkningsgrund icke skulle ifrågavarande tjenste-
män tillgodokomma förr än från och med år 1881.
Uti statsrådsprotokollet är erinradt, hurusom vid bestämmandet af vil-
koren för åtnjutande af de löneförmåner, som, i sammanhang med den un¬
der de senare åren verkstälda regleringen af de centrala embetsverken, för
embets- och tjenstemännen vid dessa embetsverk blifvit faststälda, i allmän¬
het medgifvits, att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehaf¬
vande af samma tjenst ansåges böra ega rum, löntagare finge för åtnjutande
af denna förhöjning tillgodoräkna sig den tid, som före den nya statens ut¬
färdande förflutit från hans tillträde till tjensten, på grund af vare sig full¬
makt eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation, hvilken
förmån särskildt tillförsäkrats Marinförvaltningens civile embets- och tjenste-
män genom nådiga Kungörelsen den 7 December 1877, i följd hvaraf ock
åtskillige bland dem, hvilka förut varit på förordnanden anstälde i Förvalt¬
ningen af sjöärendena, redan med år 1878, då den nya staten för Marin¬
förvaltningen började att tillämpas, kunnat komma i åtnjutande af ålders-
tillägg.
För tjenstemännen vid flottans civilstat, som reglerats år 1874, gälde
deremot härutinnan det vid lönestatens fastställande af Riksdagen godkända
vilkor, att tiden för tillträdandet af de i staten upptagna lönetillökningar
efter vissa års tjenstgöring inom samma grad skulle beräknas från och med
året efter det, under hvilket tjensteman blifvit på ordinarie stat till tjenst
inom graden förordnad eller befordrad. Detta stadgande hade tillämpats
efter ordalydelsen, så att tjenstemän å nämnda civilstat, hvilka under tiden
före 1875, då den nya aflöningsstaten trädt i kraft och befattningarna blif¬
vit tillsatta på ordinarie stat, bestridt samma befattningar på förordnande,
ansetts, på grund af sålunda utaf Eders Ivongl. Maj:t med Riksdagen fast¬
stälda vilkor, icke vara berättigade att, för åtnjutande af lönetillägg, beräkna
sig denna tid till godo. En del af dem hade likväl under ganska lång tid
skött tjensterna på förordnande till följd af den allt ifrån år 1866 oafgjorda
frågan om civilstatens omorganisation. I nådiga Brefvet den 30 Oktober
sistnämnda år hade nemligen, i sammanhang dermed att en komité förord¬
nats för afgifvande af förslag till förändrade grunder för sjöförsvarets eko¬
nomiska förvaltning, blifvit föreskrifvet att, för underlättande af öfvergån-
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
gen till en blifvande förändrad organisation af den vid sjöförsvaret anstälde
civilpersonalen, inom densamma ledigblifvande tjenstår skulle endast tills vi¬
dare och emot lönens åtnjutande såsom arfvode återbesättas.
Såsom skäl för den nu gjorda framställningen är anfördt, att billig¬
heten syntes fordra, att tjänstemännen vid flottans civilstat i afseende å tiden
för tillträdande af dem i stat tillförsäkrad löneförhöjning efter viss tids tjenst¬
göring likstäldes med andra statens tjenstemän, hvilkas löneförhållanden un¬
der de senare åren reglerats, och att grunden till den olikhet, som härutin¬
nan för närvarande förefunnes, torde vara att söka endast i den tillfälliga
omständighet, att flottans civilstat omreglerats tidigare än de centrala era-
betsverken och innan bestämmelserna i afseende å det jemförelsevis nya af-
löningssättet med löneförhöjning efter viss tjenstetid erhållit den utveckling
och bestämdhet, som genom vunnen erfarenhet sedermera kunnat gifvas dem.
För Riksdagen har det emellertid synts, som om den omständigheten,
att vid de lönestater, hvilka på senare åren blifvit. reglerade, vilkoren för
tillträdande af ålderstillägg blifvit i någon mån annorlunda uppstälda, än
för flottans civilstat, icke innebure tillräcklig anledning att nu vidtaga än¬
dringar i en aflöningsstat, som så nyligen blifvit i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Maj:ts förslag af Riksdagen faststäld, helst det icke lärer kunna
bestridas, att det för bemälda civilstat inneburit en särskild fördel, att dess
aflöning blifvit på fast stat förhöjd redan flera år innan de centrala embets-
verken af en motsvarande förmån kommit i åtnjutande. Dessutom har an¬
märkts, att aflöningsstaten för flottanä civilstat äfven uti ett annat hänseende
skiljer sig från de aflöningsstater, som på senare åren blifvit inrättade, i det
i den förra staten tjenstgöringspenningarne äro i förhållande till hela aflönin-
gens belopp satta vida lägre än i de centrala embetsverken är förhållandet;
och denna olikhet bereder löntagarne vid flottans civilstat en fördel ej endast
derigenom att de vid sjukdomsförfall få bibehålla större del af aflöningen,
utan äfven genom pensionernas högre belopp.
Hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har alltså
icke vunnit Riksdagens bifall.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpscrna.
3:o. Vid 1877 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att, jemte
det båtsmansbeklädnadsmedlen, hvilka förut ingått direkt till Förvaltningen
af sjöärendena och användts till anskaffande af beklädnad, upptoges såsom
en inkomsttitel i riksstaten, följande å femte hufvudtiteln uppförda anslag
nemligen: reservationsanslaget till beklädnad åt matroser och skeppsgossar,
89,000 kronor, och förslagsanslaget till beklädnad åt båtsmans- samt eldare-
4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
och handtverkskompanierna, 138,200 kronor, måtte sammanföras till ett för¬
slagsanslag, under titel “beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna“
och upptagas till belopp af 282,000 kronor. Riksdagen ansåg emellertid
att, då denna summa vore beräknad för corpsernas fulla nummerstyrka samt
vakanser till ej obetydligt antal ofta uppkomme, något öfverskridande af
anslaget ej borde förutsättas såsom behöfligt, hvarför Riksdagen på det sätt
biföll den nådiga framställningen, att de båda anslagen sammanfördes till
ett förslagsanslag till “högst“ det begärda beloppet.
Eders Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att detta anslag måtte från na¬
turen af “förslagsanslag högst“ förändras till reservationsanslag och i sam¬
manhang dermed af Riksdagen medgifvas, att af möjligen uppkommande be¬
sparingar å detta anslag finge betäckas såväl den för år 1878 balanserade
bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått eller komme att å samma
anslag uppstå för åren 1879 och 1880.
Uti statsrådsprotokollet är, jemte meddelande att å ifrågavarande an¬
slag, som utgjorde 282,000 kronor, under år 1878 uppkommit en brist af
46,302 kronor 68 öre, vidare anfördt, att anslaget vore beräknadt med an¬
tagande för matros-, eldare- och handtverks- samt skeppsgossekompanierna
af den nummerstyrka, som i gällande stater funnes bestämd och, hvad bats-
manskompanierna beträffade, af det ungefärliga medeltalet af samtlige under
ett år till tjenstgöring uppfordrade båtsmän. Om än vakanser under 1878
förefunnits till icke obetydligt antal, hade likväl å andra sidan det uppfor¬
drade antalet båtsmän, till följd af den ovanligt stora mängden af nyantagne
sådane, hvilka skulle oberoende af uppfordringen i öfrigt genomgå ett års
rekrytkurs, betydligt öfverskridit det beräknade medeltalet af 850, så att,
exempelvis, antalet uppfordrade båtsmän vid Karlskrona station under år
1878 i medeltal uppgått till 1,070 man, eller 220 flere än hela det antal,
från hvilket man utgått vid anslagets beräknande. Dertill komme att under
de år, då en större rekrytering egde rum, utgifterna ytterligare ökades, dels
till följd deraf att nyantagne båtsmän skulle förses med både l:sta och 2;dra
ställets beklädnad, under det att öfrige uppfordrade båtmän erhöllo endast
nytt l:sta ställ, dels derigenom att vissa af l:sta ställets persedlar skulle
räcka 1R 2 eller 3 år, men måste ersättas af anslaget det år de utlemnades.
Yid sådant förhållande och under förutsättning att anslagets belopp kunde
anses efter medeltalsberäkning vara tillräckligt, syntes en ändring i bestäm¬
melserna för dess användande vara erforderlig, dervid kunde väljas den ut¬
väg att antingen anslaget erhölle natur af vanligt ordinarie anslag och att
detsamma finge för hvarje år öfverföras till beklädnadsförrådet, hvilket i sin
ordning skulle bestrida alla kostnaderna för beklädnaden, eller ock anslaget
förändrades till reservationsanslag, hvilken senare utväg ansåges ega öfver¬
vägande fördelar.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
Då detta anslag senast bestämdes, ansåg sig Riksdagen, på sätt ofvan
är omförmäldt, icke böra bifalla Eders Kongl. Mai:ts förslag om dess upp¬
förande såsom förslagsanslag, utan blef detsamma uppåt begränsadt; och en¬
ligt Riksdagens tanke förefinnes ej tillräcklig anledning att nu frånträda
detta beslut. Den omständighet, som föranledt den nu anmälda bristen, eller
att båtsmansuppfordringen under år 1878 betydligt öfverstigit det beräknade
medeltalet, torde berättiga till det antagande att, äfven om Eders Kongl.
Maj.t icke skulle finna skäl att i sådant hänseende vidtaga någon särskild
åtgärd, antalet af uppfordrade batmän dock skall för de följande åren under¬
stiga berörda medeltal och dymedelst anslaget ej endast blifva tillräckligt,
utan äfven lemna öfverskott. Endast så till vida bar Riksdagen ansett sig
kunna den gjorda framställningen tillmötesgå, att Riksdagen i Eders Kongl.
Maj:ts dispositionsrätt medgifvit någon utsträckning.
Riksdagen har alltså beslutit, att anslaget till “beklädnad åt sjömans-
och skeppsgossecorpserna“ må till oförändradt belopp 282,000 kronor fort¬
farande såsom “förslagsanslag, högst" i riksstaten upptagas, men medgifvit,
att den besparing, som under år 1881 kan å förevarande anslag beredas,
må af Eders Kongl. Maj:t disponeras till godtgörande af eller afbetalning ä
den brist, som a samma anslag förut kan hafva uppkommit.
Båtsmanslndelningen
Tillskott i de till batsmansindelningen i Blekinge län
anslagna räntor.
4:o. Dessa anslag äro i gällande riksstat på följande sätt upptagna:
Batsmansindelningen:
indelt ränta och ersättning för indragna räntor,
. förslagsanslag ....................................................... kronor 81,053: 98.
1 lits kött i de till batsmansindelningen i Blekinge län
anslagna räntor, förslagsanslag:
penningar .............................'...................................... „ 24,000: —
Eders Kongl. Maj: t har nu föreslagit, att dessa tvenne anslag måtte
sammanföras till ett anslag för Batsmansindelningen sålunda beräknadt:
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter..................................................................... kronor 77,300: —
ersättningar ............................................................ „ 24,600: —
Summa kronor 101,900: —
Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har vunnit Riksdagens bifall.
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
Flottans nybyggnad och underhåll.
5:o Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att detta reservationsanslag, ut¬
görande 1,078,800 kronor, måtte upptagas sålunda:
Flottans nybyggnad och underhåll, derunder för polisbevakning vid
Karlskrona station '22,100 kronor, reservationsanslag 1,078,800 kronor.
Redan den genom nådigt bref den 30 Oktober 1866 tillsatta komité
för ordnande af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning föreslog, att all bevak¬
ning af varfven, så vidt den ej besörjdes af egentliga militärposter, skulle
öfvertagas af en poliscorps vid hvardera stationen, hvarigenom ej allenast
ett vidsträcktare tillfälle till öfning i militärtjensten och en minskning i båts-
mansuppfordringen kunde tillvägabringas, utan äfven bättre bevakning er¬
hållas. Det syntes komiterade fördelaktigast, om medlemmarne af denna
corps kunde erhållas från stadens polis i stationsorten, men, i händelse bin¬
der härför mötte, ansåge komiterade corpsen böra antagas af stationsbefäl-
hafvaren och närmast stå under varfsbefälet samt lyda under krigsartiklarne.
Då sedermera vid 1871 års riksdag Kongl. Maj:t påkallade Riksdagens upp¬
märksamhet för behofvet af förenkling i förvaltningen och redogörelseverket
vid flottans stationer och för genomförande af de i sådant hänseende ifråga¬
satta förändringar, framhölls af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet i hans
anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871, att bevakningen å
stationerna, hvilken då bestreds af så kallade nattvakare, uttagne bland båts¬
männen, borde öfverlåtas åt en särskild poliscorps. Den af Kongl. Maj:t
för förändringarnas genomförande äskade friare dispositionsrätt öfver behall-
ningarne å vissa anslag blef emellertid, enligt underdånig skrifvelse den 17
Maj 1871, icke af Riksdagen medgifven. — Vid 1873 års riksdag föreslog
Eders Kongl. Maj:t att till aflöning åt polisbevakningen vid Karlskrona station
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll måtte med 17,200 kronor
förhöjas. Dervid anmäldes, att såväl Förvaltningen af sjöärendena som
stationscheferne tillstyrkt komiterades förrberörda förslag; men då det af
flere skäl synts vara fördelaktigare, om på lämpliga vilkor btockholms stads
polis kunde öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen, samt Karlskrona
stads polis utsträcka sin verksamhet äfven till Kongl. flottans varf och öf-
riga område, än att på hvardera stället uppsätta en från städernas polisbe¬
vakning fristående corps, hade stationsbefälhafvarne fått befallning att söka
med vederbörande åvägabringa öfverenskommelse i sådan syftning. Emellei-
tid hade reglementet iför styrelsen och förvaltningen vid stationerna den 24
Maj 1872 stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle förrättas af polis,
och då af stationsbefälhafvaren i Karlskrona derefter anmälts, att stadens
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
fullmäktige vägrat ingå på en sådan öfverenskommelse, hade Eders Ivongl. Maj:t
i nådigt bref den 12 November 1872 anbefalt uppsättandet af en särskild
poliscorps för Karlskrona station, hvarjemte den för dess aflöning erforderliga
summa, beräknad till 17,200 kronor, blifvit för år 1873 anvisad att utgå
af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll. Den minskning i antalet
af de på varfvet tjenstgörande båtsmän, som genom införandet af en varfs-
polis kunde ega rum, beräknades till 26 och under vissa antaganden till
38 man. Till svar härå anförde Riksdagen i underdånig skrifvelse den
22 Maj 1873 att, då det synts angeläget, att Riksdagen bereddes tillfälle
yttra sig, innan nya corpser, för hvilka erfordrades aflöning af statsmedel,
blefve organiserade och uppsatta, men sådant i förevarande fall icke egt
rum, hade Riksdagen så mycket mindre ansett sig böra bevilja det uti före¬
varande hänseende begärda anslaget, som den ifrågavarande poliscorpsen,
bestående af 1 poliskommissarie, 3 öfverkonstaplar och 18 konstaplar jemte
extra konstaplar, synts vara vida talrikare, än som kunde för bevakning
vid varfvet erfordras. — Lti den till 1877 års Riksdag aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof föreslag Eders Kongl. Maj:t, att de
af Eders Kongl. Maj:t den 3 Oktober 1876 i öfverensstämmelse med Riksdagens
beslut faststälda grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl
med vederlikar måtte jemväl få tillämpas vid pensioneringen af personalen
vid, bland åtskilliga andra corpser och stater, äfven varfspolisen, men i
underdånig skrifvelse den 18 Maj 1877 yttrade Riksdagen, att det éj synts
Riksdagen lämplige att ingå i pröfning af förslag till pensionering, grundande
sig på lönestater, hvilka ej varit föremål för Riksdagens pröfning, såsom
förhållandet vore med, bland andra, varfspolisen. Fastställandet af dessa
embetsverks och corpsers pensionering skulle i sjelfva verket innebära ett
godkännande af de för dem upprättade lönestater, utan att dessa varit, med
behörig utredning försedda, till Riksdagens pröfning framlagda. Nid sådant
förhållande och då någon särskild anledning icke syntes förefinnas hvarför
de ifrågavarande lönestaterna icke skulle, likasom öfriga, underkastas Riks¬
dagens glanskning och godkännande, hade Riksdagen för närvarande ansett
sig icke kunna Eders Kongl. Maj:ts framställning, så vidt den afsåge de af
Riksdagen angifna embetsverks och corpsers pensionering, bifalla."___ Vid
1879 års riksdag, då förslag framsläldes angående pensioneringen för en
annan corps, i afseende å hvilken 1877 års Riksdag'ej velat ingå i pröf-
ning, yttrade Chefen för Sjöförsvarsdepartementet uti det den nådiga propositio¬
nen angående statsverkets tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver
sjöförsvarsärenden, att ett af Förvaltningen af sjöärendena då afgifvet förslag
till aflöningsstatei föi polispersonalen vid flottans varf afsåge dvlik bevakning'
icke allenast vid Karlskrona station, utan ock vid Stockholms, vid hvilken
sistnämnda station polis ännu ej funnes anstäld. Beträffande Stockholms
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
station erinrade Departementschefen, att, sedan i anledning af väckt fråga
om åvägabringande af öfverenskommelse derom, att bevakningen vid statio¬
nen skulle öfvertagas af Stockholms poliscorps, Ofverståthållareembetet för¬
klarat sig icke kunna ingå på den af dåvarande stationsbefälhafvaren gjorda
framställning om användande af stadens polis till bevakning af stationens
varf och utom detsamma beläget område af Skepps- och Kastellholmarne,
Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt beslut den 14 Juli 1874, funnit frå¬
gan om förändring i sättet för bevakningen af i fråga varande stations
område då ej till någon vidare åtgärd föranleda. Yid sådant förhållande
och ehuruväl behofvet af bevakning genom derför särskildt anstäld personal
gjorde sig gällande vid Stockholms station — synnerligast med afseende å
det stora antal af flottans trupper, som i saknad af varfspolis måste för be¬
vakningen användas och derigenom ginge i mistning af undervisning och
öfning i sjökrigsyrket — ansåges dock frågan om upprättande af särskild
corps för ändamålet icke för närvarande, innan vidare utredning af ärendet
vunnits, böra komma under pröfning. Derförinnan syntes ej heller pen-
sioneringsfrågan kunna vinna önskvärd lösning och med dennas afgörande
torde desto hellre kunna utan men anstå, som antagligen medlemmarne af
denna så nyligen bildade corps ännu icke på längre tid uppfylt de vilkor
i afseende å ålder och tjenstetid, som skulle erfordras för erhållande af
pension. — Sedan Riksdagens år 1878 församlade revisorer vid granskning
af Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper för år 1876 fäst uppmärk¬
samheten derå, att åtskilliga under femte hufvudtiteln uppförda anslag blif-
vit under revisionsåret delvis använda till ändamål, som för desamma varit
främmande, och i sådant hänseende anfört, hurusom af anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll användts vissa uppgifna belopp till varfspolis i Karls¬
krona, till pensioner åt i kronans tjenst skadade, till invalidstat vid Karlskrona
station samt till indragningsstaten vid Göteborgs för detta depot, har Riks¬
dagen i skrifvelse af den 20 Maj 1879 dels beträffande varfspolisen åbero¬
pat Riksdagens här ofvan omförmälda uttalande vid 1873 års riksdag, dels,
under medgifvande att de öfriga förenämnda utgifterna synts vara af beskaffen¬
het, att medel till desammas utgörande icke borde saknas, anhållit, det Eders
Kongl. Maj:t vid ett framtida uppgörande af förslag till reglering af utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel täcktes låta särskildt uppföra de summor,
som för de ifrågavarande ändamålen ansåges erforderliga.
Då, på sätt ofvan anförts, Riksdagen ej mindre år 1873 vägrat an¬
slag till aflöning för poliscorpsen i Karlskrona af orsak att Riksdagen ej
haft tillfälle yttra sig om dess uppsättning, än äfven år 1877 förklarat sig
icke vilja bifalla förslaget om bemälda corps’ pensionering, enär Riksdagen
derigenom i sjelfva verket skulle hafva godkänt den för samma corps upp¬
rättade lönestat, hvilken icke varit till Riksdagens pröfning framlagd, har
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
Riksdagen så mycket mindre varit benägen, att genom uppförande i riks-
staten af det för corpsens aflöning beräknade anslag nu lemna sitt godkän¬
nande åt samma lönestat, som densamma ej heller nu blifvit Riksdagens
pröfning understäld och Riksdagen äfven i öfrigt är i saknad af all utred¬
ning i afseende å de förhållanden, som på frågans bedömande kunna inverka.
Det har visserligen vid flera tillfällen framhållits, att vid inrättande af en
varfspolis antalet tjenstgörande båtsmän skulle minskas, men oaktadt i Karls¬
krona bevakningen vid varfvet redan 7 år varit bestridd af särskild polis
och dessutom så väl der som vid Stockholms station blifvit vid varfven vid¬
tagna flera förändringar, som skulle föranleda minskadt behof af arbets¬
krafter, har likväl, så vidt Riksdagen kunnat inhemta, någon inskränkning
i båtsmansuppfordringen icke egt rum, hvi! ket synes så mycket mera an-
märkningsvärdt, som jemväl den omständigheten, att nutidens krigsfartygs-
materiel kräfver vida mindre manskapsstyrka, än den förr använda, bort verka
i sådan rigtning.
På grund af hvad sålunda i detta ärende förekommit, är anslaget till
‘‘flottans nybyggnad och underhåll'1 1,078,800 kronor med oförändrad titel
i riksstaten upptaget.
Lots- och Fyrimiittningen med lifräddningsanstaltcrna.
6:o. Detta reservationsanslag är för närvarande upptaget till pennin¬
gar 1,000,000 kronor samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor
förslagsvis 460 kronor; och har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att an¬
slaget måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant, reservationsanslag............... kronor 1,000,000: —
indelning och dermed jemförlig anvis¬
ning på förslag:
friheter ..................................................... „ 405:
ersättningar ............................................., 4;
kronor 1,000,409: —
hvarigenom en minskning af 51 kronor uppkomme i det belopp, hvarmed
detta anslag vore i riksstaten för år 1880 uppfördt; och har Eders Kongl.
Maj:t derjemte förutsatt, att de å inkomsttiteln “fyr- och båkmedel“ upp¬
kommande öfverskott fortfarande finge, såsom hittills, för de med anslaget
afsedda ändamål användas.
Hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskat och föreslagit
har vunnit Riksdagens bifall.
Rih till Riksd. Prot. 1880. 10 Sand 1 Afd. 1 Band. 5 Häft..
2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
Undervisningsanstalter för sjöfart.
7:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för inrättande af en na¬
vigationsskola i Strömstad, Riksdagen måtte, under vilkor det staden på egen
bekostnad anskaffade och framgent underhölle de för samma skola erfor¬
derliga hus och byggnader, höja detta anslag från 102,000 kronor till
107.650 kronor, eller med 5,650 kronor.
Den ifrågavarande skolan, soni är afsedd för ett elevantal af högst
40 i navigationsafdelningen, bör således blifva i afseende å lärarepersonalen
likstäld med navigationsskolorna i Gefle, Kalmar, Yestervik och Visby samt
alltså erhålla en föreståndare och två lärare.
De i statsrådsprotokollet meddelade uppgifter hafva synts Riksdagen
till fyllest ådagalägga behofvet af en navigationsskolas inrättande å Sveriges
vestkust; men då, enligt hvad till Riksdagens kännedom kommit, äfven stads¬
fullmäktige i Uddevalla, efter ärendets pröfning hos Eders Kongl. Maj:t,
förklarat sig beredvillige att upplåta lokal för eu navigationsskola, derest en
sådan blefve dit förlagd, har Riksdagen, som ej kunnat ingå i pröfning af
den ena ortens lämplighet framför den andra uti ifrågavarande hänseende,
ansett frågan om bestämmande af den plats, der skolan lämpligast skulle
inrättas, böra nu lemnas öppen, för den händelse Eders Kongl. Maj:t vid
förnyad pröfning skulle finna staden Uddevalla i detta hänseende vara att
föredraga framför Strömstad. o .. .
Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning är alltså på det sätt af
Riksdagen bifallen, att för inrättande af en navigationsskola å Sveriges
vestra kust under vilkor att den stad, dit skolan varder förlagd, på egen
bekostnad anskaffar och framgent underhåller de för samma skola erforder¬
liga hus och byggnader, anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart med
5.650 kronor förhöjes.
8:o. Beträffande alla de ordinarie anslag, som i riksstaten för inne¬
varande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan
blifvit särskild t omnämnda, har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit annan
förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte med 554 kronor 98 öre för¬
höjas; och äro med bifall härtill, öfriga under hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag, deri förändring icke ifrågakommit, faststälda till enahanda belopp,
som vid nästlidet års riksdag bestämdes.
Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga tillfälliga eller extra
anslag, utöfver hvad under första punkten här ofvan omförmälts, äro följande
framställningar gjorda:
11
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
9:o. Efter det varfschefen vid Karlskrona station anmält behofvet
vid verkstäderna å varfvet derstädes af maskiner, för hvilka, enligt specifik
förteckning, kostnaden beräknats till 32,000 kronor, dervid nämnde chef,
under åberopande att en del af dessa maskiner vore afsedda att ersätta så¬
dana, som under 30 till 40 år varit nästan dagligen använda, framhållit,
att ifrågavarande anskaffning vore oundgängligen nödvändig, derest varfvets
arbeten skulle kunna på ett ekonomiskt sätt bedrifvas, har Eders Kongl.
Maj:t till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Karlskrona äskat
för år 1881 ett belopp af 32,000 kronor; och har Riksdagen det äskade
anslagsbeloppet 32,000 kronor på extra stat anvisat.
10:o. Till utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station har
Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 25,000 kronor.
Utaf den i statsrådsprotokollet meddelade utredning framgår, att den
ifrågasatta muddringen i synnerhet framför dockan och utanför den ny¬
byggda kajen vid galérvarfvet är af oafvisligt behof påkallad; och Riksda¬
gen har derföre till muddringsarbeten vid Stockholms station beviljat på
extra stat för år 1881 ett belopp af 25,000 kronor.
ll:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t äskat till:
artillerimateriel ....................................................................... kronor 97,000: —
kompletterande af sjöbefästningarnas vid Karlskrona
inventarier m. m............................................................. - 96,000: —
omarbetning af krut ....................................................... .• 30,000: —
skjutförsök och inskjutning af kanoner ........................... „ 30,000: —
Samtliga dessa anskaffningar äro för försvaret af den angelägna vigt,
att Riksdagen icke tilltrott sig att i de äskade beloppen göra någon ned¬
sättning i vidare mån än att den återstående kostnaden för komplettering af
sjöbefästningarnes inventarier med mera synts utan väsentlig olägenhet kunna
på flera år fördelas.
Riksdagen har derföre beviljat såsom extra anslag för år 1881:
till artillerimateriel 97,000 kronor;
till komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona inventarier m. m. 48,000
kronor;
till omarbetning af krut 30,000 kronor; och
till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000 kronor.
12:o. För minväsendet har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl.
Mai:ts derom gjorda framställning, anvisat för år 1881 ett extra anslag å
140,000 kronor.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 11 Maj 1880,
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
Bil
Ordinarie anslagen under
Sjöförsvars-
Departementet och
Departementschefen..............................
Departementets kansli- och kommando-expeditioner
Marinförvaltningen .............................
Flottans
Aflöning för flottans corpser och stater.....................................................
Ålderstillägg, förslagsanslag ...............................................................
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgosse-corpserna, förslagsanslag, högst........................
Natura-underhåll, förslagsanslag..................................... .................. ......
Båtsmansindelningen, nuvarande ränteanslag................................................
Okas genom omföring med efterföljande penningeanslag.................. i.............
Då utgifterna å dessa anslag för år 1877 utgjort tillsammans: friheter 77,300: 92 samt
ntföres endast ...................................................................
Riksdagens under d. Skrifvelse, N:o 33.
13
Ryvtd* d.*
riksstatens Femte Imfvudtitel.
|
|
|
Indelning och dermed jemförlig
|
|
|
|
Anvisning
kontant.
|
|
anvisning, på förslag.
|
|
Summa.
|
|
|
|
|
Fribeter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor,
|
Ö.
|
departementet.
Öfverstyrelsen.
|
17,000
|
|
|
|
|
|
17,000
|
|
|
26,800
|
—
|
— ■—
|
—
|
'— —
|
—
|
26,800
|
—
|
|
38,600
|
—
|
— -
|
-
|
— —
|
—
|
38,600
|
—
|
S:gr
|
82,400
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
82,400
|
—
|
personal.
|
1.201,484
|
|
|
|
|
|
1,201,484
|
|
|
32,000
|
—
|
— —
|
—
|
— —
|
—
|
32,000
|
—
|
|
282,000
|
—
|
— —
|
—
|
—. —
|
—
|
282,000
|
—
|
|
452,450
|
—
|
— —
|
—
|
— —
|
—
|
452,450
|
—
|
............ 81,033: 98.
............ 24,000: — 105.053: 98.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ersättningar 24,601: 43,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
77,300
|
—
|
24,600
|
|
101,900
|
—
|
Transport
|
2,050,334
|
—
|
77,300
|
—
|
24,600
|
—
|
2,152,234
|
—
|
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor, förslagsanslag. Om
indelningen" ............................................................................
Flottans
Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanlag........................................
Diverse
I Flottans öfningar, reservationsanslag..........................................................
i Undervisningsverken:
Sjökrigsskolan........................................ .................., .... .... •>., —, • •
i Skeppsgosseskolan.......................................................................
j För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, revervationsanslag .....................
| Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes
I Durchmarchekostnader, reservationsanslag.......... .................................
För sjukvård............................................................................
För diverse behof............................................................................
Rese- och traktamentspenniugar, förslagsanslag..........................................
Skrifmaterialier och expenser, veä m. m., förslagsanslag ............................ .....
Tillkommer för jemnande af hufvudtitelns slutsumma.......................................
Extra utgifter................................................................................
Han-
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reservationsanslag.
Anslaget penningar upptages såsom anvisning i kontant, reservationsanslag
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
15
|
|
|
Indelning och dermed jemförlig
|
|
|
|
Anvisning
kontant.
|
i
|
anvisning,
|
på förslag.
|
|
Summa.
|
|
|
|
|
F riheter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
! Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Transport
|
2,050,334
|
|
77,300
|
__
|
24,600
|
—
|
2,152,234
|
|
föres till förestående anslag: ••Båtsmans-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
................... 24,000: —
|
—
|
—
|
— —
|
-U
|
- -
|
—
|
•i -H+ i-
|
- .
|
S:gr
|
1.967,934
|
|
77,300
|
|
24,600
|
__
|
2,069,834
|
|
materiel.
|
,
1.078,800
|
|
|
|
|
-
|
,. j- j
1,078,800
|
i
j
1
|
anslag.
.
|
550,000
|
|
|
|
|
|
550,000
|
|
................ 31,040: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
......................... 8,780: —
|
39,820
|
|
|
|
|
|
39,820
|
|
|
60,000
|
—
|
---
|
-
|
-
|
—
|
60,000
|
_
|
|
15,000
|
—
|
- -
|
—
|
- -
|
—
|
15,000
|
_
|
|
30,000
|
—
|
- -
|
—
|
- -
|
—
|
30,000
|
_
|
|
39,000
|
—
|
- --
|
—
|
---
|
—
|
39,000
|
_
|
|
19,175
|
—
|
- —
|
—
|
- -
|
—
|
19,175
|
_
|
|
15,000
|
—
|
— _
|
_
|
_ _
|
_
|
15,000
|
|
f .......................... 45,857: 02.
|
|
|
|
|
|
|
........................... 554: 98.
|
46,412
|
—
|
---
|
—
|
_ _
|
—
|
46,412
|
_
|
|
12,500
|
—
|
—
|
—
|
— —
|
—
|
12,500
|
—
|
S:gr
|
826,907
|
|
|
|
|
|
826,907 —
|
deln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
........................ 1,000,000: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport 1,000,000: —
|
3,956,041
|
—
|
77,300
|
—I
|
24,600
|
—
|
4,057,941
|
—
|
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
Af nuvarande ränteanslaget............ .............................................
har för år 1877 utgått: friheter 404: 67 och ersättningar 3: 75,
hvadan utföres:
Friheter.........................................................................
Ersättningar............................................ .........................
Undervisningsanstalter för sjöfart (deraf förslagsanslag 13,000 kronor för ålderstillägg)
Tillkommer för inrättande af en navigationsskola å Sveriges vestra kust.............
Nautisk-meteorologiska byrån..........................................................
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
17
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/
|
Anvisning i
kontant.
|
|
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
|
Summa.
|
|
|
|
|
Friheter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Transport 1,000,000: —
|
3,956,041
|
—
|
77,300
|
—
|
24,600
|
■—
|
4,057,941
|
—
|
..... 460: -
|
|
|
|
|
|
|
|
|
............. 405: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
................. 4: —
|
1,000,000
|
_
|
405
|
|
4
|
___
|
1,000,409
|
—
|
................. 102,000: —
|
|
|
|
|
|
|
|
........................... 5,650: —
|
107,650
9,000
|
_
|
_ _
|
_
|
---
|
—
|
107,650
9,000
|
—
|
S:gr
|
1,116,650
|
—
|
405
|
-
|
4
|
—
|
1,117,059
|
|
Summa
|
5,072,691
|
—
|
77,705
|
|
24,604
|
—
|
5,175,000
|
--
|
Bill. till Riksd. Frot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 5 Haft.
3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte hufvudtitel.
Kronor.
|
Ö.
|
50,000
|
|
32,000
|
—
|
25,000
|
—
|
97,000
|
—
|
48,000
|
—
|
30,000
|
|
30,000
|
|
140,000
|
—1
|
452,000
|
|
För genomförande under år 1881 af lönereglering för Kongl. flottan ..
Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Karlskrona .........
„ utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station .................
„ artillerimateriel ..................................................
„ kompletterande af sjöbefästningarnes vid Karlskrona inventarier m. m.
„ omarbetning af krut ........................................................................
* skjutförsök och inskjutning af kanoner...........................................
„ minväsendet ...........................................................
Summa
STOCKHOLM, ISAAO MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880.